Samverkan för luftövervakning i Västernorrland

2009-03-02 Samverkan för luftövervakning i Västernorrland Sundsvall E4 Sundsvall över tak Timrå Kramfors Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 5 MILJÖKVALITETSNORMER, TOLERANSMARGINALER, UTVÄRDERINGSTRÖSKLAR, KRAV PÅ MÄTMETODER... 5 STATLIGA OCH REGIONALA MILJÖMÅL... 6 SAMORDNAD KONTROLL AV MILJÖKVALITETSNORMER... 7 LUFTMÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR... 8 Mätningar av svaveldioxid... 8 Mätningar och beräkningar av kvävedioxid... 9 Mätningar av partiklar... 11 Mätningar av sot... 12 Mätningar av flyktiga organiska kolväten... 13 Marknära ozon... 13 PAH, bens(a)pyren... 14 Fluorider i luft och barr... 14 STRATEGI FÖR FORTSATT LUFTÖVERVAKNING... 14 RUTINER FÖR KONTROLLEN... 16 RAPPORTERING AV MÄTDATA... 16 FORTSATT SAMARBETE OCH FINANSIERING... 16 2

Sammanfattning Luftföroreningar är fortfarande ett problem i länet. Halterna i luft har minskat men fortfarande finns det höga nivåer av luftföroreningar i flera av länets centralorter. Det utförs många luftmätningar i kommunernas regi men det finns vinster att hämta i samverkan och gemensam utvärdering av data. Örnsköldsvik och Sundsvall redovisar överskridanden av miljökvalitetsnormen för partiklar. Nivåerna av svaveldioxid och bensen är lägre och här riskerar kommunerna i dagsläget inte att överskrida miljökvalitetsnormerna. För att länet ska klara regionala och nationella miljömål samt kommande miljökvalitetsnormer måste nivåerna av luftföroreningar minska ytterligare. En arbetsgrupp i länet med representanter från vägverket, länsstyrelsen, kommuner och energikontoret har tillsammans arbetat fram en luftövervakningsstrategi. I strategin ingår att kommunerna även i fortsättningen i huvudsak ansvarar för luftmätningarna men att de samordnas och sammanställs i länet inom ramen för samverkan. I och med detta kan kvaliteten öka samtidigt som den totala kostnaden för mätningar minskar. För att åstadkomma detta samarbetar länets kommuner tillsammans med vägverket och länsstyrelsen för att gemensamt finansiera sammanställningar, beräkningar, vissa mätningar och fortsatt strategiarbete. Strategin har fått kommunernas stöd i samråd under 2006. Luftvårdssamarbetet fortsätter under 2009 där kommunerna går in med medfinansiering på mellan 3 300 och 28 800 kr beroende på storlek. Länsstyrelsens medfinansiering utgörs av en arbetsinsats för att ta fram den årliga rapporten för utsläpp från punktkällor. Vägverkets insats blir att bistå med spridningsberäkningar. Sundsvalls kommuns tar sin kostnadsandel via arbetsinsats för att arbeta fram förslag till luftövervakningsstrategi (detta dokument). Den ekonomiska insatsen (ca 50 tkr) från övriga kommuner kan finansiera Energikontorets rapport för uppdatering av utsläpp till luft. Kommunförbundet hanterar som samordnare debiteringar till kommunerna och uppdrag till Energikontoret. Länet kan genom denna lösning snabbt få igång en samordning som gör att varje kommun uppfyller lagkraven för luftmätningar och att länet ytterligare förstärker sin position som ett miljölän. Luftvårdssamarbetet förutsätter att arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och beslutar om hur de insamlade pengarna ska användas kommande år. Kommunförbundet har en sammankallande funktion men arbetet bör läggas ut på andra personer som representerar de kommuner och myndigheter som ingår i samarbetet. Strategin innehåller ett mätprogram som fördelar kostnaden för mätningar av luftkvalitet mellan kommunerna. Länet har 243 000 invånare och har därmed en skyldighet enligt Naturvårdsverkets föreskrifter att ha minst en kontinuerlig mätstation för alla föroreningar som ligger över den övre utvärderingströskeln enligt föreskrifterna. Sammanfattningsvis föreslås följande fördelning av mätansvaret inom samverkansområdet under 2009: Örnsköldsviks kommun bör bedriva mätningar av kvävedioxid och bensen vinterhalvår i gaturum. För partiklar där man under 2008 överskred miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden krävs kontinuerliga mätningar hela året. 3

Kramfors kommun har under våren 2008 genomfört mätningar av partiklar. Mätningen kommer också att genomföras under våren 2009. Mätningar av kvävedioxid utfördes senast under 2006. Inga höga nivåer uppmättes. Kommunen behöver inte mäta kvävedioxid under 2009. Ånge kommun har inte genomfört några mätningar men saknar egentligen förutsättningar för att höga nivåer av luftföroreningar ska kunna förekomma. Kommunen behöver inte mäta under 2009. Sundsvalls kommun behöver mäta kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) kontinuerligt under hela året. Bensen kan mätas indikativt. Det är en fördel om man också fortsättningsvis kan mäta svaveldioxid vinterhalvår. Mätningar bör ske i urban bakgrund och i ett gaturum med kompletterande beräkningar för andra gaturum. Timrå kommun bör fortsätta mäta kvävedioxid, svaveldioxid, partiklar och bensen vinterhalvår för att för att fortsätta den långa serie av mätningar som kommunen genomfört tidigare. Det är en fördel om man också fortsättningsvis kan mäta sot och svaveldioxid vinterhalvår. Mätningar bör ske i gaturum eller i urban bakgrund med beräkningar för gaturum. Sollefteå kommun har bedrivit mätningar av partiklar under ett antal år, senast under 2007. Kvävedioxid mättes senast under 2004/2005. Mätningar av partiklar i ett centralt gaturum visade på höga nivåer under 2004 men nivåerna har varit lägre sedan dess. Sollefteå behöver inte mäta under 2009. Härnösands kommun mätte partiklar, kvävedioxid och kolväten i gaturum senast under 2005. Kommunen har nu inlett mätning av kvävedioxid och bensen i tre gaturum i centrum. Mätningen kommer att genomföras som indikativa mätningar under tre månader under våren. Västernorrlands energikontor ska som en del i luftvårdssamarbetet vid behov genomföra en uppföljande studie av utsläppen till luft i Västernorrland Länsstyrelsen bör under 2009 genomföra en uppföljande sammanställning av utsläpp från större punktkällor i Västernorrland. En tidigare sammanställning över utsläppen 2005 finns att hämta hem från länsstyrelsens hemsida. Sammanställningen av årliga utsläpp till luft baseras på miljörapporter och rapporteringen av handeln med utsläppsrätter. Vägverket bör undersöka förutsättningarna för att under 2009 genomföra översiktliga spridningsberäkningar för att hitta punkter i länet där höga nivåer kan förekomma. Spridningsberäkningarna bör genomföras i samarbete med kommunerna. 4

Bakgrund Luftföroreningar är fortfarande ett problem i länet. Halterna i luft har minskat men fortfarande finns det höga nivåer av luftföroreningar i flera av länets centralorter. Det är främst de föroreningar som kommer från uppvärmning och industri som minskat, till exempel svaveldioxid. Biltrafikens snabba tillväxt har gjort att utsläppen av kväveoxider inte minskat i samma utsträckning. Nivåerna av partiklar ligger i flera kommuner över eller nära miljökvalitetsnormen. Införandet av katalysatorer i bilar har gjort att situationen förbättrats när det gäller kvävedioxid, men fortfarande finns det höga halter på en del platser i länet. Sveriges bilpark är den äldsta inom EU och i Västernorrland är den äldsta i Sverige. Detta innebär att andelen fordon med katalytisk avgasrening är lägre än genomsnittet. En annan luftförorening som ökar är marknära ozon, som framför allt kommer in över Sverige från andra länder i södra Europa. I arbetet med att ta fram regionala miljömål har behovet av en gemensam strategi för övervakning av luft uppmärksammats. Denna gemensamma strategi har arbetats fram av länets kommuner tillsammans med länsstyrelsen, vägverket och energikontoret. Miljökvalitetsnormer, toleransmarginaler, utvärderingströsklar, krav på mätmetoder Miljökvalitetsnormen infördes som begrepp i och med miljöbalken 1999. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas måste kommunen eller annan myndighet som regeringen bestämmer, fastställa ett åtgärdsprogram för att minska halterna så att normen uppfylls. Kommuner och myndigheter är dessutom skyldig att säkerställa att normerna uppfylls i all planering och planläggning samt när de prövar tillstånds- och anmälningsärenden och utövar tillsyn. Miljökvalitetsnormer för svaveldioxid, bly, partiklar, kolmonoxid och kvävedioxid gäller redan. Miljökvalitetsnormen för bensen ska vara uppfylld år 2010. Normerna för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren bör vara uppfyllda 2013. Normerna för ozon bör vara uppfyllda 2010 resp 2020, några absoluta skall-krav saknas här. I förordningen om miljökvalitetsnormer (2001:527) inför man också begreppet utvärderingströsklar. Om mätningar eller beräkningar visar att värdena överskrider den övre utvärderingströskeln ska kontrollen ske med mätning som kan kompletteras med beräkningar. Om värdena ligger mellan övre och undre utvärderingströskeln ska kontrollen ske genom en kombination av mätningar och beräkningar. Om värdena ligger under nedre utvärderingströskeln får kontrollen ske genom enbart beräkningar eller objektiv uppskattning. 5

Ämne Nedre utvärderings-. Tröskel Övre utvärderingströskel MKN MKN gäller från Kvävedioxid 98%-il timme 54 72 90 gäller redan 98%-il dygn 36 48 60 gäller redan Årsmedelvärde 28 32 40 gäller redan Svaveldioxid 98%-il timme 100 150 200 gäller redan 98%-il dygn 50 75 100 gäller redan Årsmedelvärde utanför 8 12 20 gäller redan tätort Kolmonoxid 8-timmars medelvärde 5 7 10 gäller redan PM10 90%-il dygn 50 gäller redan 98%-il dygn 20 30 Årsmedelvärde 10 14 40 gäller redan Bensen Årsmedelvärde 2 3,5 5 2010 Arsenik Årsmedelvärde 0,0024 0,0036 0,006 2013 Kadmium Årsmedelvärde 0,002 0,003 0,005 2013 Nickel Årsmedelvärde 0,010 0,014 0,020 2013 Bens(a)pyren Årsmedelvärde 0,0004 0,0006 0,001 2013 Ozon Max 8-timmars medelvärde 120 2010 varje dygn AOT 40 2010 AOT 40 2020 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer (μg/m 3 ) I Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2007:7) definieras närmare hur mätningar och beräkningar ska gå till. Man beskriver bl a vilka mätmetoder som betraktas som referensmetoder, hur mätplatser ska lokaliseras och osäkerheten i mätresultaten. Statliga och regionala miljömål Riksdagen har fastställt miljömål för frisk luft. Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Halten av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material eller kulturföremål. De regionala miljömålen som fastställts av länsstyrelsen, bygger på dem som fastställts av Riksdagen. Det har inte funnits skäl till att fastställa regionala miljömål som avviker från dem som gäller i nationellt. Utöver de ämnen som miljökvalitetsnormerna omfattar så finns det också miljömål för bens(a)pyren, eten, PM 2,5 och sot. 6

Förorening Halt som inte bör överskridas Medelvärdestid År då riktvärdet senast bör vara uppnått Bensen 1 År Inom en generation Bens(a)pyren 0,0003 År 2015 Bens(a)pyren 0,0001 År Inom en generation Eten 1 År Inom en generation Partiklar, PM10 35 Dygn 2010 20 År 2010 30 Dygn Inom en generation 15 År Inom en generation Partiklar, PM2,5 20 Dygn 2010 12 År 2010 Sot 10 År Inom en generation Svaveldioxid 5 År 2005 Kvävedioxid 60 Timme 2010 20 År 2010 Ozon 120 8 timmar 2010 80 Timme Inom en generation 50 Sommarhalvåret (apr-okt) Inom en generation 70 8 timmar Inom en generation Tabell 2. Regionala miljömål för luftföroreningarr (μg/m 3 ) Samordnad kontroll av miljökvalitetsnormer Naturvårdsverket har under 2006 omarbetat föreskrifterna om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2006:3). Kommunerna har även fortsättningsvis ansvaret för kontroll av samtliga miljökvalitetsnormer utom för ozon. Om kommuner samverkar kan antalet mätstationer minskas och delvis ersättas med beräkningar vilket totalt ger lägre kostnad per kommun. Samarbete mellan kommuner i ett samverkansområde kan organiseras på olika sätt. Det står kommunerna fritt att välja form för samverkan och på vilket sätt samarbetet ska finansieras. Samarbetet ska dokumenteras och i dokumentationen ska följande ingå: samverkansform deltagande kommuner rutiner för kontrollen provtagningsplatser finansiering Redovisningen om samverkan ska lämnas in till Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser årligen senast 31 mars. Rapportering av mätdata till Naturvårdsverket bör årligen göras av den som är utses till detta av arbetsgruppen för luftvårdssamarbetet. 7

När det gäller kraven på omfattning av mätningar gäller följande: Om nivån av luftföroreningar överskrider eller riskerar att överskrida miljökvalitetsnormen är kommunerna skyldiga att utföra kontinuerliga mätningar hela året. Om nivån överskrider eller riskerar att överskrida den övre utvärderingströskeln är kommunerna skyldiga att utföra kontinuerliga mätningar hela året. Om kommunerna ingår i ett samverkansområde kan det dock räcka med en eller några mätpunkter i regionen kombinerat med beräkningar. I Västernorrland med en befolkning under 250 000 kan det räcka med en mätpunkt. Mätningen måste då kompletteras med beräkningar för andra punkter. Om nivån överskrider eller riskerar att överskrida den nedre utvärderingströskeln är kommunerna skyldiga att utföra indikativa mätningar. I samverkansområden kan det räcka med indikativa mätningar i samverkansområdet kombinerat med beräkningar. Indikativa mätningar kan som lägst omfatta 8 veckor per år. Luftmätningar och beräkningar Mätningar av svaveldioxid Svaveldioxid kommer till största delen från förbränning av olja och olika industriella processer. Nivåerna har tidigare varit höga men har minskat radikalt under de senaste decennierna. De något högre värdena i Sundsvall speglar närheten till främst Korstaverket och Kubikenborg Aluminium AB. Såväl miljökvalitetsnormen 100 μg/m 3 mätt som 98-percentil av timvärden som det regionala miljömålet 5 μg/m 3 mätt som medelvärde underskrids i samtliga kommuner i länet, se tabell 3. Nivåerna underskrider också såväl den övre som nedre utvärderingströskeln för skydd av ekosystem utanför tätort (12 resp 8 μg/m 3 ). Kommunerna har därför ingen formell skyldighet att mäta svaveldioxid. Medelvärde Örnsköldsvik Urban bakgrund 1,1 2004/2005 vinterhalvår Sundsvall 2007 Över tak 2,0 Kramfors 1999/2000 Urban bakgrund 1,3 vinterhalvår Timrå 2006/2007 Urban bakgrund 0,7 vinterhalvår Timrå 2006/2007 Bakgrund 0,6 vinterhalvår utanför tätort, Sunds udde Sollefteå dec 2003- Gaturum 0,4 mars 2004 Härnösand 2 veckor februari 2001 Gaturum <0,76 Tabell 3. Luftmätningar av svaveldioxid i länets kommuner (μg/m 3 ) Sundsvall och Timrå har regelbundna mätningar av svaveldioxid i dagsläget. Mätning vid en eller båda dessa stationer är tillräckligt för att ge en översiktlig bild av halterna i länet. 8

Mätningar och beräkningar av kvävedioxid Kvävedioxid har traditionellt använts som indikator på trafikrelaterade luftföroreningar. Utsläppen av kvävdioxid kan utgöra ett hälsoproblem. Korttidsexponering för kvävedioxid kan ge försämring av lungfunktionen, en ökning av lungornas allmänna känslighet, ökning av astmatiska reaktioner och påverkan på immunsystemet. Längre tids exponering kan ge en ökning av luftvägssjukdomar. En del av dessa effekter beror troligtvis på partiklar som i allmänhet samvarierar med kväveoxider. Kvävedioxid medverkar också i bildningen av ozon och nitrerade polycykliska kolväten och bidrar till försurningen av mark och vatten. Vägverket har med den så kallade MIL-metoden gjort översiktliga beräkningar av var i länet man kan förvänta sig att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids 1. Enligt rapporten som omfattar det statliga vägnätet är det bara i Sundsvalls och Örnsköldsviks tätort som det finns en sådan risk. 35 30 25 20 15 10 5 0 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/2006 Diagram 1. Kvävedioxidmätningar under vinterhalvåren 1994-2006 (µg/m 3 Ö-vik Timrå Sundsvall Kramfors En sammanställning av aktuella mätningar finns i tabell 5. Av mätningarna framgår att ingen kommun i länet har aktuella mätningar över miljökvalitetsnormerna. Samtliga kommuners mätningar ligger dock över eller kring den nedre utvärderingströskeln (36 μg/m 3 som 98- percentil av dygnsvärden). Detta medför att det enligt förordningen om miljökvalitetsnormer finns en skyldighet för kommunerna att kontrollera nivåerna av kvävedioxid genom en kombination av mätningar och beräkningar. Gaturumsmätningar i Örnsköldsvik och Sundsvall visar att nivåerna i stadsmiljö dessutom ligger över den övre utvärderingströskeln. I Timrå ligger nivåerna i urban bakgrundsmiljö så pass högt att det är sannolikt att man också här har nivåer över övre utvärderingströskeln. 1 Beräkning av kvävedioxidhalter längs det statliga vägnätet i Region Mitt 2005. Vägverket 2001-10-10. 9

98-percentil, dygnsvärden 98- percentil timmedel Miljökvalitetsnorm Gaturum 60 90 40 Miljömål 2010 Gaturum 60 20 Örnsköldsvik 1 jan-6 juni Gaturum 51 29 2008 Örnsköldsvik 2004/2005 vinterhalvår Urban bakgrund 38 19 Sundsvall 2008 Opsis-mätning Över tak 43 56 19 Sundsvall 2008 Gaturum 55 76 33 Kramfors 2005/2006 vinterhalvår Urban bakgrund 30 12 Timrå 2006/2007 vinterhalvår Urban bakgrund 42 17 Timrå 2007/2008 Bakgrund 2,1 Sunds Udde Sollefteå nov 2004-april 2005 Gaturum 14 Härnösand feb-maj 2005 Urban bakgrund 12 Härnösand feb-maj 2005 Gaturum 18 Medelvärde Tabell 4. Aktuella mätningar av kvävedioxid i länets kommuner, μg/m 3 I flera av länets kommuner har kompletterande undersökningar utförts för att beskriva föroreningskoncentrationer i hela centrumområdet. I Örnsköldsvik har man under år 2003 utfört korttidsmätningar och spridningsberäkningar för att undersöka om den planerade arenan i hamnområdet kan medföra en ökad trafik som ger överskridanden av miljökvalitetsnormer. Utredningen visar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid överskrids intill flera centrala gator men att man i en beräkning för 2006 konstaterade att nivåerna sannolikt skulle ligga under miljökvalitetsnormerna 2. I Sundsvall har kompletterande korttidsmätningar utförts på olika ställen i centrumområdet för att analysera hur representativ gaturumsmätningen är. Resultaten indikerar att man har ungefär samma nivåer av kvävedioxid efter alla större trafikleder i staden 3. En spridningsberäkning har utförts för att beskriva utvecklingen vid en utbyggnad av hamnområdet i centrala Sundsvall 4. Resultaten visar inte på någon risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen även om det är mycket små skillnader i nivåerna av kvävedioxid mellan år 2002 och 2010 eftersom den förmodade ökningen av trafiken kommer att neutralisera effekten av renare fordon. Här finns därför en påtaglig risk att miljömålet för kvävedioxid på 60 μg/m 3 som 98-percentil av timvärden till 2010 inte kommer att nås. Sammanfattningsvis har Örnsköldsvik, Sundsvall och Timrå nivåer av kvävedioxid som riskerar att överskrida den övre utvärderingströskeln men i dagsläget inte någon av miljökvalitetsnormerna. Kramfors och Sollefteå har sannolikt i gatumiljö nivåer kring den nedre utvärde- 2 Spridningsberäkning avseende luftkvalitet i centrala Örnsköldsvik, IVL Rapport U-875, 2003-10-09 3 Luften i Sundsvall 2002/2003. Miljökontoret Sundsvall 4 Tillskott av luftföroreningar från trafik i Sundsvall. SWECO Position AB 2002-02-11, uppdrag 1651113. 10

ringströskeln. I Ånge finns inga mätningar genomförda. Det är bara Sundsvall som har mätningar som timmedelvärden. En jämförelse med miljömålet till 2010 indikerar att kommunen kommer att ha svårt att klara detta mål. Sannolikt gäller detta också Örnsköldsvik och Timrå. I ett fortsatt samarbete i länet kan antalet mätplatser begränsas. Kontinuerliga mätningar i gatumiljö kan utföras i Sundsvall kompletterat med vinterhalvårsmätningar i Örnsköldsvik och Timrå. Indikativa mätningar kan utföras i de övriga kommunerna förslagsvis var femte år. Mätningarna bör kompletteras med beräkningar av nivåer i de mest trafikerade gatumiljöerna i samarbete med Vägverket. Mätningar av partiklar På senare år har en rad studier publicerats som visar att partiklar i luft är starkt förknippade med en rad hälsoeffekter. Ökad sjuklighet, ökat antal sjukhusinläggningar på grund av luftvägssjukdomar, ökad medicinering för astmatiker, en ökad dödlighet i hjärt- kärl- och lungsjukdomar är några effekter som konstaterats efter korttidsexponering för partiklar. En ökad risk för lungcancer har också konstaterats vid längre tids exponering i djurförsök. En del hälsoeffekter orsakas av partiklar kring 10 μm men den dominerande effekten på bl a hjärtkärlsjukdomar orsakas sannolikt av mycket små partiklar mindre än 1 μm. Vissa studier indikerar att PM 2,5 därför är en bättre indikator på partiklarnas effekter än PM 10 ( partiklar mindre än 2,5 resp 10 μm i diameter). Det vanligaste sättet för närvarande är att mäta PM 10. Örnsköldsvik, Sundsvall, Timrå, Kramfors och Sollefteå har genomfört sådana mätningar. Dessa kan jämföras med miljökvalitetsnormen för PM 10 på 40 μg/m 3 som medelvärde och 50 μg/m 3 som 90-percentil av dygnsvärden över helår. Miljökvalitetsnormen gäller från 2005. 90-percentil, dygnsvärden 98-percentil dygnsvärden Medelvärde Antal dygn >50 μg/m 3 Örnsköldsvik 1 jan 10 Gaturum 93 155 37 40 juni 2008 Kramfors 1 jan 4 juni Urban bakgrund 50 111 22 16 2008 Sundsvall 2008 helår Gaturum 50 90 26 37 Timrå 2006/2007 vinterhalvår Urban bakgrund 23 85 13 8 Sollefteå dec 06-april 07 Gaturum 50 113 22 15 Härnösand 050217-050516 Gaturum 49 25 Tabell 5. Aktuella mätningar av partiklar som PM 10 i länets kommuner, μg/m 3 Här är det viktigt att notera att mätningarna omfattar olika perioder. Mätningarna i Örnsköldsvik, Kramfors och Sollefteå omfattar den period under året som har de högsta värdena vilket resulterar i högre medelvärden och percentiler än helårsmätningar.. Mätningen i Sundsvall omfattar hela året och ger då lägre percentiler och medelvärde. Diagram 2 ger en jämförelse av mätningarna under samma tidsperiod. I Örnsköldsvik och Sundsvall har miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden överskridits under 2008 och dessa kommuner har också 11

rapporterat om överskridandena till Naturvårdsverket. Antalet överskridanden har varit 40 resp 37 mot det tillåtna 35.. 250 200 150 100 Övik Kramfors Sundsvall Timrå 50 0 2008-02-01 2008-02-08 2008-02-15 2008-02-22 2008-02-29 2008-03-07 2008-03-14 2008-03-21 2008-03-28 2008-04-04 2008-04-11 2008-04-18 2008-04-25 2008-05-02 2008-05-09 2008-05-16 2008-05-23-50 Diagram 2.Dygnsmedelvärden av partiklarpm10 i de olika kommunernas mätningar under våren-2008. Utsläppen av partiklar från lokala eldstäder har i olika undersökningar konstaterats vara höga. Enligt rapporter från Institutet för Tillämpad Miljöforskning ligger nivåerna av partiklar i Lycksele över miljökvalitetsnormen. Man konstaterar att det finns risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen för partiklar i stora delar av norra Sverige i områden med lokal vedeldning 5. Någon undersökning av partikelnivåer i sådana områden har inte gjorts i Västernorrland. Det bör vara tillräckligt med kontinuerlig mätning i Örnsköldsvik och Sundsvall i de mest trafikerade gaturummen. Indikativa mätningar under vinterhalvåret och vårperioden bör bedrivas i Kramfors, Sollefteå och Timrå minst vart tredje eller vart fjärde år för att följa utvecklingen. Mätningarna behöver kompletteras med beräkningar för att uppskatta nivåerna i de mest belastade gaturummen. Mätningar av sot Vid mätning av sot så bestämmer man nivån av svarta partiklar i utomhusluft. Det finns inga miljökvalitetsnormer för sot men i många hälsostudier korrelerar sot direkt mot olika hälsoeffekter. I Västernorrland mäts sot av de kommuner som är anslutna till Urban-nätet, dvs Örnsköldsvik och Timrå. Miljömålet till 2010 på 10 μg/m 3 underskrids i dessa mätningar. 98-percentil av dygnsvärden medelvärde Örnsköldsvik 2004/2005 vin- Urban bakgrund 39 8 5 Mätningar och beräkningar av vedeldningens påverkan på luftföroreningshalter, Del 1 Lycksele. Institutet för tillämpad miljöforskning, rapport 124, mars 2004. 12

terhalvår Timrå 2006/2007 vinterhalvår Urban bakgrund 15 5 Kramfors 1999/2000 vinterhalvår Urban bakgrund 32 5,5 Tabell 6. Mätningar av sot i länets kommuner, μg/m 3. Mätningar av flyktiga organiska kolväten Flyktiga organiska kolväten, volatile organic compounds (VOC) är en mycket heterogen grupp av ämnen. Flera kolväten bedöms vara cancerogena, däribland bensen som ofta används som indikator för kolväten i luft. Miljökvalitetsnormen för bensen är 5 μg/m 3 som årsmedelvärde och gäller från 2010. Ett regionalt miljömål är satt till 1 μg/m 3 att nås senast 2020. veckomedelvärden Örnsköldsvik 2008 Gaturum 0,8-2,8 Sundsvall 2008 Gaturum 0,5-1,6 Timrå 2008 Urban bakgrund 0,3-1,8 Sollefteå nov 2006-april 2007 Gaturum 0,6-2,9 Kramfors nov 2005-april 2006 Gaturum 0,6-3,0 Tabell 7. Aktuella passiva mätningar av bensen i länets kommuner, μg/m 3.Mätningarna har bedrivits under olika perioder och kan inte jämföras med varandra. Det är sannolikt att samtliga kommuner som mätt bensen i länet har nivåer under eller kring den nedre utvärderingströskeln 2,0 μg/m 3 i gatumiljö mätt som årsmedelvärde och att kontrollen kan ske genom en kombination av mätningar och beräkningar. Mätningarna indikerar dock att halterna sjunker och snart kan mätningarna ersättas med beräkningar. Marknära ozon Ozon bildas genom reaktioner mellan kväveoxider och kolväten under inverkan av solljus. Halterna är normalt lägre inne i tätorterna än på landsbygden eftersom ozon förbrukas när kväveoxiden i bilavgaserna omvandlas till kvävedioxid. Mängden ozon sjunker därför också på vintern och intill starkt trafikerade gator. Enskilda kommuner har små möjligheter att påverka ozonhalterna inne i tätorterna. Ozon är i första hand ett regionalt problem eftersom bildningen sker högre upp i atmosfären. Höga ozonhalter kan irritera slemhinnor och lungor. Andningsbesvär hos personer med känsliga luftvägar har påvisats vid ozonhalter ner mot 160 ug/m 3. Särskilt känsliga personer kan få besvär vid ännu lägre halter. Ozon skadar också vegetation vid de nivåer som vi har i Sverige idag. Produktionsbortfallet har uppskattats till ca 1 miljard kronor om året. Svenska miljöinstitutet (IVL) har Naturvårdsverkets uppdrag att utföra mätningar och kontroll av ozonhalter i landet. Den närmsta stationen finns i Vindeln i Västerbotten, se tabell 10. Det finns också data från luftprovtagning av ozon från Storulvsjön i Sundsvalls kommun 6. Under sommaren 2007 var medelvärdet där 52 ug/m 3. 6 Övervakning av luftföroreningar i Norra Sverige. IVL Rapport B1789, juni 2008 13

År Medel Antal timmedel Antal dagar med 8h medel > µg/m3 >120 µg/m3 110 µg/m3 1998 53.9 34 11 1999 56.9 6 5 2000 54.5 8 2 2001 55.6 4 4 2002 60.7 28 11 2003 62.0 44 14 2004 58.1 147 21 2005 54.2 8 4 2006 54.2 89 18 2007 51.6 1 2 Tabell 8. Mätningar av ozon vid IVL:s station i Vindeln 7 PAH, bens(a)pyren Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är en stor grupp besläktade kemiska ämnen. Inom denna grupp finns det flera cancerframkallande ämnen varav bens(a)pyren är det mest kända. Bens(a)pyren (BaP) används ofta också som indikator på PAH. PAH förekommer i utsläpp från trafik och vedeldning. I Sundsvall har aluminiumsmältverket Kubikenborg Aluminium AB mätt PAH under lång tid. Utsläppen har varit stora och nivåerna runt smältverket har varit höga. Miljökvalitetsnormen för BaP på 1 ng/m3 gäller från 2013. Det finns också ett nationellt och regionalt miljömål till 2020 på 0,1 ng/m 3. Under år 2007/2008 har en ombyggnad av Kubals verk 2 utförts som medför kraftigt minskade nivåer av PAH i centrala Sundsvall. Här kommer provtagningar under 2009 att få visa att så blivit fallet. Fluorider i luft och barr I närområdet till Kubikenborg aluminium AB i Sundsvall undersöks fluoridhalten i luft och granbarr regelbundet. Nivåerna har legat på ungefär samma nivå under de senaste tjugo åren. Halterna av totalfluorid i luft ligger på 0,1-0,3 μg/m 3 i de centrala delarna av Sundsvall. Nivåerna uppmätta i granbarr varierar mellan 50 mg fluorider/kg torrsubstans nära aluminiumsmältverket och 10 mg i centrala Sundsvall ca 3 km från smältverket. Strategi för fortsatt luftövervakning Om varje kommun mäter för sig och inte deltar i något regionalt samarbete är behovet av mätningar relativt stort. I ett luftvårdssamarbete kan omfattningen av mätningarna på sikt minska och till en del ersättas av beräkningar. Kommunerna är skyldiga att utföra luftmätningar och länets luftvårdsstrategi förutsätter att de medverkande parterna åtar sig följande under 2009: Örnsköldsviks kommun: Kommunen bör bedriva mätningar av kvävedioxid och bensen vinterhalvår i gaturum. För partiklar där man under 2008 överskred miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden krävs kontinuerliga mätningar hela året. 7 Se ivl.se/ 14

Kramfors kommun Kramfors kommun har under våren 2008 genomfört mätningar av partiklar. Mätningen kommer också att genomföras under våren 2009. Mätningar av kvävedioxid utfördes senast under 2006. Inga höga nivåer uppmättes. Kommunen behöver inte mäta kvävedioxid under 2009. Ånge kommun Ånge kommun har inte genomfört några mätningar men saknar egentligen förutsättningar för att höga nivåer av luftföroreningar ska kunna förekomma. Kommunen behöver inte mäta under 2009. Sundsvalls kommun: Sundsvall behöver mäta kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) kontinuerligt under hela året. Bensen kan mätas indikativt. Det är en fördel om man också fortsättningsvis kan mäta svaveldioxid vinterhalvår. Mätningar bör ske i urban bakgrund och i ett gaturum med kompletterande beräkningar för andra gaturum. Timrå kommun: Bör fortsätta mäta kvävedioxid, svaveldioxid, partiklar och bensen vinterhalvår för att för att fortsätta den långa serie av mätningar som kommunen genomfört tidigare. Det är en fördel om man också fortsättningsvis kan mäta sot och svaveldioxid vinterhalvår. Mätningar bör ske i gaturum eller i urban bakgrund med beräkningar för gaturum. Sollefteå kommun: Kommunen har bedrivit mätningar av partiklar under ett antal år, senast under 2007. Kvävedioxid mättes senast under 2004/2005. Mätningar av partiklar i ett centralt gaturum visade på höga nivåer under 2004 men nivåerna har varit lägre sedan dess. Sollefteå behöver inte mäta under 2009. Härnösands kommun: Kommunen mätte partiklar, kvävedioxid och kolväten i gaturum senast under 2005. Kommunen har nu inlett mätning av kvävedioxid och bensen i tre gatrum i centrum. Mätningen kommer att genomföras som indikativa mätningar under tre månader under våren. Västernorrlands energikontor: Som en del i luftvårdssamarbetet ska energikontoret vid behov genomföra en uppföljande studie av utsläppen till luft i Västernorrland Länsstyrelsen: Länsstyrelsen bör under 2009 genomföra en uppföljande sammanställning av utsläpp från större punktkällor i Västernorrland. En tidigare sammanställning över utsläppen 2005 finns att hämta hem från länsstyrelsens hemsida. Sammanställningen av årliga utsläpp till luft baseras på miljörapporter och rapporteringen av handeln med utsläppsrätter. Vägverket: Vägverket bör undersöka förutsättningarna för att under 2009 genomföra översiktliga spridningsberäkningar för att hitta punkter i länet där höga nivåer kan förekomma. Spridningsberäkningarna bör genomföras i samarbete med kommunerna. 15

Rutiner för kontrollen För varje kommun eller samverkansområde bör det finnas en kvalitetsansvarig person som ansvarar för att det finns ett dokumenterat kvalitetssäkringsprogram och att det följs. Alla kommuner utom Sundsvall använder tjänster från Svenska Miljöinstitutet IVL vid luftprovtagning. IVL stöder kommunerna vid val av provtagningsplats, kvalitetssäkring och utbildning av personal. Sundsvall använder två andra konsulter, Oleico AB och Opsis AB som stöd vid kvalitetssäkring. I dagsläget är det inte aktuellt med ett gemensamt kvalitetssäkringsprogram för de kommuner som ingår i samverkansområdet utan ansvaret för detta ligger på respektive kommun. Om det finns intresse i länet kan formerna för gemensam kvalitetssäkring diskuteras under kommande år. Rapportering av mätdata I dagsläget använder samtliga kommuner utom Sundsvalls kommun mätutrustning och mättjänster från IVL. IVL sköter kvalitetsäkring och rapportering av mätdata till Naturvårdsverket. Detta betyder att det är bara Sundsvall av kommunerna som rapporterar in data enligt mätföreskrifterna. Fortsatt samarbete och finansiering Det finns ett behov av fortsatt samarbete i länet när det gäller luftvårdsövervakning. Länet behöver ett samarbetsorgan som kan fördjupa arbetet med en gemensam luftövervakningsstrategi och som kan hjälpa kommunerna att komma igång med beräkningar som delvis kan ersätta de dyrare luftmätningarna. Beräkningar ar svåra att komma igång med för mindre kommuner och kräver utbildning och vana vid arbetsmetodiken. Vägverket och Sundsvalls kommun har testat en modell (SIMAIR från vägverket och SMHI) och det återstår en del arbete innan modellen fungerar och ger tillförlitliga resultat. På sikt kan dock detta arbete leda till avsevärda kvalitetsförbättringar och tidsbesparingar. En arbetsgrupp i länet med representanter från vägverket, länsstyrelsen, kommuner och energikontoret har tillsammans arbetat fram ett förslag till luftvårdssamarbete i länet. I förslaget ingår att kommunerna även i fortsättningen i huvudsak ansvarar för luftmätningarna men att de samordnas och sammanställs i länet inom ramen för samarbetet. För att åstadkomma detta samarbetar länets kommuner tillsammans med vägverket och länsstyrelsen för att gemensamt finansiera sammanställningar, beräkningar, vissa mätningar och fortsatt strategiarbete. Förslaget har fått kommunernas stöd i samråd under 2006. Samarbetet har hittills resulterat i en studie av utsläpp till luft i Västernorrland, att länsstyrelsen beräknat utsläpp från punktkällor i länet och att ett förslag till luftvårdssstrategi togs fram under 2006. Samarbetet finansierades inledningsvis genom Projektet Hållbara transporter. Luftvårdssamarbetet fortsätter nu under 2009 med den årliga medfinansiering som tidigare diskuterats dvs: Länsstyrelsen 25.000 kr Vägverket 25.000 kr Sundsvalls kommun 28.800 kr Örnsköldsviks kommun 16.900 kr 16

Härnösands Kommun Sollefteå kommun Kramfors kommun Timrå kommun Ånge kommun 7.700 kr 6.500 kr 6.200 kr 5.500 kr 3.300 kr Länsstyrelsens medfinansiering utgörs av en arbetsinsats för att ta fram den årliga rapporten för utsläpp från punktkällor. Vägverkets insats blir 25 000 som kontantinsats för 2009. För kommande år kan Vägverket bistå med spridningsberäkningar. Sundsvalls kommuns tar sin kostnadsandel via arbetsinsats för att arbeta fram förslag till luftövervakningsstrategi (detta dokument). Den ekonomiska insatsen (ca 50 tkr) från övriga kommuner skall finansiera Energikontorets årliga rapport för uppdatering av utsläpp till luft. Kommunförbundet hanterar som samordnare debiteringar till kommunerna och uppdrag till Energikontoret. Länet kan genom denna lösning snabbt få igång en samordning som gör att varje kommun uppfyller lagkraven för luftmätningar och att länet ytterligare förstärker sin position som ett miljölän. Samtidigt finns det också andra som kan dra nytta av ett sådant samarbete. Till exempel kan landstinget få en naturlig utgångspunkt för en del av sitt folkhälsoarbete. Länets industrier får ett grundmaterial med data om luftutsläpp och mätningar som man kan använda i tillståndsprövningar och utvärderingar av sin egen miljöbelastning. Vägverket får en kanal för samordning av miljöarbetet när det gäller luftföroreningar från vägsektorn. Länsstyrelsen får en möjlighet att ge samarbetet i uppdrag att ta fram det regionala luftövervakningsprogrammet som man annars själva ska ta fram enligt förslag från naturvårdsverket. Det finns möjlighet att under kommande år ta in fler medfinansiärer som kan bidra till och dra nytta av länets luftvårdssamarbete. Luftvårdssamarbetet förutsätter att arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och beslutar om hur de insamlade pengarna ska användas under kommande år. Kommunförbundet bör ha en sammankallande funktion men arbetet bör läggas ut på andra personer som representerar de kommuner och myndigheter som ingår i samarbetet. 17

Beskrivning av mätplatser och mätteknik Sundsvall över tak Sundsvall E4 Sundsvall Skolhusallén Sundsvall Birsta Timrå centrum Läge Teknik Parametrar som mäts Centralt ca 10 m över tak, DOAS-teknik NO 2, SO 2 sträckmätning ca 450 m lång Centralt ca 7 m ifrån E4 med Kemiluminiscens, NO 2, PM 10 ca 32 000 f/d TEOM, Passiv provtagning VOC Centralt ca 3 m ifrån Skolhusallén Kemiluminiscens NO 2 med ca 22 000 f/d Centralt i Birsta ca 5 m ifrån Passiv provtagning NO 2 Gesällvägen med ca 11 000 f/d Centralt i Timrå, ca 100 m från E4 med ca 18 000 f/d, ca 50 m från Köpmangatan med ca 6 000 f/d IVL dygnsprovtagare Passiv provtagning VOC NO 2, SO 2 Timrå Sunds Bakgrundsstation Passiv provtagning NO 2, SO 2 udde Timrå Högen Bakgrundsstation Passiv provtagning NO 2, SO 2 Kramfors Örnsköldsvik Centralt, ca 4 m från Centralesplananden med ca 20 000 fordon Sollefteå Centralt, ca 4 m från väg med 4000 fordon/dygn Härnösand Centralt, tre gaturum vid E4, kommunhuset och resecentrum IVL dygnsprovtagning, passiv provtagning VOC IVL dygnsprovtagning Passiv provtagning NO2, PM 10, VOC PM 10 NO2, bensen 18