Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Marika Stenberg och Per Nyström, Ekoll HB, 2008-09-26 På uppdrag av Bjäre Naturskyddsförening och Norrvikens trädgårdssällskap
2
Inledning Den större vattensalamandern (Triturus cristatus) är ett svansgroddjur. Den förökar sig i fiskfria vatten på våren. Under resten av året finns den på land, ofta i lövskogsmiljöer, i närheten av lekvattnet. Där lever den av insekter och andra småkryp. Den rör sig oftast inte mer än 400 m från lekvattnet, men det finns rapporter på att den kan röra sig upp till 1200 m. Den övervintrar bl.a. under stenar, under trädrötter och i gärdsgårdar. Man finner den ofta även i källare, gamla brunnar och komposthögar. Utbredningen av den större vattensalamandern i Sverige är relativt dåligt känd just nu (men inventeringar pågår i flera län i landet inom ramen för åtgärdsprogrammet för arten). Den har tidigare funnits med på den svenska rödlistan för hotade arter och var klassificerad som missgynnad år 2000 men togs bort 2005, då den bedömdes som livskraftig. I Europa minskar den däremot i större delen av sitt utbredningsområde och är upptagen i både bilaga II och IV i EU:s art- och habitatdirektiv. För arterna som är listade i bilaga II gäller att alla länder (däribland Sverige) har en skyldighet att skydda och bevara dessa arter. Arter som är listade i bilaga IV är fridlysta och regleras i 1a Artskyddsförordningen (1998:179). Detta medför att såväl förökningsplatser (vattenmiljön) som viloplatser och födosöksområden (landområden kring småvatten där arten finns) inte får förstöras. Sedan 1978 finns rapporter på att den större vattensalamandern finns i området kring Norrvikens trädgårdar (Länsstyrelsen i Skåne läns databas). Man har bl.a. observerat den i spegeldammen år 2002 och år 2006 (Länsstyrelsen i Skåne läns databas och Artportalen, Figur 1). Med anledning av planer på exploatering kring Norrvikens trädgårdar blev vi i början av september 2008 ombedda av Bjäre Naturskyddsförening och Norrvikens trädgårdssällskap att undersöka områdets lämplighet för den större vattensalamandern. Figur 1. Spegeldammen i Norrvikens trädgårdar. 3
Observationer Den 15 september 2008 besökte vi området (framförallt lågplatån och själva trädgården). Vid den tidpunkten är det inte lätt att hitta varken larver eller vuxna individer av den större vattensalamandern. Salamanderns larver genomgår metamorfos och börjar komma upp på land i slutet på augusti och början på september. Tidpunkten bestäms av t ex vattentemperatur, födotillgång och vattennivåer. Det är inte heller lätt att finna vuxna individer när det finns mycket bra övervintringsplatser i närheten (man kan likna det vid att leta efter en nål i en höstack ). Vi kunde dock konstatera att området är synnerligen lämpligt för den större vattensalamandern vad gäller födosöks- och övervintringsmöjligheter. I området finns gott om t.ex. gärdsgårdar, lövskog och död ved (Figur 2 och 3). Figur 2. Gärdsgård nedanför Norrvikens trädgårdar. Figur 3. Födosöks- och övervintringsområde lämpligt för den större vattensalamandern nedanför Norrvikens trädgårdar. 4
Spegeldaammen är för fö tillfället in ngen bra rep produktionsslokal för den n större vatttensalamand dern. Det finn ns inte särskilt mycket vegetation v i den. d Dessutoom finns deet både guldffisk och ann nan karpfiskk i den. Den större vattensalamandeern undvikerr att lägga sin na ägg i vattten som innehålller fisk. Det fanns därem mot ett par andra a damm mar i trädgård den som verrkar mer läm mpliga (Figur 4, 4 5 och 6). Figur 4. Översiktskarta Ö över området kring Norrvikkens trädgårdarr. Observation n av larv av den n större vattensalaamandern gjord des i spegeldam mmen år 20066 (artportalen).. D1 är en kon nstgjord damm m väster om spegeldam mmen (Figur 5) 5 och D2 är en n konstgjord damm d i japanskka trädgården (Figur 6). Båd da dessa kan vaara leklokalerr för den störree vattensalaman ndern. Skogsd dammen är en naturlig damm m på lågplatån n som kan vara en leklokal föör den större vattensalamand v dern (Figur 7).. Likaså diket (Figur ( 8). Den n streckade ringgen markerar ett e område soom sträcker sigg 400 m från spegeldammen n, den streckade 1000 m. Figur 5. Daamm i trädgård den ca 60 m väster om sp pegeldammen. På figur 4 markerad soom D1 5
Figur 6. Damm i den japanska trädgården. På figur 4 markerad som D2. I skogen fanns även en fiskfri damm (som i år inte var särskilt stor då det varit ett extremt torrt år, Figur 4 markerad som skogsdamm och Figur 7). Nedanför trädgården finns även ett dike (Figur 4 och 8) som mycket väl skulle kunna fungera som reproduktionslokal för den större vattensalamandern. Det finns enligt uppgift ingen fisk i vattnet utan det är endast källvatten som försörjer diket. Figur 7. Skogsdamm nedanför Norrvikens trädgårdar. För läge se figur 4. 6
Figur 8. Dike nedanför Norrvikens trädgårdar. För läge se figur 4. Slutsatser Vi anser att det är sannolikt att den större vattensalamandern håller till och använder skogen och de vattensamlingar som finns intill Norrvikens trädgårdar som födosöks-, reproduktionsoch övervintringsområde. Det behövs därför en mer riktad inventering under lekperioden för att undersöka var den större vattensalamandern håller till, vilket saknas i den nuvarande miljökonsekvensbeskrivningen. Dessutom är det viktigt att man vid en inventering gör en uppskattning av hur många vuxna djur som leker i dammarna. Detta underlag är nödvändigt för att kunna bedöma hur en exploatering av området påverkar den större vattensalamandern på sikt. Vidare saknas inventeringsunderlag för t ex insekter och andra smådjur som trivs i vedrika gamla skogar och ruderatmark. Det är sannolikt att det finns andra hänsynskrävande arter än den större vattensalamandern att ta hänsyn till vid en eventuell exploatering. 7