1
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. 2
Handlingsplan för miljöprogrammet prioriterat arbete i Malmö stad 20152018 pekar ut åtgärder där arbetet måste drivas på särskilt för att vi ska kunna nå stadens högt satta miljömål. Dessa åtgärder är ett resultat av ett gemensamt arbete där samtliga bolag och förvaltningar haft möjlighet att delta. I detta förslag till handlingsplan har 17 åtgärder identifierats där omfattande arbete måste struktureras och genomföras och resurser samlas under mandatperioden 20152018. Arbetet med Avfallsplanen är redan väletablerat och mål och åtgärder för detta område skrivs in i aktuellt program. Därför är frågor om avfall och avfallshantering inte inkluderade i handlingsplanen. Detta gör dem inte mindre prioriterade i stadens miljöarbete. Ansvaret för att genomföra handlingsplanens åtgärder är gemensamt för alla Malmö stads nämnder och styrelser. För att vi ska nå resultat måste vi samarbeta, både internt i Malmö stad och med externa aktörer, där inte minst malmöborna och näringslivet är viktiga. Alla medarbetare i staden måste använda sin kreativitet för att skapa förbättringar i sina verksamheter. Ekonomiska och personella resurser för genomförande av handlingsplanens åtgärder måste avsättas inom ramen för nämndernas och styrelsernas egna budgetar. Ibland uppstår intresse och målkonflikter mellan stadens olika uppdrag och krav. Liksom i genomförandet av miljöprogrammet i sin helhet ska konflikter så långt som möjligt undvikas genom utökat samarbete mellan alla berörda parter. Dialog kring kritiska ämnesområden ska pågå kontinuerligt och långsiktig hållbar utveckling ska vara den gemensamma strävan. Miljöprogrammets och handlingsplanens fokus ligger i den ekologiska aspekten av hållbarhetsbegreppets tre delar, men resultatet av åtgärderna genererar också positiva effekter inom både de sociala och ekonomiska hållbarhetsområdena. 3
Åtgärder Handlingsplanen innehåller 17 åtgärder, listade utan inbördes prioritering. Varje åtgärd inleds med en intentionstext där avsikten med åtgärden, de bakomliggande tankarna och behoven beskrivs. Texten ska skapa samsyn och enighet kring åtgärden så att de som ska arbeta med den förstår hela dess syfte och själva kan bidra med förslag och idéer till hur den ska kunna genomföras så framgångsrikt som möjligt. Ansvarsfördelning Den nämnd eller styrelse som är ansvarig för ledning och samordning av arbetet med åtgärden ska bedriva aktiv dialog med övriga ansvariga nämnder och styrelser och ha översikt och helhetsperspektiv. Det innebär också ansvar för rapportering av rapporteringspunkterna. De nämnder och styrelser som är ansvariga för genomförandet av åtgärden har ett gemensamt och enskilt ansvar för att planera och genomföra de aktiviteter som ska bidra till att åtgärden genomförs. Miljönämnden har ett övergripande ansvar för att leda och samordna arbetet med Malmö stads miljömål och handlingsplanens åtgärder. Genomförande För att de 17 åtgärderna ska kunna anses som genomförda i sin helhet måste en rad aktiviteter genomföras. Med hjälp av rapporteringspunkterna som hör till respektive åtgärd kan en bedömning av genomförandegraden göras. Revidering En revidering av handlingsplanen ska genomföras i slutet av år 2016 och ska bland annat omfatta en genomlysning av rapporteringspunkterna. Revideringen ska genomföras av de nämnder som är ansvariga för ledning och samordning av åtgärderna tillsammans med miljönämnden. 4
Detta arbete ska syfta till att utveckla och stärka ekosystemtjänster, biodiversitet och andra gröna och blå kvaliteter i Malmö. Med ekosystemtjänster avses de nyttor som naturen och ekosystemen genererar och som vi människor använder oss av. Exempel på ekosystemtjänster är pollinering, luft och vattenrening, livsmedelsproduktion samt rekreation och upplevelser. Arbetet omfattar skydd och skötsel av naturområden, nyskapande av natur och andra gröna och blå miljöer i såväl stadsmiljö som landsbygd samt kompensation av sådana områden och miljöer samt ekosystemtjänster. Ambitionen är att såväl areal som kvaliteter ska öka och att även Malmös havsområde ska inkluderas i arbetet. De värden och kvaliteter som tillhandahålls genom ekosystemtjänster och biodiversitet ska vara allmänt kända och tas i beaktande vid ekonomiska och politiska ställningstaganden. Samtliga målsättningar kring gröna och blå frågor från bland annat Malmö stads miljöprogram, översiktsplan, naturvårdsplan, grönplan, trädplan och plan för Malmös vatten ska vägas samman samt, i de fall det behövs, kompletteras med nya målsättningar. Åtgärder ska identifieras, prioriteras och kostnadsberäknas. Kommunikation och pedagogiskt stöd kring natur, biodiversitet och ekosystemtjänster behöver stärkas liksom den ekologiska kompetensen inom Malmö stads förvaltningar. Tekniska nämnden Fritidsnämnden, Grundskolenämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden 1. En genomförandestrategi med reviderade mål och syften för arbetet med natur, biodiversitet och ekosystemtjänster har tagits fram senast 2015. 2. En kommunikationsplan för natur, biodiversitet och ekosystemtjänster har tagits fram senast 2015. 3. Klagshamnsudden har skyddats som naturreservat senast år 2016. 4. Möjliga tillvägagångssätt för att skapa mer natur och grönska vid och i närheten av bostadsområden, skolor och förskolor, arbetsplatser och färdvägar har kartlagts senast 2016. 5. Utöver Klagshamnsudden har ytterligare minst 40 ha naturmark skyddats genom reservatsbildning och/eller detaljplaneläggning senast år 2018. 5
Malmö stads mål är att sänka energianvändningen med minst 20 procent per person fram till 2020 (jämfört med genomsnittlig användning 20012005) och med ytterligare 20 procent till 2030. Arbetet ska fokusera på nya och innovativa lösningar vad gäller teknik, affärsmodeller och finansieringslösningar för hållbar utveckling av såväl ny som befintlig bebyggelse samt bidra till beteendepåverkan hos brukare och invånare. Lösningarna ska vara replikerbara och kunna användas även på andra håll och i större skala. Erfarenheter från utbyggnadsområden ska användas vid förtätning och renovering av befintlig bebyggelse. Malmö stads tillsyns och rådgivningsarbete ska vara viktiga strategiska verktyg för effektivare användning av energi. Staden ska arbeta med att genom olika incitament och styrmedel öka investeringsviljan hos viktiga aktörer och på så vis stärka utvecklingsmöjligheterna. Miljönämnden Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsområdesnämnderna, Styrelsen för MKB, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden 1. Lösningar och/eller modeller för tjänster, teknik, finansiering och beteendepåverkan som bidrar till effektivare användning av energi har identifierats senast 2015. 2. Minst tre samarbetsprojekt, mellan Malmö stad, fastighetsägare och/eller näringslivet, för att effektivisera energianvändningen i fastigheter har initierats senast 2015. 3. 40 procent av bostadsrättsföreningarna i Malmö är brukare av det webbaserade energieffektiviseringsverktyget Energiporten senast 2018. 4. 25 procent av de bostadsrättsföreningar i Malmö som är brukare av Energiporten har vidtagit minst en åtgärd för energieffektivisering senast 2018. 5. Minst hälften av de identifierade lösningarna och/eller modellerna för effektivare energianvändning har provats och utvärderats senast 2018. 6
Produktionen och användningen av kemikalier har ökat radikalt sedan förra seklet. De flesta av de produkter vi använder dagligen, såsom hygienprodukter, kläder, datorer och möbler, innehåller kemikalier och exponeringen genererar många gånger negativa effekter på såväl miljö som människors hälsa. Staden har bestämt sig för att arbeta aktivt med kemikaliefrågor med fokus på barn och unga. Ett första steg i detta arbete är att ta fram en kemikaliestrategi och kemikalieplan. Insatser för ökad medvetenhet om farliga kemikalier och stärkt handlingskraft i vardagen hos Malmöborna ska genomföras och arbetet ska även kopplas till pedagogisk verksamhet och stadens miljötillsyn. Malmö stads verksamheter ska aktivt arbeta för att minska Malmöbornas exponering för skadliga ämnen. Miljönämnden nämnder och bolagsstyrelser Alla 1. En kemikaliestrategi och en kemikalieplan för att minska Malmöbornas exponering för farliga ämnen har antagits av KS senast 2015. 2. Minst en extern informationsinsats för minskad kemikalieanvändning är genomförd och utvärderad årligen. 3. Löpande krav har ställts på giftfria byggvaror vid om och nybyggnad inom Malmö stad, motsvarande exempelvis BASTAkraven, med början senast 2015. 4. Miljöbyggprogram Syd har kompletterats med en ny del om giftfritt byggande senast år 2016. 7
Hållbar konsumtion handlar om vad vi konsumerar, men också hur mycket vi konsumerar och på vilket sätt. Hållbar konsumtion innebär minskad belastning på miljö och ekonomi, samtidigt som det kan ge högre livskvalitet och bekvämlighet. Fördelarna finns både på samhälls och på individnivå. Minimerad resursanvändning, gemensam eller delad konsumtion samt återanvändning är några sätt att uppnå detta. Malmö stad ska vara ett föredöme genom de beslut som fattas och ska aktivt stödja aktiviteter som skapar förutsättningar för hållbar konsumtion. Arbetet behöver inkludera utvecklandet och användandet av både varor och tjänster. Ett bra exempel är tjänsten Malvin som underlättar återanvändning av bland annat kontorsmöbler inom Malmö stadsorganisation. När staden planeras och utvecklas ska förutsättningar skapas för hållbara konsumtionsmönster det ska vara lätt att göra rätt. Vid utvecklingen av såväl nya som befintliga områden i staden ges möjligheter för etablering av system för hållbar konsumtion. Tillgängligheten till produkter, kompetenser och tjänster såsom bil, cykel och verktygspooler, klädbibliotek, reparationsverkstäder och andra forum för byten, utlåning och återanvändning ska skalas upp och utvecklas. Miljönämnden Fritidsnämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Tekniska nämnden 1. Minst ett samarbetsprojekt har inletts kring hållbar konsumtion av varor mellan offentlig, privat och ideell sektor senast 2016. 2. Minst ett samarbetsprojekt har inletts kring hållbar konsumtion av tjänster mellan offentlig, privat och ideell sektor senast 2016. 3. Olika system för hållbar konsumtion i Malmö har testats och utvärderats senast 2016. 4. Förutsättningarna för att konsumera hållbart har ökat för dem som bor och verkar i Malmö. Var och en av Malmö stads nämnder ska ha deltagit i genomförandet av minst tre aktiviteter som gagnar detta senast 2018. 8
Malmö stad ska utveckla sitt systematiska arbete med hållbar upphandling och förstärka det med exempelvis innovationsupphandling och innovativ upphandling. Miljömässig hållbarhet men även sociala och ekonomiska aspekter, ska tas i beaktande. Malmö stads organisatoriska struktur ska utvecklas för att säkerställa att resurser finns för att genomföra hållbara upphandlingar. Exempelvis ska spetskompetens på Malmö stads förvaltningar finnas tillgängliga för dem som arbetar med upphandling inom Malmös förvaltningar och bolag. Medarbetare i Malmö stad som arbetar med upphandling eller avropar från upphandlingar ska få ökad kompetens och handlingskraft för att i större utsträckning kunna bidra till hållbar upphandling. Kommunstyrelsen : Alla nämnder och bolagsstyrelser 1. Kompetenshöjande insatser inom metoder, arbetssätt och verktyg för hållbar upphandling har genomförts årligen för upphandlare inom Malmö stad. 2. Insatser för att öka kunskapen om hållbar upphandling har genomförts årligen för dem som avropar inom Malmö stads upphandlingsavtal. 3. Den organisatoriska strukturen har säkerställt att tillräckliga resurser finns för genomförande och uppföljning av upphandlingar senast 2015. 4. En strategi för hållbar upphandling har tagits fram senast år 2016. 5. Andelen miljö och etiskt märkta produkter och tjänster som ingår i Malmö stads upphandlingsavtal har ökat med 15 procentenheter från 2014 till 2018. 6. Inom de upphandlingsavtal där det är möjligt att välja produkter och tjänster som är miljö eller etiskt märkta har avropen på dessa ökat med 15 procentenheter från 2014 till 2018. 9
I dialog med berörda aktörer ska strategier tas fram för hur Malmös landsbygd ska användas, utvecklas och skyddas så att den stadsnära jordbruksmarken blir en resurs för livsmedels och energiproduktion samt exempelvis pedagogik och rekreation, näringslivsutveckling och turism. Landsbygdens utvecklingspotential ska gynna såväl landsbygdens som stadens invånare. Ett mer hållbart jordbruk med hög andel ekologiskt brukad mark ska prioriteras och läckage av närsalter till vattendrag ska förhindras. Stadsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen, Miljönämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsområdesnämnderna Söder, Väster och Öster, Tekniska nämnden 1. Senast 2015 har arrendetiderna för Malmö stads mark blivit möjliga att justera för den arrendator som önskar ställa om till ekologisk produktion. 2. En dialogprocess med aktiva landsbygdsaktörer har genomförts senast 2016 i syfte att hitta verksamma strategier för landsbygden. 3. En plan där strategier och åtgärder för Malmös landsbygd sammanfattas har påbörjats senast 2016. 10
Malmö växer och blir tätare, vi blir fler som ska bo, arbeta och besöka staden, vilket innebär mer rörelser och transporter av både människor och gods. Det ska vara lätt att göra rätt. Trafiksystemet ska anpassas mer efter människan samtidigt som klimat och miljöpåverkan måste minska. Cykel, gång och kollektivtrafik ska utgöra grunden i transportsystemet och det för ändamålet bäst lämpade hållbara transportsättet ska väljas. Folkhälsan påverkas negativt av buller och dålig luftkvalitet, exempelvis ökar risken för hjärt och kärlsjukdomar, stress, astma och sömnsvårigheter. Barn, unga och äldre är särskilt utsatta grupper. Eloch vätgasdrivna transporter bidrar till förbättrad luftkvalitet och ljudmiljö i staden. El och gasdrivna transporter bidrar till minskad klimatpåverkan. Genom rätt planering av stadsrummet förbättras malmöbornas förutsättningar att transportera sig till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. Andra viktiga insatsområden är att öka tillgängligheten till hyrsystem för cykel och elbilar, att genomföra samlastning av varutransporter till cykel och elfordon vid förskolor, skolor och i tät stadsmiljö. Vidare behövs satsningar på utbyggd laddinfrastruktur för elbilar samt etablering av hållbara servicestationer med 100 % förnybara drivmedel. Tekniska nämnden Miljönämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden 1. En ny miljöbilsstrategi för Malmö stad har tagits fram senast 2016. 2. Ett hyrcykelsystem har etablerats senast 2016. 3. Laddinfrastrukturen har byggts ut och ökat med 100 % till 2016 och ytterligare 100 % till år 2018 jämfört med 2014. 4. Samlastning av varutransporter till cykel och elfordon har prövats senast 2016 och har etablerats i stor skala 2018. 5. Byggandet av en hållbar servicestation som enbart tillhandahåller 100 % förnybara drivmedel har påbörjats senast 2018. 6. Ett hyrbilsystem med enbart elbilar har etablerats senast 2018. 11
Industriell symbios innebär att industrier utnyttjar varandras flöden av råvara, produkt och avfall för att skapa en så hållbar helhet som möjligt. Genom industriell symbios kan stora effektiviseringsvinster göras som är viktiga för att nå Malmös miljömål och som samtidigt bidrar till bättre ekonomi. I de norra hamnområdena i Malmö finns merparten av energiproduktion, avfallsanläggningar och Malmös största avloppsreningsverk samt flera industrier med stora energibehov, energiöverskott, samt råvaru och avfallsflöden, vilket gör området särskilt intressant för satsningar på industriell symbios. Malmö stad ska vara pådrivande i arbetet med industriell symbios och verka som facilitator. Utrymme måste säkerställas för energi och kretsloppsanläggningar för stadens behov såväl på kort som på lång sikt. Miljönämnden Kommunstyrelsen, Miljönämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Styrelsen för CMP, Styrelsen för SYSAV, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden 1. Minst ett samarbete kring utnyttjande av resursflöden har etablerats mellan två eller flera aktörer senast 2015. 2. Ett större värmelager har etablerats för effektivare fjärrvärme i Malmö senast 2017. 3. I planarbetet har möjligheter skapats för nödvändiga kretslopps och energianläggningar senast 2017. 12
Malmö stads förmåga att hantera risker med höga havsvattenstånd och extrema väderhändelser, nu och i framtiden, ska förstärkas. Arbetet ska minska eller utesluta att skador eller problem över acceptabel risknivå uppstår. Insatserna innefattar exempelvis åtgärder mot och beredskap för höga sommartemperaturer på vårdboenden, iordningställande av ytor som förutom sin ordinarie funktion även kan fördröja stora nederbördsmängder samt beredskap och skydd mot höga havsvattenstånd. Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av utförda insatsers ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet skall vägleda arbetet. Investeringsbehov och tidplan för arbetet ska tas fram tillsammans med förslag på hur samordningen mellan berörda aktörer ska ske. Kunskap och erfarenheter från såväl Malmö som andra platser ska sammanställas. Arbetet ska vara förenligt med de strategier och riktlinjer som länsstyrelsen pekar ut i sin egenskap av regional samordnare för klimatanpassningsarbetet och i relevanta delar utgöra underlag för Plan för Malmös vatten och fördjupade översiktsplaner. Stadsbyggnadsnämnden Fritidsnämnden, Kommunstyrelsen, Miljönämnden, Servicenämnden, Sociala resursnämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsområdesnämnderna, Styrelsen för MKB, Styrelsen för Räddningstjänsten Syd, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden 1. En definition av vad som kan anses vara acceptabel risknivå ska tas fram senast 2015. 2. Inom ramen för fördjupad översiktsplan för Nyhamnen senast 2015 visa på lösningar för klimatanpassningar i havsnära lägen. 3. En analys av karteringen av effekten av höga havsvattenstånd och extrema nederbördsmängder är genomförd senast 2016 och har inkluderats i Plan för Malmös vatten. 4. En handlingsplan för att klimatanpassa Malmö med avseende på extrema väderhändelser och höga vattenstånd, är initierad senast 2016. 13
Malmö står inför stora utmaningar och ambitionerna i Miljöprogrammet är höga. För att uppnå dessa mål är kunniga och engagerande medborgare en förutsättning. Vad människor lär sig, och hur de sedan väljer att handla, är avgörande för en hållbar utveckling. Samtidigt måste staden ta ett ansvar för att skapa strukturer som underlättar för medborgarna. Lärande för hållbar utveckling är ett nödvändigt verktyg för att nå en förändring. Malmöborna måste förstå konsekvenserna av sina val, men också känna att de är delaktiga i beslut och att de har både möjlighet och vilja att påverka samhällsutvecklingen. Viktigt är också att se sambanden mellan en lokal handlingskraft och global utveckling. Malmö stad ska därför fortsätta satsa på medborgarnas handlingskompetens. Prioriterade insatsområden inom lärande för hållbar utveckling fram till 2018 är att stödja barn och unga som medskapare i hållbar utveckling, att satsa på utomhuspedagogik, att arbeta med globala frågor i såväl Malmö som i omvärlden samt ett permanent samarbete om lärande för hållbar utveckling mellan Malmö och Köpenhamn. En rad aktörer på lokal, nationell och internationell nivå måste involveras för att nå framgång. Särskilt viktiga aktörer är skolan och andra pedagogiska aktörer, näringslivet och föreningar. Miljönämnden Fritidsnämnden, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden, Kulturnämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsområdesnämnderna, Tekniska nämnden 1. Malmö ska vara en drivande aktör inom UNESCO:s Global Action Plan för lärande för hållbar utveckling under perioden 20152018. Arbetet ska utvärderas årligen. 2. En strategi för att utöka det pedagogiska stödet för undervisning om natur, miljö och hållbar utveckling i skolan, via exempelvis utomhuspedagogik, är beslutad och har börjat implementeras senast 2016. 3. Ett permanent samarbete om lärande för hållbar utveckling har etablerats mellan Malmö och Köpenhamn senast 2018. 4. Samtliga skolor inom Malmö stads organisation arbetar aktivt med utomhuspedagogik senast 2018. 5. Antalet aktiviteter kring lärande för hållbar utveckling som innefattar offentlig verksamhet i samverkan med privat och/eller ideell sektor har ökat 2018 jämfört med 2015. 14
För att nå Malmös miljömål behövs närmare samarbete mellan staden och universitet, högskolor och forskningsinstitutioner. Malmö ska därför bli en forskningskommun enligt koncept utarbetat av Kommunförbundet Skåne. Detta innebär bland annat aktivt deltagande i forsknings och utvecklingsprojekt samt satsningar på kommundoktorander som, genom sin koppling till Malmö stad å ena sidan och forskningsinstitutioner å andra sidan, kan bidra till att snabbare omsätta nya rön i praktiken. Malmö stad ska knyta sitt arbete med miljöprogrammets mål närmare forskning och utveckling. Genom att vara en forskningskommun inom miljö och samhällsbyggande skapas förutsättningar för nödvändig kunskaps och kompetensförsörjning. Miljönämnden Miljönämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden 1. Malmö stad har medverkat aktivt i minst tre ansökningar till forsknings och utvecklingsprojekt inom området miljö och stadsutveckling per år med början 2015. 2. Minst ett forsknings och utvecklingsprojekt inom området miljö och stadsutveckling har påbörjats år 2015. 3. Minst en forskningsansvarig person som ansvarar för samverkan med högskola och universitet har utsetts senast 2015. 4. Minst en kommundoktorand eller kommunlicentiand har påbörjat sin forskarutbildning inom området miljö och stadsutveckling senast 2015. 15
Malmö stads mål är att andelen förnybar energi ska vara 100 procent i Malmö stads verksamheter år 2020. Därför måste beslut fattas som möjliggör etablering av ny förnybar energiproduktion. Etableringen av förnybar energi ska även möjliggöra att målet för Malmö stads geografiska område avseende 100 procent förnybar energiproduktion uppnås 2030. De goda förutsättningar som finns för att producera el från vindkraft i Malmö ska tas till vara och utnyttjas på bästa sätt. Prioriterade områden för etablering av vindkraft är utpekade i översiktsplanen. Malmö stad ska även arbeta för att främja energi från sol samt aktivt stödja etableringen av en termisk förgasningsanläggning. Malmö ska driva på etablering av småskalig energiproduktion och bidra till att göra det möjligt för hittills oetablerade tekniker såsom vätgas/bränsleceller att etableras. Energiåtervinningen ur befintligt avfall ska maximeras utan att andelen avfall som går till förbränning ökar. Alternativa finansieringsmodeller för etablering och utveckling av förnybar energiproduktion ska utredas. Stadsbyggnadsnämnden Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Styrelsen för CMP, Styrelsen för SYSAV, Styrelsen för VA SYD och Tekniska nämnden 1. Handlingsplan för energistrategi har antagits senast 2015. 2. 2015 har beslut fattats gällande vilken andel förnybar energiproduktion som ska ske inom Malmös geografiska gränser. 3. Malmö stad har säkerställt sin egen försörjning med förnybar energi till 75 % år 2018. 4. Försörjning av kommunens geografiska område med förnybar energi har ökat med 10 % till år 2018 jämfört med år 2011. 5. Malmö stad har påbörjat arbetet med att driva på formuleringen av tydliga nationella spelregler gällande etablering av anläggningar för förnybar energi senast år 2015. 16
Farliga och oönskade ämnen, exempelvis vattendirektivsämnen, prioriterade utfasnings och riskminskningsämnen, tungmetaller och oljor, ska förhindras att nå Malmös recipienter via spillvattensystem, dagvattensystem eller på annat sätt. Metoder för att redan vid källan, exempelvis vid vårdboenden och liknande, minska utflödet av mängden farliga och oönskade ämnen såsom läkemedelsrester ska identifieras och prövas. Praktiska åtgärder ska tas fram och börja implementeras. Arbetet ska i relevanta delar kopplas till Plan för Malmös vatten. Styrelsen för VA SYD Miljönämnden, Sociala resursnämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsområdesnämnderna, Styrelsen för Räddningstjänsten Syd, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden 1. Informationsinsatser riktade mot hushåll ska genomföras årligen med syfte att minska mängden farliga och oönskade ämnen i avlopps och dagvatten. 2. Möjligheterna att införa rening av läkemedelsrester på något av kommunens reningsverk ska börja utredas senast 2016. 3. Ett pilotprojekt för att reducera så många farliga och oönskade ämnen som möjligt har genomförts på minst ett vårdboende senast 2016. 4. Krav på att vidta åtgärder för att fasa ut farliga ämnen och minska utsläppen vid källan ska ställas på yrkesmässiga verksamheter senast 2017. 5. Minst en metod som kan bidra till att minska utflödet av farliga och oönskade kemikalier från exempelvis vårdboenden till Malmös vattensystem ska vara tagen i bruk i stor skala senast 2018. 17
Ett kretsloppsanpassat och kostnadseffektivt system för att kunna återföra fosfor och andra närsalter till jordbruk och andra ändamål ska vidareutvecklas, antingen i nuvarande form (exempelvis REVAQ), eller genom identifiering av andra tänkbara system. Insamling av matavfall för produktion av biogas och biogödsel utgör en viktig del i kretsloppsarbetet. Förbättring av kvaliteten på inkommande avloppsvatten till reningsverken ska ske genom ett aktivt arbete med utsläppskällor. Arbetet ska i relevanta delar kopplas till Plan för Malmös vatten. Styrelsen för VA SYD Miljönämnden, Styrelsen för SYSAV, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden 1. Med syfte att förändra attityd och beteende hos hushåll och verksamheter har informationsinsatser genomförts årligen. 2. Förbättring av avloppsvattnets kvalitet har skett fortlöpande genom att krav ställts på yrkesmässiga verksamheter vid prövningar senast 2016. 3. Frågan om hur användning av varor hos konsumenter och verksamheter påverkar avloppsvattenkvaliteten har undersökts senast 2016. 4. Befintligt REVAQsystem har vidareutvecklats senast år 2016, bland annat genom identifiering av och krav på utsläppskällor. 5. Andra möjliga system för återföring av näringsämnen har identifierats och utvärderas senast 2017. 18
I en hållbar stad samspelar människor och verksamheter med system för energi, mobilitet och kretslopp. Genom att bättre styra och matcha tillgång och efterfrågan på energi kan efterfrågan på förnybar energi optimeras och användning av fossil energi minimeras. Det ökar dessutom driftssäkerheten. På så sätt minskar utsläppen och vi får en renare stadsmiljö. Ett begrepp som beskriver detta sätt att arbeta med hållbar stadsutveckling är Smart City. I Hyllie genomförs åtgärder för att skapa smarta system för energi, mobilitet och avfall. Malmö stad ska fortsätta att satsa på denna utveckling. De åtgärder som genomförs ska utvärderas och möjligheten till överföring till andra områden i staden, i samma form eller utvecklade, ska undersökas. Arbetet ska genomsyra alla ny och ombyggnadsprojekt som Malmö stad är involverad i och en plan för införande av åtgärder i fler stadsdelar ska upprättas. Genom ett konsekvent arbete med hållbar stadsutveckling kommer företag att etablera sig i staden, något som leder till tillväxt inom hållbara sektorer och ger attraktiva arbetstillfällen. Den kostnadseffektivisering som blir en naturlig följd av arbetet kommer både Malmöbor och näringsliv till del. Miljönämnden Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden 1. En definition av Malmö som smart stad (Smart City) har tagits fram senast år 2015. 2. Tre större utvecklings och demonstrationsprojekt med fokus på optimerad resurs och energianvändning samt driftssäkerhet har genomförts eller påbörjats senast 2018. Dessa ska genomföras i Hyllie, Sege park och Holma/Kroksbäck. 3. Erfarenheter och kunskaper från utbyggnadsområdena har överförts i större skala till minst ett projekt inom förtätning respektive omvandlingsområden senast 2018. 4. 2018 har Malmö stad etablerat minst tio strategiska samarbeten med näringslivet kring prioriterade insatsområden inom effektivare resursanvändning. 19
Målet är att Malmö ska bli en hållbar stad. Därför måste stadens tekniska system, inklusive taxor, avgifter och policies, skapa incitament och bli drivkrafter som leder till den utveckling staden behöver. De mål som kan uppnås berör bland annat energieffektivisering, produktion av förnybar energi och markanvändning. Med stadens tekniska system avses exempelvis fjärrvärmenät, vattenoch avloppssystem samt annan infrastruktur. Externa kostnader ska inkluderas i beräkningen av taxor och avgifter och det ska bli möjligt att justera taxor och avgifter så att hållbara alternativ främjas. Kommunstyrelsen nämnder och bolagsstyrelser Alla 1. En internrevision av samtliga taxor, policies och avgifter som styr stadens tekniska system och som Malmö stads nämnder och bolag råder över, har genomförts senast 2015. 2. Ett samarbete med experter från universitet, högskola och näringsliv kring stadens tekniska system har påbörjats 2015. Fokus ska ligga på att identifiera synergieffekter, hävstångspunkter och utvecklingsmöjligheter. 3. En systemanalys av stadens tekniska system, inklusive samtliga taxor, policies och avgifter har genomförts senast 2016. 4. En justering av prioriterade system har påbörjats senast 2017. 20
Den täta, gröna och funktionsblandade staden är på många sätt sinnebilden av en hållbar stad. De praktiska tillvägagångssätten för att skapa den är däremot sällan tydliga. Vi behöver därför samla kunskap från satsningar som lyckats och förstå vilka drivkrafter som funnits och vilka framgångsfaktorerna varit, vilka hinder som har identifierats och röjts ur vägen och vilka förändringar i styrning och ledning som varit nödvändiga. Malmö stads nämnders och styrelsers uppdrag måste ses över och vid behov ändras så att dessa inte står i konflikt med varandra och utgör hinder för skapandet av den täta, gröna och blandade staden utan istället kan stärka de aktörer som vill bidra till arbetet. Vi behöver även se över och förnya nämndernas och styrelsernas arbetssätt och samarbete. Byggnation, infrastruktur och grönstruktur är viktiga frågor att arbeta med. Verktyg som kan användas för att utveckla och verkställa exempelvis multifunktionella ytor och funktionsblandade strukturer, biodiversitet och grönska av hög kvalitet samt yteffektiva och hållbara trafiklösningar måste utvecklas och användas. Ny kunskap ska lyftas in i pågående projekt såsom Holmastan och Greenhouse i Augustenborg och noggranna analyser ska göras av var hinder identifieras och hur de kan lösas. Investeringssvaga områden ska särskilt beaktas i detta arbete. Stadsbyggnadsnämnden Fritidsnämnden, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Styrelsen för MKB, Tekniska nämnden 1. Identifiering av nyckeltal som mäter graden av tät och blandad stad har i samarbete med universitet/högskola påbörjats senast 2015. 2. En genomlysning och sammanställning av målsättningar för Malmö stads nämnder och styrelser, där konflikter och synergier för att uppnå målet om den täta gröna staden identifierats, är genomförd senast 2015. 3. En slutrapport från projektet Levande Malmö är färdigställd senast år 2015. 4. En grönytefaktor som även innefattar ekosystemtjänster för allmän platsmark är tagen i bruk senast år 2017. 5. 90 procent av alla Malmöbor har tillgång till minst en grönyta av god kvalitet inom 300 meter från sin bostad senast 2018. Med god kvalitet avses att området är minst 2 hektar stort och klassat i minst fyra av åtta parkkvaliteter (natur, kultur, utsikt, social, rymd, artrik, skydd och rofylld). 21
BASTA BASTA ställer krav på kemiskt innehåll i bygg och anläggningsprodukter. EU:s lagstiftning REACH är kärnan i BASTA: s krav på kemiskt innehåll. BASTA är ett ickevinstdrivet bolag som drivs och utvecklas gemensamt av IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier. Biodiversitet Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, från bl a landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Dagvattensystem De konstruktioner (t ex rör) i stadsmiljön som tar hand om vattenavrinning från bl a regn och smältande snö. Ekosystemtjänster Med ekosystemtjänster avses de nyttor som naturen och ekosystemen genererar och som vi människor använder oss av. Exempel på ekosystemtjänster är pollinering, luft och vattenrening, livsmedelsproduktion samt rekreation och upplevelser. Fairtrade City Fairtrade City är en diplomering från Fairtrade Sverige. Fairtrade är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Forskningskommun Kommunförbundet Skåne har tillsammans med SLU Alnarp utvecklat konceptet forskningskommun inom miljö och samhällsplanering. Det gör det möjligt för skånska kommuner att få en kvalitetsstämpel på att man utnyttjar möjligheterna att använda medverkan och engagemang i forskning som en del av kommunens strategiska utvecklingsarbete inom miljö och samhällsplanering. Funktionsblandade strukturer Staden och dess strukturer byggs med en så stor blandning av funktioner som möjligt. Inom samma område ryms bostäder, handel, samhällsservice, fritidsverksamhet, kultur, kontor och andra verksamheter som inte är omgivningsstörande. Variation i bostadstyper, storlekar och upplåtelseformer eftersträvas. Global Action Plan En global handlingsplan för lärande för hållbar utveckling som Unesco antagit. Grönytefaktor För att få så mycket grönska som möjligt tillämpas ett system med grönytefaktor i samband med nybyggnation. Systemet innebär att byggherrarna kompenserar de ytor som hårdgörs med andra gröna ytor, t ex gröna tak, klängväxtväggar på respektive tomt. Handlingskompetens Handlingskompetens för hållbar utveckling innebär att man är emotionellt kompetent, att man har lust att engagera sig och att man har en problemmedvetenhet, både på samhälls och naturvetenskaplig nivå. Det innebär 22
även att man har kunskap om strukturella orsaker, har handlingsstrategier och ser möjliga lösningar. Industriell symbios Det innebär att industrier utnyttjar varandras flöden av råvara, produkt och avfall för att skapa en så hållbar helhet som möjligt. Innovationsupphandling Den nationella innovationsstrategin från oktober 2012 definierar innovationsupphandling som upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden. Innovativ upphandling Genom ökad kunskap och dialog mellan upphandlare och leverantörer (även mindre, lokala leverantörer) skapa bra förutsättningar för upphandlingar inom lagen för offentlig upphandling. Kemikalieplan En handlingsplan med åtgärder för att uppnå satta måloch visioner i kemikaliestrategin (se nedan). Kemikaliestrategi Ett mål och visionsdokument för att malmöborna ska exponeras mindre av skadliga ämnen. Kommundoktorand En person som inom ramen för sin anställning på kommunen på deltid går en forskarutbildning på högskola eller universitet och forskar inom ett område som är relevant för uppdraget inom kommunen. Kommunlicentiand En person som inom ramen för sin anställning på kommunen på deltid går en forskarutbildning på högskola eller universitet och forskar inom ett område som är relevant för uppdraget inom kommunen. Licentiat är graden innan doktorat. Levande Malmö Levande Malmö är ett följduppdrag till översiktsplanen och arbetet i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Fokus ligger på att genom förtätning, funktionsblandning, nya kopplingar och mötesplatser brygga över sociala, mentala och fysiska barriärer. Malvin Malvin är en förmedlingstjänst som kan beskrivas som ett internt blocket där Malmö stads förvaltningar kan förmedla möbler, böcker, hjälpmedel och annan utrustning mellan förvaltningarna. Miljöbyggprogram Syd Miljöbyggprogram Syd är Malmö stads och Lunds kommuns verktyg för att stimulera ett mer ekologiskt hållbart byggande. Programmet drivs i samarbete med Lunds universitet. Krav som ställs på byggande på av kommunen ägd mark; www.miljobyggprogramsyd.se. Närsalter Gödslande ämnen. De viktigaste är några av näringsämnena kväve, fosfor och kalium. Dessa ämnen göder sjöar, vattendrag och hav. 23
Plan för Malmös vatten Hanterar samtliga vattenrelaterade frågor (grundvatten, dagvatten, ytvatten, havsvatten etc) i Malmö och ska utgöra ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för framtagandet. Recipient Resiliens REVAQ Natur eller vattenområde/vattendrag etc som slutligen mottar utflödet från t ex ett avloppsreningsverk. Resiliens betyder ordagrant förmågan att återhämta sig från eller motstå olika störningar. Revaq är ett certifieringssystem som arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, att skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Certifieringen innebär att reningsverket bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar och är öppen med all information. Riskminskningsämnen Prioriterade riskminskningsämnen har egenskaper som bör ges särskild uppmärksamhet, t ex allergiframkallande eller mycket hög akut giftighet. Olika åtgärder kan vara aktuella beroende på vilken grupp det aktuella ämnet tillhör. När det gäller prioriterade riskminskningsämnen måste dessa alltid bedömas i den aktuella användningen och utifrån den risk som då kan uppkomma. Spillvattensystem De rör i hus och gator som tar hand om vattenavrinning från toaletter, bad, dusch, disk och handfat. UNESCO Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, som brukar förkortas Unesco (av det engelska namnet United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization), är ett av Förenta nationernas fackorgan, bildat 1945. Utfasningsämnen Utfasningsämnen anses ha sådana egenskaper att de oberoende av hur de används inte bör förekomma, t ex cancerframkallande eller hormonstörande ämnen. Vattendirektivsämnen I EU:s vattendirektiv finns för närvarande 33 ämnen/ämnesgrupper som är särskilt prioriterade för åtgärder, utfasning eller minskad användning. Värmelager T ex en ackumulatortank för lagring av varmvatten eller varmvattenlagring nere i en berggrund, antingen i ett bergrum eller i ett spricksystem. Värmelagring (ej vattenburen) kan även ske i tjocka murade eller gjutna husväggar. 24
Ansvarsfördelning i förslag till ny handlingsplan Åtgärd/nämnd Fritidsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Servicenämnden Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kulturnämnden Miljönämnden Sociala resursnämnden Stadsbyggnadsnämnden Styrelsen för CMP Stadsområdesnämnderna Styrelsen för MKB Styrelsen för VA Syd Styrelsen för Räddningstjänsten Syd Styrelsen för SYSAV Biodiversitet och ekosystemtjänster x x x x x x A Effektivare användning av energi x x x A x x x x x x x Giftfritt Malmö x x x x x x A x x x x x x x x x x Hållbar konsumtion x A x x Hållbar upphandling x x x x A x x x x x x x x x x x x Hållbar utveckling av Malmös landsbygd x x A x x Hållbart transportsystem x x A Industriell symbios x A x x x x x Klimatanpassade Malmö x x x x x A x x x x x Kunskap och engagemang för hållbar utveckling x x x x x A x x x Malmö som forskningskommun A x x Produktion av förnybar energi x x A x x x x Renare vattenflöden x x x x x A x Slutna kretslopp för närsalter x x A x Smartare resursanvändning A x x x Stadens tekniska system x x x x A x x x x x x x x x x x x Tät grön stad x x x x x A x x A = ansvar för ledning och samordning av åtgärdens genomförande x = ansvar för åtgärdens genomförande Tekniska nämnden
Koppling mellan föreslagna åtgärder och miljöprogrammets mål På de följande sidorna visas kopplingen mellan Malmö stads övergripande miljömål och de föreslagna åtgärerna i handlingsplanen. I den översta rutan finns ett av miljömålen och nedanför detta de delområden som målet består av. Under vart och ett av delområdena listas de åtgärder som, om de genomförs, bidrar till att uppnå respektive delområde. Varje åtgärd kan bidra till uppfyllandet av flera delområden inom olika övergripande miljömål. Övergripande miljömål från Malmö stads miljöprogram Delområde Delområde Delområde Delområde Åtgärdsförslag A Åtgärdsförslag B Åtgärdsförslag D Åtgärdsförslag A Åtgärdsförslag B Åtgärdsförslag D Åtgärdsförslag E Åtgärdsförslag E Åtgärdsförslag C Åtgärdsförslag F Åtgärdsförslag F
Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi Mer förnybar energi Minskade utsläpp Omställning av transporter och resvanor Anpassning till klimatförändringarna Effektivare användning av energi Hållbar konsumtion Hållbart transportsystem Hållbar upphandling Hållbar upphandling Effektivare användning av energi Hållbar konsumtion Biodiversitet och ekosystemtjänster Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Hållbar konsumtion Hållbart transportsystem Klimatanpassade Malmö Kunskap och engagemang för Kunskap och engagemang för Hållbart transportsystem Hållbar upphandling hållbar utveckling hållbar utveckling Produktion av förnybar energi Hållbar upphandling Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Stadens tekniska system Industriell symbios Stadens tekniska system Industriell symbios Smartare resursanvändning Tät och grön stad Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Stadens tekniska system Smartare resursanvändning Produktion av förnybar energi Tät och grön stad Stadens tekniska system Smartare resursanvädning Tät och grön stad Stadens tekniska system Tät och grön stad
Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Hållbar stadsutveckling Resurserna ska användas smartare Staden ska bli renare och tystare De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas God vistelsemiljö för alla i Malmö Effektivare användning av energi Hållbar konsumtion Hållbart transportsystem Klimatanpassade Malmö Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Effektivare användning av energi Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Industriell symbios Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Smartare resursanvändning Hållbar konsumtion Hållbart transportsystem Hållbar upphandling Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Smartare resursanvändning Biodiversitet och ekosystemtjänster Klimatanpassade Malmö Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Stadens tekniska system Tät och grön stad Biodiversitet och ekosystemtjänster Hållbart transportsystem Klimatanpassade Malmö Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Stadens tekniska system Malmö som forskningskommun Stadens tekniska system Stadens tekniska system Tät och grön stad Smartare resursanvändning Transporter och resvanor Tät och grön stad Stadens tekniska system Tät och grön stad Tät och grön stad
Naturtillgångar brukas hållbart Malmö ska växa resurssnålt Jordbruket i Malmö ska vara hållbart Vattentillgångarna ska skyddas Malmönaturen ska värnas Hållbart transportsystem Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Industriell symbios Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Stadens tekniska system Biodiversitet och ekosystemtjänster Hållbar konsumtion Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Industriell symbios Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Industriell symbios Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Renare vattenflöden Slutna kretslopp för närsalter Biodiversitet och ekosystemtjänster Hållbar konsumtion Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Industriell symbios Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Tät och grön stad Slutna kretslopp för närsalter Stadens tekniska system Stadens tekniska system Stadens tekniska system Tät och grön stad
I Malmö är det lätt att göra rätt Hållbar upphandling Användningen av farliga ämnen ska minska Avfallet ska återvinnas Malmö en kunskaps och innovationsstad Hållbar konsumtion och livsstil Hållbar konsumtion Giftfria vattenflöden Hållbar upphanling Hållbar konsumtion Giftfritt Malmö Hållbar upphandling Hållbart transportsystem Industriell symbios Hållbar upphandling Hållbar konsumtion Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Stadens tekniska system Hållbar upphandling Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Stadens tekniska system Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Malmö som forskningskommun Hållbart transportsystem Hållbar upphandling Kunskap och engagemang för hållbar utveckling Renare vattenflöden Stadens tekniska system Stadens tekniska system Stadens tekniska system Tät och grön stad
SIGNERAD 20141021 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 20141111 Vår referens Carin Antonson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse carin.antonson@malmo.se Remiss angående förslag till Handlingsplan för miljöprogrammet prioriterat arbete i Malmö stad 2015 2018 GRF20148739 Sammanfattning Miljöprogrammets högt ställda mål 2020 respektive 2030 speglas i Handlingsplan för miljöprogrammet i Malmö stad 20152018 där stora delar känns igen från nuvarande handlingsplan. Grundskoleförvaltningen anser att arbetet med handlingsplanen för klimat och miljöarbetet är ett viktigt arbete och instämmer i det som nämns i inledningen att det är ett omfattande arbete som måste struktureras och genomföras. Här finns flera utmaningar. Nämnder och förvaltningar måste ges tid och möjlighet att arbeta med frågorna, de måste bland annat förankras i verksamhetsplaner och i budgetprocess. En ökad samsyn är viktigt för att hitta framkomliga vägar vid intresse och målkonflikter. Flera åtgärder i förslaget är av mer processinriktad karaktär och bygger på samverkan mellan olika parter, vilket i sig är positivt, men där samverkan och process också behöver ges tid och utrymme för att forma sig. Grundskoleförvaltningen har inga synpunkter på fördelning av ansvariga för ledning och samordning, däremot att det under någon åtgärd saknas representation från vissa förvaltningar. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att avge yttrande till Miljönämnden i enlighet med föreliggande skrivelse Beslutsunderlag Handlingsplan för miljöprogrammet prioriterat arbete i Malmö stad 20152018 Tjänsteskrivelse Förslag till yttrande Beslutsplanering Grundskolenämnden 20141119
Ärendet Miljöprogrammets högt ställda mål 2020 respektive 2030 speglas i Handlingsplan för miljöprogrammet i Malmö stad 20152018, där stora delar känns igen från nuvarande handlingsplan. 2 (3) Grundskoleförvaltningen anser att arbetet med handlingsplanen för klimat och miljöarbetet är ett viktigt arbete och instämmer i det som nämns i inledningen att det är ett omfattande arbete som måste struktureras och genomföras. Här finns flera utmaningar. Nämnder och förvaltningar måste ges tid och möjlighet att arbeta med frågorna, de måste bland annat förankras i verksamhetsplaner och i budgetprocess. En ökad samsyn är viktigt för att hitta framkomliga vägar vid intresse och målkonflikter. Flera åtgärder i förslaget är av mer processinriktat karaktär och bygger på samverkan mellan olika parter, vilket i sig är positivt, men där samverkan och process också behöver ges tid och utrymme för att forma sig. Grundskoleförvaltningen har inga synpunkter på fördelning av ansvariga för ledning och samordning, däremot att det under någon åtgärd saknas representation från vissa förvaltningar. Kommentarer kring föreslagna åtgärder Biodiversitet och ekosystemtjänster: Under denna åtgärd föreslås också förskole och gymnasie vuxenutbildningsnämnden ingå. De tre skolnämndernas lokalplanering ligger under förskolenämndens ansvarsområde. Grundskolan har ett uppdrag med pedagogiskt stöd kring natur, biodiversitet och ekosystemtjänsterna. Till exempel Naturskolan arbetar med frågorna både inom grund och förskolan. Åtgärden ligger inom ramen för Grundskoleförvaltningens uppdrag. Effektivare användning av energi: I samband med nyproduktion ökar möjligheterna att ställa krav på energisnåla lösningar. Attityder och beteendefrågor ingår i skolans uppdrag. Giftfritt Malmö: Att arbeta med kemikaliefrågorna med fokus på barn och unga är positivt, då de är extra känsliga och det är angeläget att minska dem för exponering av skadliga ämnen. Kemikaliestrategi med kemikalieplan är en bra start på detta. Hållbar konsumtion: Barn och ungdomar har stort inflytande över vilka inköp som görs i familjerna och är nästa generations konsumenter. Det bör redan i dessa år sättas fokus på hållbar konsumtion. Social service som till exempel skolor och förskolor bör planeras in vid utveckling av nya bostadsområden för att skapa hållbara konsumtionsmönster. Hållbar upphandling: Det är önskvärt med spetskompetens i respektive förvaltning men grundskoleförvaltningen är tveksam till om detta är möjligt med tanke på förvaltningarnas olika uppdrag och storlek. Miljönämnden borde få ett tydligare ansvar i denna åtgärd. Upphandlingsenheten har en viktig funktion i form av upphandlare och Miljöförvaltningen som expert gällande hållbarhetsfrågorna, om vilka krav som ska ställas och hur de sedan ska utvärderas och följas upp. Rapporteringspunkterna bra och verksamhetsnära. Det är positivt att de innehåller uppgifter om att stötta beställarna ute i verksamheterna, både genom kunskapshöjande insatser, men också genom att underlätta inköp genom att rätt produkter finns upphandlade.