OBS! Björns skrivelse till prefekterna kommer efter de två remissvar vi fått.

Bilaga 1 1 (4) 2012-01-20 OBS! Björns skrivelse till prefekterna kommer efter de två remissvar vi fått. Remissvar avseende förslag till nytt masterprogram Nordiskt masterprogram i Biodiversitet och systematik (NABIS). Zoologiska Institutionen lämnar härmed sina synpunkter på de tre förslag om Masterutbildningen i Biodiversitet och systematik som framkom på BIG:s IS 2011-12- 08. Bristen på taxonomisk/systematisk expertis blir allt större runt om i världen och är ett allvarligt problem för till exempel biologisk forskning, naturvård och många andra samhällsfunktioner. Problemet har uppmärksammats inom konventionen för biologisk mångfald (CBD) som ser bristen på systematisk/taxonomisk kunskap som ett allvarligt hinder för genomförandet av konventionen. Samtidigt som behovet av taxonomisk/systematisk kunskap ökar visar trender på en minskad ubildningsverksamhet inom systematik, både i Sverige och andra länder. Till följd av detta planerade och utvecklade 11 nordiska universitet och muséer en gemensam masterutbildning i biodiversitet och systematik. Tanken är att masterutbildningen ska ge en gedigen utbildning inom både systematiska metoder och organismkunskap. Varje student ska kunna skräddarsy sin utbildning från det utbud av obligatoriska (Allmän och Molekylär systematik 10hp och Alfataxonomiska principer 5hp) och valbara specialistkurser som ges via webben av de 9 universitet inom det nordiska masterprogrammet. De universitet som deltar i masterprogrammet ska anta examensarbetare redan första terminen och studenterna ska sedan alternera mellan sitt examensarbete och de kurser som de vill läsa. Zoologiska och Botaniska institutionerna vid SU var båda inbjudna att delta i planeringsarbetet, men Botaniska inst drog sig senare ur. PÅ BIG:s institutionsstyrelsemöte 8 december 2011 diskuterades NABIS förslaget, och ett par alternativa förslag framkom då. Förslag 1 innebär att SU har en egen variant av masterprogrammet i Biodiversitet och systematik där Zoologisk systematik 15hp eller Växternas diversitet och evolution 15hp är obligatoriskt förutom de två kurserna Allmän och Molekylär systematik 10hp och Alfataxonomiska principer 5hp som är obligatoriska i programmet. Vi har två invändningar mot detta förslag: För det första att det blir för litet utrymme för studenterna att välja kurser. Med dessa 3 obligatoriska kurser blir 30 hp "bokade" och om man läser ett examensarbete på 60 hp blir det inte mycket kvar till kurser i systematik. I programmets utbildningsplan Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: +46-8-161288 106 91 Stockholm Telefax: +46-8-165525 Sweden www.botan.su.se E-post: peter.hamback@botan.su.se

2(4) står nu att, man ska ha 45 hp till valbara kurser och då är det inte möjligt att göra ett 60 hp examenarbete. För det andra så kan inte generella kurser som Zoologisk systematik, som är en kombination av metod- och organismkunskap, integreras i programmet då stora delar överlappar med andra kurser. De kurser som planeras inom NABIS är smalare och djupare. Förslag 2, SU deltar i NABIS, är det förslag vi förordar. Här får studenterna de specialistkurser som experter i hela Norden har utvecklat och ger via nätet. Detta förslag är också det enda av alternativen där SU kan få examensarbetare inom masterprogrammet och i en förlängning doktorander. Om det här förslaget antas kommer vi att ge de kurser som vi har blivit tillfrågade att ge inom det Nordiska masterprogrammet i systematik. Dessutom avser vi att fortsätta erbjuda kursen i Zoologisk Systematik som en del av kursutbudet på mastersnivå. Förslag är 3 är att inte erbjuda något masterprogram i Systematik överhuvudtaget, men fortfarande erbjuda de kurser som SU föreslås ansvara för inom NABIS och som nu inrättats. Zoologisk systematik och Evolutionsforskning har varit med och utvecklat det föreliggande förslaget till Nordiska masterutbildning. De andra lärosätena anser att vi är en viktig samarbetspartner, och SU är också ett av de största lärosätena i norden vad gäller systematisk forskning. Därför vill vi ingå i det nordiska nätverket. Det framstår inte som ett rimligt alternativ att ge vissa kurser som ingår som en del i NABIS, men ändå inte vara fullvärdig medlem och därmed inte heller ha examensarbetare inom programmet. Peter Hambäck Professor Botaniska institutionen BIGs Institutionsstyrelse

3(4) Utlåtande om masterprogram i systematik Botaniska institutionen ställer sig positiv till ett nordiskt samarbete om masterprogram i systematik. Vi ser det som oerhört viktigt att det finns ett masterprogram i systematik vid Stockholms universitet, och generellt sett tror vi att samarbete är fördelaktigt. Vi tror att samarbetsprogrammet kommer att attrahera studenter. Dock är det viktigt att Stockholms universitet utgör en betydande del av ett sådant samarbete om det ska vara intressant. Vi kan självklart inte acceptera ett förslag som innebär omotiverade neddragningar eller försämringar av SUs kursutbud. Sammantaget är vi nöjda med det utkast till utbildningsplan som skickats ut till prefekter via mail i december 2011, även om några små förtydliganden behövs (se bifogat dokument). Vi har inget att invända mot att ytterligare två kurser ( Alfataxonomiska principer samt Allmän och molekylär systematik ) blir obligatoriska inom programmet. Vi förordar alltså alternativ 1 enligt det diskussionsunderlag som Björn Birgersson skickade ut den 3 januari 2012. Vad vi kan se skiljer sig en sådan utbildningsplan endast på ett sätt från den som utarbetats för Nabis av Göteborgs universitet: genom att tre (istället för två) kurser bli obligatoriska för SUs Nabis-studenter. Att en av SUs kurser (växters, alternativt djurs, systematik och evolution i detta fall) är obligatorisk inom ett av våra masterprogram ser vi som naturligt. Det motiveras ytterligare med att dessa båda SU-kurser, som är helt centrala för en systematikers kompetens, är mycket omfattande och gedigna och ger, via direktkontakt med såväl organismerna som med lärare, ett kunskapsdjup vi tror är svårt att uppnå med en distanskurs. Peter Hambäck Prefekt Till samtliga prefekter vid biologiska sektionen. BIG::s IS behandlade på sammanträdet 2011-12-08 ett förslag på ett nytt masterprogram Nordiskt masterprogram i systematik och biodiversitet (utbildningsplanen bifogas). Förslaget är ett resultat av de diskussioner som förts under hösten och kan ses som en kompromiss mellan det ursprungliga förslaget som utarbetats av NABiS* (se nedan) och de åsikter och synpunkter som framkommit från systematiker vid SU. *NABiS står för Nordic Academy for Biodiversity and Systematics Studies och är den organisatoriska plattform som med hjälp av ekonomiskt stöd från Nordiska ministerrådet har skapats för att med hjälp av koordinatorer i de olika Nordiska länderna samordna ett antal avancerade kurser med inriktning mot biodiversitet och systematik i syfte att skapa ett gemensamt masterprogram och erbjuda ett bra

4(4) utbildningsalternativ för intresserade av systematik och evolutionsforskning. Programmet kommer att ges av nio universitet/museer i Norden. Inblandade enheter är universiteten i Oslo, Bergen, Tromsö, Aarhus, Köpenhamn, Lund, Göteborg, Stockholm (inkl Naturhistoriska riksmuseet) och Uppsala. Vid alla universiteten skall studenter kunna söka denna utbildning och det är vid sitt "hemuniversitet" som man gör sitt examensarbete (30-60 ECTS) och har en handledare. Examensarbetet börjar man redan första terminen varefter man läser kurser och genomför sitt examensarbete parallellt. Kurserna som man kan välja på ges alltså av olika universitet och all undervisning är datorbaserad via nätet utom under ett fåtal fältbaserade artidentifieringskurser. Programmet kommer att samordnas och administreras av Göteborgs Universitet. Den fastställda utbildningsplanen vid GU bifogas. På IS-sammanträdet 2011-12-08 framkom att det inte fanns något enhälligt stöd för kompromissförslaget. Ett förslag som framfördes var att till den utbildningsplan som förelåg lägga till kurserna Alfataxonomiska principer 5 hp och Allmän och molekylär systematik 10hp som obligatoriska, vilka även ingår i NABiS programmet som obligatoriska. Man kan sammanfatta IS uppfattning som antingen eller d.v.s en del förespråkade att om man skulle gå med i ett samarbete ska man göra det fullt ut, medan den andra uppfattningen är att vi inte har något att vinna på att skapa ytterligare ett masterprogram. Studenter i Norden som är intresserade av en master i sytematik kan likväl läsa NABiS programmet utan att SU erbjuder det. Resultatet av diskussionerna blev att IS beslutade att bordlägga frågan och remissa de olika alternativen till samtliga biologiinstitutionerna och förhoppningsvis kunna ta ett beslut på vårterminens första IS-möte 9 februari, då kommer vi förhoppningsvis kunna ha en fastställd utbildningsplan innan ansökningsperioden för ht-12 öppnar den 15 mars. Vi vore tacksamma om frågan kunde diskuteras på institutionerna under januari och att ni kan ta ställning till följande tre alternativ: 1. att erbjuda en egen variant av materprogrammet d.v.s. den utbildningsplan som förelåg på IS och bifogas detta mail, men med tillägget att införa kurserna Alfataxonomiska principer 5 hp och Allmän och molekylär systematik 10hp som obligatoriska 2. att erbjuda ett masterprogram identiskt med det som utarbetats vif Göteborgs Universitet och övriga ingående universitet i NABiS-projektet 3. att inte erbjuda något masterprogram i systematik överhuvudtaget. Vi vore tacksamma om ni kunde skicka svaren till Björn Birgersson och Hans Temrin senast 31 januari. Björn Birgersson på uppdrag av BIG:s IS.

Bilaga 2 UTKAST Kursplan för kurs på avancerad nivå Biologi för obehöriga lärare Biology for unauthorized teachers Kurskod: BL8901 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Institution: Institutionen för biologisk grundutbildning 30 Högskolepoäng 30 ECTS credits Huvudområde: Fördjupning: Biologi A1N - Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Beslut Denna kursplan är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2012-03-05. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Lärarexamen eller motsvarande samt minst två års erfarenhet av att undervisa i biologiämnet. Kursens uppläggning Kursens innehåll a. Kursen behandlar grundläggande kunskaper och färdigheter inom hela det biologiska ämnesområdet. b. Kursen består av följande moment: 1. Cell- och molekylärbiologi (Cell and Molecular Biology) 7,5 hp 2. Ekologi (Ecology) 4,5 hp 3. Faunistik och floristik (Faunistics and Floristics 3hp 4. Organismernas mångfald (Diversity of Organisms) 7,5 hp 5. Växtfysiologi (Plant Physiology) 3 hp 6. Zoofysiologi (Animal Physiology) 4,5 hp Moment 1 behandlar cellens organisation och funktion. Molekylärbiologiska processer från DNA till protein i prokaryota och eukaryota celler. Metoder, analyser och tillämpningar inom molekylärgenetik och genteknik. Transmissionsgenetik och human genetik inklusive genetiska sjukdomar (hos människa). Dessutom mikroorganismers uppbyggnad och diversitet, med tyngdpunkt på bakterier, arkéer och virus. Mikroorganismers roll i mark och vatten samt interaktioner med djur och växter. Mikroorganismer och människan. Moment 2 behandlar begrepp som miljöfaktorer, habitat, nisch, biokemiska kretslopp, produktion, energiflöden, trofisk dynamik, populationer, samhällen, naturresurshushållning, ekosystem, diversitet, succession och biomtyper. Teorier om populationsdynamik, begränsande och reglerande faktorer, mellanartsrelationer samt naturlig selektion och anpassning. Problemformulering, uppläggning av undersökningar och försök samt praktiskt handhavande av material och apparatur vid studier av några representativa mellansvenska naturtyper både på land och i vatten. Sidan 1/3

Dessutom proximata och ultimata förklaringsmodeller. Beteendemekanismer: neural och hormonell kontroll av beteende, motivation. Beteendeontogeni: beteendegenetik och inlärning. Evolution av beteenden: beteendeanpassningar. Moment 3 behandlar behandlar de viktigaste djurgrupperna och de vanligaste växterna i Sverige. Moment 4 behandlar kursen behandlar livets uppkomst och livets träd samt de viktigaste organismgruppernas mångfald, byggnad, levnadssätt och släktskap. Moment 5 behandlar rötters, stammars och blads funktionella anatomi, fotosyntes, respiration, kvävemetabolism, mineralnäringsfysiologi, vattenomsättning och ämnestransport. Tillväxt och differentiering. Växthormoner. Symbioser. Miljöfaktorers inverkan på kärlväxters utveckling. Kärlväxters anpassningar till miljön. Moment 6 behandlar nervsystemets struktur och funktion, sinnesorganens struktur och fysiologi, endokrinologi, temperaturreglering, reproduktion, exkretion, respiration, cirkulation, digestion och nutrition, muskelstruktur och fysiologi, skelettuppbyggnad samt immunologi. Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten: -från moment 1: * kunna redovisa baskunskaper i cellbiologi, molekylärbiologi, genetik och mikrobiologi * kunna ge exempel på genetiska mönster och processer på cell- och organismnivå * visa en viss färdighet i arbete med cell- och molekylärbiologiska metoder samt sterilteknik * kunna redovisa etiska regler och lagstiftning för användning av genteknik -från moment 2: * kunna redovisa baskunskaper i ekologi och etologi * kunna ge exempel på ekologiska mönster och processer i terrestra och akvatiska miljöer * visa en viss färdighet i att arbeta med ekologiska frågeställningar i fält -från moment 3: * kunna bestämma svenska växter och djur med hjälp av bestämningslitteratur * kunna bestämma de vanligaste växterna och de viktigare djurgrupperna i den mellansvenska floran och faunan utan hjälpmedel -från moment 4: * kunna redogöra för de viktigaste organismgrupperna och deras mångfald, byggnad, levnadssätt och släktskap * kunna ge en översiktlig redogörelse för livets historia på jorden * visa grundläggande förståelse för evolutionsteorins innehåll och betydelse som biologisk förklaringsmodell * kunna analysera släktskap och karaktärsevolution, samt kunna använda fylogenetiska träd vid formulering och diskussion av evolutionära problem inom biologin * kunna mikroskopera och dissekera -från moment 5 och 6: * redogöra för sambanden mellan struktur och funktion på cell-, vävnads-, organ- och organismnivå * beskriva de viktigaste fysiologiska förloppen på cell-, vävnads- och organnivå *genomföra fysiologiska undersökningar av och experiment på biologiskt material Undervisning Undervisningen består av distansundervisning samt campusträffar. Deltagande (fysisk närvaro)i campusträffar och därmed integrerad undervisning är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: kunskapskontroll av moment 1, 2, 4, 5 och 6 sker genom skriftliga Sidan 2/3

redovisningar, alternativt skriftliga prov. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För godkänt krävs lägst betygsgraden E, godkänt momnent 3, godkända inlämningsuppgifter, laborationer och fältsstudier samt deltagande i all obligatorisk undervisning. e. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå ytterligare prov så länge kursen ges. Antalet provtillfällen är inte begränsat. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan examinator utses vid nästkommande prov. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Kursen har minst två examinationstillfällen per läsår de år då undervisning ges. Mellanliggande år ges minst ett examinationstillfälle. f. Vid betyget Fx ges möjlighet att komplettera upp till betyget E. Examinator beslutar om vilka kompletteringsuppgifter som ska utföras och vilka kriterier som ska gälla för att bli godkänd på kompletteringen. Kompletteringen ska äga rum före nästa examinationstillfälle. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination genomförs enligt denna kursplan även efter det att den upphört att gälla, dock högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att undervisning på kursen upphört. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Bestämmelsen gäller även vid revidering av kursplanen. Övrigt Kursen ingår i det Nordiska masterprogrammet i biodiversitet och systematik men kan även läsas som fristående kurs. Kurslitteratur Kurslitteratur beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas därefter i bilaga till kursplanen. Sidan 3/3

Bilaga 3a UTKAST Kursplan för kurs på avancerad nivå Avancerad biostatistik Advanced Biostatistical Methods Kurskod: BL8033 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Ändrad: 2012-03-05 Institution: Institutionen för biologisk grundutbildning 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits Ämne Biologi Beslut Denna kursplan är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2009-01-12 och reviderad 2012-03-05. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Kunskaper motsvarande kursen Biostatistik, analys och presentation av biologiska data, 15 hp (BL4011). Engelska B eller motsvarande. Kursens uppläggning Kursens innehåll Kursen tar upp avancerade statistiska metoder som är gängse i modern vetenskaplig litteratur inom biologins forskningsfält. Innehållet omfattar bland annat linjära modellen med flera oberoende variabler och olika fördelningar för beroende variabler, statistiska modeller med flera nivåer av slumpvariation (upprepade mätningar och blandade modeller) och moderna datorintensiva metoder, som bootstrap och Markov Chain Monte Carlo (MCMC). Bayesiansk statistik och samband och skillnader mellan klassisk statistisk modellpassning och hypotesprövning och moderna Bayesianska metoder behandlas också. Kursen är inriktad mot praktisk tillämpning av metoderna på vetenskapliga frågeställningar inom biologisk forskning. Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: * visa insikter i de mest vanligt förekommande avancerade statistiska metoderna, bl. a. datorintensiva metoder, och visa förståelse för vilken betydelse de kan ha för analys av biologiska data * praktiskt tillämpa dessa metoder på biologiska data * tolka resultaten både från klassiska och Bayesianska statistiska analyser Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, datorlaborationer och inlämningsuppgifter. Deltagande i datorlaborationer och därmed integrerad gruppundervisning är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i viss obligatorisk undervisning. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: kunskapskontroll sker genom skriftliga redovisningar. Sidan 1/2

b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt deltagande i all obligatorisk undervisning. e. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. f.vid betyget Fx ges möjlighet att komplettera upp till betyget E. Examinator beslutar om vilka kompletteringsuppgifter som ska utföras och vilka kriterier som ska gälla för att bli godkänd på kompletteringen. Kompletteringen ska äga rum före nästa examinationstillfälle. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination genomförs enligt denna kursplan även efter det att den upphört att gälla, dock högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att undervisning på kursen upphört. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Övrigt Kursen ingår i masterprogrammet i biologi men kan också läsas som fristående kurs. Kurslitteratur Kurslitteratur beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas därefter i bilaga till kursplanen. Sidan 2/2

Bilaga 3b UTKAST Kursplan för kurs på avancerad nivå Tillämpad miljövård för biologer Applied Environmental Protection for Biologists Kurskod: BL8038 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Ändrad: 2012-03-05 Institution: Institutionen för biologisk grundutbildning 15 Högskolepoäng 15 ECTS credits Ämne Biologi Beslut Denna kursplan är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2009-09-29 och reviderad 2012-03-05.. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Kunskaper motsvarande Cell- och molekylärbiologi, GN, 15 hp (BL2018), Organismernas mångfald och fylogeni, GN, 15 hp (BL2013 eller BL2014), Fysiologi, GN, 15 hp (BL2016 eller BL2017), Ekologi och artkunskap, GN, 15 hp (BL2015) samt ytterligare 30 hp biologi som bygger på ovan nämnda kurser. Engelska B eller motsvarande. Kursens uppläggning Kursens innehåll a) Kursen behandlar följande: Miljövårdsproblem ur internationellt, EU, nationellt och lokalt perspektiv. Behovet av biologisk grundsyn i samhället. Biologerna och arbetsmarknaden. Miljöledning. Gällande lagstiftning inom miljöområdet (inkl. svenska miljökvalitetsmålen), aktuella miljöcertifieringssystem, standarder och andra verktyg inom miljöarbetet. Offentlig förvaltning. Politiska beslut och opinionsbildning. Miljöbedömningar och MKB. Miljöövervakning och riskanalys. Lagen om offentlig upphandling. Ekologisk ekonomi. Skriftlig och muntlig presentationsteknik. b. Kursen består av följande moment: 1. Teori (Theory) 8 hp 2. Studieresa (Study Tour) 1 hp 3. Praktik (Internship) 3 hp 4. Uppsats (Essay) 3 hp Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen ska studenten kunna: * identifiera problemområden och samhällsfunktioner där biologiska kunskaper är tillämpliga * redogöra för gällande miljölagstiftning och miljökvalitetsmål * använda sig av metoder för miljöledningssystem och andra verktyg inom miljöområdet * redogöra för hur miljöärenden hanteras inom offentlig förvaltning och hur beslut fattas * söka relevant information och underlagsmaterial för att göra en utförlig miljöbedömning * sammanställa, presentera, debattera sina kunskaper muntligt och skriftligt, med insikt om biologiska Sidan 1/2

aspekters betydelse inom bevarande, förvaltning och företagande Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, fallstudier, grupparbeten, seminarier, övningar, studiebesök, muntliga och skriftliga redovisningar, uppsatsarbete samt praktik. Deltagande i föreläsningar, fallstudier, grupparbeten, seminarier, studiebesök, praktik, muntliga och skriftliga redovisningar samt därmed integrerad gruppundervisning är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i viss obligatorisk undervisning. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: kunskapskontroll av moment 1 och 4 sker genom skriftliga och muntliga redovisningar. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För godkänt krävs lägst betygsgraden E, godkända moment 2 & 3 samt deltagande i all obligatorisk undervisning. e. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. f.vid betyget Fx ges möjlighet att komplettera upp till betyget E. Examinator beslutar om vilka kompletteringsuppgifter som ska utföras och vilka kriterier som ska gälla för att bli godkänd på kompletteringen. Kompletteringen ska äga rum före nästa examinationstillfälle. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination genomförs enligt denna kursplan även efter det att den upphört att gälla, dock högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att undervisning på kursen upphört. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Begränsningar Kursen kan ej ingå i examen tillsammans med kurserna Samhälls- och miljökunskap för biologer (BI3680 & BL 8022) och Miljövård för biologer (BL5014). Övrigt Kursen kan ingå i masterprogrammet i biologi men kan också läsas som fristående kurs. I kursen medverkar externa föreläsare från näringsliv och myndigheter. Kurslitteratur Kurslitteratur beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas därefter i bilaga till kursplanen. Sidan 2/2

Bilaga 4a 2012-01-04 BIGs institutionsstyrelse Angående den grundläggande mikrobiologin på våra basblock och fristående kurser När biologlinjen inrättades på 1970-talet ingick från början en grundkurs i mikrobiologi om 7,5 hp i basblocket. Den behandlade mikroorganismer, främst bakterier och virus, ur alla tänkbara aspekter: uppbyggnad och förökning, mikrobiell fysiologi och genetik, bakteriers (och senare arkéers) systematik, mikrobiell ekologi, infektionssjukdomar och antibiotika samt tillämpad mikrobiologi. Kursens omfattning och uppläggning var ungefär densamma i drygt tjugo år. När biologlinjen sen reviderades i slutet på 90-talet kortades grundkursen ner till 6 hp men samtidigt infördes avsnitt i mikrobiologi både i systematikkursen (Organismernas mångfald och fylogeni) och i ekologikursen. Avsikten var inte att minska omfattningen av mikrobiologin totalt. Däremot ville vi att mikroorganismerna skulle behandlas tillsammans med övriga organismer när det gällde ämnesområdena systematik och ekologi. Molekylärbiologlinjen hade under en period litet varierande uppläggning men så småningom fick mikrobiologin samma utformning där också, dvs en förkortad grundkurs och två snuttar i systematik och ekologi. Denna modell fungerade till en början utmärkt. Men senare har linjernas basblock förändrats på olika sätt och det har gjort denna uppläggning av mikrobiologin problematisk. För det första förändrades molekylärbiologiprogrammets basblock när Bolognamodellen infördes. Då försvann nämligen både systematikkursen och ekologikursen ur basblocket och därmed försvann också viktiga delar av mikrobiologin. För det andra förändrades programmen i biologi och marinbiologi för några år sen så att kursen Organismernas mångfald och fylogeni kom redan första terminen. Det innebar att vår systematiksnutt hamnade före den egentliga grundkursen i mikrobiologi. Det betyder att vi nu ska ta upp mikroorganismernas systematik innan studenterna lärt sig något om dessa organismers egenskaper. Det går ju inte, så därför måste vi ägna mesta tiden på systematiksnutten åt att presentera organismerna och det blir inte mycket tid över för systematiken. Helt fel ordning med andra ord. I biogeoprogrammets basblock ingår en kortare grundkurs i mikrobiologi om 4,5 hp (inom kursen Gener, celler och populationer 15 hp). Biogeostudenterna får senare under sitt program ett par mikrobiologiska snuttar i systematik och ekologi. I den fristående kursen Biologi 60 hp ingår också en grundkurs i mikrobiologi om 4,5 hp (inom Cell- och molekylärbiologi 15 hp). Kurserna i systematik och ekologi inom Biologi 60 hp innehåller däremot inga mikrobiologiska avsnitt så därför måste vår grundkurs för dessa studenter omfatta både systematik och ekologi. Vi måste med andra ord ge två olika varianter av vår korta grundkurs i mikrobiologi.

En följd av den här uppläggningen är att vi måste lägga oproportionerligt mycket resurser på examination inom vårt ämne, eftersom både de tre olika grundkurserna och de två snuttarna skall examineras. Det blir också mycket komplikationer vid omtentor och uppsamlingstentor. Situationen kompliceras ytterligare av att vi under senare år varit tvungna att låta studenter från olika utbildningar samläsa i ökad utsträckning. Jag har försökt åskådliggöra samläsningen grafiskt i den bifogade översikten. Samläsning är naturligtvis nödvändigt av ekonomiska skäl. Men när ett ämne är uppdelat i flera delar och olika studenter läser dessa delar i olika ordning, ja då medför samläsningen stora pedagogiska problem. Att det dessutom går en del fristående kurs-studenter på programkurserna komplicerar situationen ytterligare. Om läsaren av denna skrivelse har svårt att hänga med, är det lika illa för de lärare och assistenter som undervisar i mikrobiologi. Det är verkligen inte lätt för mig som studierektor att få alla medverkande att förstå vilka olika sorters studenter vi har på en viss kurs, vad de eventuellt kan i ämnet sen tidigare kurser och vad de eventuellt kommer att få i ämnet på senare kurser. Lösningen tycks mig alldeles självklar: En och samma grundkurs om 7,5 hp på programmen i biologi, marinbiologi och molekylärbiologi En och samma grundkurs om 4,5 hp på biogeoprogrammet/gcp och Biologi 60 hp/cmb Inga mikrobiologi- snuttar i vare sig systematik eller ekologi Margareta Ohné studierektor

Bilaga 4b Modellen som den ursprungligen var tänkt för biologlinjen Grk 6 hp Syst.snutt Ekol.snutt Nuvarande situation Biologprogrammet Syst.snutt Grk 6 hp Ekol.snutt Molekylärbiologiprogrammet Grk 6 hp Biogeoprogrammet/GCP Grk 4,5 hp, Variant GCP Syst.snutt Ekol.snutt Biologi 60 hp/cmb Grk 4,5 hp, Variant CMB = samläsning