ShUB 31/1996 rd- RP 190/1996 rd Social- och hälsovårdsutskottets betänkande 3111996 rd Regeringens proposition med förslag tilllag om avbytarservice för lantbruksföretagare Riksdagen remitterade den 22 oktober 1996 proposition 190/1996 rd med förslag till lag om avbytarservice för lantbruksföretagare till socialoch hälsovårdsutskottet för beredning. I enlighet med riksdagens beslut har jord- och skogsbruksutskottet lämnat utlåtande i saken. Utskottets utlåtande 22/1996 rd ingår som bilaga till betänkandet. Med anledning av ärendet har utskottet hört yngre regeringssekreteraren Riitta Kuusisto vid social- och hälsovårdsministeriet, lantbruksrådet Juhani Tuisku vid jord- och skogsbruksministeriet, sakkunnige Jouko Heikkilä vid Finlands Kommunförbund, biträdande direktören Tauno Jouhtimäki vid Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, sektionschefen Kaarina Knuuti vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, anställningssekreteraren Terttu Suhonen vid Kommunaltjänstemannaförbundet, ordföranden Raimo Kivinen vid Lantbruksavbytarna rf samt agronomen, ordföranden för landsbygdsnämnden Sisko Mäkelä och lantbrukssekreteraren Merja Kemppainen. Regeringens proposition Regeringen föreslår en ny lag om avbytarservice för lantbruksföretagare, som skall upphäva den gällande lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare. En lantbruksföretagare skall ha rätt till avbytarservice i 22 dagar per år på grund av semester och till vikariehjälp för högst den tid som han av en tillfällig orsak är förhindrad att sköta sitt lantbruksföretag. Bestämmelserna om semester svarar mot de gällande bestämmelserna, och villkoren för att få vikariehjälp samt maximitiderna bibehålls i regel oförändrade utom att oavbruten vikariehjälp på grund av arbetsoförmåga i regel begränsas till 365 dagar. I vissa fall kan vikariehjälpen få fortsätta ännu längre. Rätt till veckoledighet enligt den gällande lagen slopas. Däremot skall en lantbruksföretagare med rätt till semester kunna köpa arbetsinsatser av kommunala avbytare med månadslön for högst l 00 timmar per år till ett pris som bara täcker en del av kostnaderna för avbytarens lön. A v giftsbelagd avbytarhjälp kan ordnas om kommunen har lediga avbytare. En lantbruksföretagare får välja om han anlitar den kommunala avbytarservicen eller om han själv ordnar med avbytare. I det senare fallet har han rätt att få en ersättning av kommunen. I motsats till nuläget kommer en lantbruksföretagare som själv ordnar med avbytare också att som avbytare kunna anställa en person som bor tillsammans med honom på samma lägenhet, men inte om det är en lantbruksföretagare som själv har rätt till semester på samma lägenhet. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, som tar över verkställigheten av avbytarservice, skall bland annat se till att organisera lokalf6rvaltningen. Det är i första hand kommunerna som fungerar som lokala enheter. De skall ingå uppdragsavtal om avbytartjänster, förvaltning och organiseringen av tjänsterna. Organiseringen av den lokala förvaltningen fortsätter under en övergängsperiod till utgången av 1999. Fram till dess har kommunerna en lagfäst skyldighet att ordna avbytarservicen. Till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt betalas en skälig ersättning av statens medel för förvaltningskostnaderna för avbytarservicen. Ersättningen räknas ut på kalkylerade grunder. Pensionsanstalten betalar i sin tur en ersättning till de kommuner som ordnar avbytarservice för kostnaderna för den lokala förvaltningen. Om grunderna för ersättningarna stadgas närmare i lag. Kostnaderna för avbytarservicen ersätts i sin helhet av statens medel precis som nu. Kommunerna får ett förskott för servicen utifrån verksamhetens omfattning. Propositionen hör ihop med budgetproposi- 260676
2 ShUB 31/1996 rd- RP 190/1996 rd tionen för 1997 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft i början av 1997. Utskottets ställningstaganden Propositionen har samband med en reform av hela systemet med lantbruksavbytare som inleddes 1996. Social- och hälsovårdsutskottet finner det ändamålsenligt att systemet revideras genom att det stiftas en helt ny lag om saken. Utskottet hänvisar till sitt betänkande 23/1995 rd och framhåller att de allmänna synpunkter det anför där också passar in på denna proposition. Möjligheterna att säkerställa tillgången på avbytarservice och utveckla verksamheten är i hög grad beroende av kommunernas åtgärder, deras inbördes samarbete och på en smidig och beslutsam verkställighet från Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts sida. Verksamheten bör helst huvudsakligen vara kommunal, eftersom detta ger vissa garantier för kontinuiteten ur lantbruksföretagarnas synvinkel och möjligheter att skapa tryggare villkor för lantbruksavbytarna. Utskottet finner det viktigt att det slås fast hur många timmar det behövs för att lantbruksavbytarna skall ha heltidsanställningar. Detta för att verksamheten ur både företagarnas och avbytarnas synvinkel sett skall kunna ordnas på ett rationellt sätt och målen för hela verksamheten uppnås. Utskottet hänvisar till de synpunkter som jord- och skogsbruksutskottet anför i sitt utlåtande om tolkningen och verkställigheten av lagstiftningen. Som jord- och skogsbruksutskottet framhåller är det bland annat viktigt att ge akt på hur avbytarsystemet fungerar och kostnaderna utformas och att komma med en utredning både för social- och hälsovårdsutskottet och jord- och skogsbruksutskottet om saken. Likaså anser utskottet det viktigt att 35 2 mom. 6 punkten tolkas så att kostnaderna för övervakningsbesök enligt 14 betraktas som nödvändiga kostnader för lagstadgade tjänster. På grund av jord- och skogsbruksutskottets anmärkningar om 4 i sitt utlåtande föreslår utskottet att paragrafen ändras såtillvida att den förra och den nya lantbruksföretagaren kan dela den intjänade semestern mellan sig vid generationsväxling. Utifrån de synpunkter som jord- och skogsbruksutskottet framför i sitt utlåtande föreslår utskottet en teknisk ändring i lagförslaget. Med stöd av det ovan anförda och med hänvisning till propositionens motivering föreslår social- och hälsovårdsutskottet vördsamt att lagförslaget i övrigt godkänns utan ändringar men att 4, JO och 11 godkänns sålydande: 4 Lantbruksföretagare som har rätt till semester (l mom. såsom i regeringens proposition) Utan hinder av vad l mom. stadgar har en lantbruksföretagare inte rätt till semester l) under det kalenderår, under vilket hans skyldighet att uppta i 3 l mom. l punkten avsedd försäkring börjar, med undantag för den semesterrätt som lantbruksföretagare i samma lantbruksföretag inte har tagit ut under kalenderåret ifråga; och inte heller (2 punkten såsom i regeringens proposition) lo Ordnande av den lokala förvaltningen (1-3 mom. såsom i regeringens proposition) Pensionsanstalten, den lokala enheten och den som svarar för den lokala enheten skall vid behandlingen av ärenden enligt denna lag i tillämpliga delar iaktta lagen omförvattningsförfarande ( 598/ 82). 11 Beslutanderätt Den ansvarsperson som avses i lo 3 mom. beslutar om givande av avbytarservice enligt l 2 mom., avgifter som med stöd av denna lag skall uppbäras av en servicemottagare, servicemottagares skyldighet att ersätta de kostnader som förorsakats av avbytarservice som givits utan grund samt om återkrav av ersättning enligt l 2 mom. 2 punkten som betalats utan grund. (Utesl.) Helsingfors den 22 november 1996
ShUB 31/1996 rd- RP 190/1996 rd 3 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Jouko Skinnari /sd, vice ordföranden Maija Perho /saml, medlemmarna Anne Huotari /vänst (delvis), Liisa Hyssälä /cent, Timo Ihamäki /saml, Paula Kokkonen /saml, Mikko Kuoppa /vgr, Eero Lämsä /cent, Hannes Manninen /cent, Pirkko Peltomo /sd, Margareta Pietikäinen /sv (delvis), Maija Rask /sd (delvis), Juha Rehula /cent, Osmo Soininvaara /gröna, Marjatta Vehkaoja /sd och Marja-Leena Viljamaa /sd samt suppleanterna Marjaana Koskinen /sd (delvis) och Arja Ojala /sd (delvis). Reservation I början av 1996 trädde vissa ändringar i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare och i 32 lagen om statsandelar till kommunerna i kraft. Genom dessa ändringar ville regeringen Lipponen driva igenom härda neddragningar i avbytartjänsterna och spara in 250 miljoner mark för staten redan i år. Vi kritiserade redan då regeringens planer för att de var hutlösa både för lantbruksföretagarna och avbytarna och för att sparmålen inte skulle kunna uppnås enligt en sådan tidsplan. I vår egen reservation föreslog vi att sparmålen periodiseras över tre år, vilket skulle medge en mjuklandning och förebygga uppsägningar av avbytarna. Men regeringsgrupperna tvingade igenom sin egen orealistiska plan. Nu hardet i alla fall i ärvisat sig i praktiken att regeringens förslag inte har kunnat genomföras. I höstens tilläggsbudget anvisades på grund av oinfriade sparförhoppningar inemot l 00 miljoner mark och på grund av obeaktade lönepåslag över 60 miljoner mark i extra anslag för avbytarservice. Med andra ord träffade den uppskattning av årets anslagsbehov som vi kom med för ett år sedan mitt i prick. Utan minsta hänsyn till fakta vill regeringen än en gång urholka avbytarservicen, vilket försämrar tillgången på tjänster och hotar upp till l 000 utbildade avbytare med arbetslöshet. Förslagsanslagen för avbytarservice föreslås nästa år bli neddragna med inemot en tredjedel jämfört med 1995. Detta skall ske genom att den tidigare lagen ersätts med en ny lag om avbytarservice för lantbruksföretagare. Den kommer att försämra jordbrukarnas semesterrättigheter och medföra fler inskränkningar i avbytarnas arbetstid. Regeringen har berett lagförslaget utan minsta tanke på att besparingarna borde drabba alla lika, att den haft som mål att halvera arbetslösheten och att värna landsbygdens livskraft och sysselsättning, vilket den utfåst sig att göra bland annat i sitt landsbygdspolitiska program. Man kan lugnt säga att programmet saknar all betydelse, om besluten i praktiken går stick i stäv mot det. Vi anser fortfarande att regeringen försöker nå sina sparmål enligt en orealistiskt stram tidtabell och att det bara kan lyckas genom att avbytare sägs upp eller förvandlas till deltidsanställda i stor skala. Vi menar att slutet av 15 2m om. bör strykas för att målet att trygga servicen inte skall urvattnas. Vi godkänner inte heller inskränkningen vad gäller söndagar och helgdagar i 17 l mom., eftersom inga andra yrkesgrupper heller har några sådana inskränkningar och arbetsveckan inom kreaturshushållningen omfattar 7 arbetsdagar. Revideringen av semesterlagen betyder att den nuvarande veckaledigheten slopas. Under veckaledigheten har det hittills varit möjligt att anställa en avbytare för 16-37 mark i timmen. Den genomsnittliga avgiften har varit 27 mark i timmen. Regeringen kommer med ett nytt alternativ som betyder att en jordbrukare kan köpa en arbetsinsats på högst l 00 timmar per år av en kommunal avbytare med månadslön. Ersättningen per timme är då 39 mark. Målet är att trygga avbytarnas sysselsättning, men avgiftens storlek hotar att kullkasta planerna. För att målet skall nås föreslår vi att avgiften (28 l mom.) är 70% av avgiften i regeringens proposition, vilket svarar mot den genomsnittliga ersättning som hittills tagits ut för avbytarservice under veckoledighet. För samhället vore detta ett förmånligt sätt att trygga sysselsättningen och främja en delning av arbetet. Genom dessa ändringar går det att avhjälpa de värsta bristerna i regeringens proposition, garantera att avbytarservicen för jordbrukarna fungerar och trygga sysselsättningen för avbytarna.
4 ShUB 31/1996 rd- RP 190/1996 rd Med stöd av det ovan anförda föreslår vi att lagförslaget i övrigt godkänns i enlighet med utskottets betänkande men att 15, 17 och 28 godkänns enligt följande: 15 Sätt att ordna avbytarservice (l m om. såsom i utskottets betänkande) Den lokala enheten skall avlöna ett tillräckligt och ändamålsenligt antal i l mom. l punkten avsedda månadsavlönade och tirnavlönade lantbruksavbytare så att den service som denna lag förutsätter kan tryggas på ett flexibelt och ekon o- - miskt sätt. ( Utesl.) (3 mom. såsom i utskottets betänkande) 17 Begränsningar som gäller hållande av semester (l m om. utesl.) (l mom. såsom 2 mom. i utskottets betänkande) 28 Avgifter som uppbärs för avgiftsbelagd avbytarhjälp För avbytarhjälp enligt 16 2 mom. uppbärs av den som anlitar hjälpen en tirnavgift som motsvarar 70 procent av den lägsta grundlönen enligt det allmänna kommunala tjänste- och kollektivavtalet för en avbytare med månadslön, ökad med två erfarenhetstillägg. (2 mom. såsom i utskottets betänkande) Helsingfors den 22 november 1996 Eero Lämsä /cent Hannes Manninen /cent Liisa Hyssälä /cent Juha Rehula /cent
ShUB 31/1996 rd- RP 190/1996 rd 5 JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTET Utlätande 22/1996 rd Regeringens proposition 190/1996 rd Bilaga Till Social- och hälsovårdsutskottet Riksdagen remitterade den 22 oktober 1996 proposition 190/1996 rd med förslag tilllag om avbytarservice för lantbruksföretagare till socialoch hälsovårdsutskottet för beredning och bestämde samtidigt att jord- och skogsbruksutskottet skall avge utlåtande i saken till social- och hälsovårdsutskottet. Med anledning av ärendet har utskottet hört yngre regeringssekreteraren Riitta Kuusisto vid social- och hälsovårdsministeriet, lantbruksrådet Juhani Tuisku vid jord- och skogsbruksministeriet, sakkunnige Matti Halen vid justitieministeriet, sektionschefen Kaarina Knuuti vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, ombudsmannen Tage Ginström vid Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund, anställningssekreteraren Terttu Suhonen vid Kommunaltjänstemannaförbundet, sakkunnige Jouko Heikkilä vid Finlands Kommunförbund, biträdande direktören Tauno Jouhtimäki vid Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och ordföranden Raimo Kivineva vid Lantbruksavbytarna r.f. Dessutom har Finlands Kommunförbund lämnat ett skriftligt sakkunnigutlåtande. Regeringens proposition Regeringen föreslår en ny lag om avbytarservice för lantbruksföretagare. Den gällande lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare skall upphävas genom den nya. En lantbruksföretagare skall precis som nu ha rätt till avbytarservice i 22 dagar per år på grund av semester. Rätten till veckoledighet enligt den gällande lagen slopas. Däremot skall en lantbruksföretagare som har rätt till semester kunna köpa arbetsinsatser av kommunala avbytare med månadslön. En lantbruksföretagare skallliksom nu ha rätt att välja om han anlitar kommunal avbytarservice eller om han själv ordnar med avbytare. I så fall ersätter kommunen honom för kostnaderna för en avbytare. Den föreslagna lagen skiljer sig från den gällande på den punkten att en lantbruksföretagare som själv ordnar med avbytare också skall kunna anställa en sådan person som avbytare som bor tillsammans med honom på samma lägenhet, men inte en lantbruksföretagare som själv har rätt till semester på samma lägenhet. En lantbruksföretagare som anlitar kommunala avbytartjänster skall inte ha sysselsättningsskyldighet som enligt den gällande lagen, dvs. skyldighet att för egen del svara för att avbytaren sysselsätts under en hel arbetsdag under den tid avbytarservice ges på grund av semester. Däremot förpliktas lantbruksföretagare som har rätt till semester på samma lägenhet att hålla hälften av sin semester samtidigt, om avbytartjänsten kan skötas med en avbytares arbetsinsats. Verkställigheten av avbytarservicen överförs på Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) under en övergångstid. Anstalten skall bland annat ordna den lokala förvaltningen. Lokala enheter är i första hand de kommuner som ingår ett uppdragsavtal med LPA, om att de tar hand om förvaltningen av avbytarverksamheten och ordnar servicen inom sitt eget område eller dessutom också inom en eller flera andra kommuner. LPA:s egna lokala enheter tar hand om de områden där det inte är möjligt eller ändamålsenligt att ingå uppdragsavtal Propositionen hänger samman med budgetpropositionen för 1997 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft i början av 1997. Utskottets ställningstaganden Allmänt A v propositionen framgår att det har varit nödvändigt att ändra lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare flera gånger, med den påföljden att det är mycket svårt att få ett grepp om den. Om ytterligare nya ändringar tas in i
6 ShUB 31/19% rd- RP 190/1996 rd lagen blir den ännu svårare att tyda. Därför är det enligt utskottets mening bra att regeringen föreslår en helt ny lag om avbytarservice för lantbruksföretagare. I motiven till propositionen påpekas att sparmålen för 1996 i stor utsträckning antagligen inte kommer att uppnås. Därför föreslås också bestämmelserna om vad som ingår i avbytartjänsterna bli justerade på vissa punkter. Utskottet hänvisar här till sitt utlåtande den 14 november 1995 om regeringens proposition 123/1995 rd med förslag till lag om ändring av lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare och till lag om ändring av 32 lagen om statsandelar till kommunerna, där det gör den bedömningen att sparmålen i stor utsträckning inte kommer att uppfyllas. Vidare framhåller utskottet att de medel som på grund av de föreslagna sparåtgärderna måste användas för att lindra deras bieffekter, t.ex. arbetslösheten, bör få användas för att främja nyanställningar av avbytare och därigenom hindra en passiverande arbetslöshet. Enligt utredning till utskottet försörjer sig omkring 5 000 personer som lantbruksavbytare. Flest avbytare fanns det i slutet av 1980-talet, ca 12 000. I dagsläget är en stor del av dem deltidsanställda, vilket betyder att inkomsterna ligger kring 75 procent av heltidsanställda avbytares inkomster och att arbetstiden är 25 timmar i veckan. Utskottet påpekar att ju mer heltidsanställningarna minskas, desto fler yrkesskickliga avbytare söker sig till andra uppgifter. När deltidsanställningarna ökar och antalet avbytarbefattningar minskar betyder det dessutom svårigheter med tillgången till avbytartjänster vid oväntade sjukdoms- och olycksfall. För att avbytarsystemet skall fungera är det enligt utskottets mening viktigt att avbytarnas anställningsförmåner hålls a jour, vilket också inverkar på arbetets prestige. Den föreslagna lagen kommer fortfarande att tillåta fritt val mellan att anlita kommunala avbytartjänster eller att ordna med avbytare på egen hand. Utskottet anser att det i sig är bra att det finns alternativ, men det understryker samtidigt hur viktig den kommunala avbytarservicen är. Den bidrar till att bevara anställningar. Så som ovan konstateras är det också viktigt med tanke på akuta sjukdomsfall att kommunerna vid behov kan anvisa vikarierande avbytare för att garantera att produktionen fortsätter och djuren har det bra. Utskottet framhåller att social- och hälsovårdsutskottet i sitt betänkande bör kräva att social- och hälsovårdsministeriet årligen lämnar en utredning till såväl social- och hälsovårdsutskottet som jord- och skogsbruksutskottet om hur det nu aktuella avbytarsystemet fungerar och vilka de slutliga kostnaderna blir. Anmärkningar till enskilda paragrafer 4. I lagrummet anges vilka lantbruksföretagare som har rätt till semester. En lantbruksföretagare föreslås inte ha rätt till semester under det kalt?.nderår då hans skyldighet att teckna en LFOPL-försäkring börjar, om inte försäkringen gäller hela kalenderåret. Utskottet anser att inte minst unga jordbrukare som inleder sin företagsamhet råkar i en oskälig situation. Därför menar utskottet att de som fortsätter med företagsamheten bör ha rätt att ta ut semester åtminstone i de fall, där avträdarna inte utnyttjar sin semesterrätt. Avträdaren skall således kunna avstå från sin semesterrätt under kalenderåret till förmån för fortsättaren. JO. I föreslagna Il ingår en bestämmelse om att lagen om förvaltningsförfarande är tilllämplig på ansvarspersonens beslutsförfarande. Enligt utredning till utskottet bör det framgå av lagen att också pensionsanstalten tillämpar bestämmelserna i lagen om förvaltningsförfarande när den behandlar de frågor som avses i den nu föreslagna lagen. Därför föreslår utskottet att sista meningen i föreslagna Il stryks och att l O kompletteras med följande nya 4 mom.: Pensionsanstalten, den lokala enheten och den person som ansvarar för den lokala enheten skall vid behandlingen av ärenden enligt denna lag i tilllämpliga delar iaktta lagen om förvaltningsförfarande (598/82). 16. Det framgår av propositionen att lantbruksföretagarna går miste om sin subjektiva rätt till veckoledighet. Enligt 16 2 mom. kommer däremot en lantbruksföretagare som har rätt till semester att mot en ersättning enligt föreslagna 28 l mom. kunna köpa arbetsinsatser av kommunala avbytare med månadslön. A v en utredning till utskottet framgår dock att ersättningen för köpservice kommer att vara så stor att den begränsar efterfrågan. Därför finner utskottet det behövligt att social- och hälsovårdsutskottet utreder vilka möjligheter det finns att dra ned kostnaderna för köpservice till den grad att det uppstår efterfrågan på tjänster, vilket också skulle garantera arbetstillfållen för avbytarna. 17. Enligt 2 mom. gäller skyldigheten att hålla en del av semestern samtidigt bara de lant-
ShUB 31/1996 rd- RP 190/1996 rd 7 bruksföretag där arbetsmängden och de övriga förhållandena är av en sådan art att företagsamhetens kontinuitet kan säkerställas med en arbetsinsats som svarar mot den genomsnittliga arbetstiden för en heltidsanställd lantbruksavbytare. Enligt propositionens motivering skall skyldigheten gälla gårdar där en yrkesskicklig avbytare kan klara av avbytaruppgifterna med en daglig arbetsinsats på ca 7,5 timmar. Bestämmelsen har tagits med i lagen för att den s.k. sysselsättningsförpliktelsen föreslås bli slopad i lagen om avbytarservice. Före 1996 fanns det i lagen en liknande bestämmelse om att semestrar på gårdar med en mindre husdjursbesättning än l O husdjursenheter i regel helt skulle hållas samtidigt. Utskottet påpekar att skyldigheten att hålla semester samtidigt inverkar på företagsamheten, vilket också framgår av den föreslagna bestämmelsen. Vidare är bestämmelsen förknippad med vissa mänskliga synpunkter. Utskottet uppmärksammar också att skyldigheten är diffust angiven i bestämmelsen. Därtill har man uttryckt vissa farhågor för att den i lagförslagets motivering angivna arbetstiden 7,5 timmar inte ger tillräckliga garantier för att lantbruksavbytarna har arbete på heltid. Därför anser utskottet det viktigt att det blir utrett om denna arbetstid på 7,5 timmar ger tillräckliga garantier för att lantbruksavbytarna har arbete på heltid. 21. I paragrafen föreslås bli bestämt vilket förfarande som iakttas om också någon annan än den lantbruksföretagare som har semester frigör sig från sin andel av uppgifterna och därigenom orsakar ökade uppgifter för lantbruksavbytaren. Utskottet uppmärksammar att bestämmelsen i praktiken kan leda till liknande definitionsproblem som anförts ovan om 17. Enligt propositionens motivering tillämpas bestämmelsen bara om det faktum att någon låter bli att utföra sin andel av uppgifterna leder till ökade uppgifter för avbytaren. 35.Enligt 2m om. 6 punkten räknas till kostnader som berättigar till statlig ersättning "andra nödvändiga kostnader som förorsakas av ordnande av service enligt denna lag". Enligt föreslagna 14 skall övervakningsbesök vid behov företas i ett företag. A v en utredning till utskottet framgår att det inte finns kollektivavtalsbestämmelser om kontrollbesök och att praxis varierar från kommun till kommun. Utskottet menar att kostnaderna med stöd av 35 6 mom. bör anses berättiga till statlig ersättning. Utskottet anför vördsamt att social- och hälsovårdsutskottet bör utarbeta sitt betänkande med hänsyn till det som anförts i detta utlåtande. Helsingfors den 20 november 1996 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Timo Kalli /cent, vice ordföranden Kari Rajamäki /sd, medlemmarna Raimo Holopainen /sd, Minna Karhunen /sam!, Tapio Karjalainen /sd, Annikki Koistinen /cent, Armas Komi /cent, Jari Koskinen /sam!, Esa Lahtela /sd, Tero Mö1sä /cent, Tuija Nurmi /sam! och Erkki Pulliainen /gröna samt suppleanten Gunnar Jansson /sv.