Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Relevanta dokument
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Allmänt om Tidanöringen

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Biotopinventering av Albäcken 2003

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Fiskevårdsplan för Kabusaån Skönadals Fiskevårds och Sportfiskeförening

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Fiskundersökningar i Höje å 2004

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Samtliga inventerade vattendrag

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb

Fiskvandring i Smedjeån

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Fiskevårdsplan. Höje å

FISKVANDRINGSSPELET. Text och idé: Renate Foks, Ola Sennefjord Jonsson Grafisk Formgivning: Karin Holmåker

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Elfiske i Jönköpings kommun 2016

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Hammarskogsån-Danshytteån

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011

Släketäkt gynnar gäddlek

Restaurering Ramsan 2017

Provfiske i Taxingeån 2015

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Naturutredning Krogabäcken

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

l JÖNKÖPING$ KOMMUN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009

Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012

Damminventering inom Avasund

Flottledsåterställning i Bureälven

Kävlingeån Höje å Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2. Vandringshinder. Kävlingeån - Höje å. Sid 1 (25)

Markus Lundgren. med underlag från

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015

Åtgärdsplan för biotopvård i Kvillen, Emån

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Fiskevårdsplan för Välabäcken 2011

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Elfiske i Jönköpings kommun 2013

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Levande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring

Transkript:

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken. Vi har även arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar. De vattendrag som vi arbetat med under året är Solbergsån, Vallby å, Kollerödsbäcken, Grannebyån, Ormobäcken och Komarksbäcken. Efterkontrollen visade att havsöringen lekt på alla de nyanlagda grusbäddarna. För att kontrollera fiskvägarnas funktion har vi i alla vattendrag med fiskvägar utfört okulärbesiktning uppströms fiskvägarna. Resultatet av besiktningen visade att havsöringen tagit sig förbi i alla fiskvägarna utom den i Solbergsån som rasat samman. Här har emellertid Sportfiskarna fångat och släppt förbi 27 vuxna havsöringar. Arbete pågår med att öppna upp Kvarndammen i Solberga så att öring och lax åter kan nå sina lekområden uppströms dammen. Genom att lägga ut ca 20 ton lekgrus och sten har vi förbättrat lek- och uppväxtmöjligheterna i Ytterbybäcken, Komarksbäcken, Grannebyån och Kollerödsbäcken. Vi har även rivit ut ett par mindre stendämmen i Kollerödsbäcken och Ytterbybäcken. Före och efter utrivning av dämme samt biotopvård i Ytterbybäcken. Nedersta fiskvägen i Vallbyå före och efter åtgärd.

Under året har vi kontrollerat nio fiskvägar och reparerat tre stycken samt röjt upp i resten av dem. I Grannebyån, Ormobäcken, Kollerödsbäcken, Solbergsån och Vallby å har vi röjt undan skräp, stockar och grenar i fiskvägarna för att underlätta för fisken att vandra förbi hindren. Vid dammen i Komarksbäcken i centrala Kungälv har Vi har vi tagit bort de plankor som monterats på damkrönet. Dessa hindrade havsöringen från att vandra vidare upp i bäcken. Det är viktigt att vi varje år ser över och underhåller fiskvägarna så att deras goda funktion bibehålls. Om vi även tidigare lagt in en övervakning av Solbergsån skulle troligtvis dagens situation med ett totalstopp för uppvandrande fisk kunnat undvikas. Dammen i centrala Kungälv. Notera plankorna på toppen av damkrönet som hindrade havsöringen.

Inventering 2013 års fiskevårdsinventering visar att det i dagsläget endast finns en mycket liten produktion av öring i Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken. Vid inventeringen kunde jag konstatera att vattendragen har få om ens några lokaler som är lämpliga lekområden för havsöring. Nuvarande lek- och uppväxtområden samt bäckmynningarna läggs in i kommunens kartdatabas samt i fiskevårdsplanen. Inventeringen utfördes genom att jag vandrade längs med hela vattendragen och gjorde en okulärbesiktning vid två olika tillfällen. Den första inventeringen utfördes vid lågvattenföring och den andra vid högvattenföring. Genom att inventera bäcken vid olika vattenföringar så är det lättare att bedöma vattendragets förutsättningar som lek- och uppväxtområde för havsöringen. Vattendragens mynningsområden inventerades från båt. Tjuvkilsbäcken Långa sträckor av bäcken är kraftigt igenväxt (vass, svärdslilja m.m.) men Närmast mynningen finns en cirka hundra meter lång sträcka som är ganska välbeskuggad. Här finns även en del skalgrusbottnar som skulle kunna fungera som lekområden. Här finns dock risk för saltvattenspåverkan vi mycket högt vattenstånd i havet. Vattnet luktar även avlopp vid första inventeringstillfället (låg vattenföring). Det behövs utredas mera om hur vattenkvalitén påverkar öringens reproduktion här. Ovan denna sträcka är bäcken igenväxt upp till Marstrandsvägen. Det krävs mycket omfattande biotopvård och trädplantering för att åstadkomma en förändring av denna sträcka. Ovan Vägen till Marstrand är bäcken bättre beskuggad, förutom i villaområdet, men här saknas lekmöjligheter. Vid okulärbesiktningar av vattendraget 2012 observerades en öring på cirka 20 cm vid en kulvert strax nedströms Marstrandsvägen. Ingen öring eller spår efter öringlek observerades emellertid 2013.

Tjuvkilsbäcken när mynningen Lahällabäcken Jag utförde även en fiskevårdsinventering av Lahällabäcken. Havsöringen kan vandra upp cirka 400 meter i bäcken innan ett vattenfall sätter stopp. Inventeringen visar att nästan hela den för havsöring tillgängliga delen bäcken har en lutning som ger förutsättningar för att skapa lek och uppväxtområden för öringungar. Men i dagsläget finns endast en lokal som är lämpliga för uppväxande öringungar och inga lekplatser. Genom omfattande biotopvård samt trädplantering finns det möjlighet att skapa lämpliga lek- och uppväxtmiljöer i hela bäcken. Under 2013 har förutom en sträcka på 50 meter längst upp mot vandringshindret dikats om. Jag har fått muntliga uppgifter om observationer av öringungar i bäcken 2011. Ingen öring eller spår efter öringlek observerades emellertid 2013.

Lahällabäcken

Förslag på fiskevårdsåtgärder i Lahällabäcken Tjuvkilsbäcken: utläggning av grus och sten för att skapa lek- och uppväxtområden. trädplantering längs delar av vattendragen för att öka beskuggningen och därmed förhindra att bäcken växer igen (vass). Undersöka vattenkvalitén i den nedre delen av Tjuvkilsbäcken. Västsveriges fiske och fiskevård Niclas Åberg Fiskevård i Kollerödsbäcken (Martin Dahlberg skyfflar grus)