Omslag: Kriminalvården. Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2016 Beställningsnummer: 4489 Hemsida:

ÅRSREDOVISNING 2015

Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2016 Beställningsnummer: 4489 Hemsida: www.kriminalvarden.se

EN SAMLAD MYNDIGHET 2015 är det första året som vi har arbetat i Kriminalvårdens nya organisation. En viktig princip för organisationsförändringen har varit att den inte ska äventyra den dagliga verksamheten närmast klienterna. Detta har vi lyckats med. Vi har även kunnat upprätthålla takten i de stora förändringsprojekt som pågår, framförallt när det gäller ny verkställighetsplanering och Krimstics. Båda dessa projekt är inne i faser där utbildning sker på bred front. Det låga klientantalet har möjliggjort att framförallt frivården kunnat frigöra personal för detta. Projekten har därför inte behövt tappa fart, trots den belastning som omorganisationen har inneburit för personal på nationell och regional nivå. Vi har också ägnat mycket arbete åt att införa stora förändringar i våra administrativa processer. Vår nya planerings- och uppföljningsprocess börjar ta form, och vi har för första gången kopplat beslutade aktiviteter på nationell och regional nivå till våra prestationsmål i en samlad verksamhetsplan för 2016. Resultatmässigt har året präglats av vikande eller stagnerande resultat på flera områden, vilket inte är oväntat. Dels har resultatutvecklingen pågått en längre tid och utgör en viktig anledning till att förändrings arbetet kommit till stånd. Min bedömning är att vi nu har organisatoriska strukturer och arbetsprocesser på plats som ger goda förutsättningar att vända den utvecklingen, i varje fall på de områden där vi själva kan påverka våra resultat. Dessutom är våra satsningar på det återfallsförebyggande arbetet långsiktiga, och kräver tid för att kunna genomsyra hela verksamheten. En kriminalvård som bygger på individanpassning och samtidigt ska vara likvärdig tar tid att förändra och kan därtill vara svår att följa upp på ett tillförlitligt sätt. Satsningarna i verksamheten, kombinerat med en större transparens samt processer som hålls samman mellan organisatoriska nivåer och olika professioner, gör att vi framöver kommer att få en tydligare bild av var vi har våra stora utvecklingsområden. I takt med att vi utvecklar våra resultatmått kommer vi att se vad som verkligen säger något om effekten av våra insatser. Långsiktigheten i satsningarna gör att det finns begränsade möjligheter att värdera ett års resultatutfall. Det som dock är tydligt i årets resultatredovisning är att ökade insatser också innebär ökade kostnader. Insatserna är emellertid helt nödvändiga för att utveckla den interna styrningen och kontrollen, som i sin tur är en förutsättning för att kunna styra verksamheten på ett effektivt sätt mot våra egna och regeringens mål. Årsredovisningens undertecknande Under 2015 har ytterligare åtgärder vidtagits för att förbättra den interna styrningen och kontrollen. Jag bedömer att brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten föreligger på följande punkter; Myndighetens planerings- och uppföljningsprocess, är ännu inte helt utbyggd och förankrad. Samordningen av myndighetens riskhantering har svagheter. Myndighetens interna tillsyn och egenkontroll sker ännu inte samordnat fullt ut. Norrköping 2016-02-22 Nils Öberg, Generaldirektör ÅRSREDOVISNING 2015 3

INNEHÅLL KRIMINALVÅRDEN IDAG...6 RESULTATREDOVISNING BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTATREDOVISNINGEN...8 1. EKONOMI OCH STYRNING...12 1.1 EKONOMISK UTVECKLING 2015...12 1.2 KRIMINALVÅRDENS KOSTNADER PER PRESTATION...16 1.3 INTERN STYRNING OCH KONTROLL...17 1.4 ETT PROAKTIVT HELHETSGREPP KRING INFRASTRUKTUREN...18 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER...20 2.1 HÄKTESVERKSAMHETEN...20 2.2 FRIVÅRDSPÅFÖLJDERNA...24 2.3 FÄNGELSEPÅFÖLJD...27 2.4 ÖVERFÖRANDE AV FÄNGELSEPÅFÖLJD...28 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL...30 3.1 EN UTVECKLAD VERKSTÄLLIGHETSPLANERING...30 3.2 SYSSELSÄTTNING I ANSTALT OCH BEHANDLINGSINSATSER I FRIVÅRD...31 3.3 FRIGIVNINGSFÖRBEREDELSER...35 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING...39 4.1 UNGA I KRIMINALVÅRD OCH VÅLDSAMMA KLIENTER...39 4.2 ETT ENHETLIGT OCH STRUKTURERAT ARBETSSÄTT I FRIVÅRDEN...41 4.3 EXTERN SAMVERKAN...41 4.4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER...42 4.5 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING...43 5. TRANSPORTVERKSAMHET...44 5.1 INRIKESTRANSPORTER...44 5.2 UTRIKESTRANSPORTER...46 6. EN DYNAMISK SÄKERHET...49 6.1 SÄKERHETSKRAV OCH KOSTNADSEFFEKTIVITET...49 6.2 EN TRYGG MILJÖ FÖR PERSONAL OCH KLIENTER...50 6.3 AVSKILDHETSÅTGÄRDER...51 6.4 RYMNINGAR OCH AVVIKELSER...52 6.5 ALLVARLIGA HÄNDELSER...52 6.6 SÄKERHETS- OCH SKYDDSPLATSER...52 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET...55 7.1 ÅRETS INSATSER...55 7.2 BEDÖMNING AV RESULTATET...56 7.3 SAMARBETE MED ANDRA SVENSKA MYNDIGHETER...57 8. PERSONAL...58 8.1 PERSONALOMSÄTTNING...58 8.2 UTBILDNING...58 8.3 MEDARBETARUNDERSÖKNING OCH ETISK KOD...59 4 ÅRSREDOVISNING 2015

8.4 LIVSPONDUS...60 8.5 LIKABEHANDLING...60 8.6 SJUKFRÅNVARO...60 8.7 KRISSTÖD...61 8.8 PERSONALANSVARSNÄMNDEN...61 8.9 UTLÅNING AV PERSONAL TILL MIGRATIONSVERKET...61 8.10 UTBYTE MED USA...61 FINANSIELL REDOVISNING 9. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER...64 9.1 UPPSTÄLLNINGSFORMER...64 9.2 VÄRDERING AV LAGER...64 9.3 VÄRDERING AV FORDRINGAR...64 9.4 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR...65 9.5 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER...65 9.6 ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER...65 9.7 UNDANTAG FRÅN REGELVERKET...65 10. RESULTATRÄKNING...66 11. BALANSRÄKNING...67 12. ANSLAGSREDOVISNING...69 13. FINANSIERINGSANALYS...70 14. NOTER...71 15. SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER...81 16. ERSÄTTNINGAR...82 17. TABELLER TILL RESULTATREDOVISNINGEN...83 17.1 EKONOMI OCH STYRNING...85 17.2 HÄKTE OCH PÅFÖLJDER...92 17.3 VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL...97 17.4 TRANSPORTVERKSAMHETEN...108 17.5 SÄKERHET...109 17.6 INTERNATIONELL VERKSAMHET...112 17.7 PERSONAL...114 Bilaga: Hänvisningar till återrapporteringskrav i regleringsbrevet...118 ÅRSREDOVISNING 2015 5

KRIMINALVÅRDEN IDAG KRIMINALVÅRDEN IDAG Organisation Kriminalvården är en del av rättsväsendet. Verksamheten finansieras genom tre olika anslag varav huvuddelen är Kriminalvårdens eget anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Kriminalvården genomför även transporter av Migrationsverkets klienter vilket finansieras inom ramen för utgiftsområde 8 Migration. Slutligen deltar Kriminalvården i ett antal utlandsmissioner inom ramen för utgiftsområde 7 Bistånd. Sedan januari 2015 har Kriminalvården en ny organisation. I den nya organisationen leds anstaltsoch häktesverksamheten av en anstalts- och häktesdirektör och frivårdsverksamheten av en frivårdsdirektör. Dessa tillhör huvudkontoret och ingår i Kriminal vårdens ledningsgrupp. Tillsammans med säkerhetsdirektören har de ett nationellt ansvar för Kriminal vårdens kärnverksamhet och rapporterar direkt till generaldirektören. Verksamheten är fortfarande indelad i sex geografiska regioner. Dessa leds av regionchefer som är direkt underställda anstaltsoch häktesdirektören samt frivårdsdirektören. Den sista december 2015 fanns 31 häkten, 47 anstalter och 34 frivårdskontor. Uppdrag och mål Kriminalvårdens uppgifter är att ansvara för att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet och utföra transporter samt göra personutredningar i brottmål. Kriminalvården ska verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, att lagföring kan ske på ett effektivt sätt och att återfall i brott förebyggs. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruket bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov. 6 ÅRSREDOVISNING 2015

KRIMINALVÅRDEN IDAG Personal Under 2015 var det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter 9 324. Av dessa avser ungefär 5 000 kriminal vårdare på anstalt, häkte eller inom den nationella transportenheten. Cirka 850 årsarbetskrafter avser anställda som frivårdsinspektörer. Därutöver tillkommer chefer, sjukvårdspersonal, programpersonal, produktionsledare inom arbets driften, personal med uppgifter inom fastighet, förråd, kök och lokalvård samt administrativ personal. Utöver de fast anställda utbetalas dessutom årligen ett par tusen löner till tillfälligt anställd personal. Frivården anlitar dessutom lekmannaövervakare som stöd i sitt uppdrag. Under 2015 uppgick dessa till knappt 6 000 personer. Kriminalvårdens klienter Kriminalvården hanterade 2015 knappt 17 000 klienter varje dag. Av dessa var 1 600 intagna i häkte, 3 800 intagna i anstalt och cirka 11 500 verkställde kriminalvårdspåföljd i frivård. Dessutom transporterar Kriminalvården ungefär 65 000 intagna och klienter. Av dessa transporterades knappt 5 000 klienter till utlandet. Många av våra klienter har problem på flera områden innan de kommer till Kriminalvården. Det handlar om missbruksproblem, svårigheter att få arbete och bostad och låg utbildningsnivå. Därför är det viktigt för Kriminalvården att samarbeta med andra aktörer i samhället för att åstadkomma en förändrad livssituation för klienten. Enligt den senaste återfallsstudien var återfallsfrekvensen till ny kriminalvård för alla klienter som avtjänat en kriminalvårdspåföljd 37 procent inom tre år. Återfallsnivån har varit stabil över tid men varierar mellan olika påföljdstyper. 1) Merparten av våra klienter återkommer med andra ord inte inom tre år. 1 För mer detaljerad information om återfall, se rapporten Kriminalvårdens Redovisning om Återfall Uppföljning t.o.m. 2010. ÅRSREDOVISNING 2015 7

1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTATREDOVISNINGEN Kriminalvårdens mål Med utgångspunkt i bl.a. regeringens instruktion och regleringsbrev har Kriminalvården under 2015 tagit fram sex mål för verksamheten. Utifrån dessa mål pekar Kriminalvården ut områden där extra insatser behövs för att utveckla verksamheten i önskad riktning. Målen omfattar alltså inte alla delar av verksamheten. Genom att sträva mot Kriminal vårdens mål bidrar myndigheten till de mål för kriminalpolitiken och rättsväsendet som regering och riksdag har beslutat om. De sex målen är: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättsäker kriminalvård ska öka. Ett högt säkerhetsmedvetande ska genomsyra allt vårt arbete. Kriminalvården ska vara drivande i samarbeten som bidrar till färre återfall i brott. Trovärdigheten i frivårdspåföljderna ska öka. De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras. Förtroendet för Kriminalvården ska bli högre. Kriminalvårdens mål kopplas i verksamhetsplanen till olika prestationsmål som sedan mynnar ut i aktiviteter för verksamhetsåret. I årsredovisningens resultatredovisning redogörs för de olika prestationsmått 2) som identifierats och på vilket sätt de återkopplar till de sex målen, i de fall det är möjligt. 2 Se ESV:s handledning för resultatredovisning (ESV 2012:42) 8 ÅRSREDOVISNING 2015

1. EKONOMI OCH STYRNING Bedömning i sammandrag Följande avsnitt är Kriminalvårdens sammanfattande bedömning av verksamhet och resultat utifrån regeringens prioriteringar för 2015. Effektivitet Fortsatta satsningar på intern styrning och kontroll, arbetsmiljö samt ökad kvalitet i verksamheten har inneburit att antal årsarbetskrafter har ökat med 159. Omorganisationen har inneburit ett ökat antal chefer (50 årsarbetskrafter) i syfte att skapa bättre förutsättningar för en ökad kvalitet i verksamheten. Framförallt chefer inom transportverksamheten har tidigare haft ansvar för orimligt stora personalgrupper. Kriminalvården har också inrättat ett servicecenter i Norrköping, vilket har ökat antalet årsarbetskrafter i yrkesgruppen administrativt stöd (28 årsarbetskrafter). Centret har samlat de administrativa processerna i syfte att öka enhetlighet och effektivitet, och innebär även en avlastning av arbetsuppgifter som tidigare har genomförts av chefer. Detta frigör tid för chefsrollen. Satsningen på administrativt stöd och chefer syftar bland annat till att skapa bättre förutsättningar att utveckla den interna styrningen och kontrollen. Årsarbetskrafterna har även ökat för gruppen kriminalvårdare (50 årsarbetskrafter). Detta beror på en fortsatt personalförtätning på ungdomsavdelningarna och en utökning av årsarbetskrafter på några enheter i syfte att förbättra arbetsmiljö och säkerhet, efter analys av omorganisationen. Satsningarna i verksamheten kombinerat med överlag minskade volymer gör att de flesta styckkostnaderna ökar. Volymerna fortsätter att minska i ungefär samma takt som under 2014. På häkte var antalet producerade vårddygn i stort sett oförändrat, medan de minskade på anstalt med fyra procent. Klientminskningen inom frivården var sex procent. Detta kombinerat med ökade kostnader på grund av satsningar i verksamheten innebar ökade styckkostnader, framförallt inom anstalt och frivård. Antalet utrikestransporter fortsatte att minska vilket har lett till ökade styckkostnader även inom detta område. Kriminalvården har tagit fram ett antal övergripande principer för framtida infrastruktur vid anstalter och häkten. I det korta perspektivet har flera åtgärder vidtagits för att upprätthålla flexibiliteten och beredskapen för variationer i klienttillströmningen. Den låga beläggningen har möjliggjort att sex säkerhetsplatser på anstalten Hall har kunnat konverteras till häktesplatser för häktade med restriktioner och särskilt långa häktestider. Syftet är att ge dessa klienter lättnader för att undvika eventuella negativa biverkningar av frihetsberövandet under häktestiden. Överkapaciteten på häkte har möjliggjort att Kriminalvården tillfälligt kan upplåta anstalten Helsingborg (som senast har använts för häktesverksamhet) till Statens Institutionsstyrelse för deras verksamhet. Den låga beläggningen har också inneburit att Kirseberg har kunnat stängas i sin helhet för renovering. Intern styrning och kontroll Mål: Förtroendet för Kriminalvården ska bli högre. Satsningar under 2015 har lagt en god grund för ytterligare förbättringar inom intern styrning och kontroll de kommande åren. Det är emellertid ännu för tidigt att se direkta resultat och effekter av våra ansträngningar. En hörnpelare i arbetet med att öka förtroendet för Kriminalvården är att uppnå en god intern styrning och kontroll. En av de viktigaste delarna i detta är en väl förankrad värdegrund som ger organisationen en tydlig identitet och självbild. En av de största förändringarna i detta hänseende är genomförandet av den nya organisationen, som innebär ett avgörande steg i ansträngningen att skapa en samlad myndighet. En del av detta arbete har varit att centralisera ekonomi- och personaladministration till ett servicecenter och ett ökat antal chefer, som nämnts ovan. Förutom ökningen av antalet chefer har Kriminalvården satsat på utbildning för första linjens chefer i bland annat statstjänstemannarollen, värdegrund och arbetsgivarrollen. Vi har även genomfört ledarskapsutveckling och utvecklat ledningsgrupperna på alla nivåer. Detta har genomförts för att ge bättre förutsättningar att leda den nya organisationen. Samtidigt med organisationsförändringen har en ny ekonomimodell införts för att förbättra jämförbarhet och transparens i den ekonomiska uppföljningen av olika enheter inom myndigheten. ÅRSREDOVISNING 2015 9

1. EKONOMI OCH STYRNING Vi har vidare genomfört nya processer för ekonomioch personaladministration samt arbetat fram, och delvis genomfört, en ny process för verksamhetsplanering och budget. Slutligen har en satsning gjorts på Kriminalvårdens värdegrundsarbete. En ny etisk kod har beslutats. Den ska användas som ett stöd i samtalen om etiska dilemman som uppstår på arbetsplatserna. Säkerhet Mål: Ett högt säkerhetsmedvetande ska genomsyra allt vårt arbete. Våra satsningar på säkerhet har bidragit till att minska antalet rymningar och att hot och våld fortfarande ligger på en fortsatt låg nivå. Inga direktrymningar har skett under året, vilket delvis kan ses som ett resultat av satsningarna på bättre säkerhetsrutiner i klass 2-anstalterna. Även rymningar och avvikelser från framförallt permissioner har minskat kraftigt. Minskningen är proportionellt större än minskningen av antalet permissioner. Antalet allvarliga händelser som innebär hot eller våld är fortsatt lågt inom alla verksamhetsgrenar. Mänskliga rättigheter Mål: De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras. Kriminalvårdens verksamhet präglas av en respekt för mänskliga rättigheter. Det finns dock förbättringsområden, framförallt på häkte. Satsningarna på isoleringsbrytande åtgärder på häkte har emellertid inte fått genomslag i resultatet ännu. Drygt 70 procent av intagna utan restriktioner nås av isoleringsbrytande åtgärder två timmar eller mer i snitt, enligt de mätningar som genomförts under året. För intagna med restriktioner nås ungefär 25 procent av klienterna. Resultatet är i nivå med det som 2014 års mätningar visade. Kriminalvården har under 2015 genomfört en nulägeskartläggning för att bättre kunna styra insatserna till de områden där det finns störst behov. Återfallsförebyggande arbete Mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättsäker kriminalvård ska öka. Trovärdigheten i frivårdspåföljderna ska öka. Kriminalvården genomför ett stort antal satsningar inom flera områden av det återfallsförebyggande arbetet. Satsningarna behöver tid för att genomsyra hela verksamheten. Eftersom det handlar om en individanpassad kriminalvård tar det dessutom ytterligare tid innan effekterna blir mätbara på nationell nivå. Arbetet kan därför inte förväntas få genomslag i verksamhetens resultat förrän på några års sikt. Antalet häktade som sökts upp för att kartlägga stödbehov har minskat, vilket främst kan härledas till att samma antal uppsökare har arbetat med ett utökat uppdrag. Det utökade uppdraget omfattar att utöver missbruk även kartlägga våldsbrott, samt alla häktade ungdomar oavsett problematik. Detta gör att arbetet blivit mer tidskrävande. Gruppen som ska sökas upp har från och med sommaren 2015 utökats till att innefatta alla häktade, vilket har fått som konsekvens att andelen uppsökta har minskat. Arbetet med att förbättra kvaliteten i verkställighetsplaneringen fortsätter och utbildningarna i det nya arbetssättet har påbörjats. I och med den omfattande satsningen har kvalitetsförbättrande insatser för verkställighetsplanerna i deras nuvarande form inte prioriterats, vilket gör att kvaliteten fortfarande kan variera kraftigt. Sysselsättningsgraden låg under 2015 på 79 procent, vilket är i nivå med de senaste åren. Kriminalvårdens nya organisation ger bättre förutsättningar att skapa en sammanhållen strategi för utveckling av sysselsättningen, men detta har ännu inte fått genomslag i verksamheten. Deltagande i behandlingsprogram utgör fem procent av sysselsättningstiden på anstalt och är även en behandlingsinsats inom frivården. Av samtliga klienter som avslutat sin verkställighet i Kriminalvården under 2015 har 19 procent fullföljt någon typ av behandlingsprogram. Det är en minskning med fem procentenheter jämfört med de som frigavs under 2014. Satsningen på klienter med våldsprofil har resulterat i att denna grupp deltog i större utsträckning i program som inriktas mot just våldsbrottslighet. Den fleråriga minskningen av andelen klienter som frigivits från anstalt via särskild utslussningsåtgärd planade ut under 2015. Andelen var 13 procent, jämfört med tolv procent 2014. Klienter som frigavs från säkerhetsklass 3 med strafftid över sex månader ökar mest. I denna grupp frigavs 67 procent via särskild utslussningsåtgärd under 2015, en ökning med tre procentenheter jämfört med föregående år. Från säkerhetsklass 2 var motsvarande siffra 22 procent, vilket är samma resultat som 2014. Under året har Kriminalvården påbörjat en genomlysning 10 ÅRSREDOVISNING 2015

1. EKONOMI OCH STYRNING av de särskilda utslussningsåtgärderna och andra frigivningsförberedande insatser. Syftet är att skapa ett underlag för praxis samt att få en helhetssyn av hinder och möjligheter. Under 2015 har flera personalutbildningsinsatser genomförts med inriktning på målgrupperna unga respektive våldsamma klienter. De motiverande insatserna för målgruppen våldsamma klienter har ökat, och som nämnts ovan påbörjas den numera redan i samband med den uppsökande verksamheten. Ett resultat är att deltagandet i riktade behandlingsprogram har ökat, se ovan. Förstärkningen av ungdomsavdelningarna fortsätter och denna målgrupp får också mer insatser under häktestiden än äldre klienter. Det visar sig bland annat i att en större andel unga nås av två timmar eller mer isoleringsbrytande åtgärder jämfört med övriga häktade. Enligt de mätningar som genomförts har andelen dock minskat något jämfört med 2014 när det gäller åtgärder som innebär mänsklig kontakt. Att antalet frivårdsklienter fortsätter att sjunka innebär att de två stora utbildningsinsatser som Kriminalvården genomför för närvarande underlättas. Den ena handlar om utbildningar i det nya arbetssättet med verkställighetsplanering som nämnts ovan. Den andra är en del av arbetet med att implementera arbetssättet Krimstics, som nu är inne i en intensiv fas. Under 2015 har utbildningen fortsatt, och 238 av en uppskattad målgrupp på cirka 700 frivårdsinspektörer har nu utbildats. Samverkan Mål: Kriminalvården ska vara drivande i samarbeten som bidrar till färre återfall i brott. Den nya organisationen har påbörjat arbetet med att samla Kriminalvårdens externa samverkan på nationell nivå. Kriminalvården har under året fortsatt att utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen och vi har vidmakthållit ambitionsnivån avseende insatser som omfattar samlokalisering av resurser från olika myndigheter. Inom ramen för den nya organisationen samlas nu Kriminalvårdens externa samverkan på nationell nivå, och ett arbete har påbörjats med att inventera omfattningen av samverkan med kommuner och landsting för att identifiera utvecklingsområden. Resultatredovisningens indelning Kriminalvården är indelad i verksamhetsgrenarna häkte, anstalt, frivård (inklusive personutredningar) och en nationell transportenhet. Kostnader (inklusive overhead) och volymer för respektive verksamhetsgren utgör de övergripande prestationsmåtten. De övergripande prestationerna är: vårddygn häkte vårddygn anstalt frivårdsklienter per dygn transporterade klienter i nationella transportenheten Därutöver mäts resultatet för delar av den internationella verksamheten som antal utlandsstationerade (sekonderade) personer samt antal missioner. Resultatredovisningen är indelad i åtta avsnitt som i huvudsak följer verksamhetens processer i syfte att ge en samlad bild av Kriminalvårdens insatser. Efter den finansiella redovisningen finns ett avsnitt med tabellunderlag till resultatredovisningen. I en bilaga till årsredovisningen finns återrapporteringskraven i den ordning de anges i regleringsbrevet, tillsammans med hänvisningar till text och tabeller i resultatredovisningen. Prestationer Resultatredovisningen utgår från Kriminalvårdens instruktion, återrapporteringskraven i regleringsbrevet samt regeringsuppdrag, men omfattar även annan information som bedöms vara av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten. I resultatredovisningen redovisas Kriminalvårdens prestationer med hjälp av olika prestationsmått. De förväntade effekterna av prestationerna beskrivs med utgångspunkt från 2 i Kriminalvårdens instruktion 3). Utöver prestationsmått finns även ett antal övriga nyckeltal, till exempel antal rymningar, antal överföranden till annat land och nyckeltal inom personalområdet. Nyckeltalens utveckling presenteras i resultatredovisningen, men de benämns inte som prestationsmått. 3 Kriminalvården ska verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, lagföring kan ske på ett effektivt sätt, och återfall i brott förebyggs. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruket bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov. ÅRSREDOVISNING 2015 11

1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING 1.1 EKONOMISK UTVECKLING 2015 Kostnadsutveckling Kriminalvårdens kostnader för 2015 uppgick till 8 375 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 3 procent (268 miljoner kronor) jämfört med 2014. Den största resultatposten är personalkostnader, 61 procent, därefter kommer lokalkostnader, 17 procent. I den organisatoriska indelningen räknas huvudkontoret och regionkontoren som Kriminalvårdens administration. Kostnaden för denna utgör 14 procent av de totala kostnaderna. Personal Personalkostnaderna ökade med knappt tre procent totalt, eller cirka 133 miljoner kronor. Omställningsarbetet i samband med införandet av Kriminalvårdens servicecenter har gått bättre än förväntat, vilket innebär att tidigare redovisade omställningskostnader för personal har återförts under 2015 (se not 28 och 29 till balansräkningen). Detta innebär att den reella ökningen av personalkostnader är 168 miljoner kronor. Lönekostnaderna ökade med drygt tre procent, eller cirka 113 miljoner kronor. Av detta kan 2,7 procent härledas till löneökningar 4) vilket motsvarar drygt 67 miljoner kronor. Dessutom har antalet årsarbetskrafter ökat med 159 till 9 324, en ökning med knappt två procent. Personalkostnader, organisatorisk indelning (tkr) 4 Avser förhandlade löneökningar enligt det statliga avtalet. 2013 2014 2015 Häkte 1 123 906 1 146 732 1 126 120 Anstalt 2 275 163 2 359 859 2 457 655 Frivård 631 612 648 295 658 640 Transporter, Kriminalvården 158 737 167 155 212 338 Transporter, Migrationsverket 91 823 90 568 84 537 Bistånd 20 059 19 138 22 876 Administration 442 366 515 228 517 376 Totalt 4 743 666 4 946 975 5 079 543 Beloppen inkluderar myndighetsinterna transaktioner och avser alla anslag. En mer detaljerad redovisning finns i tabell 4 i avsnitt 17. 12 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING På grund av den nya organisationen redovisar Kriminalvården från och med 2015 årsarbetskrafter indelade per verksamhetsgren, transportverksamhet och administration. Antal årsarbetskrafter, ny organisatorisk indelning 2015 Häkte 2 115 Anstalt 4 861 Frivård 1 110 Transportverksamhet 449 Administration 788 Totalt 9 324 Posten administration motsvaras grovt av den tidigare indelningen i huvudkontor och regionkontor. I den nya organisationen har dock både regionkontoren och huvudkontoret fått nya roller och uppgifter, och blivit dimensionerade efter detta. Samtidigt har nya tjänste benämningar införts, framförallt för administrativ personal. Detta, kombinerat med att det har funnits olikheter i hur personalen har kodats i personalsystemet, gör att statistik över årsarbetskrafternas organisatoriska indelning inte är jämförbar med tidigare år. Årsarbetskrafter och antal anställda, tidigare organisatorisk indelning 2013 2014 Årsarbetskrafter: Verksamhetsställen 8 107 8 187 Transporttjänsten 404 406 Huvudkontoret 343 374 Regionkontoren 193 196 Totalt 9 047 9 163 Ett annat sätt att dela in antalet årsarbetskrafter är i klientnära och ej klientnära yrkesgrupper. Antal årsarbetskrafter, yrkesgrupper 2013 2014 2015 Klientnära yrkesgrupper 7 856 7 906 7 994 Ej klientnära yrkesgrupper 1 194 1 259 1 330 Totalt 9 050 9 165 9 324 Mer detaljerade uppgifter om yrkesgrupper finns i tabellerna 81-83 i avsnitt 17. De klientnära yrkesgrupperna har ökat med 88 årsarbetskrafter, varav 53 kriminalvårdare, 16 kriminalvårdsinspektörer och nio vakthavande befäl. En av anledningarna är den fortsatta personalförtätningen på ungdomsavdelningarna, med anledning av ungdomssatsningen. Efter en genomlysning av några verksamhetsställen i samband med omorganisationen har även antalet årsarbetskrafter utökats i syfte att förbättra arbetsmiljö och säkerhet. Gruppen som inte arbetar klientnära ökade med 71 årsarbetskrafter. Av dessa var den största enskilda gruppen chefer som ökade med 35 årsarbetskrafter. Tillsammans med gruppen kriminalvårdsinspektörer i den klientnära gruppen har omorganisationen inneburit en utökning med 50 chefer, räknat i årsarbetskrafter. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en ökad kvalitet i verksamheten, bland annat genom att personalgrupperna som varje chef har ansvar för minskas. Detta gäller framför allt chefer inom transportverksamheten som tidigare har haft ansvar för orimligt stora personalgrupper. Kriminalvården har också inrättat ett servicecenter i Norrköping, vilket har ökat antalet årsarbetskrafter i gruppen administrativt stöd (28 årsarbetskrafter 5) ). Centret har samlat de administrativa processerna i syfte att öka enhetlighet och effektivitet. En del av centrets arbetsuppgifter är att utveckla det administrativa chefsstödet för att avlasta chefer på alla nivåer. Detta frigör tid för chefsrollen. Satsningen på administrativt stöd och chefer syftar till att skapa bättre förutsättningar att utveckla den interna styrningen och kontrollen. Andelen av årsarbetskrafterna som arbetar klientnära är 86 procent 2015 vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2014. Övriga driftkostnader Övriga driftskostnader, organisatorisk indelning, tkr 2013 2014 2015 Häkte 176 192 195 753 170 858 Anstalt 602 342 597 450 616 951 Frivård 203 171 202 581 192 822 Transporter, Kriminalvården 41 116 40 280 45 470 Transporter, Migrationsverket 150 695 113 918 108 825 Bistånd 2 655 3 254 3 124 Administration 172 370 203 890 369 538 Totalt 1 369 763 1 375 336 1 507 588 Beloppen inkluderar myndighetsinterna transaktioner och avser alla anslag. En mer detaljerad redovisning finns i tabell 4 i avsnitt 17. 5 Tabell 83 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2015 13

1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING Övriga driftskostnader har ökat med cirka tio procent jämfört med 2014. Förklaringen till kostnadsökningen är ökade kostnader för korttidsinvesteringar, licenser för IT och läkemedels- och tandvårdsmaterial. Anslagsutveckling Utgifter per anslag, tkr 2013 2014 2015 Anslag Kriminalvården: Tilldelat anslag 7 754 230 7 834 989 7 842 483 Utfall 7 603 812 7 743 619 7 973 820 Anslag Biståndsverksamhet: Tilldelat anslag 26 000 29 000 28 000 Utfall 22 899 22 543 26 000 Anslag Utresor för avvisade och utvisade: Tilldelat anslag 220 000 246 000 245 000 Utfall 241 834 202 425 188 479 Totalt utfall 7 868 545 7 968 587 8 188 299 Utfallet exkluderar myndighetsinterna transaktioner. Se även avsnitt 12 Anslagsredovisning För 2015 anvisades 7 842 miljoner kronor till Kriminal vården på förvaltningsanslaget. Utfallet blev totalt 7 974 miljoner kronor, alltså 132 miljoner kronor högre än det anvisade beloppet. Det anvisade beloppet justerades ner med 42 miljoner kronor i regeringens höständringsbudget 2015 (regeringens proposition 2015/16:2) för att finansiera ökningar i anslagen till Polisen och för kostnader för vissa skaderegleringar med mera inom Rättsväsendets område. Kriminalvården planerade också att använda en del av det ingående överföringsbeloppet, bland annat för ökade kostnader för den nya organisationen. Utfallet för anslaget för biståndsverksamhet blev två miljoner lägre än ursprungligt anvisat belopp. Anslaget justerades ner till 26,6 miljoner kronor under 2015 med anledning av att Regeringskansliet återtagit medel för OSSE-insatser. Inklusive anslagssparandet innebär det att Kriminalvården har fått ett överskott på anslaget med 1,3 miljoner kronor 2015. Anslaget för utresor för avvisade och utvisade fick ett utfall på 56,5 miljoner kronor lägre än anvisat belopp. Det lägre utfallet beror framförallt på att antalet transporterade migrationsklienter blev färre än förväntat. Arbetsdriften Arbetsdriften klarar inte kravet på en täckningsgrad överstigande 50 procent för fjärde året i följd. Arbetsdriftens täckningsgrad 2013 2014 2015 Täckningsgrad 44% 46%* 40% *Jämförelsetalet för 2014 är omräknat jämfört med årsredovisningen 2014 eftersom terapiverksamheten felaktigt hade räknats med. Intäkter och kostnader framgår av tabell 5 i avsnitt 17. Täckningsgraden har visat en nedåtgående trend under en längre tid. Orsakerna till att målet inte uppnås är flera men en av de största orsakerna är en minskad förmåga att attrahera externa kunder. Arbetsdriftens täckningsgrad 2009-2015 (tkr) År Intäkter Kostnader Täckningsgrad 2006 159 715 244 090 65% 2007 192 721 283 395 68% 2008 176 478 288 279 61% 2009 176 379 286 572 62% 2010 157 857 300 406 53% 2011 161 354 301 621 53% 2012 131 510 290 177 45% 2013 123 331 278 798 44% 2014* 130 223 280 898 46% 2015 130 265 323 823 40% Kostnader och intäkter inkluderar myndighetsinterna transaktioner, och exkluderar lokalhyra * Siffrorna har korrigerats jämfört med årsredovisningen 2014, eftersom terapiverksamheten felaktigt räknades med. För att den ackumulerade täckningsgraden ska uppfyllas behöver vi gå åtta år tillbaka i tiden. Ackumulerad täckningsgrad 5 år (2011-2015) 8 år (2008-2015) 10 år (2006-2015) 46% 51% 54% Under 2015 har arbetsdriftens kostnader ökat med 15 procent, medan intäkterna ligger kvar på samma nivå som 2014. Eftersom vi har en ny modell för internredovisning är det svårt att jämföra kostnaderna mot 2014. Den nya modellen syftar till att öka transparensen, vilket kommer att underlätta analyser framöver. Som beskrivits i förra årsredovisningen gör Kriminalvårdens speciella förutsättningar och olika krav området komplext. Avancerade produkter är bra sysselsättning, ökar arbetsdriftens konkurrenskraft och genererar större intäkter, men kräver tillgång på tillräckligt kvalificerad arbetskraft en tillgång som kan variera kraftigt. Enkla arbetsuppgifter passar 14 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING många intagna och ökar sysselsättningsgraden, men är olönsamma. Mindre enheter har oftast svårare att hitta kunder. De stora enheterna har oftast lättare att hitta kunder. De är däremot mindre effektiva efter som de av säkerhetsskäl måste dela in verksamheten i små arbetslag. Detta innebär ett behov av många produktionsledare, vilket driver upp kostnaderna. Arbetsdriftens organisation och inriktning har setts över inom ramen för Kriminalvårdens nya organisa tion. Åtgärder som syftar till att förbättra strukturen och ekonomin inom arbetsdriften kommer att imple menteras under 2016. I detta ingår att tydliggöra definitionen av arbetsdrift samt säkra upp kostnads redovisning och timredovisning. Ekonomiska krav med osäker utgång Det föreligger ett antal tvister där Kriminalvården ställer ekonomiska krav på motparten och några där en motpart ställer ekonomiska krav på Kriminalvår den. Det kan till exempel handla om fackliga tvister eller vitesföreläggande i samband med ombyggnatio ner med mera. Eftersom beloppens storlek är okända eller osäkra, samt att det inte heller är säkert att betalning kommer att ske, finns ingenting av detta bokfört i Kriminalvårdens ekonomiska redovisning. 1. EKONOMI OCH STYRNING De pågående tvister som skulle kunna innebära betalningar över en miljon kronor är följande: Ett av våra hyresavtal är konstruerat så att kost naden för gjorda om- och tillbyggnader ska belasta Kriminalvården i form av hyrestillägg. Tillägget räknas upp med ränta. Kriminalvården anser att ränta har erlagts till för stort belopp de två första åren, på grund av att fastighetsägaren räknade med redan erlagd ränta när den hyresgrundande slut kostnaden fastställdes. Med anledning av detta har Kriminalvården stämt hyresvärden vid tingsrätten. Hyresvärden har bestridit käromålet. För närvarande pågår medling i syfte att få till stånd en överens kommelse mellan parterna. Kriminalvårdens krav i nuläget: cirka 31 miljoner kronor En leverantör har väckt talan mot Kriminalvården och yrkat skadestånd på grund av påstådd otillåten direktupphandling avseende leverans av läkemedel. Kriminalvården har bestridit kravet. Leverantörens krav i nuläget: 24 miljoner kronor ÅRSREDOVISNING 2015 15

1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING I tidigare årsredovisningar har även ett viteskrav avseende säkerhetsinstallationer samt en tvist avseende det personaladministrativa systemet tagits upp här. Leverantörens krav är dock bokförda som skulder i redovisningen, varför de inte längre redogörs för i detta avsnitt. När det gäller tvisten avseende det personaladministrativa systemet kan noteras att leverantören tagit tillbaka sitt krav (4,3 miljoner kronor). Skulden finns dock kvar i 2015 års bokslut eftersom kravet drogs tillbaka efter bokslutet. 1.2 KRIMINALVÅRDENS KOSTNADER PER PRESTATION Kriminalvårdens kostnader per prestation utgörs av vårddygnskostnad för häkte och anstalt, kostnad per frivårdsklient och dag, kostnad per transporterad klient samt kostnad per utlandsstationerad årsarbetskraft i utlandsverksamheten. Samtliga mått ökade under 2015, utom för häkte och utlandsverksamheten där genomsnittskostnaden minskade något. Prestationsmått i kronor 2013 2014 2015 HÄKTE: Vårddygnskostnad 3 582 3 671 3 554 Procentuell förändring (mellan 2013 och 2014, respektive 2014 och 2015) 2% -3% ANSTALT: Vårddygnskostnad 2 882 3 036 3 270 Procentuell förändring (mellan 2013 och 2014, respektive 2014 och 2015) 5% 8% FRIVÅRD: Kostnad per frivårdsklient och dag 221 244 268 Procentuell förändring (mellan 2013 och 2014, respektive 2014 och 2015) 10% 10% TRANSPORTER, INRIKES KRIMINALVÅRDEN, kostnad per transporterad klient* 6 093** 6 059** 7 139 Procentuell förändring (mellan 2013 och 2014, respektive 2014 och 2015) -1% 18% TRANSPORTER, UTRIKES KRIMINALVÅRDEN, kostnad per transporterad klient 50 538** 52 473** 59 133 Procentuell förändring (mellan 2013 och 2014, respektive 2014 och 2015) 4% 13% TRANSPORTER, UTRIKES MIGRATIONSVERKET, kostnad per transporterad klient 65 667** 67 145** 70 184 Procentuell förändring (mellan 2013 och 2014, respektive 2014 och 2015) 2% 5% UTLANDSVERKSAMHET, kostnad per utlandsstationerad personal (årsarbetskrafter) 1 142 799 1 102 947 1 069 313 Procentuell förändring (mellan 2013 och 2014, respektive 2014 och 2015) -3% -3% Se även tabell 9-12 samt 73 i avsnitt 17. * Lokala transporter ingår inte, se vidare avsnitt 5.1. ** Jämförelsetalen är omräknade eftersom kostnaderna räknas brutto istället för netto från och med 2015, vilket överensstämmer med hur övriga styckkostnader inom Kriminalvården räknas, se vidare avsnitt 5. Utvecklingen av prestationsmåtten kan samman fattas med följande tabell: Utveckling av prestationsmåtten för häkte, anstalt och frivård Förändring jämfört med 2014 Häkte Anstalt Frivård Medelbeläggning/medelantal frivårdsklienter 0% -2% -6% Antal platser 7% -4% - Kostnader -3% +5% +3% Den nya organisationen och en ny redovisningsmodell gör att det är svårt att på ett helt rättvisande sätt jämföra kostnadsutvecklingen mellan åren i de olika verksamhetsgrenarna. Generellt gäller att anstaltsorganisationens personalförtätning i samband med ungdomssatsningen inte har någon motsvarighet på häktessidan. Frivården har i stort sett samma personalstyrka med mindre volymer. Detta möjliggör ett effektivare genomförande av utbildningsinsatser inom projekten Ny VSP (avsnitt 3.1) och Krimstics (avsnitt 4.2). Prestationsmått -3% +8% +10% 16 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING När det gäller de inrikes transporterna samlas de successivt under den nationella transportenheten (NTE). Det innebär att kostnader som tidigare fördelades till häktesorganisationen förs om till NTE. Överförandet innebär även en ökning av antalet transporter som NTE utför, men de lokala transporterna är dyrare, varför styckkostnaden för NTE:s inrikestransporter ökar. Ytterligare kommentarer om respektive mått återfinns i avsnitt 2.1 (häkte), 2.2 (frivård), 2.3 (anstalt), 5 (transporter) och 7 (internationell verksamhet). 1.3 INTERN STYRNING OCH KONTROLL Liksom de senaste åren gör generaldirektören bedömningen att myndigheten har brister i den interna styrningen och kontrollen. De bristområden som lyftes i årsredovisningen för 2014 kvarstår eftersom det pågående utvecklingsarbetet inte är helt implementerat och att vi därför inte har sett effekterna av det. I nedanstående avsnitt ges en närmare beskrivning av utvecklingsarbetet, liksom hur arbetet med övriga komponenter av den interna styrningen och kontrollen har bedrivits under året. Organisationsfrågor Under 2015 har implementeringen av Kriminalvårdens nya organisation och arbetsordning fortsatt. Implementeringen har inneburit vissa organisatoriska justeringar och ett omfattande arbete med att tydliggöra roller och tjänstebenämningar. Kriminalvårdens servicecenter, som startade i januari 2015 har successivt utökat sin verksamhet och omfattar nu såväl ekonomiadministrativa processer som all lönehantering inom myndigheten. Syftet med servicecentret är att minska tiden som personal inom operativ verksamhet lägger på administration, öka kvaliteten på transaktionsdata, säkerställa enhetligheten och öka kvaliteten i de administrativa processerna. Servicecentret arbetar aktivt med att identifiera ytterligare administrativa områden där de kan avlasta den övriga verksamheten. På huvudkontoret har vissa förstärkningar av organisationen gjorts för att stärka den interna kontrollen. Till exempel pågår förberedelserna för inrättandet av en ny tillsynssektion som ska genomföra samlade inspektioner i verksamheten. Resultatet av dessa ska ge underlag till och bidra till myndighetens interna styrning och kontroll. Den nya transportorganisationen, nationella transport enheten (NTE), har successivt implementerats under året. En ny chefsnivå har införts och fler verksamhetsnära chefer har rekryterats. Arbetet med att ta fram nya säkerhetsrutiner för transportverksamheten har påbörjats, främst avseende utrikestransporter. Under 2015 har även arbetet fortsatt med att ta hand om de brister som Kriminalvårdens internrevision identifierat när det gäller framförallt utrikestransporter. Bland annat har rutinerna för upphandling av de medföljande sjukvårdsresurserna vid utrikestransporter tydliggjorts. Vidare har villkor för medarbetarna vid utrikestransporterna setts över. Samarbetet med Migrationsverket och Polisen har utvecklats under året, se vidare avsnitt 5.2 Utlandstransporter. Lagstiftningen för transport av frihetsberövade och icke frihetsberövade personer är delvis bristfällig, vilket har diskuterats med både Regerings kansliet och Polisen. Arbetet med att ta fram ett tydligare regelverk för Kriminalvården pågår. Utveckling av styrning och uppföljning Utvecklingen för att stärka den interna styrningen och kontrollen har fortsatt även vad gäller myndighetens arbetssätt och processer. Den nya styr- och uppföljningsmodellen har utvecklats och delvis genomförts under 2015. Processen syftar till att integrera budget och verksamhetsplan samt att få en helhetsbild av verksamhet och ekonomi på alla nivåer i organisationen. Följande har hittills genomförts: En samlad verksamhetsplan inklusive budget för 2016 har tagits fram, som sorterar in planerade aktiviteter på olika nivåer under ett antal prestationsmål. De olika prestationsmått (resultatindikatorer) som används för att följa upp resultatet är under utveckling inom flera områden. De mest strategiska och interagerande aktiviteterna som är under genomförande har identifierats. Dessa ska styra Kriminalvården mot de sex prioriterade målen. Den nya ekonomimodellen har börjat tillämpas. Den stödjer uppföljningen av den nya organisationen och den nya styr- och uppföljningsmodellen. I den nya modellen ska risker enligt förordningen om intern styrning och kontroll hanteras integrerat med verksamhetsplaneringsprocessen. Under 2015 följdes riskerna och åtgärderna upp i samband med uppföljningen av verksamhetsplanen. Riskhanterings ÅRSREDOVISNING 2015 17

1. EKONOMI OCH STYRNING RESULTATREDOVISNING processen kommer att fortsätta utvecklas, inom ramen för utvecklingen av den samlade styr- och uppföljningsmodellen. Det pågående utvecklingsarbetet avseende egenkontroll syftar till att på ett ännu tydligare sätt göra egenkontrollen till en integrerad och naturlig del av den ordinarie planeringen och uppföljningen, liksom till riskhanteringsarbetet. Den nya organisationen, som innebär delvis förändrade ansvarsstrukturer, kräver delvis nya arbetssätt. Ett arbete pågår därför med utveckla samordningsformerna inom framförallt huvudkontoret, i syfte att ge den operativa verksamheten bästa möjliga förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Under 2015 har en utredning påbörjats avseende förutsättningarna för att införa ett så kallat visslarsystem i myndigheten. Utveckling av kvaliteten i statistiken Kriminalvården har under 2015 arbetat med att förbättra processen för att hämta statistiskt material ifrån de klientadministrativa systemen. Ett arbete har pågått med att förbättra den tekniska lösningen för datalagring, som på sikt ska kunna samla all information i ett flöde. Under arbetets gång har hinder identifierats som ställer krav på ändringar i det klientadministrativa källsystemet Kriminalvårdsregistret. Dessa krav kan tillgodoses först våren 2017 vilket bromsar utvecklingstakten. Värdegrunds- och ledarskapsfrågor Under 2015 har Kriminalvårdens nya etiska kod lanserats. Den bygger på interna styrdokument och syftar till att omsätta den statliga värdegrunden till praktisk verksamhet genom att fungera som ett stöd och inspiration till samtal kring etiska dilemman på arbetsplatsen. En omfattande satsning på ledningsgruppsutveckling för samtliga ledningsgrupper i Kriminalvården har genomförts under 2015 i syfte att ge chefer bättre förutsättningar att leda i den nya organisationen och ledningsstrukturen. Kriminalvården har omarbetat urvalsprocessen för första linjens chefer och tillsammans med Uppsala universitet utvecklat utbildningen för denna målgrupp samt för nytillträdda första linjens chefer. De nya utbildningarna har större fokus på statstjänstemannarollen, värdegrund och arbetsgivarrollen jämfört med tidigare. Vidare har Kriminalvården, i samverkan med åtta andra myndigheter, utvecklat och genomfört utvecklingsprogrammet Högre chefer i staten och genomför även pilotutbildningar riktade mot mellanchefer. Under hösten lanserades korta ledarskapsutbildningar som vänder sig till samtliga chefer inom myndigheten. I slutet av 2015 inleddes arbetet med en omfattande chefsanalys, genom att samtliga chefer i myndigheten besvarar frågor om kompetens, karriär och yrkesutveckling. Resultatet kommer att utgöra en viktig utgångspunkt för Kriminalvårdens fortsatta strategiska chefsförsörjningsarbete och arbetet med att formulera ledarskapskriterier. Mer information om värdegrundsarbete och chefsutveckling finns under avsnitt 8 Personal. 1.4 ETT PROAKTIVT HELHETSGREPP KRING INFRASTRUKTUREN Kriminalvården bedriver ett arbete med att anpassa antalet platser inom häktes- och anstaltsorganisationen till behovet på kort och lång sikt. Kortsiktigt har ett antal häktesplatser stängts tillfälligt under 2015. Dessa avser bland annat häktesplatser på anstalten Norrtälje som har stängts på grund av skadegörelse, se nedan i avsnittet Platser för förvarstagna. Vid häktet Kronoberg och Västerås har platser stängts för renovering. Häktet Österåker stängde 80 platser permanent. Samtidigt har häktesplatser återöppnats under 2015 efter renovering vid häktena Malmö och Huddinge. Den låga beläggningen har även möjliggjort att sex säkerhetsplatser vid anstalten Hall har kunnat konverteras till häktesplatser för att tillgodose behovet av isoleringsbrytande åtgärder för långtidshäktade, se vidare avsnitt 2.1 Häktesverksamheten. Den sjunkande medelbeläggningen har också möjliggjort stängningar av hela Kirsebergsanstalten och delar av Gävleanstalten för renovering. Av samma anledning har anstalten Helsingborg kunnat lånas ut till Statens Institutionsstyrelse. Långsiktigt står Kriminalvården inför några vägval när det gäller lokalisering och försörjning av fastigheter, platsantal och platstyper samt verksamhetsinnehåll. I linje med Kriminalvårdens nya organisation tas ett nationellt grepp om strategiska frågor där lokalfrågor en viktig del. Styrning av platsbehovet ska utgå från ett helhetsperspektiv. 18 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 1. EKONOMI OCH STYRNING Beslut kring Kriminalvårdens infrastruktur avseende anstalter och häkten innebär omfattande och långsiktiga ekonomiska åtaganden. Det är därför av största vikt att ställningstaganden kring anpassning, nyproduktion eller avveckling av lokaler eller enheter utgår från en långsiktig planering. Kriminalvården har under 2015 genomfört en nuläges kartläggning som utmynnat i ett antal principer för Kriminalvårdens infrastruktur vid anstalter och häkten, exempelvis att; investeringar i infrastruktur bättre ska avvägas i förhållande till kostnaderna för att driva verksamheten över tid, lokaler ska vara flexibla så att de kan avdelas till mindre enheter för boende, sysselsättning och fritid, samt specialplatser som kräver särskilda resurser ska koncentreras till färre verksamhetsställen. Principerna är framtagna utifrån kartläggning och analys av områden som lokalförsörjning, säkerhet, placering, teknikutveckling, hälso- och sjukvård, arbete, klientprognoser och klientutveckling. Kriminalvården har även analyserat frågor som expansionsmöjligheter och flexibilitet, lokalers skick, hyresavtal, förvaltningskostnader, geografisk spridning samt möjligheter till inre differentiering. Principerna tar sin utgångspunkt i 3 i Kriminalvårdens instruktion. Under första kvartalet 2016 ska en långsiktig plan för Kriminalvårdens infrastruktur fastställas utifrån ovanstående principer. Platser för förvarstagna I Kriminalvårdens uppgifter ingår även att omhänderta klienter som är förvarstagna enligt utlänningslagen, och som av olika skäl inte kan vistas på Migrationsverkets förvar. Dessa klienter utgör en kategori med särskilda förutsättningar och behov, och har hittills funnits på olika häkten eller anstalter, ofta korta perioder innan utvisning kunnat verkställas. Verksamheten på dessa avdelningar har visat sig vara mycket krävande att bedriva. Flera incidenter har inträffat och efter omfattande skadegörelse i somras stängdes avdelningen för förvarstagna vid anstalten Norrtälje tillsvidare. En grundlig utvärdering av verksamheten har genomförts som grund för att avgöra verksamhetens framtid. Samarbete med Polisen avseende arrestplatser Kriminalvården driver arrestverksamhet i anslutning till häkten på vissa orter i landet, på uppdrag av Polisen. Eftersom detta ligger utanför Kriminalvårdens grunduppdrag krävs tydliga överenskommelser avseende både verksamhet, gränsdragningar och ekonomisk ersättning. Under 2015 har Kriminalvårdens och Polisens samarbete fortsatt avseende framtagande av nationella mallar för de överenskommelser som träffas. Under 2015 har Kriminalvården drivit 113 arrestplatser (medelantal under året). Arbete pågår med nya överenskommelser gällande Malmö och Växjö. Boenden för asylsökande Den kraftiga ökningen av asylsökande kräver insatser från hela samhället och Kriminalvården har sett över sina möjligheter att bidra. Under hösten inleddes därför ett arbete i samverkan med Migrationsverket för att ställa den stängda anstalten Smälteryd (Sätila), den tillfälligt stängda anstalten Kirseberg (Malmö) och anstalten Helsingborg till Migrationsverkets förfogande för att använda som asylboende. Ännu har ingen överenskommelse slutits. Däremot har Kriminalvården kommit överens med Statens Institutionsstyrelse (SiS) om att tillfälligt upplåta anstalten Helsingborg till SiS:s verksamhet. Utöver detta har Kriminalvården även upprättat en överenskommelse med Migrationsverket om att låna ut personal, se vidare avsnitt 8 Personal. Den 1 januari 2015 togs 56 särskilda platser avsedda för förvarstagna i drift vid anstalterna Norrtälje (32 platser) och Storboda (24 platser). Förvarstagna placeras där på särskilda avdelningar åtskilda från övriga anstalten. Syftet med platserna är att bättre kunna omhänderta dessa klienters särskilda förutsättningar och behov. ÅRSREDOVISNING 2015 19

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER I det här avsnittet redovisas verksamhetens resultat för Kriminalvårdens grunduppdrag, det vill säga att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet samt utföra personutredningar i brottmål. (1 i Kriminalvårdens instruktion). 2.1 HÄKTESVERKSAMHETEN I häkte finns i huvudsak häktade, det vill säga personer som är misstänkta för brott, men som ännu inte har fått sin sak slutligt prövad av domstol. Det finns även andra kategorier såsom verkställighetsfall, det vill säga personer som har en lagakraftvunnen dom och börjat verkställa påföljden men inte har placerats på anstalt ännu, eller som sitter tillfälligt i häkte av annan anledning. Det kan vara i väntan på omplacering till annan anstalt eller personer som övernattar i samband en längre transport. Andra kategorier intagna på häkte är framförallt gripna eller anhållna personer, respektive förvarstagna enligt utlänningslagen. Medelbeläggning Antal inskrivna i häkte i genomsnitt den 1:a i månaden 2013 2014 2015 Gripna eller anhållna 22 29 46 Häktade 1 486 1 490 1 442 Verkställighetsfall 125 123 137 Förvarstagna enligt utlänningslagen 28 30 54 Övriga kategorier 20 19 25 Totalt 1 681 1 691 1 702 Medelbeläggningen för 2015 är i nivå med 2014. Beläggningsgraden har minskat, beroende på en ökning av antalet platser. 20 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER Medelbeläggning häkte 2013 2014 2015 Platser i genomsnitt* 2 010 1 913 2 038 Medelbeläggning 1 592 1 608 1 604 Beläggningsgrad 79% 84% 79% En mer detaljerad redovisning finns i tabell 6 i avsnitt 17, som även inkluderar uppdelning på kön. *Avser tillgängliga ordinarie platser. I genomsnitt har antalet platser på häkte ökat med 125, trots att fler platser har stängts än öppnats. Det beror på att många platser har återöppnats efter renovering i början på året, medan stängningarna har skett under andra halvåret, se även avsnitt 1.4 Ett proaktivt helhetsgrepp kring infrastrukturen. I det genomsnittliga antalet häktesplatser ingår ett hundratal arrestplatser som Kriminalvården driver för Polisens räkning. Denna verksamhet har ökat under senare år, vilket påverkar statistiken för medelbeläggning och beläggningsgrad på häkte. Framförallt har arrestplatserna en betydligt lägre beläggning än övriga häktesplatser. Statistiken baseras på mätningar en gång per dygn, vilket kan innebära att den är missvisande eftersom arrestplatserna har en högre omsättning av intagna jämfört med häktesplatserna. Vårddygnskostnaden inkluderar kostnader för arrestplatserna. Eftersom platserna även är inkluderade i producerade vårddygn påverkar detta inte vårddygnskostnaden. Uppsökande verksamhet Syftet med Kriminalvårdens uppsökande verksamhet har under 2015 utvidgats. Tidigare var syftet att söka upp häktade för att kartlägga eventuellt missbruk av alkohol eller narkotika. Uppdraget har nu utökats till att även omfatta kartläggning av våldsbrott, inklusive sexualbrott och våld i nära relation, samt alla häktade ungdomar. Kartläggningen ska ge underlag till planen för häktesvistelsen och eventuell verkställighetsplanering, samt motivera till behandlingsinsatser. Sedan sommaren 2015 ska samtliga häktade sökas upp, inklusive personer utan svenskt personnummer. Målet är att ta reda på vilka i av dessa som behöver stöd avseende våldsproblematik, missbruk och när det gäller unga även övrig problematik. Av de uppsökta som önskar och har behov av fler besök prioriteras ungdomar särskilt. Det ingår även i uppdraget att genomföra den motivationshöjande insatsen MIK, Motiverande samtal i Kriminalvården. Kostnadsutveckling Vårddygnskostnaden på häkte har sjunkit jämfört med 2014. Vårddygnskostnad häkte 2013 2014 2015 Producerade vårddygn 581 009 586 948 585 289 Totala kostnader (tkr) 2 080 967 2 154 606 2 080 031 Vårddygnskostnad (kr) 3 582 3 671 3 554 Prestationsmått: - andel klienter av målgruppen som blivit uppsökta minst en gång under häktesvistelsen 6) Förväntad effekt: Förebygger återfall i brott genom att missbruk och våldsrelaterad problematik bekämpas. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Procentuell förändring: 2013-2014 2014-2015 Producerade vårddygn 1% 0% Totala kostnader 4% -3% Vårddygnskostnad 2% -3% Se vidare tabell 1 och 9 i avsnitt 17. En anledning till de minskade kostnaderna för häkte är att den lokala transportorganisationen i Stockholm flyttades över till nationella transportenheten under våren 2015. Kostnaderna hänförs därmed till NTE, vilket drar ner vårddygnskostnaden på häkte. En del häkteskostnader har även felaktigt hamnat på verksamhetsgren anstalt, se vidare avsnitt 2.3. Under våren 2015 har kravprofilen på uppsökarna skärpts, och uppdraget sker numera helt i frivårdens regi. På grund av det förändrade uppdraget har en riktad utbildningssatsning för uppsökare tagits fram under hösten 2015. Denna kommer att genomföras under 2016 och omfatta samtliga uppsökare. 6 Tabell 13 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2015 21

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING Antalet klienter som blivit uppsökta har minskat under 2015. Genomsnittlig andel klienter som blivit uppsökta minst en gång under häktesvistelsen Genomsnittligt antal/ månad: 2013 2014 2015 -inskrivna häktade 1 881 1 912 2 088 -uppsökta klienter 1 476 1 406 1 372 Andel uppsökta klienter 78% 74% 66%* En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 13 i avsnitt 17. * Från 1 juli 2015 har den grupp som ska sökas upp utökats, och inkluderar även klienter utan svensk personnummer. Minskningen av antalet uppsökta förklaras troligen av att uppdraget har utökats men genomförts med bestående resurser. Kombinerat med att fler ska sökas upp gör detta att andelen uppsökta klienter har minskat kraftigt. Relaterat till enbart den tidigare gruppen som skulle sökas upp är andelen något högre än 2014. Ett utvecklingsarbete pågår för närvarande avseende möjligheten att i närmare detalj följa upp uppsökarnas arbete, bland annat hur många samtal som genomförs totalt. Isoleringsbrytande åtgärder Det är angeläget att minska intagnas tid i isolering och att motverka de skadliga effekterna till följd av isoleringen, både när det gäller intagna med och utan restriktioner. Detta är en viktig del av Kriminalvårdens arbete med mänskliga rättigheter, se vidare avsnitt 4.4 Mänskliga rättigheter. Att öka tiden i gemensamhet och arbeta med isoleringsbrytande åtgärder är därför ett ständigt närvarande mål i häktesverksamheten. Prestationsmått: - andel intagna som har åtgärdstid om två timmar eller mer för häktade med respektive utan restriktioner 7) Förväntad effekt: Häktesverksamheten bedrivs på ett humant sätt genom att isoleringen bryts. Koppling till mål: De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras. Under 2014 infördes en ny mätmetod för att ge en mer heltäckande bild över vad Kriminalvården gör för att bryta isoleringen för intagna på häkte. Mätmetoden har använts även under 2015. Som isoleringsbrytande åtgärd menas i detta samman hang mänsklig kontakt och/eller ett byte av miljö som ger möjlighet till en annan fysisk miljö än bostadsrummet. Mätningen omfattar gemensamhet, samsittning, kontakt med andra (exempelvis personal), kontakt med andra myndigheter, telefontid på bostadsrum och aktivitet utanför cell. Mätningarna har genomförts under sju enskilda dygn. Det finns en strävan mot att varje intagen ska ha minst två timmar åtgärdstid per dygn. För unga klienter 8) har Kriminalvården fastslagit målet två timmar mänsklig kontakt 9) per dygn. Svårast är att bryta isoleringen för intagna som har restriktioner, eftersom de normalt inte får vistas tillsammans med andra intagna. Hälften av de häktade har restriktioner räknat i genomsnitt på beläggningen. Det är dock viktigt att komma ihåg att de flesta häktade har restriktioner i början av häktningstiden. 2015 års resultat ligger ungefär på samma nivå som för 2014. Cirka en fjärdedel av de intagna med restriktioner fick en åtgärdstid på två timmar eller mer, medan nära tre fjärdedelar av intagna utan restriktioner nådde upp till detta. Unga ges generellt något mer åtgärdstid jämfört med alla intagna. Resultatet pekar på att kvinnor i större utsträckning får två timmars åtgärdstid eller mer jämfört med män. Här bör noteras att antalet kvinnliga intagna är för få för att kunna dra säkra slutsatser. Isoleringsbrytande åtgärder 2014* 2015 Intagna med restriktioner: Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 24% 26% Varav unga 30% 32% Intagna utan restriktioner: Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 71% 72% Varav unga 78% 76% Mätningen infördes 2014 och kan därför inte redovisas för 2013. En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 14 i avsnitt 17. *Andelarna 2014 är korrigerade jämfört med årsredovisningen 2014, eftersom de avsåg över två timmar istället för två timmar eller mer 7 Tabell 14 i avsnitt 17. 8 Med ung i kriminalvård avses att en person som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då hen fyller 21 år ska betraktas som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning. Detta gäller dock längst till den dag hen fyller 24 år. 9 Vissa isoleringsbrytande åtgärder, till exempel träning i motionsrum, innebär inte tid med mänsklig kontakt. 22 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER Jämförelser av mellan åren bör göras med stor försiktighet då resultatet bygger på en enkätundersökning med få mätpunkter och med stor veckodagspåverkan. Trots detta kan vi ändå notera att det verkar ha skett en minskning för unga när det gäller isoleringsbrytande åtgärder som innebär mänsklig kontakt. Isoleringsbrytande åtgärder som innebär mänsklig kontakt 2014* 2015 Intagna med restriktioner: Andel intagna med 2 timmars mänsklig kontakt eller mer 15% 14% Varav unga 22% 17% Intagna utan restriktioner: Andel intagna med 2 timmars mänsklig kontakt eller mer 70% 69% Varav unga 77% 74% Mätningen infördes 2014 och kan därför inte redovisas för 2013. En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 14 i avsnitt 17. *Andelarna 2014 är korrigerade jämfört med årsredovisningen 2014, eftersom de avsåg över två timmar istället för två timmar eller mer Även om andelen ligger något högre för unga så krävs ytterligare insatser för att nå fram till målsättningen att alla unga ska ges möjlighet till minst två timmars mänsklig kontakt per dygn. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har under året även genomfört en undersökning som avsåg unga i häkte, se vidare avsnitt 4.1 Unga i kriminalvård och våldsamma klienter. Av de klienter som har lite åtgärdstid är det betydligt vanligare med fler så kallade korta kontakter med personal i samband med till exempel matutdelning, toalettbesök, kort meddelande i dörr/lucka och liknande. Under året har Kriminalvården genomfört en nulägeskartläggning av häktesverksamheten. Kartläggningen har bland annat avsett häktenas lokalförutsättningar, samverkansarbete, uppföljning av insatser samt verksamhetsinnehåll. Utvecklingsarbetet kring isoleringsbrytande åtgärder ska särskilt fokusera på de områden där kartläggningen visat tydliga behov. Det avser bland annat samverkan med Åklagarmyndigheten, att utöka erfarenhetsutbytet inom Kriminalvården, ett stärkt dagligt fokus på isoleringsbrytande åtgärder och att tydliggöra häktets roll i det isoleringsbrytande arbetet. Samverkan med Åklagarmyndigheten sker på flera nivåer inom Kriminalvården. Kontakten med åklagare på lokal nivå är nödvändig. Hur samarbetet är uppbyggt varierar emellertid mellan häktena. På nationell nivå har det under året pågått ett arbete där Kriminalvården och Åklagarmyndigheten tillsammans arbetar med att ta fram rutiner kring restriktioner. Syftet är att minska restriktionerna i tid och antal och öka möjligheterna till lättnader. Sedan februari 2015 har häktesverksamhet bedrivits på en säkerhetsavdelning vid anstalten Hall som filial till häktet Kronoberg. Denna verksamhet är ägnad att ge långtidshäktade med restriktioner lättnader för att undvika eventuella negativa biverkningar av frihetsberövandet under häktestiden. Efter genomförd utvärdering kan det konstateras att verksamheten fallit väl ut och de klienter som vistats på filialen har fått avsevärda lättnader och gemensamhet. Sysselsättning i häkte Häktena ska erbjuda sysselsättning till de intagna samtidigt som de intagna inte har någon sysselsättningsplikt. 10) Sysselsättningen i häkte är ojämnt fördelad och många intagna har inte någon strukturerad sysselsättning alls. Häktena har också olika förutsättningar. Ibland finns bara möjlighet till cellarbete vilket försvårar möjligheten till att skapa arbete för att bryta isoleringen. Lokalernas utformning är därför viktig, och är en aspekt i arbetet med att ta fram en ny infrastrukturplan (se avsnitt 1.4 Ett proaktivt helhetsgrepp kring infrastrukturen). Kriminalvården kommer också att se över möjligheten till att utveckla så kallad annan strukturerad verksamhet 11) ) inom häktesverksamheten. Verkställighetsfall På häkte finns ett antal så kallade verkställighetsfall, det vill säga personer som har dömts och börjat verkställa påföljden men inte har placerats på anstalt ännu. Kriminalvårdens mål är att tiden i häkte från det att domen är verkställbar ska vara så kort som möjlig. Andelen klienter som placeras inom sju dagar har minskat något jämfört med föregående år och ligger nu på 60 procent 12). Tillgången på anstaltsplatser har en direkt påverkan på hur lång väntetiden i häkte blir efter att domen blivit verkställbar. Att antalet lediga anstaltsplatser har minskat kan vara en bidragande orsak till utvecklingen. Några andra skillnader i verksamheten som kan påverka tiden har inte kunnat identifieras. 10 Från och med 2015 redovisar inte Kriminalvården antalet sysselsättningstimmar på häkte i årsredovisningen. Eftersom det inte finns någon sysselsättningsplikt säger inte uppgiften något om resultatet i verksamheten. 11 Med detta menas olika typer av schemalagda aktiviteter som leds av en handledare och syftar till att ge ökade kunskaper och insikter, förbättrade färdigheter eller ändrat beteende se vidare avsnitt 3.2 Sysselsättning i antalt. 12 Se tabell 16 i avsnitt 17 ÅRSREDOVISNING 2015 23

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING 2.2 FRIVÅRDSPÅFÖLJDERNA Frivården övervakar klienter som döms till skyddstillsyn, står under övervakning efter villkorlig frigivning eller verkställer en fängelsedom via intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Skyddstillsynen kan vara kombinerad med föreskrift om samhällstjänst. Samhällstjänst kan även vara kombinerad med villkorlig dom. Vidare kan skyddstillsyn även kombineras med behandling genom särskild föreskrift eller särskild behandlingsplan. Det senare kallas även kontraktsvård (se nedan). Utöver arbetet med påföljderna genomför fri vården personutredningar i brottmål efter begäran av domstol. Personutredningens huvudsakliga syfte är att tjäna som underlag för domstolens val av påföljd. Frivården har också ansvar för Kriminalvårdens klientnära samverkan med externa aktörer såsom kommuner, landsting, arbetsförmedling och frivilligorganisationer för klienter med frivårdspåföljd. Som en förberedelse för att kunna ta fram en strategi för utveckling av frivårdspåföljderna har en nulägesanalys genomförts under 2015. Nulägesanalysen sammanställer resursutnyttjande med ärendeflöde och personalomsättning per frivårdskontor för att identifiera förändringsbehov. Den har även identifierat behov av utökade möjligheter till uppföljning av måluppfyllelse, liksom en djupare analys av orsaksamband bakom sjunkande antal kontraktsvårdspåföljder och klienter i utslussningsåtgärder. Det minskade antalet klienter inom frivården har underlättat genomförandet av Kriminalvårdens stora utbildningsinsatser, främst inom områdena verkställighetsplanering och Krimstics, se vidare avsnitt 3.1 respektive 4.2. Kontraktsvård Istället för fängelse kan klienten dömas till behandling om brottet har samband med missbruksproblem eller något annat som kräver behandling väsentligt bidragit till brottsligheten. I samband med personutredningen kan därför frivården på domstolens begäran eller på eget initiativ utreda förutsättningarna för kontraktsvård. Kontraktsvård är det vardagliga namnet för det som i lagen heter skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan. Prestationsmått: - antal påbörjade kontraktsvårdspåföljder 13) - antal avbrutna kontraktsvårdspåföljder 14) Förväntad effekt: Förebygger återfall i brott genom att innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov, samt genom att brottsdrivande problematik såsom missbruk bekämpas. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Kostnadsutveckling Frivårdens kostnader ökade under 2015 med tio procent räknat per klient och dag jämfört med föregående år, på grund av en minskning i antalet frivårdsklienter per dag samt en ökad total kostnad för frivård. Prestationsmått frivård 2013 2014 2015 Medelantal frivårdsklienter/dag 13 014 12 120 11 434 Totala kostnader (tkr) 1 047 914 1 080 635 1 118 305 Kostnad per frivårdsklient och dag (kr) 221 244 268 Procentuell förändring: 2013-2014 2014-2015 Medelantal frivårdsklienter/dag -7% -6% Totala kostnader 3% 3% Kostnad per frivårdsklient och dag 10% 10% Kostnaderna inkluderar även de särskilda utslussningsåtgärderna Utökad frigång och Halvvägshus. Hela processen från en utredning till en fullföljd kontrakts vårdspåföljd löper alltid över ett årsskifte vilket innebär att antal utredningar samt antal påbörjade och antal avbrutna kontraktsvårdspåföljder under året måste analyseras var för sig. Kontraktvårdsutredningar Både personutredningar och kontraktsvårdsutredningar (som är en delmängd av personutredningarna) fortsätter att minska jämfört med 2014. 15) Utvecklingen när det gäller kontraktsvård kan inte enbart förklaras med ett minskat antal personutredningar. Kriminalvården upplever fortsatta problem kopplat till de ansvarsförbindelser som krävs från kommunerna för att de ska ta över betalnings ansvaret för den påbörjade kontraktsvården då klienten friges. 13 Tabell 18 i avsnitt 17. 14 Tabell 19 i avsnitt 17. 15 Tabell 17 i avsnitt 17. 24 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER Ett problem är att många kommuner befinner sig i ett ekonomiskt svårt läge 16). Kommunerna hänvisar också ofta till forskning som indikerar att öppenvård 17) ger ett bättre resultat än behandlingshem. Kriminal vården kan dock inte alltid acceptera öppenvård om det inte motsvarar straff värdet eller om det innebär för stora risker kopplade till samhällsskyddet. Det händer också att Kriminal vården anser att vård behovet inte täcks av öppenvård. Slutligen kan kommunerna också utfärda ansvarsförbindelser med villkor om omprövning efter en viss tid, när betalnings ansvaret gått över till kommunen. Detta kan inte Kriminalvården acceptera utifrån vårt befintliga regelsystem. Vi behöver med anledning av detta vidareutveckla strukturen för samverkan och se över det interna regelverket. Systemet med ansvarsförbindelser ställer höga krav på att kommunerna och Kriminalvården har en ömsesidig förståelse för varandras ansvar och roller samt ett ömsesidigt förtroende. Därför har flera informations insatser genomförts under året vars effekt ska utvärderas nästkommande år. Kriminalvården har också börjat följa upp hur samverkan ser ut lokalt och kommer att tillsätta en nationell samordnare för samverkansfrågor mellan Kriminalvården och andra myndigheter. Påbörjade kontraktsvårdspåföljder Under 2015 fortsatte minskningen av antalet påbörjade kontraktsvårdspåföljder (12 procent) sedan 2013 är minskningen 24 procent 18). Minskningen är större än minskningen av genomförda personundersökningar respektive totalt antal frivårdsdomar. Påbörjade kontraktsvårdspåföljder avser samtliga kontraktsvårdsdömda, alltså även de som inom ramen för en kontraktsvård döms till att genomgå ett öppenvårdsprogram i socialtjänstens eller Kriminalvårdens regi. Avbrutna kontraktsvårdspåföljder Antalet avbrutna kontraktsvårdspåföljder fortsätter också att minska även under 2015. Genom att följa statistiken över flera år gör Kriminalvården bedömningen att andelen avbrutna kontraktvårdspåföljder totalt uppgår till cirka en tredjedel av de påbörjade utan några större variationer över tid. Samhällstjänst En föreskrift om samhällstjänst kan dömas ut tillsammans med skyddstillsyn eller villkorlig dom. När frivården utför en personutredning görs alltid en lämplighetsbedömning för samhällstjänst. En dom till skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst innebär att klienten också står under övervakning. Prestationsmått: - genomsnittlig tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst, uppdelat på skyddstillsyn och villkorlig dom 19) - fördelning av tid till start av samhällstjänst, uppdelat på skyddstillsyn och villkorlig dom 20) - antal påbörjade och fullföljda verkställigheter med föreskrift om samhällstjänst, uppdelat på skyddstillsyn och villkorlig dom 21) Förväntad effekt: Genom att verka för alternativ till fängelsepåföljd minskas de skadliga effekterna av en anstaltsvistelse, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. En verkställighet med föreskrift om samhällstjänst kan löpa över ett årsskifte vilket innebär att antal påbörjade och fullföljda verkställigheter under året måste analyseras var för sig. Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst Enligt Kriminalvårdens regelverk bör verkställighet av en föreskrift om samhällstjänst påbörjas inom åtta veckor efter det att domen blivit verkställbar. När det gäller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst påbörjade 38 procent samhällstjänsten inom åtta veckor under 2015, vilket är en minskning jämfört med 2014. För villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst var andelen 53 procent, vilket är oförändrat från 2014. 16 Konkurrensverket rapport 2015:3 och SKL Cirkulär 15:23. 17 Öppenvård innebär att klienten bor hemma under vårdtiden. 18 Tabell 18 i avsnitt 17 19 Tabell 20 och 22 i avsnitt 17. 20 Tabell 21 och 23 i avsnitt 17. 21 Tabell 24-25 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2015 25

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING Påbörjad samhällstjänst inom 8 veckor från verkställbar dom Typ av dom: 2013 2014 2015 Skyddstillsyn 36% 40% 38% Villkorlig dom 45% 53% 53% En mer detaljerad redovisning finns i tabell 21 och 23 i avsnitt 17. Antal fullföljda verkställigheter med föreskrift om samhällstjänst 2013 2014 2015 Skyddstillsyn 1 375 1 218 1 055 Villkorlig dom 4 295 3 788 3 735 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 25 i avsnitt 17. Det är fortfarande en stor del av verkställigheterna som påbörjas senare än åtta veckor efter verkställbar dom. Liksom noterats i förra årsredovisningen är en av förklaringarna att uppföljningen inkluderar ärenden som frivården har återredovisat till åklagare eller tingsrätt, något som kan innebära en fördröjning av starttiden. Fortfarande gäller att klienter som frivården bedömt som olämpliga för samhällstjänst ändå döms till detta, vilket i sin tur leder till svårplacerade klienter och därmed en förlängning av tiden det tar att påbörja verkställigheten. Klienter med grav problematik avseende psykisk ohälsa och missbruk innebär också svårigheter vad gäller Kriminalvårdens ansvar gentemot de arbetsplatser där klienterna verkställer samhällstjänsten. Påbörjade verkställigheter med föreskrift om samhällstjänst Det totala antalet påbörjade verkställigheter avseende skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst fortsätter sammantaget att minska under 2015. Minskningen är procentuellt större än den totala nedgången av frivårdsklienter. Även villkorlig dom med samhällstjänst minskar något. Antal påbörjade verkställigheter med föreskrift om samhällstjänst 2013 2014 2015 Skyddstillsyn 1 473 1 316 1 152 Villkorlig dom 4 407 3 805 3 769 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 24 i avsnitt 17. Fullföljda verkställigheter med föreskrift om samhällstjänst Antalet fullföljda verkställigheter med föreskrift om samhällstjänst fortsätter att minska för fjärde året i rad med undantag för en liten ökning 2015 för kvinnor när det gäller villkorlig dom. Minskningen totalt sett avser både skyddstillsyn och villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Intensivövervakning med elektronisk kontroll Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) är ett alternativt sätt att avtjäna en fängelsedom, som innebär att straffet avtjänas i hemmet. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om intensivövervakning. Frivården utreder och kontrollerar klienter som står under intensivövervakning. Om intensivövervakningen missköts avtjänar klienten den återstående tiden i anstalt. Prestationsmått: - genomsnittlig tid från verkställbar dom till påbörjad verkställighet 22) - fördelning av tid till start 23) - antal klienter som erbjudits, sökt, påbörjat respektive avbrutit IÖV 24) Förväntad effekt: Genom att verka för alternativ till fängelsepåföljd minskas de skadliga effekterna av en anstaltsvistelse, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. I november 2015 inleddes ett projekt för att driftsätta positionsövervakning med hjälp av elektronisk övervakning integrerat med GPS i syfte att kunna kontrollera villkor som ställs upp i samband med permission och särskilda utslussningsåtgärder. Detta arbete är en del av ett större utvecklingsarbete avseende möjliga användningsområden för elektronisk övervakning. Förhoppningen är att positionsövervakning kommer att möjliggöra en bredare målgrupp för IÖV eftersom det innebär ökade möjligheter att kontrollera var klienterna befinner sig. Innan GPS används i kombination med IÖV kommer en analys att göras av de rättsliga förutsättningarna. 22 Tabell 26 i avsnitt 17 23 Tabell 27 i avsnitt 17 24 Tabell 28-31 i avsnitt 17 26 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER Tid från verkställbar dom till påbörjad IÖV Enligt Kriminalvårdens regelverk bör en utredning av en ansökan om intensivövervakning genomföras så snabbt som möjligt. Målet är att intensivövervakningen ska påbörjas inom 90 dagar från att domen vunnit laga kraft. Dagen för verkställighetens start bör ligga så nära i tid som möjligt efter beslutet om intensivövervakning och helst inom en månad från det att utredningen slutförts. Tidsfaktorn kan påverkas av att klienten ansöker om uppskov av verkställigheten före ansökan om IÖV. Ansökan kan inkomma i ett senare skede och klienten kan även fördröja utredningen. Andelen klienter som påbörjar IÖV inom 90 dagar från att domen vunnit lagakraft minskade marginellt under 2015 och uppgår till 59 procent 25). Antal klienter som erbjuds, söker, beviljas respektive avbryter IÖV Hela processen från att klienten erbjuds IÖV tills verkställigheten avslutats kan löpa över ett års skifte vilket innebär att antal klienter som erbjudits, sökt, påbörjat och avbrutit IÖV under året inte kan relateras sinsemellan. Generellt kan hinder för att erbjuda intensivövervakning vara att den individuella utredningen visar att förutsättningarna saknas avseende bostad, sysselsättning eller att den dömde har ett pågående avancerat missbruk. Antal klienter i IÖV-processen Antal klienter som: 2013 2014 2015 Erbjudits IÖV 4 291 4 216 4 234 Sökt IÖV 3 012 2 783 2 909 Påbörjat IÖV 1 987 1 877 1 826 Avbrutit IÖV 196 192 145 Antalet som avbryter IÖV har minskat ytterligare från en redan tidigare låg nivå. 2.3 FÄNGELSEPÅFÖLJD Personer som döms till påföljden fängelse, och som inte avtjänar fängelsestraffet genom intensivövervakning, avtjänar sitt straff i anstalt. Anstalterna är indelade i tre säkerhetsklasser, där säkerhetsklass 1 har den högsta säkerheten. Medelbeläggning Medelbeläggningen i anstalt har sjunkit 2015. Beläggningsgraden har ökat något jämfört med 2014, på grund av att antalet platser har minskat mer än medelbeläggningen. Medelbeläggning anstalt 2013 2014 2015 Ordinarie platser i genomsnitt 4 754 4 533 4 355 Medelbeläggning 4 020 3 874 3 801 Beläggningsgrad 85% 85% 87% Se vidare tabell 7 i avsnitt 17. Beläggningsgraden i säkerhetsklass 3 är lägre än i säkerhetsklass 1 och 2 och var 79 procent 2015 26) ). Kostnadsutveckling Vårddygnskostnaden har ökat med elva procent under 2015. Det beror på att de totala kostnaderna har ökat samtidigt som beläggningen (antal producerade vårddygn) har minskat. En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 28 31 i avsnitt 17. Under året har en analys påbörjats gällande processen från lagakraftvunnen dom till verkställighet med IÖV. Den visar att klienterna upplever ansökningshandlingarna som otydliga. Några frivårdskontor har därför börjat bifoga förtydligande information, vilket kan förklara att antalet som ansöker om IÖV ökar. Ansökningshandlingarna kommer att ses över för att skapa bättre och enhetligare rutiner nationellt. Syftet är att därigenom öka den totala andelen som ansöker om IÖV. Att påbörjade verkställigheter med IÖV fortsätter att sjunka, trots ett högre antal sökanden, kommer då att analyseras särskilt. Vårddygnskostnad anstalt 2013 2014 2015 Producerade vårddygn 1 513 392 1 449 901 1 419 301 Totala kostnader (tkr) 4 361 715 4 401 410 4 640 406 Vårddygnskostnad (kr) 2 882 3 036 3 270 Procentuell förändring: 2013-2014 2014-2015 Producerade vårddygn -4% -2% Totala kostnader 1% 5% Vårddygnskostnad 5% 8% Placeringar i vårdvistelse är vårddygn som Kriminalvårdaren betalar för till en extern vårdgivare. Eftersom dessa kostnader ingår i Kriminalvårdens anstaltskostnader räknas de också in i antalet producerade vårddygn ovan. 25 Tabell 27 i avsnitt 17. 26 Tabell 7 i avsnitt 17.. ÅRSREDOVISNING 2015 27

2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER RESULTATREDOVISNING De ökade kostnaderna beror delvis på att ett antal häktesplatser har konverterats till anstaltsplatser. Dessutom har ett antal hyror vid samlokalisering mellan anstalt och häkte inte fördelats rätt utan belastat anstaltskostnaderna i sin helhet, jämför avsnitt 2.1. 2.4 ÖVERFÖRANDE AV FÄNGELSEPÅFÖLJD Kriminalvården planerar och genomför överförande av klienter till och från Sverige enligt internationella verkställighetslagen 27), nordiska verkställighetslagen 28) och europeiska verkställighetslagen 29). Syftet är främst att underlätta klientens återanpassning i det land han eller hon kommer att vistas efter frisläppandet. Överförandeprocessen Det finns flera skäl till att antalet överförda personer är betydligt färre än den potentiella målgruppen. Ett skäl är att antalet dömda med tillräcklig anknytning (den egentliga målgruppen) är mindre, t.ex. eftersom den dömde är bosatt i Sverige. I många fall krävs samtycke av den intagne. I figuren nedan visar de röda rutorna de steg som måste gås igenom för att ett överförande ska kunna ske. De blå rutorna visar varför ett antal intagna i målgruppen faller bort under de olika stegen. Potentiell målgrupp enligt medborgarskap Överförda påföljder från Sverige till annat land En avgörande förutsättning för att ett överförande ska bli aktuellt är att den dömde har tillräcklig anknytning till mottagarlandet. Kriminalvården saknar i dag möjlighet att följa upp sådan anknytning på annat sätt än medborgarskap, t.ex. genom uppföljning av den dömdes hemvist. 1. Information ges Potentiell målgrupp med tillräcklig anknytning Frågan väcks inte ML beslut 4. ML samtycker KV beslut ML samtycker inte KV samtycker inte 2. Frågan väcks (av KV eller intagen) Framställan görs inte 5. KV samtycker Beslutet kan inte verkställas 3. Framställan Överförs KV=Kriminalvården, ML=mottagarlandet I processen som beskrivs ovan kan Kriminalvården idag mäta i hur många fall frågan väcks, hur många beslut om överförande som fattas samt hur många intagna som överförs. Observera att de olika stegen ofta sker under olika år, vilket gör att olika statistikuppgifter för ett och samma år inte går att relatera sinsemellan. 27 lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottsmålsdom. 28 lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge ang. verkställighet av straff m.m. 29 lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. Utveckling 2015 Den 1 april 2015 började europeiska verkställighetslagen att tillämpas. I den nya lagen finns tidsfrister för handläggning och transport. Kriminalvården har numera även direktkontakt med andra kriminalvårdsmyndigheter inom EU. Kriminalvården har genomfört utbildningsinsatser på området och tagit fram en 28 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER informationsbroschyr till klienter. Förhoppningen är att fler ärenden om överförande ska väckas och att tidsfristerna ska bidra till en snabbare process. Kriminalvården kan ännu inte följa upp effekterna av den nya lagstiftningen eftersom den har tillämpats under för kort tid. Antal överföranden har minskat något. Antal överföranden till andra länder 2013 2014 2015 Norden 24 29 23 Övriga länder 56 44 42 Kriminalvården kan endast delvis påverka effektiviteten när det gäller den genomsnittliga tiden från det att domen vinner laga kraft till det att ett ärende om överförande initieras. Ärendena inkluderar de fall då den dömde själv ansöker, vilket ligger utanför Kriminalvårdens kontroll. Överförda påföljder till Sverige från annat land 32) Under 2015 har sju klienter med utomnordiska domar börjat avtjäna fängelse i Sverige. Betydligt fler överföranden till Sverige genomförs från nordiska länder, varav de flesta från Norge. 33) En mer detaljerad redovisning finns i tabell 33 och 34 i avsnitt 17. År 2015 har totalt 65 påföljder för personer som avtjänar fängelse överförts från Sverige till ett annat land. Av dessa överfördes 23 till övriga nordiska länder; sju till Danmark, en till Norge, en till Island och 14 till Finland. Ett antal ytterligare påföljder har också överförts till annat nordiskt land, utan att någon frihetsberövad person förts över, eftersom den dömde varit på fri fot när beslutet fattades 30). En majoritet av alla beslut om överförande inom Norden leder också till ett överförande av påföljden. Vad gäller överföranden till övriga länder genomfördes under 2015 flest överföranden till Nederländerna (15), följt av Polen (sju) samt Litauen (sex) och Tyskland (fyra). 31) Hinder för överförande till annat land Det vanligaste skälet till att beslut om överförande utanför Norden inte fattas är att mottagarlandet inte samtyckt. Detta är något som förväntas minska vid tillämpning av europeiska verkställighetslagen, eftersom mottagarlandets medgivande inte krävs i samma utsträckning. Som nämnts ovan innehåller den nya lagen tidsfrister, vilket förväntas leda till att handläggningstiderna minskar i vissa mottagarländer. Detta har tidigare utgjort ett hinder eftersom det ofta inte har återstått tillräcklig tid av verkställigheten när överförandet ska ske. Det finns emellertid inte några sanktioner för de länder som inte följer tidsfristerna vilket kan dämpa effekten. 30 Tabell 33 i avsnitt 17. 31 Tabell 34 avsnitt 17. 32 Här avses påföljder för såväl frihetsberövade klienter som klienter på fri fot. 33 Överföranden till Sverige både från Norden och övriga länder visas i tabell 35 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING 2015 29

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Arbetet med intagna och frivårdsklienter ska inriktas på åtgärder som syftar till att påverka dem att inte återfalla i brott. Förberedelserna för frigivningen ska påbörjas första dagen och pågå under hela verkställig heten. Verksamheten ska värna en human människosyn och präglas av respekt för den enskildes integritet och rättssäkerhet. 3.1 EN UTVECKLAD VERKSTÄLLIGHETS- PLANERING Varje klient ska ha en individuell plan för verkställigheten (VSP). Verkställighetsplaneringen syftar till att använda tiden i Kriminalvården för aktiviteter som ska minska risken för återfall i brott. När det gäller intagna i anstalt är ytterligare ett syfte att motverka negativa följder av frihetsberövandet. Planen ska omfatta klientens hela verkställighet. Anstalterna ansvarar för verkställighetsplaneringen i anstalt. För frivårdsklienter ansvarar frivården för verkställighetsplaneringen. Prestationsmått: antal och andel verkställighetsplaner för: - klienter som påbörjat verkställighet i anstalt under året 34) - klienter som påbörjat verkställighet med intensivövervakning 35) - klienter med skyddstillsyn 36) - klienter som blivit villkorligt frigivna med övervakning 37) Förväntad effekt: Genom att upprätta verkställighetsplaner anpassas innehållet i verkställigheten till varje individs risker och behov, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. 34 Tabell 36 och 37 i avsnitt 17. 35 Tabell 38 i avsnitt 17. 36 Tabell 39 i avsnitt 17. 37 Tabell 39 i avsnitt 17. 30 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Kriminalvården har under året börjat utreda möjligheten att systematisera frivårdens medverkan i planeringen för de anstaltsklienter som ska friges villkorligt med övervakning. Detta förväntas ge bättre förutsättningar för att verkställighetsplanen följer en röd tråd genom både anstaltsvistelsen och övervakningsåret. Andel klienter som har VSP kvantitet Av intagna i anstalt med en strafftid på minst 30 dagar, skyddstillsynsdömda, klienter med intensivövervakning och villkorligt frigivna med övervakning har nästan alla en VSP. Skälen till att inte alla klienter har en VSP är till exempel att hela eller nästan hela straffet avtjänas under tid som den dömde är häktad, att klienter inte befinner sig på samma anstalt under tillräckligt lång tid, att klienter kan undandra sig kontakt med frivården eller befinner sig utomlands. Intagna i anstalt med en strafftid på mindre än 30 dagar har inte VSP i lika stor utsträckning. Andelen har dessutom återigen minskat efter en ökning 2014 och är nu 66 procent 38). Det är förhållandevis få klienter i den här gruppen varför andelen kan variera kraftigt. Utveckling av VSP kvalitet Kriminalvården arbetar ständigt med att förbättra arbetet med återfallsförebyggande insatser. Som beskrivits i tidigare årsredovisningar genomför Kriminalvården ett omfattande verksamhetsutvecklingsprojekt, Ny VSP. Målet är att genomföra konkreta och mätbara förbättringar i verksamhetens VSP-arbete. I september började projektet utbilda den personal som framöver ska arbeta med att utreda klienten inom ramen för VSP. Utbildningen kommer att omfatta cirka 1 500 anställda och kommer att fortgå under hela 2016. Genom utbildningen höjs kompetensen hos den utredande personalen vilket skapar förutsättningar för höjd kvalitet. Detta är oerhört viktigt eftersom det är utredningen som ligger till grund för vilket återfallsförebyggande arbete som ska planeras och som bedöms ha bäst effekt utifrån klientens problematik. Det nya systemstödet kommer att förenkla det dagliga arbetet samtidigt som kvaliteten i VSP kommer att både höjas och vara lättare att följa upp. I och med den omfattande satsningen med projekt Ny VSP har kvalitetsförbättrande insatser för VSP i nuvarande form inte prioriterats. Detta gör att kvaliteten fortfarande kan variera kraftigt. Bland annat är 38 Tabell 37. inte alla verksamhetsplaner fullständiga trots att de har markerats som färdiga i systemet. Projektet är något förlängt jämfört med vad som angavs i förra årsredovisningen. Nuvarande bedömning är att det kommer att pågå fram till slutet av 2016 och genomföras löpande under året. Till hösten 2016 ska det nya arbetssättet vara implementerat på samtliga lokala verksamhetsställen. Därefter kommer projektet att genomföra kompletterande utbildningsinsatser och andra stödjande aktiviteter för att säkerställa önskat resultat. 3.2 SYSSELSÄTTNING I ANSTALT OCH BEHANDLINGSINSATSER I FRIVÅRD Sysselsättning i anstalt Enligt fängelselagen ska en intagen i anstalt ges möjlighet till sysselsättning i form av arbete, utbildning, behandlingsprogram eller annan strukturerad verksamhet. En intagen bör erbjudas 30 40 timmars sysselsättning per vecka. De flesta anstalter erbjuder 30 timmar. Sysselsättningen ska utformas utifrån den intagnes behov och syfta till att den intagne ska få arbetsträna, erhålla nya kunskaper och färdigheter samt förbereda sig för att själv kunna försörja sig. Prestationsmått: - sysselsättningsgrad 39) - antal sysselsättningstimmar 40) Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Sysselsättningsgraden beräknas som utnyttjad program tid (=antal sysselsättningstimmar) i förhållande till tillgänglig programtid 41). Sysselsättningsgraden uppgår till 79 procent, vilket är i paritet med de senaste åren. Av totalt 48 anstalter ligger 25 på eller över 85 procent sysselsättningsgrad. Ytterligare ett antal ligger 39 Tabell 40 i avsnitt 17. 40 Tabell 40 i avsnitt 17. 41 Tillgänglig tid är den arbetspliktiga tiden. För de flesta anstalter betyder det 30 timmar per vecka, medan några har 40-timmars-vecka. ÅRSREDOVISNING 2015 31

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING strax under och 14 anstalter ligger under 75 procent sysselsättningsgrad. Som beskrivits i tidigare årsredovisningar påverkas sysselsättningsgraden av att det är svårt att erbjuda sysselsättning på specialavdelningar, att lokaler är dåligt utformade, krav på differentiering och brist på lämplig sysselsättning. Sysselsättningsgraden visar hur många som är i sysselsättning, men ingenting om hur kvaliteten utvecklas. Målet är att ha en anpassningsbar och flexibel sysselsättning som kan sättas in där ett behov för klienten finns utrett och kartlagt. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har gjort en kartläggning av intagnas sysselsättning 42). Den visar att arbetsuppgifterna inte räcker för att fylla hela arbetstiden och att de inte alltid uppfattas som meningsfulla. Det är däremot positivt att intagna som intervjuats upplever att sysselsättningen hjälpt dem att få rutiner, stärkt deras självförtroende och gett dem kunskaper för att klara vardagen efter frigivning. Kriminalvårdens nya organisation möjliggör en tydligare nationell ledning och styrning av sysselsättningen. Syftet är att skapa en sammanhållen strategi för utveckling av området. Arbetet har nyligen påbörjats, och har ännu inte fått genomslag i verksamheten. Utnyttjad sysselsättningstid disponerades enligt följande: Fördelning av sysselsättning i anstalt 2015 5% 20% 23% 2% 1% 15% 34% Vuxenutbildning Arbetsdrift Service Behandlingsprogram Annan strukturerad verksamhet Annan betald verksamhet Fördelningen är relativt oförändrad mellan åren. Arbetsdrift Arbetsdriften utgör den största andelen av sysselsättningstimmarna. Som nämnts i förra årsredovisningen konkurrerar ibland fängelselagens krav på att erbjuda alla intagna sysselsättning med kravet på viss kostnads täckning i arbetsdriften. Det är särskilt tydligt inom monterings- och förpackningsindustrin, som sysselsätter många men som inte genererar tillräckligt med intäkter. Annan strukturerad verksamhet En femtedel av sysselsättningen utgörs av så kallad annan strukturerad verksamhet (ASV). Aktiviteterna räknas bara som sysselsättning om de ingår i en av anstalten strukturerad och schemalagd verksamhet som leds av en handledare. ASV syftar till att ge ökade kunskaper och insikter, förbättrade färdigheter eller ändrat beteende. Inom ramen för den nya organisationen har arbetet med att ytterligare tydliggöra detta område påbörjats. Ett exempel på ASV är föräldrastödjande insatser. Kriminalvårdens arbete på området är en del av regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Under 2015 har ett nytt stödmaterial för frihetsberövade föräldrar implementerats. Materialet används i de så kallade Föräldragrupperna som Kriminalvården erbjuder. 43) Syftet med Föräldragrupper är att stödja föräldrar i föräldrarollen för att främja barns positiva utveckling och stärka barns förmåga att klara av påfrestningar som kan uppstå till följd av föräldrarnas kriminalvårdspåföljd. Målet är att utveckla sitt eget föräldraskap och stärka motivationen till att genomföra förändringar i riktning mot ett liv bort från kriminalitet. Cirka 80 anställda har ut bildats i Föräldragruppsmaterialet som nu ska testas på häkte och i frivård. Under året deltog 110 klienter som frigivits från anstalt i föräldragrupp eller Godnattsagor inifrån 44) under sin verkställighet, vilket motsvarade en procent av alla frigivna. Förra året var motsvarande andel två procent. För kvinnor var andelen två procent 2015 jämfört med tre procent 2014. Utfallet är förhållande vis lågt, men man bör ta i beaktande att inte alla klienter har barn. Service En stor del av sysselsättningen utgörs av service. Exempel på sysselsättning inom service är korridorsstädning, sophantering och tvätt av intagnas kläder. Behandlingsprogram Deltagande i behandlingsprogram utgör fem procent av sysselsättningstiden på anstalt. Behandlings 42 BRÅs rapport 2015:20 Arbete, utbildning och behandling i svenska anstalter. 43 Föräldragrupperna ersätter de tidigare Föräldracirklarna. 44 En föräldrastödjande insats i studiecirkelform. 32 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL program är även en behandlingsinsats inom frivården. Syftet med Kriminalvårdens behandlingsprogram är att förhindra återfall i brott genom att ge klienten nya kunskaper, färdigheter och insikter. Programmen ackrediteras, vilket betyder att de genomgår en vetenskaplig bedömning, där en oberoende forskarpanel granskar programmets innehåll och sättet att genomföra det på. På så vis säkrar vi att behandlingen sker på vetenskaplig grund och kan förväntas ha effekt på risken för återfall i brott. Effekterna av program utvärderas. Om ett program inte har förväntade effekter tas det bort ur Kriminalvårdens programutbud. Målgrupperna för behandlingsprogrammen är klienter som: har kriminella värderingar, är dömda för våldsbrott, inklusive våld i nära relation, missbrukar droger eller alkohol, är dömda för sexualbrott, eller har ett problematiskt spelande. Prestationsmått: - antal påbörjade behandlingsprogram 45) - antal fullföljda behandlingsprogram 46) - antal klienter som avslutat sin verkställighet under året och som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram 47) Samtliga mått presenteras i förhållande till antalet klienter. Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov och klienterna får kunskaper, färdigheter och insikter som förväntas minska risken för återfall i brott, bland annat genom att motverka missbruk. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Under 2015 har tio olika ackrediterade behandlingsprogram bedrivits inom frivården, och 13 på anstalt. Kriminalvården har under året utbildat 237 programledare för våra behandlingsprogram. Av dessa har 62 utbildats i programmet Puls samt 39 via vår grundläggande programledarutbildning (GPU). Kriminalvården arbetar med en ny utbildningsplan i 45 Tabell 41 och 43 i avsnitt 17. 46 Tabell 42 och 44 i avsnitt 17. 47 Tabell 45-50 i avsnitt 17. syfte att höja kompetensen och därmed effektiviteten i programgenomförandet. För att få större genomslag i behandlingsinsatserna har ett arbete med att intensifiera och utveckla den stödjande miljön påbörjats. En stödjande miljö innebär att personalen har god kunskap om varandras insatser och har en gemensam strategi för arbetet med varje klient. Den stödjande miljön kännetecknas av att samtlig personal i den klientnära verksamheten på ett samordnat sätt arbetar för att ge klienterna förutsättningar att leva ett liv utan kriminalitet. Alla ska känna till vad klienten har för problematik och hur varje yrkesgrupp (kriminalvårdare, lärare, produktions ledare etc.) ska förhålla sig till den. Program under utveckling Följande program är under utveckling: Relationsvåldsprogrammet (RVP) är ett individuellt behandlingsprogram framtaget av Kriminal vården. RVP vänder sig till en målgrupp som använt våld i nära relation. Med nära relation menas relation inom familj, kärleksrelation eller sexuell relation i en parrelation, oavsett kön eller sexuell läggning. Programmet riktar sig också till föräldrar som är dömda för att ha använt våld mot sina barn. Entré riktar sig till klienter som vill lämna organiserad brottslighet eller bryta ett mönster av våldsbrottslighet. R & R2ADHD är specifikt riktat till klienter med adhd. Arbetet med att ta fram ett modulbaserat allmänt kriminalitetsprogram har genomförts. Forskarpanelen ställde sig positiva, vilket betyder att programmet kommer fortsätta att utvecklas. Programgenomförande 2015 För att beskriva utvecklingen av hur många frigivna som har genomgått program presenteras antal frigivna som har deltagit respektive fullföljt program inom respektive påföljd i tabellerna 45-50 i avsnitt 17. På en mer detaljerad nivå presenteras de som fullföljt program nedbrutet på programlängd och återfallsrisk. Det är i längden viktigare än antal som deltagit, eftersom det är när programmen fullföljs som de ger avsedd effekt. Statistiken för unga och för klienter med vålds profil redovisas särskilt i tabell 49-50 (även om de också ingår i tabellerna 45-48). För dessa grupper redovisar vi de som har deltagit, eftersom målen i ÅRSREDOVISNING 2015 33

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING nuvarande satsning är satta för att i ett första steg nå ut till så många som möjligt. Under 2015 avslutade totalt över 19 000 klienter en verkställighet inom Kriminalvården Av dessa hade 19 procent fullföljt något behandlingsprogram under verkställigheten. Det är en minskning med fem procent enheter jämfört med 2014. Programlängd Kriminalvårdens strategiska inriktning för behandlings program är att öka andelen medellånga och långa program. Denna har ännu inte fått genomslag i resultatet. Andelen klienter som fullföljde medellånga och långa program 2015 var i princip oförändrad jämfört med 2014. 48) Klienter med skyddstillsyn Andelen klienter med skyddstillsyn som fullföljt behandlingsprogram har minskat något. 49) Villkorligt frigivna med övervakning Andelen klienter som står under övervakning efter villkorlig frigivning och som fullföljer behandlingsprogram är fortfarande låg. 50) En delförklaring är att vissa har deltagit i behandlingsprogram under tiden i anstalt. Klienter med IÖV Av klienter som har avslutat intensivövervakning med elektronisk kontroll har åtta procent deltagit i minst ett behandlingsprogram och fem procent har fullföljt minst ett program. 51) Under 2014 var det 20 procent av klienterna som hade deltagit i ett behandlingsprogram. En förklaring till minskningen är att någon behandlingsinsats riktad till målgruppen rattfylleridömda med kort verkställighet inte längre finns tillgänglig, eftersom programmet Prime For Life avvecklades under 2014. Då klienter med IÖV har korta verkställighetstider finns sällan möjlighet att genomgå ett längre program. I denna grupp är det också en större andel klienter med låg risk att återfalla i brott jämfört med övriga klienter, och dessa ingår inte i målgruppen för programverksamhet. Unga dömda Under 2015 har 32 procent av unga dömda (anstalt och frivård) deltagit i något behandlingsprogram, vilket är en minskning jämfört med 2014 då andelen var 39 procent. Minskningen analyseras för närvarande för att hitta förklaringar. 48 Tabell 45-48 i avsnitt 17. 49 Tabell 47 i avsnitt 17. 50 Tabell 46 i avsnitt 17. 51 Tabell 48 i avsnitt 17. Dömda för våldsbrott Den särskilda satsningen på behandling mot våldsproblematik har ytterligare intensifierats under 2015. Detta har resulterat i att andelen av de som var dömda för våldsbrott deltog i större utsträckning i program som inriktas mot just våldsbrottslighet ökat från tre till sju procent. Vuxenutbildning Vuxenutbildning utgör 15 procent av sysselsättningstiden i anstalt och omfattar grundläggande och gymnasial nivå samt utbildning i svenska för invandrare (SFI). I mån av resurser finns möjlighet att studera på högskolenivå. I 31 anstalter bedrivs arbetsmarknads utbildning som upphandlats av Arbets förmedlingen i samråd med Kriminalvården. Se även avsnitt 4.3 om samverkan med Arbetsförmedlingen. Även yrkesinriktad utbildning i Kriminal vårdens regi bedrivs vid några anstalter. Prestationsmått: - antal påbörjade kurser och utbildningar 52) - antal fullföljda kurser och utbildningar 53) Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov och klienterna får kunskaper och färdigheter som förväntas öka möjligheterna till arbete eller fortsatta studier, vilket i sin tur förväntas minska risken för återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Organiseringen av vuxenutbildningen har centraliserats fullt ut under 2015, vilket främjar en enhetlig styrning och ledning. Under året har också antagningen till utbildning blivit helt centraliserad och ett systemstöd har tagits fram för detta ändamål. Syftet med centraliseringen är ökad likvärdighet och rättssäkerhet i hanteringen och är i linje med de rekommendationer som Skolinspektionen lämnade efter sin granskning 2012. Vuxenutbildningen påverkas i stor utsträckning av projektet InIT, det separata stödsystem som är till för intagnas kontakt med personal och även om fattar viss studerandeadministration. Den individuella 52 Tabell 51 i avsnitt 17. 53 Tabell 52 i avsnitt 17. 34 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL studieplanen ska finnas tillgänglig i projektet Ny VSP (se avsnitt 3.1), utifrån ett helhetsperspektiv i planeringen. Insatsen med studie- och yrkesvägledning för unga klienter 54) visar fortsatt på positiva effekter för de enskilda individerna. Insatsen innebär att en studieoch yrkesvägledare ringer upp nyintagna klienter på landets häkten för samtal om nuläge, utbildningsbakgrund, framtid och eventuella studier. En betydelsefull synergieffekt är det isoleringsbrytande inslaget. Brottsförebyggande rådets granskning 55) visar att antalet unga i studier har ökat. Statistiken visar dock antal studerande upp till 21 år, och inte de som skrivits in i Kriminalvården före 21 års ålder, vilket är målgruppen. Det innebär att det sannolikt är fler i målgruppen som studerar än vad statistiken visar. Påbörjade kurser och utbildningar Något färre kurser och utbildningar har påbörjats jämfört med 2014, vilket främst beror på det sjunkande antalet verkställigheter. Antal påbörjade kurser och utbildningar 2013 2014 2015 Antal påbörjade kurser 5 289 4 898 4 531 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 51 i avsnitt 17. Kriminalvården prioriterar intagna med kort tidigare utbildning, samt intagna med behov av utbildning i svenska för invandrare. En klient kan ha påbörjat kurser under olika verkställigheter som avtjänats under året. Antal unika klienter 56) som påbörjade någon form av utbildning under 2015 var 2 887. Ställt i relation till antalet unika klienter i anstalt visar det sig att en fjärdedel av klienterna påbörjade någon form av utbildning under året, vilket är i stort sett samma nivå som 2014. Antal unika klienter som påbörjat kurser och utbildningar 2013 2014 2015 Antal unika klienter som påbörjat kurs/utbildning 3 188 3 074 2 887 Totalt antal unika klienter 12 581 11 974 11 652 Andel klienter som påbörjat kurs/utbildning 25% 26% 25% En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 51 i avsnitt 17. Fullföljda kurser Antal fullföljda kurser och utbildningar 2013 2014 2015 Antal fullföljda kurser/ utbildningar 2 366 2 164 1 990 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 52 i avsnitt 17. Antalet fullföljda kurser har minskat i ungefär samma utsträckning som antalet påbörjade. Observera att en kurs/utbildning kan löpa över ett årsskifte vilket innebär att antal påbörjade och fullföljda inte kan relateras till varandra. 3.3 FRIGIVNINGSFÖRBEREDELSER Utslussningen från anstalt är en viktig del av frigivnings förberedelserna och de återfallsförebyggande insatserna. Utslussningen styrs av individuella risk- och behovsbedömningar och sker vanligen stegvis; från högre till lägre säkerhetsklass, och därefter till olika former av ytterligare utslussning. Det senare kan avse permissioner, särskilda utslussningsåtgärder, samt slutligen villkorlig frigivning. Villkorlig frigivning är i majoriteten av ärendena också förenad med övervakning. Permissioner Kriminalvårdens personal planerar och följer upp permissioner för intagna i anstalt. Permissioner är ofta en förutsättning för att klienten senare ska kunna ta del av någon av de särskilda utslussningsåtgärderna (se nästa avsnitt). Permissioner syftar till att underlätta intagnas anpassning i samhället, till exempel genom att upprätthålla kontakten med familj och vänner, besöka Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. 54 Med ung i kriminalvård avses att en person som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då hen fyller 21 år ska betraktas som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning. Detta gäller dock längst till den dag hen fyller 24 år. 55 BRÅs rapport Unga i häkte. 56 Med måttet unika klienter räknas aldrig samma person två gånger, även om hen påbörjat flera kurser. ÅRSREDOVISNING 2015 35

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING Prestationsmått: - antal påbörjade permissioner 57) Förväntad effekt: Permissionerna förväntas underlätta återanpassningen i samhället, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Under 2015 har totalt 17 395 permissioner påbörjats jämfört med 19 645 år 2014 (tabell 53 i avsnitt 17). Minskningen är kraftigare än minskningen av klientpopulationen. Antalet misskötta permissioner är fortfarande lågt, totalt 449 under 2015, se även avsnitt 6.4 Rymningar och avvikelser. 58) Särskilda utslussningsåtgärder Det finns fyra så kallade särskilda utslussningsåtgärder: frigång, utökad frigång, halvvägshus, och vårdvistelse. Prestationsmått: - andel frigivna under året som frigavs från en särskild utslussningsåtgärd 59) Förväntad effekt: De särskilda utslussningsåtgärderna förväntas underlätta återanpassningen i samhället, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Att öka andelen intagna som får möjlighet till särskilda utslussningsåtgärder har varit ett prioriterat område i regleringsbrevet sedan 2014. Från och med 2015 har vissa beslut om särskilda utslussningsåtgärder centraliserats. I vilken mån detta påverkat utvecklingen är dock för tidigt att säga. En analys av arbetet med de särskilda utslussningsåtgärderna har påbörjats som ska leda till en handlingsplan för att öka andelen klienter som friges från anstalt med adekvata frigivningsförberedande åtgärder. Under hösten har även en fördjupad studie om orsak och verkan påbörjats. Dessutom håller ett förslag till lösningar av eventuella hinder av utslussningsåtgärder på att tas fram. I december 2015 erhöll Kriminalvården även i uppdrag av regeringen att förstärka insatser i arbetet med utslussning. Se vidare under avsnittet Uppdrag utslussning nedan. Frigivning från anstalt via särskild utslussningsåtgärd Kriminalvården kan inte ta fram statistikpå hur många av årets frigivna som har slussats från högre till lägre säkerhetsklass innan de friges. Ett av uppdragen i uppdrag utslussning (se nedan) är att belysa den frågan för att få en uppskattning av omfattningen av sådana frigivningsförberedande insatser. I år har Kriminalvården valt att redovisa hur många som har frigivits med särskild utslussningsåtgärd istället för, som tidigare, hur många som frigivits utan. Andelen klienter som friges från anstalt via någon av de fyra formerna för särskild utslussning är 13 procent för 2015, vilket är något högre än 2014. Slutsatserna som drogs av analysen i årsredovisningen 2014 gäller fortfarande; Flertalet frigivna har en strafftid på sex månader och under och för dessa kan inte halvvägshus och utökad frigång komma ifråga. I praktiken placeras sällan intagna i denna grupp i frigång eller vårdvistelse heller. Ju längre strafftiden är desto mer ökar andelen som får en särskild utslussningsåtgärd. Intagna som av säkerhetsskäl fullgör hela sin verkställighet på anstalt med säkerhetsklass 1 ska utifrån beaktansvärd risk för misskötsamhet eller återfall i nya brott normalt sett inte erhålla särskild utslussningsåtgärd. Många intagna i säkerhetsklass 2 utgör däremot målgrupp. I säkerhetsklass 3 föreligger sällan sådana risker som hindrar att en särskild utslussningsåtgärd kan medges. Samtidigt ska behandlingsinsatser i första hand inte riktas mot klienter med låg risk för återfall i missbruk, vilket är en stor grupp i säkerhetsklass 3. I många fall kan också en successiv placering på lägre säkerhetsnivå under verkställigheten innebära en möjlighet till bättre förberedelse inför frigivning. 57 Tabell 53 i avsnitt 17. 58 Tabell 54 i avsnitt 17. 59 Tabell 56 i avsnitt 17. 36 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Förutom ovanstående begränsningar måste även praktiska förutsättningar föreligga, den intagne måste vara motiverad och ha ett behov av de alternativ som erbjuds. Dessutom ska någon av de särskilda utslussningsåtgärderna bedömas som det bästa alternativet för den intagne. Kvar finns en huvudsaklig målgrupp som vi inte kan avgöra storleken på, eftersom vi i dagsläget inte kan mäta omfattningen av ovanstående faktorer. 7 611 frigivna Avgår: Hur stor del av målgruppen nås? Andel frigivna via särskild utslussning 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 59% 59% 33% 64% 67% 32% 31% 32% 23% 23% 22% 22% 14% 13% 12% 13% 7% 3% 1% 1% 2012 2013 2014 2015 Från säkerhetsklass 1, strafftid över 6 mån. Från säkerhetsklass 2, strafftid över 6 mån. Från säkerhetsklass 3, strafftid över 6 mån. Totalt med strafftid över 6 mån. Totalt oavsett säkerhetsklass och strafftid. Antal som borde friges från särskild utslussningsåtgärd Återstår: 2 661 3 klass 1 1 726 klass 2 856 klass 3 76 saknar klassning Återstår: okänt antal 982 3 kl 1, 381 kl 2 576 kl 3, 22 ej kl Avgår: Avgår: Frigivna via särskild utslussningsåtgärd Strafftider 6 månader och under (alla klasser), 4 522 Återstående frigivna från klass 1-anstalt, 428 Beaktansvärd risk för misskötsamhet föreligger Andra åtgärder bedöms som lämpligare Avböjer Inget behov Praktiska förutsättningar saknas Tre frigivna från klass 1 räknas med i målgruppen eftersom de faktiskt frigivits från särskild utslussningsåtgärd. Andelen kvinnor som får särskild utslussningsåtgärd skiljer sig inte i stort från andelen män. Här kan nämnas att det inte finns halvvägshus för kvinnor. Andel frigivna via särskild utslussning Inom placeringsformen vårdvistelse har placeringar i familjevård fortsatt att minska och flera familjevårdsföretag har också upphört med sin verksamhet eller riktat in sig på andra klientgrupper. Kostnaden för familjehem har som en följd av minskningen sjunkit med 36 procent i förhållande till 2014 och med 52 procent i förhållande till 2013. Kriminalvården upplever fortsatta problem med att få beslut om ansvarsförbindelse 60) från socialtjänsten. Se vidare avsnitt 2.2 om kontraktsvård. I bilden ovan illustreras målgruppen med den orangea cirkeln. Intagna som har en strafftid på upp till och med sex månader kan å andra sidan inte helt räknas bort. Här finns relativt många intagna med bedömd låg risk. Om övriga förutsättningar finns är ett hinder för denna grupp istället för långa beslutsprocesser. Själva motivationsarbetet kan också ta lång tid. Analys av utvecklingen Den totala minskningen av andelen som frigivits via särskilda utslussningsåtgärder har ökat med en procentenhet 2014. För klienter som friges från säkerhets klass 3 med en strafftid på över sex månader har det skett en ökning med tre procentenheter. Misskötsamheten är fortsatt låg med 37 avvikelser under året, varav 30 från vårdvistelse. Uppgifter från de vårdgivare som Kriminalvården har ramavtal med indikerar att över hälften av klienterna som Kriminal vården har placerat genom vårdvistelse eller i kontrakts vård fullföljer sin behandling. Det är endast ett fåtal som avbryter behandlingen oplanerat i samband med frigivningen. Resterande avbryter innan eller efter den villkorliga frigivningen. Under året har en upphandling av hem för vård eller boende avslutats och en upphandling av arbetskooperativ påbörjats. Syftet är att kunna erbjuda ett så bra utbud som möjligt av utslussningsalternativ från anstalt. Kriminalvården har även slutit ram avtal 60 Med ansvarsförbindelse menas att socialtjänsten förbinder sig att ta över betalningsansvaret för vårdvistelsen när klienten avslutar sin verkställighet inom Kriminalvården. Detta är en förutsättning för placering eftersom en effektiv behandling behöver pågå under längre tid än den tid som återstår av verkställigheten vid placering. ÅRSREDOVISNING 2015 37

3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL RESULTATREDOVISNING med behandlingshem som erbjuder möjligheter till läkemedelsassisterad behandling och substitutions medicinering. Detta har ökat möjligheten för utsluss ning från anstalt för den grupp som behöver dessa insatser. Uppdrag utslussning Under hösten 2015 har Kriminalvården påbörjat en genomlysning av de särskilda utslussningsåtgärderna och andra frigivningsförberedande insatser. Syftet är att skapa ett underlag för analys av praxis samt att få en helhetssyn av hinder och möjligheter för särskilda utslussningsåtgärder utifrån en detaljgranskning av 300 klientärenden. Ärendena avser frigivning direkt från anstalt i säkerhetsklass 2 och 3. Kriminalvården har även tagit fram en ny struktur för uppföljning av de behandlingshem som vi har ramavtal för. Ett projekt har påbörjats för att driftsätta positions övervakning med hjälp av GPS-teknik i samband med verkställighet av permission och utslussningsåtgär der. Detta arbete är en del av ett större utvecklings arbete avseende möjliga användningsområden för elektronisk övervakning. Se även avsnitt 2.2 Frivårds påföljderna om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Övriga åtgärder för att öka inslaget av frigivningsförberedande åtgärder Den sista december 2015 hade Kriminalvården 618 ordinarie behandlingsplatser 61), 113 i säkerhets klass 1, 460 i säkerhetsklass 2 och 45 i säker hetsklass 3. Minskningen skedde vid anstalterna Österåker med 27 platser på grund av brist på normalplatser inom säkerhetsklass 2. I Helsingborg konverterades 24 behandlingsplatser till häktes platser. Det innebär en minskning av antalet ordina rie behandlingsplatser med 51 stycken under 2015. Under 2015 har även ett arbete påbörjats för att granska och föreslå förbättringar avseende övriga frigivningsförberedande åtgärder. Frivården har ett ansvar i att medverka till en frigivnings planering för de klienter som ska ställas under övervakning vid villkorlig frigivning. En del av detta kan exempelvis vara att göra upp en planering för deltagande i Krami 62) efter villkorlig frigivning, när klienten är i behov av sysselsättning. Utveckling av frivårdens roll i anstaltsärenden sker genom imple menteringen av Ny VSP, se avsnitt 3.1. Siffran inkluderar tillfälligt stängda platser, till exempel för renovering. Krami är en samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och berörd kommun som syftar till att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer som har svårigheter att ingå i det sociala samspel som är förutsättningen för att få ett arbete. 61 62 38 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING I det här avsnittet redovisas särskilda återrapporterings krav i regleringsbrevet och andra särskilda satsningar. 4.1 UNGA I KRIMINALVÅRD OCH VÅLDSAMMA KLIENTER Med ung i kriminalvård avses att en person som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då hen fyller 21 år ska betraktas som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning. Detta gäller dock längst till den dag hen fyller 24 år. Unga klienter är ofta dömda för våldsbrott eller rån, har hög eller medelhög risk för återfall och vistas kort tid i anstalt. Ett antal unga friges direkt från häkte. Tiden i frivårdspåföljd är däremot längre. Med våldsamma klienter avses personer som i aktuell dom är dömd för våldsbrott, intagna i häkte som är misstänkta för våldsbrott samt klienter som bedöms 63) ha en våldsproblematik trots att de inte är dömda för våldsbrott i aktuell dom. Begreppet klienter med våldsprofil används synonymt. 63 Bedömningen grundar sig på utredning eller våldsamt agerande under verkställigheten. Insatser mot adhd-problematik Försöken med de två adhd-team för målgruppen unga respektive våldsamma intagna som startades under 2014 kommer att fortsätta till och med 2016. Dessa utvärderas och en slutrapport kommer att presenteras i april 2016. Under 2015 har även arbetsterapeuter anställts, hjälpmedel inköpts och programmet Pegasus 64) prövats. Personalutbildning Under 2015 har flera personalutbildningsinsatser med inriktning på målgrupperna unga respektive våldsamma klienter genomförts. Exempelvis har utbildningar för personal på ungdomsavdelningar inom anstalt och häkte samt för ungdomsansvariga genomförts. Det har hållits seminarium för psykologer och lärare inom ungdomsuppdraget. Två antivåld- och genusprojekt, Machofabriken och Mentors in violence prevention, har tagit form i samverkan med Män för Jämställdhet 65). I slutet av året genomfördes utbild 64 Ett psykoedukativt kursmaterial för information, erfarenhetsutbyte och utbildning till personer med funktionsnedsättningen Adhd, som har tagits fram och utvärderats på Karolinska institutet. 65 Män för Jämställdhet är en ideell, feministisk organisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld (www.mfj.se) ÅRSREDOVISNING 2015 39

4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING RESULTATREDOVISNING ning för samtalsledare i Machofabriken. Deltagare var vårdare på ungdomsavdelningar på anstalt. Dessutom har en workshop genomförts för att påbörja omarbetning av programmet Mentors in violence prevention för Kriminalvården. Insatser mot våld Av klienter med våldsprofil som avslutat sin verkställighet under 2015 har 33 procent deltagit i något behandlingsprogram, vilket är ungefär samma resultat som 2014. Däremot har andelen som deltagit i program riktat till våldsbrottsdömda 66) ökat från tre till sju procent. Programdeltagande för samtliga klienter med våldsprofil som avslutat verkställigheten 2013 2014 2015 Andel klienter med våldsprofil som deltagit i program riktat till våldsbrottsdömda 1% 3% 7% Andel klienter med våldsprofil som deltagit i något program* 36% 34% 33% Avser samtliga klienter i tabell 50. *inklusive program riktat till våldsbrottsdömda Programmet Puls finns nu på 52 olika ställen i Kriminalvården och leds av 161 programledare som också får handledning i metoden. Programmet kan påbörjas i anstalt och slutföras under övervakning efter villkorlig frigivning. Två pilotprojekt har startat i syfte att i högre utsträckning nå korttidsdömda våldsamma män på anstalt med behandling mot våld. Utöver detta har ett individuellt behandlingsprogram mot våld för anstaltsklienter utvecklats. Därtill har ett projekt för att utveckla Kriminalvårdens förmåga att bedriva antivåldsprogram på andra språk än svenska startat. De motiverande insatserna för målgruppen har ökat och påbörjas nu redan på häkte. Uppsökarna, som har till uppgift att informera och motivera häktade, träffar nu inte bara missbrukare utan prioriterar även unga eller våldsbrottsmisstänkta, se vidare avsnitt 2.1 om uppsökande verksamhet. Kriminalvårdens uppföljning indikerar att ungefär var fjärde klient med våldsproblematik som friges från anstalt har under verkställigheten fått strukturerade motiverande insatser. Tidiga insatser på häkte riktade till unga Under året har Brottsförebyggande rådet (BRÅ) genomfört en undersökning där unga klienter har besvarat frågor angående deras syn på Kriminalvårdens insatser för att förbättra situationen för unga i häkte 67). Överlag anger de unga att de förstår den information som ges om till exempel restriktioner och häktets rutiner. En tredjedel av de unga uppger att de har haft mellanmänsklig kontakt i minst två timmar per dag, men då har man inte gjort någon skillnad på klienter som har restriktioner och de som inte har det. Unga får mer insatser under häktestiden än äldre klienter. Under 2015 har ungdomspsykologer och lärare rekryterats till häktena. Av de unga uppger 76 procent att de under sin tid i häkte har haft kontakt med en studie- och yrkesvägledare, se not 67. I genomsnitt har 74 procent av de unga utan restriktioner nu kontakt med andra människor två timmar eller mer per dag. De unga med restriktioner är dock en svårare utmaning för personalen eftersom de inte kan blandas med andra klienter. Endast 17 procent i denna grupp får två timmar eller mer per dag. 68) Se vidare avsnitt 2.1 Häktesverksamheten om isoleringsbrytande åtgärder. Ungdomsavdelningar Under året har ytterligare tre ungdomsavdelningar fått en ny organisation och ett tydligt uppdrag för sin verksamhet. Detta har även inneburit en personalförtätning vid dessa avdelningar. Vid utgången av 2015 har Kriminalvården 76 tillgängliga platser för unga i anstalt varav 12 återfinns i säkerhetsklass 1 och resten i klass 2. För unga i anstalt har andelen som gått ett behandlings program minskat något jämfört med 2014, se avsnitt 3.2 Sysselsättning i anstalt och behandlingsinsatser i frivård om behandlingsprogram. Unga i frivård Under året har Kriminalvården implementerat en handbok för hur misskötsamhet ska hanteras när det gäller klienter under övervakning. Den innebär enhetliga krav, inte minst på unga, men markerar också att det är särskilt viktigt att frivården reagerar skyndsamt i ungdomsärenden som rör misskötsamhet. Ett projekt för att med hjälp av videolänk kunna intensifiera 66 Avser behandlingsprogrammen Entré, Puls eller Våldspreventivt program 67 BRÅs rapport Unga i häkte. 68 Tabell 14 i avsnitt 17. 40 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING kontakten med klienter med lång resväg i Norrland har även påbörjats. Andelen unga med lekmannaövervakare har sjunkit något jämfört med 2014. 4.2 ETT ENHETLIGT OCH STRUKTURERAT ARBETSSÄTT I FRIVÅRDEN Under 2015 har implementeringen av misskötsamhetshandboken fortsatt och arbetet med utveckling av en övervakningshandbok har påbörjats. För att öka enhetligheten i frivårdens arbete pågår ett arbete med att likrikta de olika kvalitetsledningssystem som berör frivårdens processer, dels övergripande och dels för behandlingsprogram och säkerhet. Under 2015 har ett arbete inletts med att kvalitetssäkra och utveckla de nationella processerna samt utveckla system för arbete med bästa praxis. Dessutom har det nationella kvalitetsrådet för frivården förstärkts under året. Den nya modellen för klientarbete i frivården Som beskrevs i förra årsredovisningen pågår en implementering av det nya arbetssättet Krimstics 69), som genomförs i samarbete med Public Safety Canada. Implementeringen samordnas med projektet Ny VSP (se avsnitt 3.1) och innebär en betydelsefull reform av frivårdens arbete, som förändrar såväl innehållet i övervakning som frivårdsinspektörens roll gentemot klienterna. Under året har ytterligare 153 frivårdsinspektörer grundutbildats varefter de genomgår månatlig handledning. Därmed har 238 frivårdsinspektörer av en uppskattad målgrupp på cirka 700 hittills utbildats. Implementeringen beräknas vara klar vid utgången av 2017 och från 2018 beräknas frivårdsarbetet vara helt integrerat med den nya modellen. Försöksverksamheten utvärderas och en återfallsstudie som bygger på tidigare pilotförsök kommer sannolikt presenteras i januari 2017. 4.3 EXTERN SAMVERKAN Kriminalvårdens intagna och klienter omfattas av normaliseringsprincipen, som innebär att de ska ha samma service som övriga samhällsmedborgare och att samhällets ordinarie välfärdsutbud ska tillgodose även deras behov. Det är Kriminalvårdens uppgift att verka för att normaliseringsprincipen fungerar i praktiken, vilket kräver en väl utvecklad samverkan på alla nivåer med externa parter, till exempel Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, näringslivet och ideella organisationer. Ett av de mål som Kriminalvården har tagit fram under året är därför att Kriminalvården ska vara drivande i samarbeten som bidrar till färre återfall i brott. Som tidigare nämnts (avsnitt 2.2) kommer Kriminalvården att tillsätta en nationell samordnare som ska arbeta med samverkan mellan Kriminalvården och andra organisationer. För att få en samlad bild av hur Kriminalvårdens samverkan fungerar och för att identifiera utvecklingsområden har ett arbete påbörjats med att inventera omfattningen av samverkan med kommuner och landsting. Den externa samverkan som rör enskilda klienter har högsta prioritet för Kriminalvården. Unga och substansberoende klienter är särskilt prioriterade grupper, framför allt substansberoende med samsjuklighet 70). Parter i denna samverkan är framför allt socialtjänsten, beroendevården, psykiatrin, frivilligsektorn och övrig hälso- och sjukvård. Även Polisen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan medverkar i hög grad. Under 2015 har Kriminalvården vidmakthållit ambitions nivån avseende insatser som omfattar samlokalisering av resurser från olika aktörer. Det har varit en utmaning eftersom kommuner och landsting under samma period genomfört besparingar och Kriminalvården parallellt genomför ett omfattande reform arbete i frivårdens verksamhet genom Krimstics och Ny VSP. Se även om samverkan med kommunerna avseende ansvarsförbindelser vid kontraktsvård i avsnitt 2.2 Frivårdspåföljderna. Arbetsmarknadsinriktade åtgärder Kriminalvården har i uppdrag att samverka med Arbetsförmedlingen för att underlätta för klienterna att komma in på arbetsmarknaden under placering i en särskild utslussningsåtgärd, efter frigivning och i frivård. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att bryta utanförskapet för personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Resurser från Arbetsförmedlingen fördelas till samtliga anstalter och frivårds kontor samt till landets Krami-verksamheter. Samordning av insatser som rör klienternas möjligheter till inträde på arbetsmarknaden styrs genom Nationella samarbetsgruppen (NSG), med deltagare på chefs nivå 69 Den svenska Kriminalvårdens version av den kanadensiska samtalsmetodiken för frivårdspersonal STICS (Strategic Training Initiative in Community Supervision). 70 Samtidigt förekommande missbruksproblematik och psykiatrisk störning eller sjukdom. ÅRSREDOVISNING 2015 41

4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING RESULTATREDOVISNING från både Kriminalvården och Arbetsförmedlingen. En ny nationell överenskommelse om samarbete har beslutats av myndigheternas generaldirektör under hösten 2015. Arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning Förutom resurser i form av arbetsförmedlare på samtliga landets anstalter består också samarbetet med Arbetsförmedlingen av arbetsmarknadsutbildningar och den förberedande utbildningen Min väg till arbete, se även avsnitt 3.2 Sysselsättning i anstalt och behandlingsinsatser i frivård om vuxenutbildning. Den senare finns att avropa för landets samtliga anstalter och syftar till att öka klienternas kunskaper och anställningsbarhet. Under året har ett handläggarstöd och en ny hemsida tagits fram för Krami 71). Verksamheten bedrivs på 22 orter i landet, varav en ny verksamhet har etablerats i Nyköping under 2015. Med utgångspunkt från en utvärdering av Krami 2013 har ett utvecklingsarbete bedrivits under 2014-2015 i syfte att öka enhetligheten i hur verksamheten bedrivs. Statsbidraget ges i första hand till riksorganisationer som arbetar med att förbereda Kriminalvårdens klienter inför deras frigivning eller som arbetar med stödjande insatser efter frigivningen. Statsbidrag utgår inte till programverksamhet eller verksamhet som finansieras på annat sätt. Det är endast ideella organisationer som kompletterar Kriminalvårdens verksamhet som kan få statsbidrag. De föreningar som erhåller statsbidrag bedriver bland annat besöksgrupper på anstalt, organiserar lekmanna övervakare, genomför hämtning av klienter vid villkorlig frigivning, besöker häktade, stöttar klienter som vill lämna kriminella gäng och arbetar med frihetsberövade klienter som har barn. Statskontoret granskade under 2014 Kriminal vårdens arbete med bidrag till ideella organisationer och lämnade ett antal förbättringsförslag. Baserat på synpunkterna som Statskontoret lämnade har Kriminalvården vidtagit ett antal åtgärder för att under lätta för organisationerna i ansökningsförfarandet, öka transparensen avseende vad pengarna används till samt förbättra Kriminalvårdens uppföljning. Statsbidrag till ideella organisationer Under 2015 förmedlade Kriminalvården 11 790 mnkr kronor i statsbidrag till ideella organisationer 72). Organisationer som mottagit statsbidrag 2015 Organisation Belopp i kronor Attention 354 000 Riks-Bryggan 1 728 000 KRIS 1 700 000 Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare 4 275 000 Hela Människan 485 000 Sveriges Kristna Råd 250 000 KFUM Söder Fryshuset 1 260 000 Röda Korset 680 000 Unizon (Q-jouren) 133 000 X-Cons 600 000 Unga X-Cons (Processkedjan) 250 000 Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende (Q-jouren) 75 000 Totalt 11 790 000 71 Krami är en samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och berörd kommun som syftar till att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer som har svårigheter att ingå i det sociala samspel som är förutsättningen för att få ett arbete. 72 Beslutad utbetalning av 210 tkr till Göteborgs stadsmission har inte skett, eftersom de inte har rekvirerat medlen. 4.4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Kriminalvårdens verksamhet präglas av en respekt för mänskliga rättigheter. Det finns dock förbättringsområden, framförallt på häkte där arbetet med isolerings brytande åtgärder är ett viktigt inslag, se avsnitt 2.1 om isoleringsbrytande åtgärder. Utbildning i mänskliga rättigheter ingår som en del i Kriminalvårdens grundutbildning, som alla nya medarbetare genomgår. Utbildningen ska höja medvetandet kring de mänskliga rättigheterna, den historiska process som ligger bakom dagens skrivna och oskrivna regler samt de risker och utmaningar gällande mänskliga rättigheter som finns i tjänstemannens dagliga arbete. En koppling görs även till diskrimineringsgrunderna 73) och Kriminalvårdens riktlinjer för likabehandling. Mänskliga rättigheter kommer även till uttryck i Kriminalvårdens värdegrund, grundläggande regelverk, och i undervisningen om barnperspektivet där barnets rättigheter är i fokus. För att tillvarata barns rättigheter har Kriminalvården bland annat en organisation med barnombud, vars 73 kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder 42 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING uppgift är att se till att det lokala verksamhetsstället arbetar i enlighet med rekommendationerna i FN:s barnkonvention. Barnkonventionen och barnets rättigheter utgör också en del i Kriminalvårdens Föräldragruppledarutbildning för klienter. Vidare erbjuder Kriminalvården barnanpassade besöksmiljöer på samtliga anstalter och häkten. Under 2015 påbörjades ett omfattande arbete med att ta fram riktlinjer för arbetet med barnperspektivet i Kriminalvården. Syftet är att säkerställa en enhetlig hantering av barnrättsfrågor inom myndigheten, till exempel när det gäller anmälningsskyldigheten, besöksformer för barn och hur vi arbetar med barnkonsekvensanalyser i ärenden där barn berörs. Riktlinjerna berör både barn till klienter, barn som transporteras av den nationella transportenheten såväl som barn som själva är klienter. De insatser som redan sker för minderåriga klienter inom ramen för uppdraget unga i kriminalvård (se avsnitt 4.1) kommer att stärkas ytterligare med hjälp av riktlinjerna. 4.5 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Under 2015 har Kriminalvården tagit fram och fastställt en handlingsplan för jämställdhetsintegrering som innehåller två effektmål och 29 aktiviteter. Som exempel har myndighetens beslut- och beredningsprocess har gåtts igenom och uppdaterats ur ett jämställdhetsperspektiv och personalutbildningen har utvecklats ur ett normkritiskt perspektiv. Två antivåld- och genusprojekt har inletts, se vidare avsnitt 4.1 Unga i kriminalvård och våldssamma klienter. I region Väst har riktade insatser genomförts för jämnare könsfördelning i grupperna vakthavande befäl och insatsstyrka. Vi arbetar fortfarande med att sprida information om uppdraget och aktiviteterna i organisationen. Aktiviteterna i handlingsplanenen kommer successivt att genomföras de närmaste åren. Inom den internationella verksamheten 74), med sekonderingar till FN:s och EU:s missioner, utgör mänskliga rättigheter grunden till allt arbete. Detta sker inte minst genom handledning av de lokala cheferna och medarbetarna. Mänskliga rättigheter genomsyrar även alla delar av UNPriPOC, United Nations Prison and Probations Officers Course, som är Kriminalvårdens missionsförberedande utbildning. 74 Se vidare avsnitt 7 Internationell verksamhet ÅRSREDOVISNING 2015 43

5. TRANSPORTVERKSAMHET RESULTATREDOVISNING 5. TRANSPORTVERKSAMHET Kriminalvården transporterade ungefär 65 000 klienter 75) under 2015, varav knappt 5 000 har transporterats utrikes (främst migrationsärenden). Resten var ungefär jämnt fördelade mellan inrikes fjärrtransporter och lokala transporter. Nästan alla inrikestransporter genomförs med bil, medan utrikestransporterna sker med flyg. Kriminalvårdens omorganisation har inneburit stora förändringar för transportverksamheten. Förändringarna har stegvis införts under 2015. Chefsorganisationen har förstärkts och är nu mer lik den i anstalt och häkte. Den nya strukturen medför en ny chefsnivå samt fler chefer längst ut i verksamheten. Detta innebär färre antal medarbetare per chef, vilket ger bättre förutsättningar att leda verksamheten. Den nya transportorganisationen innebär att merparten transporter successivt kommer att samlas under en nationell transportenhet. Syftet med detta är att skapa en effektivare transportverksamhet. Kriminalvården har även infört en centralisering av fordonsadministrationen och ett centralt fordonsregister som ger en bättre översikt över alla fordon. Målsättningen med centraliseringen är att standardisera fordonen för att effektivisera upphandlingen samt för att effektivare kunna flytta fordonen mellan olika delar av landet efter behov. På så sätt kan an talet fordon i omlopp minskas och därigenom kommer Kriminalvården på längre sikt kunna spara både investerings- och driftskostnader. 5.1 INRIKESTRANSPORTER Driftsättningen av det nya systemstödet för Kriminal vårdens transporter har blivit framskjutet. Det innebär att vi fortfarande inte kan ta fram statistik för framförallt lokala transporter med tillfreds ställande kvalitet. Lokala transporter och fjärrtransporter registreras i olika system, vilket gör att det finns brister i jämförbarheten. 75 Siffran avser inte unika personer; en person kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle. 44 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 5. TRANSPORTVERKSAMHET Lokal extern verksamhet under tillsyn Aktiviteter som intagna deltar i utanför anstalter och häkten, och som sker under tillsyn eller bevakning, brukar benämnas som Lokal extern verksamhet under tillsyn och registreras i uppföljningssystemet Levut. Exempel är inställelse till lokal domstol och sjukhusbesök. Transporter i samband med Levut ingår för närvarande i anstalternas och häktenas ordinarie verksamhet. Under 2015 har dock den nya nationella transportenheten (NTE) tagit över de lokala häktestransporterna i Stockholm. Sedan tidigare ingår även de lokala transporterna i Göteborg samt vissa lokala transporter i Luleå och Umeå. Övertagandet kommer succesivt att fortsätta under 2016. Prestationsmått: - antal lokala transporter (registrerade i Levut, exklusive de transporter som utförs av NTE) Inrikes fjärrtransporter och lokala transporter som genomförs av NTE De inrikes fjärrtransporterna innebär oftast förflyttning mellan anstalter och häkten, men även transporter av klienter från andra myndigheter. Under 2015 har NTE också transporterat ungefär 7 800 klienter lokalt. De inrikes fjärrtransporterna registreras i transportplaneringssystemet Lift, medan de lokala transporterna registreras i Levut. Eftersom det finns brister i jämförbarheten särredovisas volymerna. Styckkostnaden räknas dock ut på hela volymen. Prestationsmått: - antal transporterade klienter i fjärrtransportverksamheten (registrerade i Lift) - antal klienter som transporteras av NTE lokalt - graden av personalutnyttjande för utförande av transporter i förhållande till tillgänglig tid 76) Antalet lokala transporter exklusive de som utförs av NTE, fortsätter att minska, och uppgick till drygt 33 000 under 2015, jämfört med nästan 36 000 resor 2014 och nästan 38 000 resor 2013. Minskningen förklaras till största delen med att nationella transportenheten har tagit över Stockholms lokala transporter. Antal transporter till huvudförhandlingar har minskat medan övriga kategorier ligger på samma nivå som tidigare. Under 2015 transporterade NTE 36 154 klienter inrikes varav 7 838 lokalt. Prestationsmått Kriminalvårdsanslaget INRIKES 2013 2014 2015 Transporterade klienter* 29 444 31 428 36 154 Varav lokala transporter 3 280 3 320 7 838 Totala kostnader (tkr)** 179 401 190 436 258 089 Kostnad/ transporterad klient (kr)** 6 093 6 059 7 139 Procentuell förändring: 2013-2014 2014-2015 10% 5% Häktning Transporterade klienter 7% 15% Totala kostnader 6% 36% Kostnad/ transporterad klient -6% 18% 10% Huvudförhandling 30% 45% Besök hos läkare m. fl. Permissioner Övriga transporter *Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle, siffran avser alltså inte unika klienter. **Från och med 2015 räknas kostnaderna brutto istället för netto, vilket överensstämmer med hur övriga styckkostnader inom Kriminal vården räknas. Jämförelsesiffrorna är korrigerade. Fler och fler huvudförhandlingar sker via videolänk, vilket minskar antalet lokala resor. Detta innebär i sin tur minskade säkerhetsrisker, bättre miljö och större kostnadseffektivitet. Under 2015 genomfördes drygt 4 000 videomöten mellan Kriminalvården och domstolarna. Anledningen till den ökade kostnaden per transporterad klient beror på en ökning av de lokala transporterna samt transporter av socialtjänstens klienter 77). Både lokala transporter och transporter av socialtjänstens klienter är mer resurskrävande med anledning av att de som regel utförs med enbart en 76 Tabell 57 i avsnitt 17. 77 Främst klienter som omhändertagits enligt Lagen om Vård av Unga och Lagen om Vård av Missbrukare. ÅRSREDOVISNING 2015 45

5. TRANSPORTVERKSAMHET RESULTATREDOVISNING klient. Transporter av socialtjänstens klienter har ökat med över 200 sedan 2014 och uppgick till 5 146 under 2015. Personalutnyttjandegrad Kriminalvården definierar personalutnyttjandegraden som tid för utförande av transport i relation till tillgänglig arbetstid. Utgångspunkten är följande definitioner: Utförande av transport = Aktiviteten planerad tid i personalsystemet Heroma. Denna aktivitet innefattar huvudsakligen tid för utförande av transport och uppgifter som är direkt relaterade till transporten. Tillgänglig arbetstid = Den totala ordinarie arbetstid som arbetstagaren är i tjänst (inklusive t.ex. utbildningar och möten.). Med andra ord avräknas frånvaro såsom semester, sjukdom eller annan frånvaro och arbetad övertid. 5.2 UTRIKESTRANSPORTER Utrikestransporterna består främst av verkställande av avvisnings- och utvisningsbeslut, men även av till exempel transporter vid överförande av frihetsberövande påföljd (se avsnitt 2.4). Transporter vid avvisningar och utvisningar avser Migrationsverkets klienter och utförs av Kriminalvården efter beställning av Polisen eller Migrationsverket. Både Kriminal vårdens och Migrationsverkets klienter transporteras i dessa sammanhang även inom landet för vidare transport utrikes. Dessa transporter räknas som att de tillhör själva utrikestransporten, och ingår därför i kostnaderna per transporterad klient nedan. Prestationsmått: - antal transporterade klienter i utrikesverksamheten 78) - graden av personalutnyttjande för utförande av transporter i förhållande till tillgänglig tid 79) Transporterade personer och genomförda resor Antalet transporterade klienter och genomförda resor minskade 2015 jämfört med föregående år. Graden av personalutnyttjande i förhållande till tillgänglig tid, inrikes 2013 2014 2015 Grad av personalutnyttjande 81% 79% 81% Tabell 57 avsnitt 17. Framräkningen av personalutnyttjandegraden är komplicerad och tidskrävande. Under 2015 har arbetet systematiserats för att underlätta fram tagandet och för att kunna följa upp måttet löpande under året. I samband med detta arbete har kvalitetssäkring av uttaget gjorts, som inneburit att både tiden för utförande av transport och tillgänglig tid har korrigerats lika mycket. Det gör att dessa siffror inte kan jämföras med 2013 och 2014. Graden av personalutnyttjande är dock jämförbar. Nyttjandegraden för 2015 ligger något högre än förra året, men på samma nivå som 2013. Att nyttjandegraden är lägre jämfört med nyttjandegraden för utrikesverksamheten beror på att det är fler uppgifter inom utrikesverksamheten som är direkt kopplade till transporten. Personal i inrikesverksamheten deltar även i fler utbildningar än personal i utrikesverksamheten. Utrikes transporter 2013 2014 2015 Antal transporterade klienter* 4 810 4 119 3 773 Antal genomförda resor 3 425 2 957 2 852 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 58 i avsnitt 17. * Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle, siffran avser alltså inte unika klienter. Antalet klienter som har följt med tillbaka till Sverige eftersom de inte har kunnat överlämnas vid slutdestinationen fortsätter att minska. Dessa uppgår till 15 klienter under 2015, vilket är en minskning med tio personer jämfört med 2014 och med 30 personer jämfört med 2013. Orsaken till att en klient inte kan överlämnas är ofta att mottagarlandet inte accepterar personen, eller att handlingar saknas eller är brist fälliga. Minskningen av antal klienter som inte kunnat överlämnas beror dels på något färre resor totalt och dels på ökat antal obevakade resor och resor inom Europa. Tack vare bättre samarbete med mottagarlandet är det betydlig mindre vanligt att klienten inte kan överlämnas vid resor inom Europa. Kriminalvården har fortfarande svårt att analysera anledningen till det minskade antalet transporterade klienter som beställs av Polisen och Migrationsverket, men fortsätter utvecklingsarbetet med dessa myndigheter för att bättre kunna förutse förändringar. 78 Tabell 58 i avsnitt 17. 79 Tabell 57 i avsnitt 17. 46 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 5. TRANSPORTVERKSAMHET Polisen har under senare delen av 2015 prioriterat personer som har fått avslag på sin asylansökan. Prioriteringen har inte ökat beställningar från Polisen ännu men förväntas ge effekt under 2016. Under 2015 har 2 852 utrikes resor genomförts för transport av klienter vilket är något lägre än 2014. Kostnaden per utrikes transporterad kriminalvårdsklient har ökat under 2015 eftersom antalet transporterade klienter har minskat samtidigt som kostnaderna har ökat. Prestationsmått transporter Kriminalvårdsanslaget UTRIKES 2013 2014 2015 Transporterade klienter 1 058 1 012 963 Totala kostnader (tkr) 53 469 53 103 56 945 Kostnad per transporterad klient (kr)* 50 538 52 473 59 133 Procentuell förändring: 2013-2014 2014-2015 Transporterade klienter -4% -5% Totala kostnader -7% 7% Kostnad per transporterad klient 4% 13% En mer detaljerad redovisning finns i tabell 1 och 12 i avsnitt 17. *Från och med 2015 räknas kostnaderna brutto istället för netto, vilket överensstämmer med hur övriga styckkostnader inom Kriminalvården räknas. Jämförelsesiffrorna är korrigerade. Kostnaden per antalet utrikes transporterade klienter inom Migrationsverkets område har ökat. Det beror på att antalet transporterade klienter ha minskat i högre utsträckning än kostnaderna. Prestationsmått transporter migrationsanslaget 2013 2014 2015 Transporterade klienter 3 752 3 107 2 810 Totala kostnader (tkr) 246 384 208 618 197 218 Kostnad per transporterad klient (kr)* 65 667 67 145 70 184 Procentuell förändring: 2013-2014 2014-2015 Transporterade klienter -17% -10% Totala kostnader -15% -5% Kostnad per transporterad klient 2% 5% En mer detaljerad redovisning finns i tabell 2 och 12 i avsnitt 17. * Från och med 2015 räknas kostnaderna brutto istället för netto, vilket överensstämmer med hur övriga styckkostnader inom Kriminalvården räknas. Jämförelsesiffrorna är korrigerade. Utöver ovanstående antal transporterade klienter genomförs årligen cirka 8 000 transporter av Migrations verkets klienter mellan olika förläggningar inom landet. Kostnaden för dessa transporter inräknas i kostnaden som redovisats ovan. Däremot är inte volymerna med, vilket gör att styckkostnaden är något överskattad. Från och med 2015 räknas kostnaderna för transporter brutto istället för netto, vilket överensstämmer med hur övriga styckkostnader inom Kriminalvården räknas. Det bör noteras att när det gäller migrationsanslaget innebär detta att de intäkter vi får in från Frontex inte minskar totalkostnaden. Därmed blir styckkostnaden högre jämfört med hur vi räknade tidigare. De olika räknesätten påverkar inte i någon större utsträckning hur styckkostnaden har utvecklats, se följande tabell: Kostnad per transporterad klient, migrationsanslaget 2013 2014 2015 Beräknad på bruttokostnad 65 667 67 145 70 184 Beräknad på nettokostnad 64 390 64 991 67 074 Procentuell förändring: 2013-2014 2014-2015 Beräknad på bruttokostnad 2% 5% Beräknad på nettokostnad 1% 3% Personaltäthet Personaltätheten per transporterad klient innefattar samtlig medföljande personal, såväl från Polisen som från Kriminalvården och annan personal, det vill säga tolkar, läkare och sjukvårdspersonal. En behovsanalys av antal medföljande genomförs och beslutas av Polisen i samråd med Kriminalvården. Personaltäthet för utrikes resor Visar antal medföljande personal per klient för samtliga utrikes resor 2013 2014 2015 Kriminalvårdspersonal 1,1 1,2 1,1 Totalt 1,4 1,3 1,3 Den totala personaltätheten låg på samma nivå som 2014. Personaltätheten för kriminalvårdspersonal per klient är normalt två till tre medföljande personal. Vid chartrade transporter av flera klienter är antalet personal färre per klient. Övrig personal, såsom tolkar och sjukvårdspersonal följer med om särskilt behov finns. ÅRSREDOVISNING 2015 47

5. TRANSPORTVERKSAMHET RESULTATREDOVISNING Resor där personal från Polisen följt med Personal från Polisen följer med i de fall det föreligger en förhandlingssituation gentemot destinationslandet eller om det anses nödvändigt av bemanningsskäl. Utrikes resor där personal från Polisen följt med 2013 2014 2015 Antal resor där personal från Polisen följt med 349 190 181 Genomsnittligt antal medföljande personal från Polisen 2,4 1,8 2,2 Tabell 60 avsnitt 17 Antalet utrikes resor där personal från Polisen har följt med har minskat något jämfört med 2014. Däremot har det genomsnittliga antalet medföljande personal från Polisen ökat. Myndighetssamverkan kring avvisnings- och utvisningsbeslut Kriminalvården, Polisen och Migrationsverket har de senaste åren skapat och utvecklat samverkansformer för att effektivisera arbetet med avvisnings- och utvisningsbeslut. Tack vare förstärkningen av chefsstrukturen i Kriminal vårdens transportorganisation kan vi förutom att delta vid centrala möten med Polisens regionalt ansvariga för utlänningsärenden även delta vid vissa lokala möten. Under 2015 har ett mer operativt samarbete med Polisen och Migrationsverket inletts, i syfte att ge en högre effektivitet i verksamheten. Även om inga effekter i form av högre effektivitet har visats ännu har dock vissa steg i rätt riktning tagits, som att Polisen lämnat prognoser över antal kommande ärenden vid två tillfällen under året. Kriminalvården har utvärderat samverkan och planerar ett fördjupat samarbete genom framtagande av gemensamma rutiner samt översyn av möjligheten till en gemensam beställnings- och planeringsprocess. För Kriminalvården är det även viktigt med god samverkan med ansvariga för olika flygplatser, både inom och utom landet, samt mot olika flygbolag. Under året har denna samverkan utvecklats på olika sätt i syfte att skapa så goda möjligheter som möjligt ut både ett klient- och effektiviseringsperspektiv. Kriminalvården har i tidigare årsredovisningar redovisat handläggningstid som mått på effektivitet. En lång handläggningstid är dock inte alltid ett tecken på ineffektivitet, många gånger är det istället tvärtom. En beställning som görs med lång framförhållning innebär en lång handläggningstid, men är ändå något som Kriminalvården eftersträvar eftersom det ger en effektivare planering. Tidiga beställningar medför generellt en minskad totalkostnad eftersom möjligheterna att påverka biljettpriser och att effektivt nyttja personalresurserna ökar ju längre det är mellan inkommen beställning och avresedatum. För närvarande arbetar Kriminalvården med att ta fram mer relevanta mått på effektivitet för utrikes transporter. Personalutnyttjandegrad Kriminalvården definierar personalutnyttjandegraden som tid för utförande av transport i relation till tillgänglig arbetstid., se avsnitt 5.1. Graden av personalutnyttjande i förhållande till tillgänglig tid, utrikes 2013 2014 2015 Grad av personalutnyttjande 89% 91% 88% Tabell 57 avsnitt 17 Nyttjandegraden för 2015 är något lägre än föregående år och är fortfarande högre jämfört med nyttjande graden för inrikesverksamheten. Detta beror främst på att det är fler uppgifter som är direkt kopplade till transporten, se vidare avsnitt 5.1. Ett forum gentemot Migrationsverket har skapats, främst i syfte att möta det förändrade klientelet under senare år som inneburit mer inslag av våld i samband med verkställigheten. Därmed kan vi öka effektiviteten av verkställigheten och förbättra arbetsmiljön för anställda inom Kriminalvården. 48 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 6. EN DYNAMISK SÄKERHET 6. EN DYNAMISK SÄKERHET Kriminalvården arbetar med dynamisk säkerhet som en grund för verksamheten. Begreppet står för en helhetssyn på säkerheten, där följande delar samverkar: Personalen ska ha goda interpersonella kun skaper samt ett förhållningssätt som skapar sunda relationer till klienterna. Närhet, det vill säga att personalen på anstalt och häkte så långt det är möjligt ska befinna sig där de intagna är. Goda, säkerhetsskapande rutiner och instruktioner ska vara kända och följas av personalen. En god fysisk säkerhetsmiljö, främst teknik och utrustning, perimeterskydd och skalskydd. Den fysiska säkerheten ska anpassas efter beslutad säkerhetsnivå för varje anstalt, häkte och frivårdskontor. Dessa olika komponenter skapar, tillsammans med en adekvat placeringsstrategi för varje klient i anstalt, goda förutsättningar för att Kriminalvården ska kunna bedriva en säker och trygg verksamhet. Komponenterna ska vägas samman och anpassas på ett dynamiskt sätt efter säkerhetsnivån och de behov som för tillfället finns i varje häkte, anstalt eller frivårdskontor. 6.1 SÄKERHETSKRAV OCH KOSTNADSEFFEKTIVITET Under 2015 har Kriminalvården haft ett fortsatt fokus på säkerheten i anstalter med säkerhetsklass 2. Inventeringen av brister i den fysiska och tekniska säkerheten har slutförts på samtliga 29 anstalter med säkerhetsklass 2. Med inventeringarna som underlag har arbetet med säkerhetshöjande åtgärder börjat förberedas, och i vissa fall påbörjats. Vid val av åtgärder görs en avvägning mellan säkerhets nivå, behov och kostnad. Utgångspunkten är att säkerhetstekniken ska vara robust och uthållig och inte mer avancerad än vad som krävs. Exempel på investeringar som nu planeras är fysiska perimeter skydd, fordons- och personalslussar, för ÅRSREDOVISNING 2015 49

6. EN DYNAMISK SÄKERHET RESULTATREDOVISNING stärkt kameraövervakning, samt förstärkningar i larmsystem. Hittills har säkerhetshöjande arbeten påbörjats i fyra anstalter. De flesta former av incidenter eller allvarliga ordnings störningar, som till exempel upplopp och vandalisering, är kostnadskrävande. Från och med 2014 kan kostnadsberäkning rapporteras direkt i incidentrapporteringssystemet ISAP. Kriminalvården har under 2015 förtydligat internt vad som gäller vid incidentrapportering. Implementeringen av kostnadsberäkningarna tar längre tid än beräknat. Bedömningen är att analyserna kan börja göras först under 2018. 6.2 EN TRYGG MILJÖ FÖR PERSONAL OCH KLIENTER Att klienten placeras i rätt säkerhetsklass och på rätt anstalt är fundamentalt för att uppnå en säker miljö i anstalter. Att personalen finns där klienterna vistas, är utbildade och övade för sitt uppdrag, har ett bra förhållningssätt och är insatta i regelverk och gällande instruktioner är också en förutsättning för dynamisk säkerhet och en trygg miljö för personal och klienter. Säkerhetsbedömningar Säkerhetsbedömningar görs av samtliga intagna i häkte och anstalt och används för att avgöra vilka riskreducerande åtgärder som är nödvändiga. Säkerhets bedömningar görs även inför transport av en klient. När det gäller säkerhetsrelaterad information om de klienter som inte är inskrivna i Kriminalvården, och som transporteras efter beställning från Polisen, har Kriminalvården under året fortsatt samarbetet med Polisen och den myndighet som har klienten frihetsberövad (främst Migrationsverket). Ökad säkerhet vid frivårdskontoren Under 2015 har ett normerande säkerhetsarbete för frivården inletts. Fokus har legat på att ta fram ett enhetligt metodstöd för att säkerhetsbedöma klienter samt en enhetlig utformning av lokaler och fordon. Detta är ett led i det förebyggande säkerhetsarbetet för att skapa en trygg och säker arbetsmiljö. Ett förslag till ett enhetligt metodstöd för säkerhetsbedömning är nu framtaget och ska implementerats under 2016. Nya säkerhetsrutiner är framtagna inte minst avseende säkerhetsintroduktion och utbildning för alla de externa parter som frivården anlitar (exempelvis IÖV-kontrollanter och lekmannaövervakare). Ett förslag till en ny säkerhetsorganisation för frivården håller på att tas fram. Ytterligare säkerhetsområden som har normerats är: Delar av den säkerhetstekniska utrustningen Eventuella införande av säkerhetsklasser för frivården Fordon Otillbörlig påverkan Översyn av dynamisk säkerhet i klass 2- anstalter Under våren 2014 genomfördes en översyn av säkerheten i samtliga klass 2-anstalter. Den användes som underlag till en handlingsplan på varje verksamhetsställe. Våren 2015 genomfördes oannonserade uppföljningar vid tio av de anstalter, som varit föremål för översynen. Uppföljningarna visade att arbetet inom områdena närvarokontroll, visitation, farliga föremål och rondering utvecklats gynnsamt. Samtliga områden har aktualiserats under en lång tids period. Kriminalvårdens bedömning är att personal och ledning på lokal nivå visar en högre grad av medvetenhet vad avser vikten av noggrannhet inom vart och ett av dessa områden. Enligt uppföljningsrapporterna finns ett antal riskområden kvar att arbeta med, t.ex. förmågan att upprätthålla säkerhetsarbetet på en hög nivå över tid. Säkerheten vid transporter Under 2015 har Kriminalvården tagit fram en ny säkerhetsorganisation för Nationella transportenheten (NTE) som ska likställas med Kriminalvårdens övriga säkerhetsorganisation. NTE deltar därmed i samtliga säkerhetsforum inom myndigheten. Nästa steg är att implementera den nya säkerhetsorganisationen på alla organisatoriska nivåer. Det arbetet beräknas pågå under hela 2016. Informationssäkerhet Kriminalvårdens e-kurs i informationssäkerhet har genomförts av ett stort antal medarbetare och är ett obligatoriskt moment i grundutbildningen. Säkerhetstillsyner Under 2015 har uppföljningar av 2014 års tillsyner utförts. Därtill har ett antal verksamhetsbesök ge 50 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 6. EN DYNAMISK SÄKERHET nomförts inom ramen för andra projekt, till exempel säkerhet i frivård. Under hösten 2015 har ett stort antal verksamhetsställen inom anstalt, häkte och frivård besökts i samband med att säkerhetsarbetet i den nya organisationen har implementerats. Dessa besök har inte samma form som de tidigare strukturerade säkerhetstillsynerna, men de ingår likväl i Kriminalvårdens kontroll av verksamhetsställenas säkerhetsarbete. Besöken kan ses som en ersättning av ordinarie tillsyner till dess att den nya tillsynssektionen är på plats, se avsnitt 1.3 Intern styrning och kontroll. Drogprevention Arbetet med drogprevention är viktigt för personalens och de intagnas säkerhet, och är även en av de viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt behandlingsarbete mot missbruk. Arbetet genomförs i form av en aktiv visitationsverksamhet, behandlingsverksamhet och uppföljning i form av provtagning. Under flera år har en så kallad drogscreening utförts två gånger om året, då provtagning sker i stor skala på anstalt och häkte, och sammanställs på nationell nivå. Screeningen har flera år i rad visat en mycket låg nivå av narkotikaförekomst, sammantaget cirka en procent av proven. 2014 valde Kriminalvården att endast genomföra en screening, och då endast testa mot spice. Spice är en drog som är svår att detektera och screeningen visade ingen förekomst. Av den anledningen har vi arbetat med att utveckla och förstärka andra metoder för att detektera Spice. Under 2015 har exempelvis metoder för att förhindra införseln av Spice via brev studerats. I lokala initiativ har även försök gjorts att utveckla vårdarrollen för att kunna upptäcka klienter som missbrukar Spice. Drogscreeningen kommer att återupptas under 2016 som komplement till det övriga arbetet med drogprevention. Kvalitetssäkringssystemet Q-SÄK Q-säk är en metod som skapats för att användas vid egenkontroll avseende säkerhet. Materialet har reviderats och implementerats under 2015. Dessutom har en genomförandeplan utarbetats, som innebär säkerhetsronder, genomgångar i ledningsgrupp och uppföljningar. Metoden syftar till att stärka egenkontrollen inom säkerhetsområdet. Utbildning och övning Utbildning och regelbunden övning är en förutsättning för att upprätthålla en god säkerhet för personal och intagna. De senaste fyra åren har Kriminalvården arbetat intensivt med detta och bedömningen är att det övas och utbildas på verksamhetsställena avsevärt mer idag än förut. Kriminalvården har idag ingen möjlighet att sammanställa statistik avseende omfattningen av säkerhetsövningar och säkerhetsutbildningar. Under 2015 har ett arbete påbörjats med att ta fram ett nytt systemstöd som kommer att möjliggöra framtagningen av statistik. 6.3 AVSKILDHETSÅTGÄRDER Antal beslut om avskildhet har ökat med fyra procent under 2015 jämfört med föregående år. Jämfört med 2013 har de ökat med 26 procent. Ökningen har alltså avtagit under 2015. Antal beslut om avskildhet 2013 2014 2015 Kvinnor 265 356 456 Män 10 158 12 210 12 632 Totalt 10 423 12 566 13 088 Se även tabell 61 i avsnitt 17. I vilka fall avskildhet kan beslutas framgår av kapitel 6 i fängelselagen. Följande fyra grunder står för 93 procent av alla avskildheter: Kollektiv avskildhet för att upprätthålla ordning och säkerhet. Avskildhet vid risk för liv, hälsa eller allvarlig skadegörelse. Avskildhet vid risk att syftet med viss utredning äventyras. Avskildhet som är nödvändig för att genomföra kroppsbesiktning. Jämfört med 2013 är det kollektiv avskildhet som har ökat mest. De övriga typer av avskildhet som ökat under 2015 är avskildhet vid risk för liv, hälsa eller allvarlig skadegörelse och avskildhet vid kroppsbesiktning. Under 2014 avtog ökningen av kollektiv avskildhet och under 2015 är det istället de två sistnämnde avskildhetsgrunderna som står för den största ökningen. Avskildhet för att inte äventyra utredning har däremot minskat något och ligger på samma nivå som 2013. Underlag saknas för en jämförelse med till exempel utvecklingen av antalet urinprov eller misstänkta misskötsamheter. ÅRSREDOVISNING 2015 51

6. EN DYNAMISK SÄKERHET RESULTATREDOVISNING Cirka två tredjedelar av de avslutade avskildheterna under året har pågått kortare tid än ett dygn 80). Närmare 90 procent av de avslutade avskildheterna har varat kortare tid än fem dygn. Ett mycket litet fåtal avsåg perioder på mer än fyra månader. Under året har arbete pågått med att komma till rätta med tidigare konstaterade brister i avskildhetsärenden. Arbetet består i att utarbeta system för kontinuerlig uppföljning och granskning i form av egenkontrollprogram för avskildhet samt att se över befintliga utbildningsinsatser i enlighet med de rekommendationer som lämnats av Kriminalvårdens internrevision. 6.4 RYMNINGAR OCH AVVIKELSER Inga direktrymningar har skett under året, vilket delvis kan ses som ett resultat av satsningarna på att följa upp säkerhetsrutiner i klass 2-anstalterna. Rymningar från anstalt 2013 2014 2015 Direktrymningar (klass I och II) 0 6 0 Direktavvikelse (klass III) 17 13 13 Rymningar och avvikelser 118 120 84 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 64 i avsnitt 17. Där finns även definitioner. Antalet direktavvikelser 81) från anstalter med säkerhetsklass 3 är fortsatt lågt. Antalet rymningar och avvikelser har minskat under året. En rymning innebär att en intagen avviker i samband med en transport eller annan bevakad utevistelse, medan en avvikelse innebär att den intagne inte återkommer från anstalten efter en obevakad utevistelse. 82) Rymningar och avvikelser från obevakad utevistelse har minskat kraftigt, särskilt från permissioner. Minskningen är proportionellt större än minskningen av antalet permissioner. Av de 84 rymningarna och avvikelserna avser 50 stycken från permissioner (78 under 2014) och 30 stycken från vårdvistelse som särskild utslussningsåtgärd (34 under 2014). Övriga fyra var avvikelser från andra typer av utslussningsåtgärder. Avvikelser från permissioner och vårdvistelser är ofrånkomliga eftersom utslussningsarbetet innebär ett visst mått av risktagande. Här bör även påpekas att antalet avvikelser från permissioner är en mycket liten andel av det totala antalet påbörjade permissioner (17 395 under 2015 83) ). En av Migrationsverkets klienter har rymt under transport. 84) 6.5 ALLVARLIGA HÄNDELSER Antalet rapporterade allvarliga händelser som innebär hot eller våld är fortsatt mycket lågt. 85) På häkte har 173 händelser rapporterats, vilket är något färre än 2014. Detta kan jämföras med en medelbeläggning på cirka 1 600 intagna. På anstalt uppgår antalet rapporterade händelser till 153, vilket är på samma nivå som 2014, och kan jämföras med medelbeläggningen på anstalt som är cirka 3 800 intagna. Antalet rapporterade allvarliga händelser inom frivården var 31 stycken, vilket är samma nivå som 2014. Detta är en låg siffra med tanke på att det genomsnittliga antal frivårdsklienter per dag är över 11 000. Allvarliga händelser vid transporter som utförs av nationella transportenheten Allvarliga händelser som innebär hot eller våld vid lokala transporter som utförs av häkte och anstalt rapporteras under häkte respektive anstalt ovan. När det gäller nationella transportenhetens transporter inträffade 27 allvarliga incidenter 2015 i jämförelse med 22 året innan. År 2013 inträffade 32 allvarliga incidenter. 86) Liksom tidigare år inträffar de flesta av dessa incidenter i samband med transport av klient som inte är inskriven i Kriminalvården (20 stycken 2015) och i många fall i samband med utrikesuppdrag. 6.6 SÄKERHETS- OCH SKYDDSPLATSER Kriminalvården planerar en ny process för placering på säkerhets- och skyddsavdelning. Syftet är att säkerställa förutsägbarhet och rättssäkerhet. Processen innebär bland annat att det ska ske en fördjupad riskbedömning ett år efter den första riskbedömningen och därefter kontinuerligt var sjätte månad. 80 Tabell 62 i avsnitt 17 81 Direkavvikelse innebär att intagen lämnar anstaltsområdet utan tillstånd från säkerhetsklass 3, medan direktrymning är samma sak från säkerhetsklass 1 och 2. 82 Se exakt definition i avsnitt 17 i samband med tabellerna 63-65. 83 Se avsnitt 3.3 Frigivningsförberedelser samt tabell 53 i avsnitt 17 84 Tabell 65 i avsnitt 17 85 Tabell 66-69 i avsnitt 17 86 Se tabell 69 i avsnitt 17 52 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 6. EN DYNAMISK SÄKERHET Platserna är uppdelade i 48 säkerhetsplatser och 18 skyddsplatser som fördelar sig enligt följande: Kriminalvårdens säkerhets- och skyddsplatser säkerhetsplatser skyddsplatser Anstalten Hall 18 0 Anstalten Kumla 24 0 Anstalten Saltvik 6 18 Totalt 48 18 Säkerhetsplatserna är byggda för intagna för vilka risken för fortsatt brottslig verksamhet eller rymning bedöms vara särskilt hög och som under verkställigheten kräver särskilda arrangemang för säkerhet och omhändertagande. Skyddsplatserna är till för intagna som behöver särskilt skydd under verkställigheten. Sex platser vid anstalten Hall har under året tillfälligt konverterats till häktesplatser. Syftet är att ge långtidshäktade med restriktioner lättnader för att undvika eventuella negativa biverkningar av frihetsberövandet, se vidare avsnitt 2.1 Häktesverksamheten om isoleringsbrytande åtgärder. På säkerhets- och skyddsplatserna finns endast manliga intagna. Medelbeläggningen är låg, vilket är en naturlig följd av att målgruppen är liten och andra intagna inte kan placeras på dessa platser. Medelbeläggning säkerhets- och skyddsplatser 2013 2014 2015 Ordinarie platser i genomsnitt 69* 72 64 Medelbeläggning 38 30 26 Beläggningsgraden 55% 42% 41% * Under 2013 var i genomsnitt tre platser stängda på grund av reparation e.dyl. Den låga beläggningen, i kombination med extra säkerhetsarrangemang och högre personaltäthet gör att dygnskostnaden är hög. Här är det mest relevant att räkna dygnskostnad per tillgängliga platser, eftersom användningen av platserna begränsas till klienter med mycket hög riskfaktor eller hotbild, därav även en relativt hög dygnskostnad. Dygnskostnad säkerhets- och skyddsplatser 2013 2014 2015 Tillgängliga vårddygn 25 086 26 280 23 360 Totala kostnader (tkr) 137 597 139 054 139 176 Dygnskostnad tillgängliga platser (kr) 5 463 5 291 5 958 Procentuell förändring: 2013-2014 2014-2015 Tillgängliga vårddygn 5% -11% Totala kostnader 1% 0% Dygnskostnad -3% 13% Under 2015 har dygnskostnaden för säkerhets- och skyddsplatserna ökat med 13 procent vilket beror på att antalet tillgängliga platser har minskat och därmed tillgängliga vårddygn. Samtliga intagna på säkerhets- och skyddsplatserna har möjlighet till sysselsättning inom programmet arbete, vuxenutbildning samt i enskilda behandlingsprogram. Kriminalvården försöker i möjligaste mån tillgodose att det ska finnas sysselsättning, dock kan förutsättningarna påverkas av klientunderlaget och olika säkerhetsarrangemang. Insatserna planeras utifrån behandlingsprinciperna RBM (Risk Behov Mottaglighet) och vad som framgår av den intagnes verkställighetsplanering. Inom programmet arbete har intagna främst erbjudits monterings- och förpackningsarbete, vilket tillhanda ÅRSREDOVISNING 2015 53

6. EN DYNAMISK SÄKERHET RESULTATREDOVISNING hållits genom de olika enheternas övriga industriverksamhet. Tillgången på sådant arbete har varierat under året, men insatser görs för att öka volymen. Det har även bedrivits annan strukturerad verksamhet (ASV) där självförvaltning har en framträdande roll. Andra aktiveter inom ASV har varit skapande verksamhet och olika friskvårdsinsatser, till exempel träning tillsammans med personal eller yoga. En stor del av de intagna har även bedrivit teoretiska studier inom vuxenutbildningen. De behandlingsprogram som bedrivits under 2015 har främst varit Motiverande samtal i Kriminal vården men även Beteende-Samtal-Förändring och det allmänna kriminalitetsprogrammet One to One har förekommit. Intagna erbjuds därutöver möjlighet till samtal med psykolog, vilket ett fåtal har tackat ja till. Deltagandet har varit något högre bland intagna på skyddsplatserna. Motivationen att delta i någon form av behandling är ofta begränsad, varför insiktsskapande samtal med kontaktpersonen har en viktig funktion. Intagna som skrivs in på säkerhets- och skyddsplatserna kan vid ankomst ha påbörjat studier eller behandlingsprogram på andra enheter inom myndigheten. Likaså kan de fullfölja sådana insatser på andra enheter efter att de skrivs ut från säkerhets-/ skyddsplatsen. Kriminalvården har därför valt att inte ta fram statistik över hur många intagna på säkerhets- och skyddsplatserna som har påbörjat eller fullföljt kurser eller behandlingsprogram då siffrorna inte ger en rättvisande bild. Inga rymningar eller avvikelser har skett från säkerhets- och skyddsplatserna 2015. Däremot har det inträffat tre incidenter som innefattat hot och våld; två mot personal och en mellan intagna. 87) 87 Tabell 71 avsnitt 17. 54 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET Foto: Staton Winter 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET Kriminalvården får ett särskilt anslag 88) för att ställa svensk personal till förfogande för freds- och säkerhets främjande samt konfliktförebyggande verksamhet internationellt. 7.1 ÅRETS INSATSER Prestationsmått 89) : - antal missioner som Kriminalvården deltar i samt kostnad per mission - antal utlandsstationerade (sekonderade) personer samt kostnad per årsarbetskraft Under 2015 har totalt 29 personer varit utlandsstationerade (sekonderade) med uppdrag som rådgivare i sju olika FN-missioner jämfört med 28 personer i fem missioner 2014. Antalet årsarbetskrafter som varit utlandsstationerade har ökat med knappt fyra stycken under 2015. Vid utgången av 2015 var sammanlagt 17 personer från Kriminalvården utlandsstationerade till FN-missioner. Prestationsmått utlandsverksamhet kostnader i tkr 2013 2014 2015 Utlandsstationerad personal (åa*) 17,9 16,0 19,9 Totala kostnader för utlandsstationerad personal 20 456 17 647 21 301 Kostnad per utlandsstationerad personal åa 1 143 1 103 1 069 Totala kostnader för utlandsstationerad personal 20 456 17 647 21 301 UnPriPoC 90) 931 2 678 1 393 Doktrinutveckling*** 1 362 659 1 407 Uppföljning EUJUST LEX Irak 0 1 559 1 899 Totala kostnader biståndsanslaget 22 748 22 543 26 001 En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 72-73 i avsnitt 17 *årsarbetskraft ** Jämför anslagsredovisningen i avsnitt 12 *** Jämförelsesiffrorna är justerade, se vidare tabell 71 i avsnitt 17 88 1:1 Biståndsverksamhet, ap. 20 Internationell civil krishantering del till Kriminalvården 89 Tabell 72 och73 i avsnitt 17. 90 United Nations Prison and Probation Officers Course. ÅRSREDOVISNING 2015 55

7. INTERNATIONELL VERKSAMHET RESULTATREDOVISNING Prestationsmått utlandsverksamhet, procentuell förändring 2013-2014* 2014-2015 Utlandsstationerad personal årsarbetskraft -11% 24% Totala kostnader -14% 21% Kostnad per utlandsstationerad personal årsarbetskraft (tkr) -3% -3% En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 72 73 i avsnitt 17 *Jämförelsetalen är korrigerade sedan förra årsredovisningen på grund av felräkning. Under året har Sverige beslutat att inte längre delta i missionen i Sydsudan då det exekutiva mandatet ansågs ha brister, vilket gjorde att de som placerats där antingen förflyttades till andra missioner eller återvände till Sverige. Kriminalvården har liksom under 2014 inte haft någon sekonderad personal i EU-mission. Däremot har insatsen EUJUSTLEX Iraq 91) som påbörjades i Irak 2014 fortsatt avseende vidareutveckling och uppföljning av insatsen. Kriminalvården har genomfört cirka en utbildningsinsats per månad i Kurdistan. i samarbete med PRI 93). Deltagarna var från Kanada och Sverige. De svenska deltagarna var dels från UNPriPOC, dels deltagare från anstalt och utbildningsenheten. I september genomfördes en ledarskapsutbildning i Liberia. De som utbildades var chefer både från Liberia Bureau of corrections and Rehabilitions huvudkontor samt från de olika anstalterna i Liberia. 7.2 BEDÖMNING AV RESULTATET Antalet utlandsstationerade årsarbetskrafter har under 2015 varit högre än på flera år. Både i Demokratiska republiken Kongo och i Liberia har Kriminalvården haft många utsända. Det är fortfarande svårt att sekondera personal till EU-missionerna, främst beroende på att det i flertalet av EU:s insatser inte finns med någon planerad eller beslutad kriminalvårdskomponent i missionen. Kriminalvården har idag ett färdigt förslag på samarbetsoch villkorsavtal för en sekondering till New York och United Nations Development Program. Arbetet för en sekondering inom EU och Bryssel pågår fortsatt. Missionsbesök Kriminalvården har besökt missionerna för att säkerställa den utlandsstationerade personalens arbetsmiljö och situation. Missionsbesöken ger även bättre beslutsunderlag inför eventuella förlängningar av sekonderingar. Kriminalvården har under 2015 besökt missionerna i Liberia, Demokratiska republiken Kongo och Somalia. Utbildningsinsatser Under 2015 har följande utbildningsinsatser genomförts: Två UnPriPOC har genomförts, en i Sverige och en i Uganda. Totalt har 11 svenska och 27 utländska deltagare utbildats. De utländska deltagarna var från Norge, Finland, Danmark, Burkina Faso, Ghana, Fiji, Benin, Kenya, Uganda, Kamerun, Tanzania och Rwanda. I Kurdistan har utbildningen av personal på ledningsnivå fortsatt inom flera olika områden; säkerhet, program, kvinnor i kriminalvård m.m. I maj genomfördes en så kallad Training of trainers, för de så kallade Bangkok Rules 92) Bidrag till måluppfyllelse Kriminalvården ska bidra till att uppfylla de mål som FN har satt upp för sina missioner. FNs missioner har samtliga minst tre gemensamma mål som Kriminalvårdens tjänstemän arbetar utifrån. Dessa är; att verka för att stärka kapacitetshöjande åtgärder och god förvaltning, att arbeta utifrån FNs resolution Standard Minimum Rules for the treatment of prisoners med att stärka de mänskliga rättigheterna (t.ex. gällande besök, frisk luft, mat och vatten) samt att skydda civilsamhället genom att t ex stödja arbetet med att minska antalet rymningar. Exempel på måluppfyllelse är att personalen arbetar med löpande rådgivning och handledning av fängelse chefer och personal. Det kan gälla till exempel behandlingen av intagna och vikten av att ha ordentliga klientregister. Ett annat exempel är att flera av de som är i mission arbetar med utbildning, exempelvis den av Sverige framtagna Smart Security i Liberia. Smart Security handlar om ingripandetekniker samt användande av icke-dödligt våld. 91 The European Union Integrated Rule of Law Mission for Iraq. 92 United Nations Rules for the Treatment of Women Prisoners and Non-custodial Measures for Women Offenders. 93 Penal Reform International. 56 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET Hemtagningseffekter Under 2014 tog Kriminalvården fram ett förslag på riktlinjer för myndighetens arbete med hemtagning i enlighet med Veteranutredningens 94) utlåtande. Riktlinjerna är under utarbetande och beräknas bli färdiga under 2016. Kriminalvården håller hemtagningssamtal med all personal som återvänt från utlandsstationering för att säkerställa att alla erfarenheter tas till vara. Svaren används till exempel för att bättre förbereda dem som sekonderas i framtiden och vävs in i ut bildningen. De används även vid samtal med missionsledningen. Det är också av största vikt att de hemkommandes fysiska och psykiska hälsa följs upp vilket görs med hjälp av läkare. Instruktörerna till den missionsförberedande utbildningen är huvudsakligen hemkomna veteraner. Hemkomstsamtalen har vidare genererat underlag för utveckling av mer ändamålsenlig utrustning för de sekonderade. Bilateral verksamhet Under 2013 påbörjades en bilateral verksamhet som syftar till utvecklingssamarbeten med andra länder. Ett samarbete med Kenyas myndigheter för fängelse respektive frivård inleddes under 2014 och under första kvartalet 2015 presenterades en projektplan för Sida som antogs under försommaren. Två kriminal vårdstjänstemän är stationerade i Nairobi sedan augusti 2015 och projektet ska pågå i tre år. Under hösten 2015 har flera utbildningsinsatser genomförts med personal från Kriminalvården. En tydlig synergieffekt i Kenyaprojektet är att man från den Kenyanska kriminalvårdsledningen har efterfrågat möjligheten att implementera samma säkerhets- och incidentrutiner som den svenska Kriminalvården har infört i UNMIL 95), Liberia. FN:s resolutioner 1325 och 1820 FN:s resolution 1325 behandlar kvinnor, fred och säkerhet. Resolution 1820 identifierar att det sexuella våldet under väpnade konflikter används som stridstaktik. Kriminalvården deltar årligen i en särskild uppföljning av efterlevandet av resolution 1325. Uppföljningen publiceras under andra kvartalet. Kriminalvårdens arbete med resolutionerna 1325 och 1820 utgörs i övrigt främst av utbildning inom UNPriPOC. I utbildningen ingår de så kallade 94 SOU 2014:27 Svensk veteranpolitik, Ett ansvar för hela samhället. Utredningen inbegriper också civila veteraner så som kriminalvårdare. 95 The United Nations Mission in Liberia. Bangkok Rules, se not 92, som en viktig del i hur kvinnliga intagna ska behandlas och även hur sexuellt våld kan förebyggas. Kriminalvården främjar även sekonderingar av kvinnlig personal som kan arbeta med frågorna på plats. Kvinnors engagemang och delaktighet är bidragande faktorer för fred och stabilitet i postkonfliktområden. Kriminalvården främjar en ökad andel sekonderingar av kvinnlig personal då det skapar bättre förutsättningar att aktualisera dessa frågor på plats. Sverige ska vara ett föredöme såväl gentemot värdlandet som mot våra internationella kollegor. Det handlar dock inte uteslutande om kvinnlig personal och deras deltagande utan är snarare en fråga som all sekonderad personal ska vara medvetna om och driva. Detta säkerställs genom att det ingår i den missionsförberedande utbildningen UNPriPOC. Generellt gäller att genusaspekter finns invävda i allt fredsbevarande arbete, utlandsstationering och utbildning. Till exempel har ett projekt tagits fram gällande sektionering av kvinnor och män på olika sektioner i fängelser i Somalia. Två svenskor sekonderade till Somalia har under 2015 genomfört en kortare utbildning för endast kvinnliga kriminal vårdare i Somalia. 7.3 SAMARBETE MED ANDRA SVENSKA MYNDIGHETER Kriminalvården har samverkat med följande partners under 2015: Samrådsgruppen för internationella fredsinsatser Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektor reform Nationellt samverkansforum för utbildningsfrågor Nationellt samverkansforum för FN:s resolution 1325 Rättsväsendets samarbetsgrupp Genderforce 96) styrgrupp Nätverket för säkerhetschefer inom utsändande myndigheter Samtliga ovanstående samverkansgrupper har medverkande från bland annat Försvarsmakten, Myndigheten för Samhällsberedskap, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Polisen och Folke Bernadotteakademin. I det bilaterala arbetet samverkar Kriminalvården med Polisen, Domstolsverket och Åklagarmyndigheten i flera projekt. Under 2015 har ett projektförslag för ett gemensamt projekt i Albanien tagits fram. 96 Genderforce är en samverkan mellan myndigheter om genusfrågor i fält. ÅRSREDOVISNING 2015 57

8. PERSONAL RESULTATREDOVISNING 8. PERSONAL Kriminalvårdens årsarbetskrafter har under 2015 ökat med 159 till totalt 9 324. Detta beror främst på satsningar på intern styrning och kontroll, arbetsmiljö och ökat kvalitet i verksamheten. Se vidare avsnitt 1.1 Ekonomisk utveckling. 8.1 PERSONALOMSÄTTNING Kriminalvårdens personalomsättning mäts i extern avgångsprocent. Måttet visar antalet anställda som avslutat sin anställning under ett kalenderår i relation till antalet anställda vid periodens början. Avgångsprocenten ökade från totalt sju procent 2014 till 9 procent 2015. Totalt avgick 774 personer från Kriminalvården varav nästan 60 procent gick till annan arbetsgivare och nästan 30 procent gick i pension. Kvinnor hade en högre avgångsprocent jämfört med män. Åldersgruppen 25 34 år hade den högsta avgångsprocenten. Totalt sett hade sjukvårdspersonalen den högsta avgångsprocenten och den lägsta hade chefsgruppen (exklusive kriminalvårdsinspektörer) 97). 8.2 UTBILDNING Grundutbildning Under 2015 gick 454 kriminalvårdare kriminalvårdskurs med inriktning häkte och anstalt under 2015 vilket är en liten ökning jämfört med året innan. För kriminalvårdare, som är den största gruppen anställda, är godkänd utbildning ett krav innan en tillsvidareanställning kan erbjudas. Vidare gick 37 frivårdsinspektörer kriminalvårdskurs med inriktning frivård och 30 produktionsledare gick kriminalvårdskurs med inriktning programmet arbete. Båda dessa utbildningar har minskat något. Antal ut bildade frivårdsinspektörer har nästan halverats jämfört med 2014. Andra yrkeskategorier har gått olika delar av grundutbildningen 98). 97 Tabell 74 och 75 i avsnitt 17. 98 Tabell 76 i avsnitt 17. 58 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 8. PERSONAL Fort- och vidareutbildning Fort- och vidareutbildning Antal genomgångna kurser med godkänt resultat 2013 2014 2015 Längre utbildning 4 774 4 131 4 033 Kortkurser 5 889 4 994 3 894 E-kurser, tillgängliga för alla 16 832 17 727 28 783 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 77 i avsnitt 17. E-kurser inom grundutbildningen ingår i kursplanen på samma sätt som övriga kursmoment och särredovisas inte. Kortkurserna genomförs under del av dag, inom akutsjukvård, läkemedelshantering eller hjärt- och lungräddning. E-lärande E-lärande får en allt större betydelse för Kriminalvårdens utbildningsinsatser. E-kurser är tillgängliga för all personal via intranätet. Sex nya e-kurser har publicerats under året, bland annat en kurs avseende den nya verkställighetsplaneringen. Det finns totalt 50 e-kurser för olika målgrupper. Det totala antalet påbörjade e-kurser under 2015 uppgick till 36 344. Av dessa slutfördes och godkändes 28 783. Detta innebär en stor ökning jämfört med tidigare år, vilket beror på ett ökande antal e-kurser i kombination med ett allmänt ökat användande. Resterande 7 561 slutfördes inte. Detta beror till stor del på att många e-kurser bara behöver genomföras i de delar det finns behov. Det betyder att en del deltagare inte slutför kursen vilket innebär att den inte blir registrerad som godkänd i systemet. Riktade utbildningsinsatser har genomförts för medarbetare på nya eller omstartade ungdomsavdelningar. Dessutom har seminarier genomförts som har riktats mot andra som arbetar med unga i kriminalvård. Eftersom en medarbetare kan ha gått flera av de fortbildningar som ingår i statistiken är det inte möjligt att redovisa andelen anställda som genomgått fortbildning. Uppgifterna finns inte heller tillgängliga uppdelade på kön eftersom registreringen inte innehåller personuppgifter. stöd som den nya chefsrollen kräver, se även avsnitt 1.3 Intern styrning och kontroll. Därför har kompetensutvecklingsinsatserna utökats för både nya och mer erfarna chefer på olika nivåer. En basutbildning för chefer och ett nytt innehåll av utbildningen för nya kriminalvårdsinspektörer har tagits fram och genomförts. Det har även skett en utveckling av ledarskapsutbildningarna. Utbildningsinsatserna har ökats för att ge chefer kompetens inom arbetsmiljöområdet och arbetsmiljöansvaret. Utbildningsportal Under 2015 har ett arbete pågått med att utveckla en utbildningsportal på intranätet, där all nationell utbildning kommer att administreras och finnas tillgänglig. Inbjudningar, kallelser och anmälan till utbildningar kommer att göras direkt i utbildningsportalen för att effektivisera administrationen och ge möjlighet till systematisk uppföljning och statistik. 8.3 MEDARBETARUNDERSÖKNING OCH ETISK KOD Medarbetarundersökningen 2014 visade att en tredje del av de tillfrågade under året upplevt nedsättande kommentar eller handlingar från medarbetare eller chef. Under hösten 2015 skickades följdfrågor ut till 1 000 slumpvis utvalda medarbetare för att få fördjupad kunskap om detta och kunna rikta rätt åtgärder där de bäst behövs. Den fördjupade enkäten visade att majoriteten av de som upplever sig utsatta för nedsättande kommentarer och handlingar inte ser något samband med diskrimineringsgrunderna 99). Däremot har medarbetare vid arbetsplatser där man inte diskuterat värdegrunden i större utsträckning än andra också svarat att de blivit utsatta för negativa kommentarer eller handlingar. Resultatet visar att det behövs en diskussion om hur medarbetare bemöter varandra med respekt på arbetsplatsen. Kriminalvårdens etiska kod som tagits fram under året omsätter den statliga värdegrunden till praktisk verksamhet genom att fungera som ett stöd och inspiration till samtal kring etiska dilemman på arbetsplatsen. Värdegrundsmaterialet har spridits till samtliga medarbetare i myndigheten och kommer fortsatt att användas vid utbildningar och på arbetsplatsträffar. Chefsutveckling I Kriminalvårdens nya organisations- och ledningsstruktur ska cheferna få de förutsättningar och det 99 kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. ÅRSREDOVISNING 2015 59

8. PERSONAL RESULTATREDOVISNING 8.4 LIVSPONDUS Projektet Livspondus fokuserar på bemötandekompetensen hos personalen som arbetar klientnära. Livspondus handlar om att synliggöra och sprida det tysta kunnandet på individnivå men också i organisationen. Under 2015 har personal tillsatts och utbildats för att verksamheten skulle kunna komma igång i ytterligare två regioner. Alla verksamhetsområden i de aktuella regionerna har under hösten 2015 en planerad start för verksamheten, och på flertalet ställen har den påbörjats. Livspondusarbete finns därmed i fyra av Kriminalvårdens sex regioner. En nationell samordnare har inlett kontakter med övriga två regioner för att börja planera ytterligare spridning. 8.5 LIKABEHANDLING Kriminalvården har riktlinjer för likabehandling som bland annat används som diskussionsunderlag vid arbetsplatsträffar. Under 2015 har en revidering av de regionala likabehandlingsplanerna påbörjats inför 2016. Revidering sker vart tredje år. Kriminalvården har en rikstäckande HBTQ förening, och ett arbete har inletts med att ta fram en HBTQ-strategi för myndigheten. Kriminalvården deltog återigen i flera Prideparader 2015. Med anledning av att den största ökningen av anmälda arbetsskador i samhället sker bland kvinnor, har även en uppföljning gjorts av anmälda arbetsskador i Kriminalvården fördelat på kvinnor och män. Syftet är att använda informationen i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultatet är inte sammanställt ännu. Inga generella åtgärder har vidtagits för att öka tillgängligheten för individer med funktionsnedsättning, däremot tas alltid hänsyn till tillgänglighet vid nyoch ombyggnationer samt vid behov. Kön Bland tillsvidareanställda medarbetare i Kriminalvården är könsfördelningen som helhet jämn, 47 procent kvinnor och 53 procent män, vilket är samma fördelning som 2014. Däremot är fördelningen mer ojämn i vissa yrkeskategorier vilket speglar situationen på arbetsmarknaden. På ledningsnivå är fördelningen mellan män och kvinnor nästan oförändrad jämfört med 2014. På högsta ledningsnivå är fördelningen mellan könen nästan helt jämn det skiljer endast en person för att den skulle vara helt jämn. Könsfördelning i ledningsfunktion, per chefsnivå Andel kvinnor och män i procent 2013 2014 2015 k m k m k m Högsta chefsnivå 36 64 50 50 43 57 Första linjens chefer 44 56 43 57 41 59 Totalt 42 58 42 58 41 59 En mer detaljerad redovisning finns i tabell 79 och 80 i avsnitt 17. Mångfald Att beakta den etniska och kulturella mångfalden ingår i Kriminalvårdens arbete med en långsiktig kompetensförsörjningsstrategi. Det är viktigt att det inom Kriminalvården finns medarbetare med olika språklig och kulturell erfarenhet. Inom den statliga sektorn 2014 hade 16 procent av de förvärvsarbetande en utländsk bakgrund. Motsvarande siffra för Kriminalvården som helhet var 17 procent under 2015. Andelen anställda i kärnverksamheten med utländsk bakgrund var 21 procent medan andelen med ledningsfunktion var nio procent. 8.6 SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaron är i stort sett oförändrad och uppgår till 6 procent även under 2015 100). Kriminalvården erbjuder ett personalstöd i form av kostnadsfri rådgivning, som medarbetarna kan kontakta anonymt om såväl arbetsmässiga som privata problem. Under 2015 tog personalstödet emot 764 ärenden som genererat 1 560 kontakter med experter. Varje ärende innebär i genomsnitt två kontakter med jurist, ekonom eller psykolog. De vanligast förekommande privatrelaterade frågorna rör parrelationsproblem följt av frågor kring fastighet och boende. De vanligast förekommande arbets relaterade frågorna rör arbetsrätt och samarbetsproblem med chef. Antalet ärenden är i stort sett oförändrat jämfört med 2014, medan antalet kontakter med experter har minskat något. 100 Tabell 78 i avsnitt 17. 60 ÅRSREDOVISNING 2015

RESULTATREDOVISNING 8. PERSONAL 8.7 KRISSTÖD Kriminalvården är en arbetsplats där risk för våld och hot finns. Det innebär att det är viktigt att ha ett bra krisstöd i myndigheten. Kriminalvårdens krisstödsverksamhet har under flera år tillämpat debriefing som metod. Debriefing har under senare år ifrågasatts inom forskarvärlden, och Socialstyrelsen avråder hälso- och sjukvården från att använda metoden. Kriminalvårdens krisstöd har under 2015 infört ett nytt koncept och metod som heter Psykologisk första hjälp. Metoden innebär ett omedelbart stöd till drabbade efter en potentiellt traumatisk händelse. Information och utbildning i den nya metoden påbörjades under hösten 2015. Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår det att åtgärda risker i det klientnära arbetet. Under 2015 gjordes det en inventering vid häkten och anstalter i region Stockholm samt vid ungdomsavdelningarna. 8.8 PERSONALANSVARSNÄMNDEN Kriminalvårdens personalansvarsnämnd (PAN) prövar frågor om skiljande från anställning på grund av personliga skäl samt frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avstängning. Avgjorda frågor i Kriminalvårdens personalansvarsnämnd 2013 2014 2015 Skiljande från anställning 1 3 0 Disciplinpåföljd 38 41 19 Åtalsanmälan 25 14 11 Ingen åtgärd 22 40 14 Yttrande till domstol 2 1 3 Totalt 88 99 47 Eftersom ett registrerat ärende kan innehålla flera frågor och röra flera anställda redovisas antalet frågor som prövats av nämnden och inte antalet registrerade ärenden. Under 2015 har praxis ändrats till att ärenden av seende felaktig medicinutdelning och felaktig hantering av OC-spray normalt inte behandlas i PAN. När det handlar om enstaka fel som skett av misstag och inte fått någon allvarlig konsekvens hanteras dessa ärenden istället av den lokala chefen. Utredning sker dock på samma sätt som tidigare. Eftersom dessa två ärendetyper var några av de vanligaste i PAN under 2014 har antalet ärenden nästan halverats. De vanligaste ärendetyperna som föranledde disciplin påföljd var under 2015 åsidosättande av säkerhetsbestämmelser i samband med transport av intagen samt åsidosättande av Kriminalvårdens värdegrund. Den vanligaste ärendetypen som föranledde åtalsanmälan var i likhet med förra året felaktigt frihetsberövande. Under året lämnade Kriminalvården tre yttrande till åtal i fall där en intagen under sin vistelse i Kriminalvården begått självmord. 8.9 UTLÅNING AV PERSONAL TILL MIGRATIONS- VERKET På grund av de ökade flyktingströmmarna till Sverige har Kriminalvården och Migrationsverket inlett samverkan kring utlåning av personal. Utgångspunkten är att utlånad personal har kvar sin anställning hos Kriminalvården men att arbetstid, arbetsledning och miljöansvar styrs enligt Migrationsverkets instruktioner. Kriminalvården behåller rehabiliteringsansvaret. Utlåningen sker till olika geografiska platser och funktioner hos Migrationsverket och kan uppgå till en period om högst sex månader. För längre perioder än så, eller eventuella förlängningar, tillämpas tjänstledighet och anställning hos Migrationsverket. Utlåningen bygger på frivillighet. Under året har ett 20-tal personer varit utlånade till Migrationsverket med varierande uppdragslängd. Kriminalvården har också antagit en positiv inställning till att anställda åtar sig bisysslor även när det gäller övriga insatser för att underlätta i flyktingarbetet. 8.10 UTBYTE MED USA Tre medarbetare från Kriminalvården; en kriminalvårdsinspektör, en frivårdsinspektör och en kriminalvårdare har deltagit i ett personalutbyte med USAs kriminalvård i Rhode Island. Syftet har varit att inhämta generell kriminalvårdskunskap genom att studera arbetssätt och utbyta erfarenheter. De har haft varsin handledare i arbetslaget som de följt under vistelsen för att kunna göra en helhetsbedömning av exempelvis häkte, anstalt, frivård, program och produktion. ÅRSREDOVISNING 2015 61

62 ÅRSREDOVISNING 2015

FINANSIELL REDOVISNING ÅRSREDOVISNING 2015 63

9. REDOVISNINGSOCH VÄRDERINGSPRINCIPER FINANSIELL REDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING 9. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 9.1 UPPSTÄLLNINGSFORMER Resultaträkningen är upprättad i enlighet med upp ställningsformen som föreskrivs i ESV:s före skrifter till 4 kapitlet 1 Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Balansräkningen är upprättad i enlighet med upp ställningsformen som föreskrivs i ESV:s föreskrifter till 4 kapitlet 2 Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Anslagsredovisningen är upprättad i enlighet med uppställningsformen som föreskrivs i ESV:s allmänna råd till 6 kapitlet 1 Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 64 Utgifter mot anslag nettoredovisas i enlighet med 16 Anslagsförordningen (1996:1189) och ESV:s föreskrifter till 6 kapitlet 1 Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Nettoredovisning innebär att inkomster mot anslag redovisas som utgiftsreduktion. 9.2 VÄRDERING AV LAGER Varulager (lager och förråd) har vid inventering värde rats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. 9.3 VÄRDERING AV FORDRINGAR Kortfristiga fordringar har upptagits till det värde de beräknas inflyta. I samband med bokslutet har individuell bedömning gjorts av vilka fordringar som ska betraktas som osäkra. ÅRSREDOVISNING 2015