Framtida klimat i Stockholms län

Relevanta dokument
FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Klimatet och Mälarens vatten? Sten Bergström SMHI

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Regional klimatsammanställning Stockholms län

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Framtidsklimat i Hallands län

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö

Mälarens och havets vattennivåer i framtiden ett samspel med betydelse för den fysiska planeringan

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Fuktcentrums informationsdag

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Klimatet och våra utomhusanläggningar

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige

REMISS. Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län. Sammanfattning. Faktablad 2013:xx

Yttrande över remiss Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner LULEÅ

Framtidens översvämningsrisker

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

Carin Nilsson Vad händer med havets nivåer? Mallversion

Klimat- och sårbarhetsanalys

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner ÄLVSBYN

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR

Simulering av möjliga klimatförändringar

Rapport Nr Regional klimatsammanställning Stockholms län.

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Delrapport 2- Riskbild: Klimatförändringar och Stockholms stads sårbarhet

Klimatanpassningsguide. en introduktion till klimatanpassning i Västra Götalands län

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

H Gustavsson, J Andreasson, D Eklund, K Hallberg, G Persson, E Sjökvist och J Tengdelius Brunell

Framtidsklimat i Skånes län

+5 GRADER. Klimatet förändras

Framtidsklimat i Uppsala län

Framtidsklimat i Gotlands län

med hänsyn till risken för översvämning

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner PITEÅ

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner ARJEPLOG

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län - för dagens och framtidens klimat

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Framtidsklimat i Dalarnas län

Anpassning till ett förändrat klimat

Klimatförändringar i Norrbottens kommuner BODEN

Hydrologins vetenskapliga grunder

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Framtidsklimat i Värmlands län

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Framtidsklimat i Gävleborgs län

och framtidens klimat

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge

Transkript:

Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI

Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011

KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur (vinter, sommar) årstiders längd nederbörd flöden vattentemperatur avrinning översvämning, ras, skred KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER LUFTKVALITET vindriktning nederbördsmönster medeltemperatur förskjutna årstider växtsäsongens längd KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER VÄRMEBÖLJOR hög temperatur långvarig hög temperatur tropiska nätter (hög nattemperatur) KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER LIVSMEDELSHANTERING hög temperatur långvarig hög temperatur

Utsläppsscenarier Klimatscenarier Global klimatmodell Regional klimatmodell 1000 Hydrologisk modell 100-årsflöden Snö Avdunstning Markfuktighet Avrinning

Beräknad utveckling av årsmedeltemperatur Ref.period: Medeltemp 5,8 grader 1961-1990 Observationer > ref.periodens medelvärde röda staplar Observationer < ref.periodens medelvärde blå staplar Skuggningarna: maximivärdet, 75:e percentilen, medianvärdet (svart linje), 25:e percentilen, minimivärdet

Årstiderna Höst Sommar Vår Vinter Kylbehov (>20 grader) Varma dagar Ökning ca 30-40 dagar Ref.period: 5 dagar Ref.period: 6 graddagar Värmeböljor Ökning ca 10-15 perioder Ref.period: ca 1 händelse/ vartannat år Värmebehov Minskning 1200-1300 graddagar Ref.period: 3400

Vegetationsperiodens start och längd Vegetationsperiodens längd Antal dagar mellan första tillfället medeltemp > 5 C och sista tillfället med medeltemp > 5 C (4 sammanhängande dagar). Ökning: 100-140 dagar Ref.period: 195 dagar Vegetationsperiodens start Infaller ca 60-80 dagar tidigare Ref.period: dagnummer 110

Beräknad utveckling av års- och säsongsnederbörd Vinter Ref.period:1961-1990 Årsmedelnederbörd Ökning 10-30% Ref.period: 612 mm/år 1991-2008: 628 mm/år Sommar

Kraftig nederbörd (> 10 mm, medel) Ref.period: 12 dagar Extrem dygnsnederbörd, återkomsttid 100 år (mm/dygn) 84 111 73 90 75 76 61 89 88 68 75 63 59 50 45 53 58 71 64 65 66 54 70 66 57 78 76 101 87 55 93 80 64 64 61 59 Långvarig nederbörd 3 dygn 10 mm: Ingen ökning, inträffar extremt sällan 5 mm: Möjligen svag ökning. Ref.period: 2 händelser/år Torra dagar Minskning ca 10 dagar, stor spridning Ref.period: 240 dagar 75 72 93 104 68 62 Dagens klimat 40 50 60 70 80 90 100 110 mm Framtida klimat: 20-års regn och 100-års regn Ökning ca 20 % i medel, men stor spridning mellan scenarier Snödagar Minskning 65-100 dagar Ref.period: 80-110 dagar

Vattenföringens säsongsvariation (total tillrinning, ref.period 1963-1992) Mälaren Norrtäljeån

Medeltillrinning (total) år och säsong, Oxundaån Vinter Vår Sommar Höst År Ref.period: 1963-1992

Total 100-årstillrinning, ref.period 1963-1992 Mälaren Norrtäljeån Oxundaån Tyresån

Sammanställning av internationella utredningar avs. stigande havsnivå Datum Källa Referensperiod Höjning till ungefär år 2100 (cm) Januari 2007 IPCC 1980-1999 18-59 (exkl. isdynamik) Hösten 2008 Holländska Deltakommittén 1990 55-120 April 2009 Rummukainen och Källén 2009 det kan röra sig om en meter under de närmaste 100 åren Juni 2009 Ministry of Natural Resources and Environment, Vietnam 1980-1999 75 (65-100) Juni 2009 UK Climate Projections science report 1980-1999 11,6 75,8 cm runt Storbritannien och Irland November 2009 Copenhagen diagnosis 1980-1999 at least twice as much as projected by Working Group1 of the IPCC AR4 November 2009 NOAA by the end of this century 3 4 fot (90-120 cm) November 2009 Netherlands Environmental Assessment Agency PBL m.fl. 1990 55-110 cm 40-105 lokalt för Holland) SMHI:s beräkningar: Globalt medelvärde höjning 1 m under perioden 1990-2100. Dessutom: Globalt 0,3 m 1990-2050 och 2 m 1990-2200.

Höjning av medelvattenståndet inom länets kust Absolut landhöjning Medelvattenståndshöjning fram till 2100 Medelvattenståndshöjning fram till 2200 Globalt 0 cm/år +100 cm +200 cm Landsort 0,43 cm/år + 50 cm + 110 cm Haninge 0,48 cm/år + 50 cm + 100 cm Stockholm 0,52 cm/år + 40 cm + 90 cm Norrtälje 0,59 cm/år + 40 cm + 80 cm Norra Norrtälje 0,62 cm/år + 30 cm + 70 cm Landsort: Södertälje, Nynäshamn, Botkyrka Haninge: Haninge, Tyresö Stockholm: Nacka, Värmdö, Stockholm, Lidingö, Vaxholm, Österåker, Täby, Danderyd, Solna, Sollentuna Norrtälje resp. Norra Norrtälje: Norrtälje

Stockholm 100 Vattenståndsändring / Landhöjning (cm) 80 60 40 20 0-20 -40 Global vattenståndshöjning Nettoändring Landhöjning -60 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 År

Extrema vattenstånd, 100 års återkomsttid (RH2000) Område 2010 2100 2200 Landsort 110 cm 180 cm 230 cm Haninge -Tyresö 115 cm 175 cm 225 cm Stockholm 120 cm 175 cm 220 cm Norrtälje 120 cm 170 cm 205 cm N Norrtälje 130 cm 180 cm 210 cm Påslag för vågor och vinduppstuvning tillkommer!

Mälaren i dagens och framtidens klimat Oacceptabelt stora risker för översvämning idag Framtida totala 100-års tillrinningen ökar ca 20 % Minska risken för översvämning Minska risken för låga vattenstånd Förhindra saltvatteninträngning Eftersträva årstidsvariationer Hålla nivåerna mellan 4,0 och 4,7 m (Mälarens höjdsystem)

Mälaren och höga vattenstånd i dagens och framtidens klimat Återkomsttid (år) Dagens tappningskapacitet Utbyggd tappningskapacitet 100 1 000 10 000 Dimensionerande nivå 5,17 >6,00 >6,00 >6,00 4,56 4,64 4,78 4,78 Global höjning 0,3 m till 2050 Global höjning 1 m till 2100 Perioden 2020-2049 Förändring dim. vattenstånd Mälaren Medel Max Min Vattenstånd i Saltsjön Normalt (3,58 m) - 7 cm +14 cm - 20 cm Högt (4,08 m) + 14 cm - 21 cm Perioden 2067-2096 Förändring dim. vattenstånd Mälaren - 8 cm Medel - 17 cm + 5 cm Max Min Vattenstånd Saltsjön Normalt (4,08 m) +1 cm - 36 cm Högt (4,58 m) + 20 cm - 17 cm Dim. Nivå + 4,70 m Dim. Nivå + 4,83m

Sammanfattning framtida klimat (år 2100) Medeltemperatur: En gradvis ökning under seklet, 4-6 grader till 2100. Störst ökning under vintern, men framträder under alla årstider. Värme: Ökning från 5 till ca 30-40 varma dagar. Från 1 period/vartannat år till 10-15 perioder. Stor spridning mellan scenarierna, även för kylbehov. Vegetationsperiod: Kraftig förlängning med ca 100-140 dagar i slutet på seklet. Medelnederbörd: Ökning med 10-30 % i slutet av seklet. Störst ökning under vintern. Extrem nederbörd: En ökning med ca 20 % under seklet. Snötäcket: Antalet dagar med snö minskar med mellan 65 och 100 dagar. Grundvattennivåer: Ökade nivåer under vintern, minskade under sommaren. Avsänkningen under sommaren svagare än höjningen under vintern. Tjäle: Kortare tjälsäsong. Brandrisker: En ökning av brandrisker från ca 10 dagar till 20-50 dagar, pågående utvecklingsarbete. Vind: Inget underlag som visar på ändrade risker för kraftigare vindar. Fortsatt forskning.

Forts. sammanfattning framtida klimat Vattenföringens säsongsvariation: Flödesmönster med högre flöden under höst och vinter, lägre vårflod, tydligast mot slutet av seklet. Ökad risk för torka och vattenbrist under sommaren. Medelvattenföring: Ingen stor förändring i den totala, däremot kraftig ökning under vintern, minskningar under framförallt vår och sommar. 100-års flödet: Totala förväntas minska förutom för Mälaren (20% ökning). Lokala 100-årsflödet (små vattendrag) får en längre återkomsttid än idag, dock ej Mälarens lokala 100-årstillrinning. Höjd havsnivå: Långsam förändring, kompenseras till ca mitten på seklet av landhöjningen, därefter stiger havet mer än landet höjs. Bortom 2100 kan effekterna av ett stigande världshav bli betydande. Störst ökningar i södra delen av länet. Ökningen av de extrema nivåerna varierar regionalt, något större än ökningen av medel. Mälaren: Tappningskapaciteten och ändrad reglering av Slussen är tillräcklig även under framtida klimatförhållanden med höjning av Saltsjön upp till + 0,5 m och med förändringar i tillrinningsmönster. Ökad risk för låga vattennivåer i Mälaren under sommar och höst. Antal dagar med Saltsjön högre än Mälaren om havet höjs + 0,5 m lokalt blir 75 dagar/år jmf 2 dagar/år idag.