FÖRSLAG 2009:106 1 (15) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:24 av Lena-Maj Anding och Raymond Wigg (MP) om grön rehabilitering, natur och djur i vården på recept Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet Motionärerna föreslår att recept utfärdas om natur och djur i vården. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Motionären tar upp flera olika behandlingsformer som på många sätt är spännande och skulle kunna bidra vid behandling och omvårdnad. Djur och grönska har visat sig ha positiva hälsoeffekter och kan utvecklas vidare. Det är samtidigt angeläget att nya behandlingsformer inom sjukvården föregås av evidensstudier och kostnadsberäkningar. Exempel på så kallad grön terapi och rehabilitering finns främst inom äldrevården, men även i viss mån inom psykiatrin och hospicevården i Sverige. Närhet till djur och natur fyller ett större behov inom äldrevården än inom sjukhusvården, även om det inom geriatrik, psykiatri och palliativ vård också finns liknande behov. Om hygienkrav är tillgodosedda är det möjligt med verksamhet på dessa områden. Vistelsetiden på sjukhus är dock numera generellt sett relativt kort. Landstinget driver idag ett naturbruksgymnasium, Berga i Västerhaninge. Driften finansieras av kommunerna, det vill säga kommunerna betalar för sina elever vid skolorna. Huvudmannaskapet för skolan kan komma att Bilagor 1 Motion 2008:24 2 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltnings tjänsteutlåtande 2008-12-19 3 MP-ersättarens särskilda uttalande i hälso- och sjukvårdsnämnden
FÖRSLAG 2009:106 2 ändras framöver. Naturbruksgymnasiet driver utbildning inom främst gymnasieskolans naturbruksprogram och är inte engagerat i vårdarbete. Många av de rehabiliteringskliniker som Stockholms läns landsting anlitar ligger i relativt natursköna områden med parker som kan användas i rehabiliteringen. Efter avslutad rehabilitering på klinik har patienten ett eget ansvar för att vistas utomhus. Flera av de ideella organisationer som landstinget ger bidrag till bedriver verksamhet som innehåller friskvårdsaktiviteter ute i naturen och i vissa fall även samvaro med djur.
FÖRSLAG 2009:106 3 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 4 november 2009. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 17 november 2009. Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsrådsberedningens förslag, dels till S-ledamöternas förslag, dels till MP-ledamotens förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. S-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att anse motionen besvarad med hänvisning till landstingsdirektörens tjänsteutlåtande. MP-ledamoten reserverade sig: Landstingsstyrelsen föreslås föreslå landstingsfullmäktige besluta att bifalla motionen. Det knapphändiga och förenklade förslaget till yttrande över motionen tyder på ett bristande engagemang i de frågor som motionen tar upp. Beredningen av motionen speglar inte heller den omfattande faktabakgrund som idag finns inom området grön rehabilitering, natur och djur i vården. Cirka 25 % av sjukvårdskostnaderna kan relateras till riskfaktorer som beror på levnadsvanor som leder till ökad negativ stress, högt blodtryck, hög kolesterolhalt, övervikt, rökning m.m. Stora möjligheter att råda bot på detta finns genom att använda sig av den läkande kraft som naturen kan erbjuda. Inom Sverige finns den vetenskapliga kompetensen inom området grön rehabilitering och s.k. trädgårdsterapi i första hand inom Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp där professor Patrik Grahn sedan flera år bedriver forskningsprojekt om naturens och trädgårdens betydelse för personer med stressrelaterade symtom. Inom forskargruppen finns många kompetensområden representerade; miljöpsykologi, beteendemedicin, endokrinologi, psykiatri och epidemiologi. I gruppen ingår även forskare från universiteten i Michigan (Kaplan), Texas (Ulrich) och Edinburgh (Ward). Resultaten från Alnarps rehabiliteringsträdgårdar sammanfattades av Patrik Grahn i april 2008 enligt följande:
FÖRSLAG 2009:106 4 I genomsnitt: Från att ha varit sjukskriven i fyra och ett halvt år, plågad av värk och utmattning. 66 % har mindre värk 100 % återfår kroppskännedom 98 % registrerar högre självskattad hälsa 75 % återgår i arbete, full tid 10 % återgår i arbete, deltid Folkhälsoinstitutet hänvisar i sina rapporter till denna forskning. En omfattande genomgång av den vetenskapliga litteraturen vad gäller djur i vården presenteras i skriften: Djur i vården, Ingemar Norling, Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs Universitet i samverkan med Kommunal, www.kommunal.se. Författarens slutsats var följande: Svenska och utländska erfarenheter visar att det är helt nödvändigt att informera allmänheten, vårdpersonal, politiker och djurägare om djurs möjliga betydelse i vården. De viktigaste forskningsbaserade kunskaperna är ju rätt nya, framförallt från 1980-90-talen, vilket ökar behovet. På konferensen Bättre folkhälsa med sällskapsdjur som anordnades i riksdagshuset den 1 juni 2009 presenterades senaste tidens forskning och erfarenheter nationellt och internationellt bland annat genom Manimalisrapporten 2009. Manimalis är en ideell organisation i Sverige som tillhör det internationella nätverket IAHAIO - International Association of Human-Animal Interaction Organizations - vars syfte är att förmedla kunskap och öka kännedomen om sällskapsdjurens positiva effekter på människa och samhälle. Mer information finns på www.iahaio.org Djurassisterad terapi är lämplig att använda inom många av landstingets ansvarsområden. Områden som ligger nära till hands för natur och djur är inom psykiatri och beroendevård, rehabilitering/habilitering, geriatrik och demensvård. Enligt utländska erfarenheter har AAT (Animal Assisted Therapy) också en viktig tillämpning inom den högspecialiserade intensivvården och som förstärkning av smärtlindring efter operation. Djur i vården är därmed inte huvudsakligen en kommunal fråga inom äldrevården, vilket påstås i motionssvaret. Djurassisterad terapi växer nu som område i många länder inom hälso- och sjukvården, missbruksvården, omsorgen liksom i fängelser och i skolor. Ett antal goda exempel finns i Sverige men i jämförelse med andra länder ligger Sverige efter.
FÖRSLAG 2009:106 5 På de flesta håll i vårt land saknas fortfarande ett systematiskt arbete och policys för hur djur och människor kan samverka för att på olika sätt stimulera läkande processer inom vården och omsorgen. Enstaka kommuner har tagit fram riktlinjer för djur i äldrevården, men på de flesta håll där djur finns med i verksamheten är det frågan om enskilda initiativ där personalen tar med egna sällskapsdjur till arbetet. Därmed saknas rutiner och långsiktighet. Verksamheten blir heller inte utvärderad och förutsättningar för vidareutveckling saknas. Rutiner för smittskydd och vid allergier saknas också liksom regler för ett gott djurskydd. Förslaget om samverkan med Naturbruksgymnasiet avfärdas utifrån att det bedriver utbildning inom främst gymnasieskolans naturbruksprogram och är inte engagerat i vårdarbete. Detta är inte ett tillräckligt skäl för att avfärda ett utvecklingssamarbete inom ett område som är av stort intresse för landstinget som vårdgivare. Landstinget skulle mycket väl kunna köpa utbildningsinsatser från till exempel ett naturbruksgymnasium. Motionens förslag om samverkan i forskning och annan utbildning kommenteras inte i svaret. Det största hindret idag för att komma vidare med frågan om Natur och Djur i vården, anses vara bristen på forskning, utveckling och utbildning inom vårt eget land. Internationella erfarenheter visar dock på stora framtidsmöjligheter. Sammanfattningsvis: Det finns idag både erfarenhetsmässig kunskap och vetenskapligt stöd för påståendet att natur och djur kan ha hälsofrämjande effekter för människan också i vårdsituationer. En rapport om detta har i år publicerats i Västra Götalandsregionen på beställning av deras Folkhälsokommitté. Det är vikigt att också Stockholms läns landsting engagerar sig i forskningen kring det som främjar människors hälsa och snarast implementerar de nya kunskaper som finns om nyttan av natur och djur inom hälso- och sjukvården. Ärendet och dess beredning Lena-Maj Anding och Raymond Wigg (MP) har i en motion (bilaga), väckt den 10 juni 2008, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att upphandla alternativt auktorisera tjänster vid rehabiliteringsträdgård/motsvarande anläggning dit landstinget kan remittera patienter, att starta ett utvecklingsprojekt om Natur och djur i vården i enlighet med vad som beskrivs i motionen för att bland annat utveckla koncepten Natur på recept och Djur på recept, att söka samverkan kring forskning, metodutveckling och utbildning med Folkhälsoinstitutet,
FÖRSLAG 2009:106 6 Karolinska Folkhälsoakademin, Statens Lantbruksuniversitet, Naturbruksgymnasierna m.fl. intressenter. Yttranden har inhämtats från landstingsdirektören och hälso- och sjukvårdsnämnden. Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 18 mars 2009 föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Innan nya behandlingsformer införs inom sjukvården behöver detta föregås av studier av evidens, om det finns goda resultat av behandlingen. Kostnadsberäkningar behöver göras, såväl av kostnadseffektiviteten för metoden ifråga, som kostnader för införandet. I nuläget finns ej kunskap av den omfattning som skulle krävas på det aktuella området. Exempel på sk grön terapi och rehabilitering finns främst inom äldrevården. Men även inom psykiatrin och viss rehabilitering liksom inom hospicevård förekommer det, runtom i landet. Vårdhund är en spännande idé men tycks mer vara en fråga för kommunerna än för landstingets hälso- och sjukvård. Det utbildningsprojekt som nämns i motionen är ett projekt som Uppsala kommun är engagerat i. Förvaltningen bedömer behovet av närhet till djur och natur som mycket större inom äldrevården än inom sjukhusvården, då vistelsen på sjukhus numera är ganska kort. Landstinget driver två naturbruksgymnasier, Säbyholm i Upplands-Bro och Berga i Västerhaninge. Driften finansieras av kommunerna, d v s kommunerna betalar för sina elever vid skolorna. Huvudmannaskapet för skolorna kan komma att ändras framöver. De har inte varit engagerade i vårdarbete, utan driver utbildning inom främst gymnasieskolans naturbruksprogram Många av de rehabiliteringskliniker som Stockholms läns landsting anlitar ligger relativt naturskönt med parker som en möjlig resurs i rehabiliteringen. Ingen har dock fokuserat på s k grön terapi och rehabilitering. Vårdtiderna vid institutioner är numera relativt korta, varför även patienten själv har ett stort ansvar för den fortsatta rehabiliteringen att vistas utomhus. Flera av de ideella organisationer som landstinget ger bidrag till, bedriver verksamhet som innebär friskvårdsaktiviteter ute i naturen och i vissa fall även samvaro med djur. Det är t ex Föreningen Sveriges dövblinda Stockholm-Gotland, Migränföreningen i Stockholms län, Rörelsehindrade barn och ungdomar och Rekryteringsgruppen för aktiv rehab.
FÖRSLAG 2009:106 7 Miljökonsekvenser av beslutet Beslutet medför oförändrade konsekvenser för miljön. Hälso- och sjukvårdsnämnden har den 16 februari 2009 överlämnat förvaltningens tjänsteutlåtande som yttrande till landstingsstyrelsen (bilaga). S- och V-ledamöterna deltog inte i beslutet. MP-ersättaren lät anteckna särskilt uttalande (bilaga).
FÖRSLAG 2009:106 8 Bilagor Motion 2008:24 För att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle behövs ett paradigmskifte också inom hälso- och sjukvården. Tyngdpunkten behöver förskjutas mot mer av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vid miljö- och livsstilsrelaterade åkommor behövs framförallt en utveckling av ickeläkemedelsbaserade terapier. Nya rön om naturens läkande förmåga ska tas tillvara och vidareutvecklas både i hälsofrämjande och rehabiliterande syfte. All form av rehabilitering, både den som är förebyggande och den som är behandlande, där naturen ingår i behandlingen, brukar kallas grön rehabilitering. Det kan vara i en terapiträdgård, där trädgårdsarbete och fysisk aktivitet ingår eller en naturligt vilsam miljö, utan störande inslag där man kan återhämta sig efter olika former av stress. Det kan också handla om kontakt med djur av olika slag, t.ex. särskilt utbildade vårdhundar, under kontrollerade former. Forskningen visar att tillgång till nära naturområden och till och med enstaka träd som syns genom ett fönster har en läkande förmåga. Tillgång till grön växtlighet och natur är en grundförutsättning för att vi människor ska må bra. Grön hälsa och rehabilitering ligger i tiden. De ökande problemen med psykisk ohälsa och olika stressrelaterade tillstånd kan mötas med en fokusering på positiva och stärkande gröna hälsofaktorer. Vid en stressreaktion spelar immunförsvaret och våra hormoner en stor roll. Utlösande stressfaktorer kan vara många. Det kan handla om för hög arbetsbelastning och en svår livssituation men stress kan också utlösas av sjukdom, sjukhusvistelse, en operation eller olyckshändelse med fysiska skador, eller en kombination av dessa. Stresskänsligheten hos en individ kan öka vid näringsmässiga eller andra biokemiska obalanser i kroppen liksom av påverkan av miljögifter, buller och luftföroreningar. Hormonet kortisol frisätts vid fysisk och/eller psykisk stress. Det reglerar blodtrycket, hjärtfunktionen och ämnesomsättningen. Kortisol ser till att hjärnan är skärpt och att musklerna är starka under själva stresspåslaget. Vid konstant stress sker en skadlig belastning som kan leda till sjukdom och utmattningstillstånd. Hormonet oxytocin är kortisolets motsats, det kallas också lugn-och-ro hormonet och försätter kroppen i ett tillstånd av vila och återhämtning.
FÖRSLAG 2009:106 9 Oxytocin utlöses t.ex. vid lätt beröring, vid vistelse i lugna naturmiljöer och i rofylld kontakt med andra, en älskad medmänniska eller ett djur. Vid Statens Lantbruksuniversitet (SLU), i Alnarp, har man sedan 80-talet forskat om hur natur och parker påverkar människors livskvalitet och hälsa. På senare år har man utvecklat en rehabiliteringsträdgård och i forskningsprojekt behandlat personer med utmattningsdepression och annan stressrelaterad ohälsa. Utvärderingar visar nu mycket goda resultat där cirka 80 % av långtidssjukskrivna personer kunnat återgå i arbete efter att ha genomgått ett 8-veckors rehabiliteringsprogram. Man arbetar i team där olika yrkesgrupper samverkar såsom arbetsterapeuter, hortonomer, landskapsarkitekter, läkare, psykologer och sjukgymnaster. Idag finns natur i vården i flera landsting och kommuner i form av gröna rehabiliteringsverksamheter och tillgång till terapiträdgårdar. Miljöpartiet menar att det nu är dags att mer systematiskt utveckla de gröna metoderna och arbeta för ett breddinförande av dessa. Man skulle kunna införa Natur i vården på recept enligt samma modell som idag finns för Motion på recept enligt FYSS och FaR. Här kan Stockholms läns landsting bli en föregångare på metodutveckling, gärna i samarbete med Folkhälsoinstitutet och den blivande Karolinska Folkhälsoakademin m.fl. intressenter. Djur i vården är ännu inte lika vanligt som terapiträdgårdar i svensk hälsooch sjukvård. Några exempel finns dock inom äldreomsorgen och beroendevården. Vid Östfora behandlingshem i Uppland finns tre vårdhundar, de är Sveriges första vårdhundteam med särskilt utbildade förare. I Markaryds kommun finns exempelvis terapeuthunden Titzi som tillsammans med hundinstruktör bidrar till att bryta isolering, stärka sociala nätverk och stimulera utevistelse hos personer inom socialpsykiatrin. I USA och England däremot är det redan idag fullt möjligt för barn med olika typer av lässvårigheter att få låna en terapihund att öva läsning för och personer med olika funktionshinder har stor hjälp av hundar i sin rehabiliteringsträning. Inom hälso- och sjukvården, i synnerhet i USA, finns specialutbildade vårdhundteam som även besöker akutsjukvården, exempelvis den högspecialiserade cancervården och till och med intensivvården. Användningen av vårdhund har där visat sig vara så ekonomiskt lönsamt att försäkringsbolag nu till och med ställer krav på tillgång till detta för att göra utbetalningar. Det finns även stora möjligheter att använda sig av vårdhunden i arbetet med traumatiserade flyktingar främst barn. Både språk- och kulturbarriärer kan överbryggas.
FÖRSLAG 2009:106 10 För att möta behovet av rekrytering av personal till dessa relativt nya yrkesgrenar inom den gröna sektorn, krävs det en genomtänkt utbildningsorganisation, alltifrån gymnasienivå till universitets- och högskoleutbildning. Miljöpartiet har under en lång tid pekat på detta behov och har särskilt pekat på de Naturbruksgymnasier som finns i landstingets regi. De skulle kunna utgöra basen på gymnasial nivå, för att sedan byggas vidare med utbildningar på våra Lantbruksuniversitet. I Sverige startar nu verksamhet med vårdhund på ett mer systematiskt sätt än tidigare. Allmänna arvsfonden har givit ekonomiskt stöd till ett 3-årigt projekt, en utbildningsverksamhet som påbörjas nu våren 2008 i Uppsala län i en samverkan mellan föreningen Hälsans natur, Uppsala kommun, Demensförbundet, STROKE - Riksförbundet och Riksförbundet Hjärnkraft. Utbildningen består av två delar. En riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal och handlar om hur man kan använda sig av vårdhundteam, den andra delen av utbildningen avser vårdhundsförare med diplomering av förare och hund. Såväl allergi- som hygienfrågor kommer att hanteras inom projektet. Miljöpartiet de Gröna föreslår landstingsfullmäktige besluta att upphandla alternativt auktorisera tjänster vid rehabiliteringsträdgård/motsvarande anläggning dit landstinget kan remittera patienter att starta ett utvecklingsprojekt om Natur och djur i vården i enlighet med vad som beskrivs i motionen för att bland annat utveckla koncepten Natur på recept och Djur på recept att söka samverkan kring forskning, metodutveckling och utbildning med Folkhälsoinstitutet, Karolinska Folkhälsoakademin, Statens Lantbruksuniversitet, Naturbruksgymnasierna m.fl. intressenter Stockholm den 20 maj 2008 För Miljöpartiets landstingsgrupp Lena- Maj Anding Raymond Wigg
FÖRSLAG 2009:106 11 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltnings tjänsteutlåtande Förvaltningens synpunkter Motionärerna föreslår upphandling alternativt auktorisering av nya behandlingsmetoder inom rehabilitering, att ett utvecklingsprojekt om Natur och djur i vården startas för att utveckla koncepten Natur på recept och Djur på recept. De föreslår även att landstinget söker samverkan kring forskning, metodutveckling och utbildning med bl a Folkhälsoinstitutet, Karolinska Folkhälsoakademin, Statens lantbruksuniversitet och naturbruksgymnasierna m fl. Nya behandlingsmetoder införs i sjukvården efter en vanligtvis lång process. Innan förvaltningen beställer nya behandlingsformer föregås detta av studier av evidens, om goda resultat av behandlingen finns. I det här fallet behöver Spesak i rehabilitering med sina arbetsgrupper diskutera behandlingsformen, nyttan och hur det ska komma in i befintlig vård. Förvaltningen behöver se över kostnadseffektiviteten för metoden och beräkna kostnaden för införandet. En viktig och kanske svårare del än införandet av nya behandlingsmetoder, är att också fasa ut gamla. Utvecklingsprojekt och samverkan med andra aktörer sker kontinuerligt i en så utvecklingsintensiv verksamhet som hälso- och sjukvården. Exempel på sk grön terapi och rehabilitering finns främst inom äldrevården. Men även inom psykiatrin och viss rehabilitering liksom inom hospicevård förekommer det, runtom i landet. Vårdhund är en spännande idé men tycks mer vara en fråga för kommunerna än för landstingets hälso- och sjukvård. Det utbildningsprojekt som nämns i motionen är ett projekt som Uppsala kommun är engagerat i. Förvaltningen bedömer behovet av närhet till djur och natur som mycket större inom äldrevården än inom sjukhusvården, då vistelsen på sjukhus numera är ganska kort. Landstinget driver två naturbruksgymnasier, Säbyholm i Upplands-Bro och Berga i Västerhaninge. Driften finansieras av kommunerna, d v s kommunerna betalar för sina elever vid skolorna. Huvudmannaskapet för skolorna kan komma att ändras framöver. De har inte varit engagerade i vårdarbete, utan driver utbildning inom främst gymnasieskolans naturbruksprogram. Det är riktigt som det framhålls i motionen att närhet till växter och natur liksom att röra sig i naturen, stimulerar hälsan och ger återhämtningseffekter. Det gäller även för t ex kulturella upplevelser. Många av de
FÖRSLAG 2009:106 12 rehabiliteringskliniker som Stockholms läns landsting anlitar ligger relativt naturskönt med parker som en möjlig resurs i rehabiliteringen. Ingen har dock fokuserat på s k grön terapi och rehabilitering. Vårdtiderna vid institutioner är numera relativt korta, varför även patienten själv har ett stort ansvar för den fortsatta rehabiliteringen att vistas utomhus. Flera av de ideella organisationer som Hälso- och sjukvårdsnämnden ger bidrag till, bedriver verksamhet som innebär friskvårdsaktiviteter ute i naturen och i vissa fall även samvaro med djur. Det är t ex Föreningen Sveriges dövblinda Stockholm-Gotland, Migränföreningen i Stockholms län, Rörelsehindrade barn och ungdomar och Rekryteringsgruppen för aktiv rehab. Miljökonsekvenser av beslutet Beslutet medför oförändrad påverkan av miljön.
FÖRSLAG 2009:106 13 MP-ersättarens särskilda uttalande i hälso- och sjukvårdsnämnden Om jag hade haft yrkanderätt skulle jag ha föreslagit hälso- och sjukvårdsnämnden att bifalla motionen Det knappa och förenklade förslaget till yttrande tyder fortfarande på brister i beredningen av motionens förslag. Angående motionens första att-sats om upphandling av tjänster vid rehabiliteringsträdgård/motsvarande vid stressrelaterad ohälsa: Förvaltningen menar att man behöver se över kostnadseffektiviteten för upphandling av tjänster vid rehabiliteringsträdgård/motsvarande anläggning i enlighet med motionens första att-sats. Denna översyn borde kunna skett som en del i motionens beredning. Cirka 25 % av sjukvårdskostnaderna kan relateras till riskfaktorer som beror på levnadsvanor som leder till ökad negativ stress; stressfaktorer av olika slag, högt blodtryck, hög kolesterolhalt, övervikt, rökning m.m. Inom Sverige finns den vetenskapliga kompetensen inom området i första hand inom Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp där professor Patrik Grahn sedan flera år bedriver forskningsprojekt om naturens och trädgårdens betydelse för personer med stressrelaterade symtom. Inom forskargruppen finns många kompetensområden representerade; miljöpsykologi, beteendemedicin, endokrinologi, psykiatri och epidemiologi. I gruppen ingår även forskare från universiteten i Michigan (Stefhen Kaplan), Texas (Roger Ulrich) och Edinburgh (Catharine Ward). Resultaten från Alnarps rehabiliteringsträdgårdar sammanfattades av Patrik Grahn i april 2008 enligt följande: I genomsnitt: Från att ha varit sjukskriven i fyra och ett halvt år, plågad av värk och utmattning. 66 % har mindre värk 100 % återfår kroppskännedom 98 % registrerar högre självskattad hälsa 75 % återgår i arbete, full tid 10 % återgår i arbete, deltid Folkhälsoinstitutet hänvisar i sina rapporter till denna forskning. Angående motionens andra att-sats om att starta ett utvecklingsprojekt om Natur och djur i vården för att bland annat utveckla koncepten:
FÖRSLAG 2009:106 14 För ytterligare beredning av dessa förslag rekommenderas i första hand en genomgång av den vetenskapliga litteraturen som presenteras i skriften: Djur i vården, Ingemar Norling, Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs Universitet i samverkan med Kommunal, www.kommunal.se. Författarens slutsats efter genomgång av den vetenskapliga litteraturen var följande: Svenska och utländska erfarenheter visar att det är helt nödvändigt att informera allmänheten, vårdpersonal, politiker och djurägare om djurs möjliga betydelse i vården. De viktigaste forskningsbaserade kunskaperna är ju rätt nya, framförallt från 1980-90-talen, vilket ökar behovet. Det bör observeras att djur i vården inte enbart är en kommunal fråga, en åsikt som framförs i förvaltningens yttrande. Mer information om natur och djur i vården finns framförallt från USA. The Center for Health Design, som ackrediterar merparten av akutsjukhusen där ställer exempelvis krav om att vissa patientgrupper ska ha regelbunden tillgång till natur på sjukhuset eller i dess omedelbara närhet. Ytterligare information finns på www.iahaio.org och på www.scas.org.uk. En sökning via Google om s. k. Animal Assisted Therapy ger 517 000 träffar, de flesta från forskning och verksamheter som bedrivs i USA. Exempel från den landstingsdrivna vården i Sverige är dock ännu få. Men landstinget i Jämtland har sedan 2007 en ny medarbetare, som är en utbildad terapihäst och som tjänstgör inom psykiatrin tillsammans med ridterapeuter och sjukgymnaster. Ridterapin är alltid ordinerad av läkare. I Västerbottens läns landsting har psykiatrin i Skellefteå med framgång använt sig av ridterapi och kliniken äger numera sina terapihästar. Det finns även exempel på hur hästar används inom strokerehabilitering och efter andra skador. Djur, framförallt terapihundar, används i USA även på akutmottagningar och på intensivvårdsavdelningar och betalas av försäkringsbolag. Att försäkringsbolagen betalar är en säker garant för att vårdformen med terapihund visat sig kostnads-effektiv. Metoden kan närmast betecknas som en komplementär metod inom vetenskapsområdet rehabilitering och omvårdnad. Exempel på vetenskapliga publikationer från en sökning på PUB MED som vi vill lyfta i sammanhanget är: A magical dream: a pilot project in animal assisted therapy in pediatric oncology, Critical Care Nurse, Laura Cullen m. fl. Författarnas slutsats var att specialprogram med vårdhundar borde implementeras inom cancervården för barn. Family and pet visitation in the critical care unit, Can Oncol Nurs J 2004, Bouchard F m.fl. Författarna beskriver positiva effekter hos svårt sjuka barn som får besök av vårdhund.
FÖRSLAG 2009:106 15 När detta sker enligt standardiserade rutiner och hänsynstagande till ev allergier eller nedsatt immunförsvar hos patienten, anses metoden säker också ur smittskyddssynpunkt. Animal-Assisted therapy: The human-animal bond, Advanced Critical care, vol 11 2000, Cole m. fl. Uppsatsen går igenom litteraturen inom området djur i vården och redovisar en pilotstudie om stressreducerande effekter av akvariefiskar i vårdmiljön. Angående motionens tredje att-sats om att söka samverkan kring forskning och metodutveckling med folkhälsoinstitutet, Karolinska folkhälsoakademin, Statens Lantbruksuniversitet, Naturbruksgymnasierna m.fl. intressenter: I förvaltningens förslag till yttrande kommenteras inte denna att-sats i sin helhet. Samverkan med Naturbruksgymnasierna avfärdas utifrån att huvudmannaskapet kan komma att ändras framöver. Detta anser vi inte vara något skäl för att ta upp en diskussion om samverkan kring frågor som är av stort intresse för landstinget som vårdgivare. Motionens övriga förslag om samverkan i forskning och utbildning kommenteras över huvud taget inte i yttrandet. Det största hindret idag för att komma vidare med frågan om Natur och Djur i vården, framför allt vad avser djursidan, är bristen på forskning, utveckling och utbildning inom vårt eget land. Men internationella erfarenheter visar på stora framtidsmöjligheter inom detta område. Inom vårt land finns goda förutsättningar till utveckling av kostnadseffektiva terapi- och omvårdnadsinsatser genom föreslagen samverkan. Det är vikigt att hälso- och sjukvårdsnämnden ligger långt framme när det gäller att följa forskningen kring vad som har positiv effekt på människors hälsa. Detta måste prioriteras och avsättas medel till, så att nya verksamma metoder kan prövas, utvärderas och implementeras kontinuerligt på ett systematiskt sätt.