Nya processlösningar för resurseffektiv kväveavskiljning

Relevanta dokument
Anammox för klimatsmart kväveavskiljning

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Undersökning av deammonifikationsprocessens optimala uppstartsförhållanden för kväverening av rejektvatten på Ryaverket

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

för rejektvattenbehandling

MBBR - Nu och i framtiden

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Användning av Anammox för en förbättrad kväveavskiljning vid avloppsverk

Minska utsläpp av växthusgaser. avlopp och hantering av avloppsslam. Rapport Nr Svenskt Vatten Utveckling

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Miljöpåverkan från avloppsrening

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

Global Water Stress Östen Ekengren

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp

Energieffektiv vattenrening

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Hur påverkar mängden tillskottsvatten kostnader och miljöpåverkan från reningsverken? Catharina Grundestam

Implementering av aerobt granulärt slam i Sverige

Framtagande av underlag för dimensionering, drift och processövervakning av deammonifikation vid kommunala avloppsverk

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Framtidens avloppsvattenrening

Utvärdering av enstegsprocess för deammonifikation

Varför byggde vi skivfilter och MBBR?

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

Mätteknik för att styra och optimera deammonifikation

Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum

Contracting division of Läckeby Water Group. Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011

Nätverksträff BioFiAN

Landbaserat recirkulerande vattenbruk (RAS)

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Verksamhetsberättelse 2013 VA-kluster Mälardalen

Slutrapport VA-kluster Mälardalen

Dränering och växtnäringsförluster

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Om mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen?

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19

SBR, Effektiv och erfaren

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

B 2 Processteknik Berndt Björlenius

Evaluation of Partial Nitritation /Anammox processes operated in IFAS mode

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson

Microobiology in anaerobic wastewater treatment

Statisk olinjäritet. Linjärt dynamiskt system

Teknik för förbättrad kväverening i Sverige resultat av landsomfattande enkätundersökning

Verksamhetsberättelse

Innehåll. Vad är reglerteknik? Forskning inom processtyrning - Resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik

Vattenreningsteknik 3p (5p)

Maximering av slam och biogasproduktion för att motverka global uppvärmning

VA-kluster Mälardalen. Forskning och utbildning inom VA-teknik i Mälardalen med omnejd

Internationella erfarenheter av rening från läkemedelsrester

Rötning Viktiga parametrar

Lustgasutsläpp från behandlingen av rejektvatten vid Slottshagens reningsverk i Norrköping

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Resurseffektiv kvävereduktion genom nitritation

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Rening av avloppsvatten Introduktion (Kapitelhänvisning avser Avloppsteknik 2)

5.4.4 Funktionsspecifikation

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

Deammonifikation, en ny process för behandling av avloppsströmmar med hög kvävehalt

Mikrobiologisk kunskap

Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19

Moving Bed Biofilm Reactors (MBBR) i Sverige

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

Verksamhetsberättelse 2012 VA-kluster Mälardalen

Hammarby Sjöstadsverk

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

Nitrifikation i MBBR processer

Aktivt kol från rötslam

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Avloppsrening & Vattenrening. Sofia Andersson

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Verksamhetsberättelse VA-kluster Mälardalen 2015

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Införande av kväverening i Örebro

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Var produceras biogas?

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

Kväverening utan kolkälla

Hur reningsverket fungerar

Jag vill speciellt tacka:

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Transkript:

Nya processlösningar för resurseffektiv kväveavskiljning Elzbieta Plaza VA-teknik, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) - KTH SE-100 44 Stockholm, Sweden e-mail: elap@kth.se Avlopp & Miljö Örebro 20-21 Januari 2015

Avloppsvattenrening i framtiden Hög kvalitet på behandlat vatten: avlägsnande av partiklar, organiskt material, näringsämnen, mikroföroreningar, mikrobiella föroreningar Resurs återvinning: energi och näringsämnen Låg energiförbrukning Minskad användning av kemikalier Låga utsläpp av växthusgaser Mål Utveckla innovativa hållbara processlösningar Ändra ARV från energikonsumenten till energiproducent

Kväveavskiljning med anammox Rejekvatten från avvattning av rötslam Varmt vatten + hög N koncentration = på väg att bli etablerad teknik 15-20% minskning av N belastning till avloppsverk 3 anläggningar i Sverige: Baserat på MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor) teknik med Kaldnes bärare Stockholm Himmerfjärden (2007), 480 kgn/d Malmö Sjölunda (2010), 200 kgn/d Växjö (2012), 430 kgn/d Nästan 100 i bl.a Nederländerna, Österike, Schweiz, Kina, Japan och USA K1 500 m 2 /m 3 K5 800 m 2 /m 3

Kväveavskiljning med anammox I huvudlinjen för avloppsvattenrening Låga temperaturer och koncentrationer = Anammox bakterier identifierats trots svåra tillväxtförhållanden Var finns de och hur vi kan stimulera dem? Hur skapar goda förutsättningar för väl fungerande system? Kan anammox tillämpas i huvudlinjen med framgång?

Fördelar ANAMMOX 5 Sparar energi! Ingen extern kolkälla! O 2 NO 3 -N NO 2 -N C org NO 2 -N NH 2 OH N 2 H 4 N 2 O 2 NH 3 Nitritation Nitratation Denitrifikation Nitrifikation Anammox Anaerobic ammonium oxidation Energi Kemikalier (metanol) CO 2 emission Lustgas emission Traditionell teknik 1,3 kwh/kg N 2,3 kg/kg N 3,5 ton/ton N Hög Deammonifikation (Anammox) 0,5 kwh/kg N 0 kg/kg N 0,4 ton/ton N Låg

Från laboratorieskala (2 x 8 liter) sedan 1999 vid KTH Himmerfjärdsverkets pilotanläggning (2 x 2,1 m 3 ) åren 2001 2007 till fullskala 2007 Första fullskaleanläggningen i Sverige med deammonifikation

FoU av anammoxtekniken Hammarby Sjöstadsverk Effektivare rejektvattenbehandling Vid höga temp. (25-30 C) och koncentrationer (800-1200 mg NH 4 -N) Höga belastningar 3,5-5 g NH 4 -N/m 2 d Enkel kontroll med on-line mättningar (syre, ph, redox, konduktivitet, NH 4 -N, NO 3 -N) Bättre syrestyrningsstrategi NH 4 -N, NO 3 -N (mg/l) 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Modelleringsstudier av anammoxprocessen Inverkan på global uppvärmning: växthusgasemmissioner Underlag för fullskalegenomförande vid kommunala reningsverk NO3-N NH4-N NH4-N influent NO2-N 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Days 100 80 60 40 20 0 NO 2 -N (mg/l)

FoU av anammoxtekniken Hammarby Sjöstadsverk Tillämpning i huvudströmmen Vid låga temperaturer (13-17 C) Vid låga koncentrationer (30-50 mg NH 4 -N/l) Nya systemlösningar baserade på anammoxprocessen: - System med UASB och anammox - IFAS system Övervakning av den mikrobiella aktiviteten i biofilmen Experiment i pilot skala i 2,5 år

Studerade system med anammox i huvudlinje MBBR efter UASB (Stockholm) MBBR efter HRAS (Malmö) IFAS efter UASB (Stockholm) IFAS efter HRAS (planeras) MBBR Moving Bed Biofilm reaktor UASB Upflow Anaerobic Sludge Blanket reaktor PN/A Partiell nitritation/anammox IFAS Integrated Fixed-Film Activated Sludge reaktor HRAS Högbelastad Aktivslamprocess PS Primärsedimentering AB Aktivslamreaktor SS Sekondärsedimentering SCR Grovrensgaller GC Sandfång FS Slutlig sedimentering

Anammox i huvudströmmen Utmaningar Låg temperatur Behålla tillräcklig aktivitet av AOB och anammoxbakterier Utkonkurrera NOB Möjliga lösningar på problemet Undertrycka NOB-aktivitet : periodvis syrefritt (intermittent luftning) AOB och NOB-affinitet till syre (DO-koncentration i luftad fas) maximera fri ammoniakoncentration (ph-kontroll, SBR, intermittent matning), irreversibel hämning av kemiska faktorer (FA, FNA) Öka aktivitet AOB, anammoxbakterier och bioreaktorns kapacitet: adaptering, andra parametrar (totalt oorganiskt kol, fri ammoniakoncentration), högre koncentration av biomassa (IFAS).

Enstegs nitritation/anammox AOB Anammox Bacteria Other Bacteria 11

Deammonifikation i huvudström MBBR och IFAS Förhållandet mellan AOB:NOB aktivitet i suspenderad biomassa var alltid högre än i biofilm utspolning från biofilm av AOB är högre än NOB; Recirkulation av AOB med aktivslam ökar AOB:NOB förhållande, ger lägre nitratproduktion; NOB är lättare att styra i suspenderad biomassa på grund av lägre DO diffusion. 75% N borttagning uppnåddes.

Avloppsverk med Anammox mer biogas! Energikonsumption för 3 alternativ avloppsrening: A) konventionell B) konventionell med anammox för rejektvattenbehandling; C) med anammox i huvudlinjen Syre- och energibehov Massflöde (g p -1 d -1 ) Energi (Wh p -1 d -1 ) Alt. A Alt. B Alt. C Alt. A Alt. B Alt. C Luftning, C avskiljning 40 30 15-40 - 30-15 Luftning, N b avskiljning 22 22 16-22 - 22-16 Energi för pumpning /omrörning Metan-COD och elektricitet från biogas - 20-20 - 15 a 30 40 55 + 38 + 51 + 70 Netto Energi - 44-21 + 24 a lägre pga inget recirkulationsflöde b Nitrat i utfföde för A och B: 2,5 g p -1 d -1 ; för C 1.1 g p -1 d -1 Ref: S1. H. Siegrist et al., Water Sci. Technol.57, 57, 383 (2008)

250 N 2 O emissioner - SYVAB Deammonifikation i fullskala 1,6% N (kgn/d) 200 150 100 50 0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Days N load N removal rate N2O-N/N load (%) N 2 O/N load (%) 0,51% av den totala kvävebelastningen 0,62% av avlägsnad kväve omvandlas till lustgas. 80-90% av utsläppen av dikväveoxid i gasform, och resten i vätskan. Fullskala MBBR reaktor: Volym: 700m 3 Kaldnesbärare: 32% Rejektvattenbehandling SYVAB (Himmerfjärdsverket), Stockholm

N 2 O emissioner - SYVAB Deammonifikation i fullskala

TACK! KTH/IVL Jozef Trela Andriy Malovanyy Razia Sultana Jingjing Yang Karol Trojanowicz Elzbieta Plaza Chalmers tekniska högskola Britt-Marie Wilén Frank Persson Trela, J., Malovanyy, A., Yang, J., Plaza, E., Trojanowicz, K., Sultana, R., Wilén, B- M., Persson, F., Baresel, C. 2014. Deammonification Synthesis report 2014. Nr B2210, Oct 2014, Swedish Environmental Research Institute (IVL).