En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet 2015-09-17 1
Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande mått på ungdomars arbetsmarknadsrelaterade problem? Hur ser utvecklingen ut över tid, i jämförelse med äldre på arbetsmarknaden och andra länder? Vad mäter och mäter inte arbetslöshetsmåttet Identifiera alternativa sammanfattande mått på ungdomarnas arbetsmarknadsrelaterade utfall. Visar sådana mått på samma utveckling som ungdomsarbetslösheten? 2
Inledning (2) Beskriva ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden mer i detalj för att undersöka om det finns tecken på att etableringsprocessen försämrats under de senaste decennierna Identifiera och beskriva grupper där etableringsproblemen är mer påtagliga. Hur stora är dessa grupper och hur har deras problem utvecklats över tid? Ge en grund för att diskutera ändamålsenliga insatser för att underlätta ungdomarnas etablering på den svenska arbetsmarknaden 3
Arbetslösheten bland svenska ungdomar Hur mäter vi och vad mäts? Konsekvenser? Bör använda mått från AKU Rimligt att inkludera heltidsstuderande arbetslösa sannolikt den grupp som i första hand kan förväntas gå från studier till arbete Naturligt utifrån perspektivet att få mått på en outnyttjad produktionspotential att innefatta de riktigt unga, även om de flesta 15-åringarna går i skolan 4
Svensk ungdomsarbetslöshet 1963 2013 5 0 5 10 15 20 25 30 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Fallgropar och tolkningsproblem Arbetskraftsdeltagandet mycket lägre bland unga (71 % av 15 19-åringarna står utanför arbetskraften) Ett arbetslöshetstal på 35 % betyder inte att en av tre av 15-19-åringar saknar jobb Det innebär att en av tre av de som söker jobb inte hittar ett jobb eller väntar på tillträde till ett jobb 11,5 % av befolkningen i åldersintervallet Majoriteten i detta åldersintervall är gymnasieelever 6
Fallgropar och tolkningsproblem (2) Jämförelse med äldre: Unga på väg in på arbetsmarknaden, äldre har i regel jobb Ungas arbetslöshetsperioder är korta Länderskillnader: Lärlingsutbildningar Studiemedel Sammantaget pekar detta på: Att ungdomsarbetslöshet sannolikt inte är ett bra mått på ungas arbetsmarknadsrelaterade problem Och att måttet inte ringar in den grupp unga som kan förväntas riskera framtida sociala problem på ett särskilt träffsäkert vis 7
Alternativa mått 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 15-19 år NEET 20-24 år NEET 15-19 år arbetslösa 20-24 år arbetslösa Figur 2: Arbetslöshet och unga som varken arbetar eller studerar (NEET) (%) 8
Vår undersökning Registerbaserad studie, information om hela befolkningen 1990-2010 används Följer unga 16-30 år födda åren 1974-1990 Beskriver den generella utvecklingen men även skillnader mellan grupper, bland annat: Unga utan slutbetyg från gymnasiet Unga med funktionsnedsättning Unga med utländsk bakgrund 9
Vår undersökning (2) Analysen rör en rad teman: Ungas anknytning till arbetsmarknaden o Anställningar under tonåren, typ av anställning, kontakter med arbetsförmedlingen, alternativa mått (unga som varken arbetar eller studerar och unga mottagare av ekonomiskt bistånd) Etablering på arbetsmarknaden o Inträdet beroende på typ av gymnasieutbildning och högre studier Arbetsgivarsidan - var finns de första jobben? 10
Vår undersökning (3) Etableringen på arbetsmarknaden definieras som det första året då en individ har en årsinkomst som överstiger halva medianinkomsten för en 45-åring Motsvarar ca 140 000 kr (år 2010) 60-75 % av befolkningen 30-60 år uppfyller kravet Hög eller låg gräns? 11
Etableringen på arbetsmarknaden 19 år 21 år 23 år 25 år 30 år Figur 3: Andel av varje årskull som har trätt in på arbetsmarknaden vid olika åldrar Anm.: Diagrammet illustrerar när inträdet på arbetsmarknaden sker. Inträdet är definierat som det år då årsinkomsten för första gången överstiger halva medianinkomsten för en 45-åring. Den horisontella axeln anger födelseår. 12
Etableringen på arbetsmarknaden (2) Studieförberedande utbildning Yrkesförberedande utbildning 19 år 21 år 23 år 25 år 30 år Figur 4: Andel av varje årskull som har trätt in på arbetsmarknaden beroende på typ av gymnasieutbildning 13
Etableringen på arbetsmarknaden (3) 1974 1976 1978 1980 1982 1984 Saknar slutbetyg Studieförberedande utbildning Yrkesförberedande utbildning Figur 5: Andel av varje årskull som har skrivit in sig på högskola eller universitet beroende på typ av gymnasieutbildning Anm.: Diagrammet visar andelen av varje årskull som har skrivits in på högskola eller universitet senast vid 25 års ålder. De studieförberande gymnasieutbildningarna innefattar samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Övriga gymnasieutbildningar ingår i gruppen yrkesförberedande utbildningar. 14
Etableringen på arbetsmarknaden (4) Halva medianinkomsten Hela medianinkomsten 1974 1976 1978 1980 1974 1976 1978 1980 Examensåret Tre år efter Året efter Fem år efter Figur 6: Inträdet på arbetsmarknaden efter avslutade högskolestudier uppdelat på födelseår Anm.: Urvalet innefattar individer som lämnar högskola eller universitet när de var 24 26 år. Att ha lämnat högre utbildning definieras som avsaknaden av en registrering som studerande nästföljande år. För att uppföljningshorisonten ska vara tillräckligt lång innefattas endast årskullarna födda 1974 1980. 15
Grupper med särskilda problem (som vi därför specialstuderar) Unga med funktionsnedsättningar (ca 140 000) Unga med utländsk bakgrund (utrikes födda och unga med minst en utlandsfödd förälder; ca 580000) Dessutom: unga utan fullständiga gymnasiebetyg 16
Etableringen på arbetsmarknaden (5) Examen 20 år Examen 23 år Figur 7: Andel av varje årskull som har slutbetyg från gymnasiet uppdelat på ålder Anm.: Diagrammet visar andelen av varje årskull som har fullständiga gymnasiebetyg (slutbetyg) vid olika åldrar. Urvalet är inte betingat på att en individ har påbörjat en gymnasieutbildning. 17
Etableringen på arbetsmarknaden (6) - 9,7 procentenheter - 11 procentenheter -11,9 procentenheter - 12 procentenheter + 0,8 procentenheter I jämförelse med genomsnittet 19 år 21 år 23 år 25 år 30 år Figur 8: Andel av de unga som saknar slutbetyg från gymnasiet som har trätt in på arbetsmarknaden 18
Unga med funktionsnedsättning Hela urvalet Handikappersättning Aktivitetsersättning Arbetshandikapp Examen 20 år Examen 23 år Figur 9: Andel av varje årskull som har slutbetyg från gymnasiet uppdelat på typ av funktionsnedsättning 19
Unga med funktionsnedsättning (2) Hela urvalet Handikappersättning Aktivitetsersättning Arbetshandikapp 19 år 21 år 23 år 25 år 30 år Figur 10: Andel av varje årskull som har trätt in på arbetsmarknaden uppdelat på typ av funktionsnedsättning 20
Unga med utländsk bakgrund Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född utomlands 16 år eller yngre vid invandring Född utomlands 17 år eller äldre vid invandring Examen 20 år Examen 23 år Figur 11: Andel av varje årskull som har slutbetyg från gymnasiet uppdelat på bakgrund Anm.: Med svensk bakgrund avses unga födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar. Utländsk bakgrund avser unga födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar. 21
Unga med utländsk bakgrund (2) Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Född utomlands 16 år eller yngre vid invandring Född utomlands 17 år eller äldre vid invandring 19 år 21 år 23 år 25 år 30 år Figur 12: Andel av varje årskull som har trätt in på arbetsmarknaden uppdelat på bakgrund Anm.: Med svensk bakgrund avses unga födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar. Utländsk bakgrund avser unga födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar. 22
Sammanfattning och lärdomar för den ekonomiska politiken Arbetslöshetsmåttet är sannolikt ingen bra indikator för omfattningen av ungas problem Andra mått ger en annan bild av utvecklingen (t.ex. NEET, försörjningsstöd, den här studien) Vår studie: Få tecken på att utvecklingen i genomsnitt har varit negativ Åtgärder riktade åt grupper med faktiska problem, t.ex.: o Unga utan slutbetyg från gymnasiet o Unga med funktionsnedsättning o Unga med utländsk bakgrund 23
Sammanfattning och lärdomar för den ekonomiska politiken (2) Utbildningspolitiken: Unga utan behörighet för nationella gymnasieprogram: Identifiera riskgrupper Insatser för att förhindra misslyckanden Avsaknad av slutbetyg från gymnasiet: Teoretiskt innehåll i yrkesförberedande gymnasieprogram kan vara ett hinder Målrelaterade betyg 24
Sammanfattning och lärdomar för den ekonomiska politiken (3) Arbetsmarknadspolitiken: Insatser utöver hjälp med jobbsökande bör reserveras åt dem som riskerar att bli långtidsarbetslösa Praktik, utbildning, intensifierad arbetsförmedling eller subventionerade jobb kan underlätta Anställningsskydd och lägstalöner kan påverka inträdet på arbetsmarknaden. Tidigare forskning pekar på att effekterna sällan är stora 25