Fälthäfte i Bonitering S Värmlands län
Innehåll Användningsområde 2 Bonitering med höjdutvecklingskurvor och interceptmetoden 3 Diagram, Höjdutvecklingskurvor 4 Diagram, Interceptmetoden 8 Bonitering med ståndortsegenskaper 10 Markfuktighetsklass 10 Rörligt markvatten 10 Jordartens textur 11 Jorddjup 11 Markslag 12 Typarter för högörttyp (HÖ) och lågörttyp (LÖ) 13 Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) 13 Flödesschema 14 Avvikande ståndorter Tabeller, Tall, Fastmark 17 Tabeller, Gran, Fastmark 28 Tabeller, Tall och Gran, Torvmark 32 Sundsvall Mora Gävle Användningsområde Boniteringshäftet för S-län Göteborg Karlstad Jönköping Uppsala Stockholm Malmö Länsgräns Fälthäfte i bonitering används vid praktisk bonitering i fält. Häftet är ett komplement till Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem, författad av Björn Hägglund och Jan-Erik Lundmark. I denna finns utförligare definitioner och anvisningar om hur man ska bonitera. 2
Bonitering med höjdutvecklingskurvor Används i medelålders och äldre bestånd om beståndet är i gott skick och höjdutvecklingen är ostörd. Samtliga nedanstående krav måste vara uppfyllda. Beståndet på provytan... K1: domineras av det bonitetsvisande trädslaget K2: är likåldrigt och skillnaden mellan öh-trädens åldrar i brösthöjd är högst 15 år K3: är ej hugget uppifrån K4: har massaslutenhet 0.5 eller högre. Granbestånd skall dock hålla minst slutenet 0.7 om de inte nyligen låggallrats K5: ligger inom kurvornas tillämpningsområden vad gäller ålder och ståndortsindex K6: har inte hammats i sin ungdomsutveckling K7: har inte godslats eller dikats. Engångsgödsling i äldre skog är dock tillåten Övrehöjdsträden skall... K8: vara oskadade K9: båda tillhöra det bonitetsvisande trädslaget Härutvöver skall... K10: det lösa jordlagret vara mäktigt på provytor i yngre bestånd Övre höjd är den aritmetiska medelhöjden för de två grövsta träden (öhträden) på en provyta med 10 m radie. Bonitering med interceptmetoden Kan användas i tall- och granbestånd som är yngre än 30 år i brösthöjd och i tillämpliga delar uppfyller kraven K1-K10. Särskilt gäller att det bonitetsvisande trädslaget skall uppta minst 75 % av grundytan kraven K7 och K8 gäller utvecklingen endast tills dess att de årsskott som utgör interceptet utbildats jordlagret måste vara mäktigt, dvs. mer än 70 cm. Interceptet är längden av de 5 årsskott som följer omedelbart över 2.5 meters höjd. 3
Höjdutvecklingskurvor Tall TALL hela Sverige Övre höjd, m 34 32 30 28 14 STÅNDORTSINDEX H100, m T 30 T 28 T T T T T T T 14 T 12 T 10 12 10 8 6 4 2 40 80 Brösthöjdsålder, år 100 1 140 Ståndortsindex År till brösthöjd T14 T T T T T T T28 14 12 10 9 9 8 8 8 4
Höjdutvecklingskurvor Gran GRAN södra Sverige Övre höjd, m 34 32 30 28 14 12 10 8 G 38 G 36 STÅNDORTSINDEX H100, m G 34 G 32 G 30 G 28 G G G G G 6 4 2 0 10 30 40 50 70 80 Brösthöjdsålder, år 90 100 Ståndortsindex G G G G G G 28 G 30 G 32 G 34 G 36 År till brösthöjd 12 10 9 9 8 8 7 7 7 7 5
Höjdutvecklingskurvor Vårtbjök VÅRTBJÖRK Svealand och södra Norrland Övre höjd m 34 32 30 28 STÅNDORTSINDEX H50, m B 28 B B B B B B 14 12 10 8 6 4 2 40 80 Brösthöjdsålder, år 6
Höjdutvecklingskurvor Ek, Contortatall EK Övre höjd m 32 STÅNDORTSINDEX H100, m EK 30 30 EK 28 28 EK EK EK EK EK 14 12 10 8 6 4 2 40 80 Total ålder, år 100 1 Antal år till brösthöjd för övrehöjdsträden Trädslag Bok Ek Ståndortsindex 12 10 H 100 m 28 32 11 10 10 10 9 CONTORTATALL norra Sverige Övre höjd m STÅNDORTSINDEX H50, m 34 32 C 28 30 C 28 C C C C C C 14 14 12 10 8 6 4 2 40 Brösthöjdsålder, år Norra Sverige: Norrland och Kopparbergs län 7
Interceptmetoden Tall TALL STÅNDORTSINDEX H100, m 30 28 Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet 100 m 500 m 6 8 10 12 14 28 30 32 34 36 Intercept, dm TALL STÅNDORTSINDEX H100, m 28 Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över havet 100 m 500 m 14 12 6 8 10 12 14 28 30 32 34 36 Intercept, dm 8
Interceptmetoden Gran GRAN N STÅNDORTSINDEX H100, m 34 32 30 28 Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper oberoende av klass för rörligt markvatten Övriga markvegetationstyper med rörligt markvatten (klass K eller L) Höjd över havet 0-0 m 300 m 400 m 10 12 14 28 30 32 34 36 38 40 42 Intercept, dm GRAN N STÅNDORTSINDEX H100, m 30 28 Ristyper, Starr-fräkentyp och Lavmarkstyper då rörligt markvatten saknas (klass S) Höjd över havet 0-0 m 300 m 400 m 10 12 14 28 30 32 34 36 38 40 Intercept, dm 42 9
Bonitering med ståndortsegenskaper Används på kalmark och i bestånd där övrehöjdsträden inte svarar mot växtplatsens bördighet dvs. där de andra metoderna inte kan användas. Markfuktighetsklass Torr mark Grundvattnet djupare än 2 m. Plan mark på mäktiga isälvsavlagringar. Kullar, markerade krön och åsryggar. Platåer och flacka, högt belägna terrängavsnitt med hällar eller grov jordart. Rörlligt markvatten saknas. Frisk mark Grundvattenytan på ett djup av 1-2 m under markytan. Plan mark och sluttningar. Inga vattensamlingar i markytan. Fuktig mark Grundvattenytan närmare markytan än 1 m och i extrema fall synlig i markerade svackor. Plan mark i låg terräng. Nedersta delen av längre sluttningar och plan mark närmast intill dessa. Sommartid kan man gå torrskodd om man utnyttjar tuvor. Träden växer ofta på socklar. Ofta bevuxen med sumpmossor. Blöt mark Grundvattnet bildar vattensamlingar i markytan. Man kan inte gå torrskodd. Tall och gran kan endast undantagsvis uppträda beståndsbildande. Rörligt markvatten a) Stark lutning >3: (<15 %) Krön S K 0 30 m b) Svag lutning 1-3: (5-15 %) Krön S 10 0 40 m c) Plan mark omedelbart nedanför sluttning med K eller L 100 m K K eller L L 150 m K resp L 25 m S = Saknas K = Kortare perioder L = Längre perioder S L
Jordartens textur ST: Sten Mineraljordspartier med kornstorlek mindre än 2 cm i diametersaknas på provytan (räknat ned till ca 0.5 m från markytan). Morän Sediment GR: Grusig morän Rik på gruskorn Kornstorlek Grus (diam 2- mm) 2- mm. fattig på mindre partiklar än sand. Ofta stenrik. SA: Sandig morän Kan ej formas eller Kornstorlek Grovsand rullas. 0.6-2 mm. Sandpartiklar dominerar. Vanligen måttligt rik på sten och block. SM: Sandig-moig Kan formas. Kornstorlek morän Finare fraktioner 0.06-0.6 mm. Mellansand-Grovmo av SM kan även Finare fraktioner rullas, dock ej av SM (grovmo tunnare än 4 mm. 0.06-0.02 mm) kan Måttligt mycket formas, men ej sand kvar i handen rullas. vid blötning. FM: Finjordrik morän Kan rullas till 4 mm Kornstorlek mindre Finmo-Mjäla-Lera eller tunnare. än 0.06 mm. Kan Obetydligt med sand rullas till 6 mm kvar i handen vid eller tunnare. blötning. Jorddjup Mäktigt jorddjup Tämligen grunt jorddjup Grunt jorddjup Mycket varierande jorddjup Mer än 70 cm. Inga synliga hällar. Mellan och 70 cm. Enstaka hällar. Ståndorter på plan eller svagt sluttande mark med riklig förekomst av skenhälla. Mindre än cm. Rikligt med hällar. Brottytor i berggrunden delvis synliga. 11
Flödessfhema för bestämning av SUMPMOSSLOKAL sumpmossor = björnmossor + vitmossor Täcker bottenskiktet (samtliga mossor och lavar) mer än 1 % av provytan? Nej Ja Täcker bottenskiktet mer än 1/8 av provytan? Nej Ja Täcker sumpmossarna mer än 1/8 av provytan? Utgör sumpmossorna mer än halva bottenskiktet? Ja Nej Ja Nej Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Ej sumpmosslokal Markslag Fastmark Torvmark Någonstans inom provytan finns mineraljord eller häll inom 30 cm:s djup från markytan. På provytan förekommer torvjord vars tjocklek inom hela ytan överstiger 30 cm. Flödesschema för bestämning av bottenskiktstyp på TORVMARK 12 Nej MOSSOR + LAVAR Täcker befintligt bottenskikt mer än 1 % av beaktad provyteareal? Ja Täcker lavar mer än 1/2 av befintligt bottenskikt? Nej Täcker vitmossarter mer än 1/2 av befintligt bottenskikt? Nej Varken vitmosstyp eller lavtyp Ja Ja Vitmosstyp eller lavtyp
Typarter för högörttyp (HÖ) och lålgörttyp (LÖ) Allmän tämligen allmän Mindre allmän, enstaka eller saknas Högörter Brudborste Trolldruva Busk-stjärnblomma Skogsbingel Brännässla Älgört Gulplister Smörblommor Kärrtistel Ängssyra Gulsippa Sårläka Midsommarblomster Högvuxna ormbunkar Kirskål Tandrot Ormbär (utom örnbräken) Kärrfibbla Tolta Rödblära Lund-stjärnblomma Tvåblad Skogssallat Myskmadra Stinksyska Nordisk stormhatt Strätta Ramslök Lågörter Blåsippa Ekbräken Harsyra Humleblomster Hultbräken Vitsippa Lungört Nunneörter Svalört Vårlök Vårärt Lågörter om det finns minst en av ovanstående arter Daggkåpa Smörblommor Gullviva Ekorrbär Veronikor Violer (vissa) Hönsbär Violer (vissa) Stenbär Smultron 1) Arten räknas ej som lågört om stark kulturpåverkan föreligger eller om ståndorten bär tydliga spår av att tidigare under senaste 50-årsperioden ha nyttjats för jordbruk eller varit inhägnad betesmark. Härom vittnar bl.a. närliggande husgrunder, stenrösen, rester av stängsel m.m. Lågörter som tillkommer på torvmark Blodrot Slåtterblomma Björnbrodd Kärrfräken Dvärglummer Orkidéer (Jungfru Marie nycklar) Orkidéer (vissa) Typarter för starr-fräkentyp (STA-FRÄ) Halvgräs Skogsfräken Vattenklöver Hjortron (Räknas till starr-fräkentypen endast om skogsfräken eller vattenklöver ingår i fältskiktet eller om det bland halvgräsen finns någon art, vars blad fullt utvecklade och lodrätt upphållna når mer än 50 cm över markytan. Obs! gäller inte de blombärande strånas höjd. På försommaren bör man mäta på fjolårets bladverk). 13
BÖRJA HÄR Täcker BB mer än 1% av BPY? Täcker lavar mer än 1/4 av BB? LAVMARK MOSSMARK Finns typarter för HÖ eller LÖ? Finns minst 3 typarter för HÖ? Täcker typarter för HÖ+LÖ mer än 1% av BPY och är de spridda över mer än 1/4 av provytan? Finns någon typart för HÖ? Finns enstaka exemplar av typarter för HÖ el. LÖ i luckor inom i övrigt slutet planterat granbestånd? Täcker BF mer än 1/ av BPY? Finns 2 typarter för HÖ som tillsammans täcker mer än 1/ av BF? Finns minst 2 typarter för LÖ eller 1 för HÖ+1 för LÖ som tillsammans täcker mer än 1/ av BF? Täcker en typart för HÖ minst 1/8 av BPY? Täcker 1 typart för LÖ (blåsippa - vårärt) mer än 1/8 av BPY? Täcker stormhatt eller totalt mer än 1/ av BPY? Högörttyp HÖ ÖRTTYPER Lågörttyp LÖ Mark utan fältskikt UF Täcker ris mindre än 1/4 av BPY? Är blåbär dominerande ris? 14 Örttyp utan ris HÖUR resp. LÖUR Örttyp med blåbärsris HÖMR/BLÅ resp. LÖMR/BLÅ UNDERORDNADE ÖRTTYPER Örttyp med ris utom blåbär HÖMR/EJ BLÅ resp. LÖMR/EJ BLÅ 1) Om ståndorten har ett slutet planterat granbestånd är enstaka förekomst av typarter för HÖ alt LÖ utslagsgivande, dvs. kravet på täckning åsidosätts i ett sådant fall.
Täcker lavar mer än 1/2 av BB? Lavrik typ LAVRIK Lavtyp LAV LAVMARKSTYPER Flödesschema För bestämning av markvegetationstyp på fastmark Ja Nej Täcker gräs+ örnbräken + örter mer än 1/4 av BF? Täcker starrfräkentyparterna mer än 1/4 av BF? Gå vidare Är täckningen större för bredbladiga gräs+ örnbräken + typarter för HÖ och LÖ än för smalbladiga gräs + övriga örter? Har blåbärsriset större täckning än de lågvuxna halvgräsen då dessa dominerar bland typarterna? Täcker följande typarter minst 1/2 av BF? örter + gräs + ormbunkar + lummerväxter + blåbär? + lingon + mjölon? Ackumulering av ar ternas täckning + kråkbär + ljung? + odon + skvattram + rosling + tranbär? Bredbladig grästyp + örnbräken BRGR Smalbladig grästyp SMGR GRÄSTYPER Starrfräkentyp STA-FRÄ BLÅ LING Blåbärstyp Lingontyp Kråkbärljungtyp KRÅK-LJU RISTYPER Fattigristyp FA-RIS Förkortningar BPY = Beaktad provyteareal BF = Befintligt fältskikt BB = Befintligt bottenskikt HÖ LÖ = Högörttyp = Lågörttyp Täckningsgrader Andel av hel provyta med 10 m radie 1% 2 3 m 1/4 2 80 m 1/ 1/2 1 1/8 40 1/1 315 15
Avvikande ståndorter Olika typer av avvikande ståndorter på produktiv skogsmark klassificeras enligt nedan, varefter ståndortsindex skattas på vanligt sätt. Avvikande ståndortstyp Lavmarkstyp med örtrikt fältskikt Torr mark med sumpmossfläckar Klassificeras som Lavmarkstyp Frisk mark Torr mark med grandominerat Frisk mark bestånd Fuktig mark med lavmarkstyp Sumpmosslokal med starrfräkentyp Frisk mark med lavmarkstyp och Lingontyp och sämre ristyper grandominerat bestånd Minska SI med % Torv och häll på samma provyta Tall på torr mark med tämligen grunt jorddjup. Minska SI med 10 % Grunt jorddjup eller mycket varie- Tall på torr mark med tämligen rande jorddjup och/eller jordar- grunt jorddjup. Minska SI med tens textur angiven som sten 10 % Undantag: Sluttningar med Jordart anges som grus och SI växtlig skog som uppenbarligen beräknas på vanligt sätt påverkas av rörligt markvatten Blöt mark utan rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark klass S utan rörligt markvatten. Minska SI med 30 % Blöt mark med rörligt markvatten Sumpmosslokal på fuktig mark under längre perioder klass L utan rörligt markvatten klass S VAR SÄRSKILT KRITISK VID BONITERING AV AVVIKANDE STÅND- ORTER. ÄR ERHÅLLNA VÄRDEN RIMLIGA? JÄMFÖR MED NORMALA STÅNDORTER I OMGIVNINGEN!
Tall på torr mark Tall på torr mark 100-400 meter över havet S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass SM SA GR SM SA GR Breddgrad Höjd över havet, m 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 Örttyper eller Bredbladig grästyp Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp eller Blåbärstyp - - 27 25 23 25 25 25 23 21 25 25 23 25 23 21 23 21 25 23 23 21 23 23 21 23 21 21 23 23 23 21 23 21 19 23 23 21 23 21 19 21 19 23 21 19 21 19 21 21 Lingontyp, Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp - 23 21 21 19 23 21 19 21 19 21 19 21 19 21 21 19 19 21 19 19 17 19 17 19 19 17 Lavrik typ Lavtyp - - 19 17 19 17 19 17 19 17 19 17 17 15 19 17 17 17 15 17 17 15 17 17 15 17 17 15 17 15 14 17 15 17 17 15 17 14 15 14 17 17 15 17 15 14 15 14 15 15 14 17
Tall på torr mark Tall på torr mark 500-700 meter över havet S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m 500 0 700 700 500 0 500 0 700 500 0 700 0 700 500 500 0 700 Örttyper eller Bredbladig grästyp 15 19 17 15 19 17 15 14 17 14 Mark utan fältskikt, Smalbladig grästyp eller Blåbärstyp 19 17 15 19 17 15 14 14 17 15 13 17 15 13 Lingontyp, Kråkbär-Ljungtyp eller Fattigristyp 14 17 15 13 17 15 13 14 13 14 12 15 13 12 Lavrik typ 15 14 12 15 13 12 14 13 11 14 12 11 14 12 11 13 12 10 Lavtyp 14 13 11 14 13 11 14 12 11 13 12 10 13 11 10 12 11 10
Höjdutvecklingskurvor Tall på frisk mark Gran Tall på frisk mark Örttyper, Mark utan fältskikt och Grästyper S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp 100 0 Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup 300 400 500 0 700 Höjd över havet, m 100 0 300 400 500 0 700 Breddgrad Högörttyp utan ris eller Högörttyp med blåbär Lågörttyp utan ris, Lågörttyp med blåbär eller Grästyper - - 28 28 27 27 25 23 21 27 25 25 25 23 25 25 23 23 21 19 23 23 23 21 19 Örttyp med ris utom blåbär eller Mark utan fältskikt - 25 23 23 23 21 19 21 21 21 19 17 19
Tall på frisk mark Tall på frisk mark Ristyper. 100-400 meter över havet Rörligt markvatten klass S och klass K S-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Blåbärstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m Rörligt markvatten 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 25 25 23 25 23 25 25 23 23 23 23 23 23 23 21 23 23 21 23 21 21 21 21 21 21 21 19 21 21 21 21 19 19 19 19 19 19 17 S, K Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp 25 25 23 23 23 21 21 21 21 19 21 19 19 19 19 23 23 23 23 23 21 21 21 21 19 21 19 19 19 19 19 19 17 23 23 23 23 21 21 21 21 19 19 19 19 19 19 17 17 17 21 21 21 21 19 19 19 19 17 19 17 17 17 17 17 21 21 21 19 21 19 19 19 19 19 17 17 17 17 17 17 17 17 17 15 21 19 19 19 19 17 17 17 17 17 17 17 17 15 15 19 19 19 19 17 19 17 17 17 17 17 17 15 15 15 14 15 15 15 14
Höjdutvecklingskurvor Tall på frisk mark Gran Tall på frisk mark Ristyper. 100-400 meter över havet Rörligt markvatten klass L S-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär-Ljungtyp Fattigristyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR Höjd över havet, m LRörligt markvatten 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 27 27 27 25 25 25 23 25 25 25 23 25 25 23 23 23 23 23 21 21 21 21 21 19 21 19 25 25 25 23 25 25 23 25 25 25 25 23 23 23 23 21 21 21 21 21 21 19 19 25 25 25 23 23 23 23 23 23 21 21 21 21 21 19 19 19 19 19 17 23 23 23 21 23 21 23 23 21 21 19 19 19 19 19 19 19 17 17 23 23 23 23 21 21 23 21 21 21 21 19 19 19 19 19 19 17 17 21 21 21 21 19 21 21 21 19 21 19 19 19 19 19 17 19 17 17 17 17 17 17 21 21 21 19 19 19 19 19 19 17 17 17 17 17 17 17 15 15 15 21
Tall på frisk mark Tall på frisk mark Ristyper. 500-700 meter över havet. Endast S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup Texturklass FM SM SA GR SM SA GR 500 0 700 700 Höjd över havet, m 500 0 500 0 700 0 700 500 500 0 700 500 0 700 500 0 700 Rörligt markvatten S, K Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär Ljungtyp Fattigristyp 21 19 19 17 17 15 17 14 19 17 17 15 15 14 17 19 17 14 15 13 17 15 15 14 15 14 13 17 15 15 15 13 15 13 12 17 15 17 14 15 14 13 14 13 12 15 14 15 13 14 13 12 13 12 11 L Blåbärstyp Lingontyp Kråkbär Ljungtyp Fattigristyp 19 21 19 15 21 21 19 19 17 17 15 19 17 17 15 15 14 19 19 17 17 15 14 15 14 13 19 17 15 14 15 14 13 17 15 15 13 15 14 12 17 15 17 15 14 15 14 13 14 13 12
Höjdutvecklingskurvor Tall på frisk mark Gran Tall på frisk mark Lavmarkstyper. 100-400 meter över havet S-län Ståndortsindex H100, M Breddgrad Markvegetationstyp Plan mark klass S Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup No sluttning Övrig mark Plan mark klass S Höjd över havet, m No sluttning Övrig mark 100 0 300 400 400 100 0 300 400 100 0 300 400 400 100 0 300 400 Rörligt markvatten S, K Lavrik typ Lavtyp - - 19 19 19 19 17 17 17 17 17 17 17 17 21 19 19 19 19 19 19 19 19 19 17 17 17 17 15 15 15 15 15 15 14 15 15 14 17 17 17 17 17 17 17 15 L Lavrik typ Lavtyp - - 19 17 17 21 21 19 19 19 19 19 19 15 15 17 17 17 17 17 17 17 17 17 23
Tall på frisk mark Tall på frisk mark Lavmarkstyper. 500-700 meter över havet. Endast S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Plan mark klass S Mäktigt jorddjup Täml. grunt jorddjup No sluttning Övrig mark Plan mark klass S No sluttning Övrig mark Höjd över havet, m 500 0 700 500 0 700 500 0 700 500 0 700 500 0 700 500 0 700 Rörligt markvatten S, K Lavrik typ Lavtyp 15 14 15 14 13 17 15 14 15 14 13 15 15 14 14 14 13 14 13 12 15 14 13 14 13 12 15 13 15 14 13 L Lavrik typ Lavtyp 17 15 19 17 17 17 15 15 14 14 14 13 15 15 15 14
Höjdutvecklingskurvor Tall på fuktig mark Gran Tall på fuktig mark 100-400 meter över havet Ej sumpmosslokal Markvegetationstyp Örttyper S-län Ståndortsindex H100, M Ej sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR Höjd över havet, m Rörligt markvatten S, K Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper - - - - Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Lljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper - - - - 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 Breddgrad L 27 25 23 21 25 23 21 25 25 23 21 25 25 23 19 25 23 23 19 23 19 21 19 23 21 19 23 21 23 21 21 21 19 17 21 15 17 14 21 17 19 17 14 17 15 14 19 19 17 15 17 15 14 17 15 13 19 17 15 17 15 14 13 15 14 13 27 27 25 23 25 23 25 25 23 27 25 25 23 25 23 25 23 25 23 25 23 25 23 23 21 23 23 23 21 23 23 21 21 21 19 21 19 19 17 17 17 17 21 19 19 17 17 17 15 19 19 19 17 17 17 17 15 19 19 17 17 15 15 15 14 25
Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark 100-400 meter över havet Sumpmosslokal Markvegetationstyp Örttyper S-län Ståndortsindex H100, M Sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR Höjd över havet, m Rörligt markvatten S, K Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper - - - - Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Lljungtyp eller Fattigristyp Starr Fräkentyper - - - - 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 Breddgrad L 25 23 21 19 23 21 19 23 21 19 25 23 21 19 23 21 19 23 23 21 19 23 23 21 19 17 21 21 19 17 21 19 17 21 17 19 19 17 15 17 15 14 15 13 19 17 15 19 15 17 15 13 15 14 13 19 17 15 17 14 15 14 13 15 15 14 12 17 14 17 15 14 15 15 13 12 15 14 13 12 25 25 23 23 23 23 23 21 25 23 23 21 23 21 23 21 23 21 23 23 21 23 21 21 19 21 19 21 19 19 19 19 17 17 17 15 17 15 19 19 17 19 19 17 17 15 15 14 19 17 17 15 14 15 15 14 17 17 17 17 15 15 15 14 14 15 14 14 13
Tall på fuktig mark Tall på fuktig mark 500-700 meter över havet. Endast S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp 500 Sumpmosslokal Texturklass FM SM SA GR FM SM SA GR 0 700 500 0 700 500 0 700 Höjd över havet, m 500 0 700 500 0 700 500 0 700 500 0 700 500 0 700 Rörligt markvatten S, K Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp 15 13 17 15 12 14 12 10 15 12 17 14 12 14 12 10 17 14 12 14 11 13 11 9 14 11 15 13 11 13 11 9 17 14 12 14 11 13 11 9 14 11 13 11 13 11 9 13 11 15 13 11 12 11 9 15 13 10 14 12 10 12 10 8 Starr Fräkentyper 12 10 9 12 10 8 12 10 8 11 9 8 11 10 8 11 9 8 11 9 7 10 9 7 Örttyper 21 21 19 17 19 17 17 19 17 15 Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp 21 19 21 19 17 17 19 17 19 17 15 17 15 L Kråkbär Ljungtyp eller Fattigristyp 17 14 17 15 14 15 14 15 14 13 15 13 14 13 15 14 13 14 13 12 Starr Fräkentyper 15 14 12 14 13 12 14 13 12 13 12 11 14 13 12 13 12 11 13 12 11 12 11 10 27
Gran på frisk mark Gran på frisk mark 1) S-län 100-400 meter över havet Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Ej sumpsmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Breddgrad Höjd över havet, m 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 Högörttyp utan ris Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Blåbärstyp Lingontyp och Sämre ristyper 32 31 30 30 30 29 27 28 28 27 30 30 29 29 29 28 27 27 25 30 29 28 28 28 27 25 28 28 27 27 27 25 25 25 23 28 27 25 27 23 21 25 23 25 23 21 23 21 19 33 32 31 31 31 30 29 29 29 28 31 31 30 30 29 28 27 28 28 27 25 30 30 29 29 29 28 27 27 25 29 29 28 28 28 27 25 25 29 28 28 27 25 23 25 23 21 25 23 23 23 21 33 33 31 32 31 30 28 30 29 28 27 32 31 30 31 30 29 28 29 28 27 31 30 29 30 29 28 27 28 27 25 30 29 28 29 28 27 27 25 29 28 27 28 27 25 25 23 27 25 25 23 23 21 29 29 28 28 28 27 25 25 28 28 27 27 27 25 25 23 27 27 25 25 23 25 25 25 23 23 21 25 25 23 21 23 21 19 23 23 21 19 21 19 30 30 29 29 29 28 27 27 25 29 29 28 28 27 25 25 28 28 27 27 27 25 25 23 27 27 25 23 27 25 23 23 25 23 23 21 31 30 29 30 29 28 27 28 27 25 30 29 28 29 28 27 27 25 29 28 27 28 27 25 25 23 28 27 27 25 25 27 25 23 23 23 21 25 23 21 1) Tabellvärden sänks med 5 % på torr/mäktig mark. med 10 % på frisk/tämligen grund mark. med 15 % på torr/tämligen grund mark. 28
Gran på frisk mark Gran på frisk mark 1) S-län 500-700 meter över havet. Endast Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m 500 0 700 700 500 0 500 0 700 500 0 700 0 700 500 500 0 700 Högörttyp utan ris 25 23 21 25 23 21 21 19 23 21 23 Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Mark utan fältskikt 23 21 21 19 23 21 21 21 21 19 21 19 21 23 21 19 19 Grästyper 21 19 23 21 19 19 17 21 19 21 Blåbärstyp Lingontyp eller Sämre typer 19 17 14 17 15 13 19 17 15 14 17 17 15 13 14 12 14 17 15 13 19 17 19 17 1) Tabellvärden sänks med 5 % på torr/mäktig mark. med 10 % på frisk/tämligen grund mark. med 15 % på torr/tämligen grund mark. 29
Gran på fuktig mark Gran på fuktig mark 100-400 meter över havet Odikat. (på dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H100 meter eller bättre, annars ingen höjning). S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Ej sumpsmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Breddgrad Höjd över havet, m 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 Högörttyp utan ris Mark utan fältskikt Lågörttyp utan ris Örttyp med ris eller Grästyper Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyper 32 31 29 30 29 27 25 28 27 25 23 30 29 28 29 28 27 30 29 27 28 27 23 25 28 27 25 27 25 21 25 23 21 23 23 21 19 23 23 21 19 21 21 19 17 33 32 30 32 30 29 29 28 27 32 31 29 30 29 28 25 28 27 31 30 28 30 28 27 25 27 25 23 29 28 27 28 27 25 23 25 28 27 25 25 25 23 34 33 31 32 31 30 28 30 29 28 32 31 30 31 30 29 27 29 28 27 25 31 31 29 30 29 28 28 27 30 29 28 28 28 25 23 28 27 27 25 23 25 23 25 23 23 21 21 29 28 27 28 27 25 23 25 28 27 27 25 23 21 28 27 25 25 23 25 25 23 21 23 21 19 25 23 23 21 21 21 21 19 19 31 30 28 29 28 27 27 25 23 30 29 27 28 27 25 29 28 27 25 23 25 25 23 21 27 25 25 23 25 23 25 23 21 19 23 21 21 19 17 31 30 29 30 29 28 28 27 30 29 28 29 28 27 25 27 25 23 29 28 27 28 27 25 28 27 23 25 23 21 25 25 23 23 21 23 21 21 19 30
Gran på fuktig mark Gran på fuktig mark 500-700 meter över havet Odikat (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H100 meter eller bättre, annars ingen höjning). S-län Ståndortsindex H100, M Markvegetationstyp Ej sumpmosslokal Sumpmosslokal Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m 500 0 700 700 500 0 500 0 700 500 0 700 0 700 500 500 0 700 Högörttyp utan ris Mark utan fältskikt Lågörttyp utan ris Örttyper med ris eller Grästyper Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyper 21 15 17 15 19 14 17 15 13 15 13 12 19 21 21 15 19 17 15 14 14 13 21 19 23 21 21 19 17 14 19 17 15 19 14 14 17 15 13 14 12 14 13 11 15 17 15 19 17 14 14 17 15 13 15 13 12 21 19 17 21 19 17 15 15 13 31
Tall på torvmark Tall på torvmark 100-400 meter över havet S-län Ståndortsindex H100, M Fältskiktstyp 100 Bottenskikt Varken vitmosstyp eller lavtyp Texturklass S, K L S, K L 0 300 400 Höjd över havet, m Bottenskikt Vitmosstyp eller lavtyp 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 Dikningsingrepp Breddgrad Dikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp 23 21 21 19 21 19 21 19 19 17 19 19 17 25 23 23 21 23 21 23 21 21 19 21 19 19 19 19 17 17 17 17 17 17 15 15 14 21 21 19 19 17 19 19 19 17 17 Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp 17 17 17 15 17 15 19 19 19 17 17 15 14 15 15 14 13 14 14 13 13 17 17 15 14 15 15 14 Odikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp 19 19 17 17 17 17 17 17 15 17 15 15 15 15 15 14 13 15 14 14 13 21 21 19 19 19 19 19 17 17 17 17 17 15 15 15 14 17 15 14 15 15 14 15 15 14 15 15 14 13 14 14 13 13 14 13 13 13 13 12 11 13 12 12 11 19 17 17 17 17 17 15 17 17 15 15 14 15 15 14 15 14 14 14 14 13 13 14 13 13 12 OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 32
Tall på torvmark Tall på torvmark 500-700 meter över havet. Endast S-län Ståndortsindex H100, M Dikningsingrepp Fältskiktstyp Bottenskikt Varken vitmosstyp eller lavtyp S, K Rörligt markvatten klass Höjd över havet, m Bottenskikt Vitmosstyp eller lavtyp L S, K L 500 0 700 500 0 700 500 0 700 500 0 700 Dikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp 17 15 14 15 14 12 14 12 11 17 15 17 15 14 15 13 12 15 13 12 13 12 11 12 11 9 14 13 15 13 12 13 12 10 Odikat Örttyper Mark utan fältskikt, Grästyper, Blåbärstyp eller Lingontyp 15 13 12 13 12 11 15 13 15 13 12 13 11 10 12 11 9 14 13 11 13 12 10 Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyp 12 11 9 13 12 10 10 9 8 11 10 9 OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 33
Gran på torvmark Gran på torvmark 100-400 meter över havet Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter). S-län Ståndortsindex H100, M Fältskiktstyp Bottenskikt Ej vitmosstyp Bottenskikt Vitmosstyp Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 100 0 300 400 Breddgrad Örttyper utan ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Örttyper med ris, Blåbärstyp eller Lingontyp Lingontyp och Sämre ristyper 28 27 27 25 23 25 23 21 25 25 21 23 21 19 25 23 23 21 21 23 21 21 19 17 30 29 27 28 27 25 27 25 25 23 23 25 23 25 21 23 21 19 23 23 21 19 21 19 30 30 28 29 28 27 25 27 25 23 28 27 23 23 21 25 23 23 23 23 23 23 21 21 19 23 21 21 17 21 19 19 17 17 15 19 19 17 17 15 17 17 15 15 14 23 23 21 19 21 19 21 21 19 19 19 21 19 19 17 17 15 19 19 17 15 17 14 25 23 23 23 21 19 21 21 21 19 19 17 21 21 19 19 17 19 19 17 17 17 15 OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 34
Gran på torvmark Gran på torvmark 500-700 meter över havet. Endast Odikat. (På dikad yta höj ståndortsindex med 1 meter för värden på H100 10 meter eller bättre, annars ingen höjning). S-län Ståndortsindex H100, M Fältskiktstyp Bottenskikt Ej vitmosstyp Rörligt markvatten klass S K L S K L Höjd över havet, m Bottenskikt Vitmosstyp 500 0 700 700 500 0 500 0 700 500 0 700 0 700 500 500 0 700 Örttyper utan ris eller Mark utan fältskikt Grästyper Örttyper med ris, Blåbärstyp eller Lingontyp 19 17 14 17 15 13 14 12 17 15 14 17 15 13 19 17 19 17 15 15 13 12 14 12 10 13 12 10 14 12 15 13 11 14 12 10 17 14 14 13 15 14 12 Sämre ristyper eller Starr-Fräkentyper 15 13 11 14 12 17 14 12 11 9 13 11 10 14 13 11 OBS! Värdena är svagt underbyggda och endast tillämpbara på trädbevuxen torvmark som är produktiv skogsmark. 35
Byte av bonitetsvisande trädslag GRAN TALL Nomogram 56- Breddgrad N Ståndortstyp A BC D F E H100, m 0 500 400 0-0 Höjd över havet 12 14 28 30 H100, m 14 28 30 32 34 36 Ståndortsindex TALL Ståndortsindex GRAN Ståndortstyp Klimatområde markfuktighetsklass Markvegetationstyp Örttyper Övriga typer Lokalkontinentala områden torr mark A C frisk, fuktig och blöt mark B E Övriga områden torr mark B E frisk, fuktig och blöt mark D F 36
Byte av bonitetsvisande trädslag TALL GRAN Nomogram 62 58 BreddgradºN Ståndortstyp I H G 0 400 0 0 Ståndortstyp Höjd över havet 14 28 30 32 34 36 H100, m H100, m 14 28 30 Ståndortsindex TALL Ståndortsindex GRAN Klimatområde Markfuktighetsklass Torr mark Frisk, fuktig och blöt mark Lokalkontinentala områden G H Övriga områden H I 37
Från ståndortsindex till bonitet STÅNDORTSINDEX H100, M TRÄD- MARKVEGETATIONS- SLAG TYP M.M. 10 12 14 28 30 32 BONITET M 3 SK/HA OCH ÅR TALL Kråkbär-Ljungtyp 1.1 1.6 1.9 2.5 3.1 3.7 4.4 5.2 6.0 7.1 och sämre Lingontyp och bättre 1.4 1.9 2.4 2.9 3.6 4.3 5.1 5.9 6.8 7.7 8.8 GRAN Örttyper, Grästyper 3.6 och Mark utan fältskikt Blåbärstyp och sämre 1,5 2.0 2.6 3.1 4.3 5.0 5.8 6.6 7.5 8.4 9.3 10.4 3.8 4.5 5.3 6.1 7.0 8.0 38
39
Handledning i Bonitering Boniteringssystemet Höjdutvecklingskurvor Övre höjd Interceptmetoden Ståndortsegenskaper Brösthöjdsålder, år Ståndortsindex H100 eller H50 m Skogsstyrelsen 1985 3 Bonitet m sk /ha och år Del 1 Definitioner och anvisningar Presenterar grunderna för skogshögskolans boniteringssystem. Del 2 Diagram och tabeller Används för att bestämma ståndortsindex och bonitet. Del 3 Markvegetationstyper - Skogsmarksflora Används för att bestämma markvegetationstypen vid bonitering med ståndortsegenskaper eller för andra syften. Del 4 Torvmark Praktiska anvisningar för att bestämma dikningsbonitet. Omslagsbild: Michael Ekstrand Förlag: Skogsstryelsen 551 83 Jönköping Tel: 036-35 93 40 (dir) 036-35 93 00 (vx) Handledning i bonitering och de länsvisa fälthäfterna kan beställas hos Skogsstyrelsen, Jönköping