Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 213 Eva Hallgren Larsson April 214
Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 213... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid, NO 2... 4 Partiklar, PM 1 och PM 2,... 6 Lättflyktiga organiska ämnen, VOC... 1 Bilaga 1... 12 Beräknade värden... 12 Kommunvis redovisning... 14 Framsidan: Fotografiet illustrerar mängden partiklar som alstras av olika sorters däck. Om sommardäck alstrar 1 partikel, så alstrar nordiskt odubbat vinterdäck 1 och dubbade vinterdäck 1 partiklar. Foto: Per-Erik Larsson/Bildpix. 1
Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 213 Sammanfattning Sedan 27 utgör Kronobergs län ett samverkansområde för kontroll av luftkvalitet. Samtliga kommuner deltar och Kronobergs Luftvårdsförbund samordnar verksamheten. Programmet är en kombination av mätningar och beräkningar. Samverkan ger underlag för en mer samlad bedömning av situationen i länet och resultat från enskilda kommuner kan lättare jämföras med varandra. Nuvarande programperiod omfattar åren 212-216. Såväl mätningar som beräkningar tyder på att luftkvaliteten är relativt god i länet. Inga överskridanden av miljökvalitetsnormer befaras. Under 213 visade mätningarna halter under, eller i nivå med, angivna preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk Luft på i princip samtliga platser. För kvävedioxid kan vi konstatera att en stor del är egenproducerat i våra tätorter. På landsbygd är halterna oftast 2-3 mikrogram per kubikmeter (µg/m 3 ). De mätningar som hittills utförts visar att motsvarande i tätort utan direkt trafikpåverkan varit 7-1 µg/m 3. Högst årsmedelvärde av kvävedioxid noteras från den trafikbelastade lokalen i Växjö, 1 µg/m 3. För partiklar av den grövre fraktionen, PM 1, är bakgrundsbelastningen större. Under 212-213 har mätningarna visat 7-9 µg/m 3 på ren landsbygd, 12-14 i tätort utan direkt trafikpåverkan och 14-17 µg/m 3 som årsmedelvärden i trafikbelastade miljöer. I trafikbelastade miljöer kan dygnsvariationen vara stor, vilket gör att aktuell precisering inom miljömålsarbetet inte nåddes under åren 28 och 211. Mindre partiklar, PM 2,, har tidigare inte mätts i länet. Uppmätta årsmedelvärden har generellt varit 4-8 µg/m 3, vilket är under angiven precisering inom miljömålsarbetet. Årsmedelvärdet för bensen i Älmhult var,7 µg/m 3, vilket är i nivå med tidigare år. Tidigare års resultat från samverkansområdet finns på förbundets hemsida, www.kronobergsluft.se. Luftkvaliteten är viktig för vårt generella hälsotillstånd. Även i ett land som Sverige, där vi generellt anses ha väldigt ren och fin luft, beräknas mer än tio gånger så många människor dö av luftföroreningar än av trafikolyckor. EU-kommissionen föreslog i december 213 ett nytt åtgärdspaket för att minska problemen. Förslaget, som nu är ute på remiss, innehåller bland annat ett reviderat direktiv om nationella utsläppstak för fler ämnen och med strängare krav än vad som gäller idag. Beslut kan förväntas under 21 för att sedan träda i kraft 22. Program Kommunerna i Kronoberg deltar sedan 27 i samverkan om kontroll av luftkvaliteten i länets tätorter. Programmet löper enligt avtal och nuvarande avtal täcker femårsperioden 212 till 216. Programmet innebär en kombination av mätningar och modellberäkningar. För själva mätningarna anlitas IVL Svenska Miljöinstitutet AB och för beräkningarna anlitas SMHI och deras beräkningsmodell SIMAIR väg. Själva provtagningen görs av respektive kommun. Beräkningsprogrammet kan även användas för att bedöma effekter av planläggning och exploatering eller förändrade trafikmönster. Under perioden 27-211 hade alla kommunerna i länet möjlighet att genomföra dessa beräkningar på egen hand. Utnyttjandegraden var dock låg i flertalet kommuner. Sedan 212 har samverkansområdet därför ett gemensamt abonnemang för hela länet, vilket bidrar till att kostnaderna kan hållas nere. För beräkningar vid planförändringar kan Luftvårdsförbundet kontaktas för den här typen av 2
arbete, som då genomförs och faktureras enligt självkostnadsprincipen. Fördelen är att inte alla kommuner behöver upprätthålla egen kompetens på detta område, utan att även detta görs i samverkan. Länsstyrelsen i Kronobergs län har bedömt att det löpande programmet som drivs i samverkan och inom ramen för Luftvårdsförbundet är tillräckligt för att uppfylla förordningens krav på länets kommuner. Mätningar inom programmet framgår av tabell 1. Som jämförelse till tätortsmätningar av partiklar omfattar nuvarande program mätning av partiklar i regional bakgrundsmiljö vid Sveriges Lantbruksuniversitets försökspark i Asa i norra delen av länet. På grund av lägre tidsupplösning i Ljungby, Växjö och Älmhult från och med 212, samt att flyktiga organiska ämnen har utgått i Ljungby och Växjö, har antalet mätstationer kunnat utökas inom samma kostnadsramar som under perioden 27-211. Förutom ovan nämnda mätning av partikelhalt på ren landsbygd, utan inverkan av vedeldning, omfattar programmet sedan 212 minst två års mätningar på trafikbelastad plats i Alvesta, Lessebo, Markaryd, Tingsryd och Uppvidinge. Tabell 1. Mätprogram sedan start 27. 27-211 212-216 Ljungby, gr/ub 1 PM 1 dygnsvis, NO 2 veckovis, VOC 2 veckor/år Älmhult, ub PM 1 dygnsvis, NO 2 veckovis, VOC 2 veckor/år Växjö, gr PM 1 och NO 2 dygnsvis, VOC 2 veckor/år Ljungby, gr/ub PM 1 dygnsvis, NO 2 veckovis Älmhult, ub PM 1 och PM 2, månadsvis, NO 2 veckovis, VOC 2 veckor/år Växjö, gr PM 1 dygnsvis, NO 2 veckovis Växjö, ub PM 1, PM 2, och NO 2 månadsvis PM 1, PM 2, och NO 2 månadsvis Lessebo, gr. 212 och 214 Markaryd, gr. 212 och 21 Tingsryd, gr. 213 och 21 Alvesta, gr. 213 och 216 Uppvidinge, gr. 214 och 216 Asa, regional bakgrund, landsbygd PM 1 och PM 2, månadsvis 1 Begreppen gr står för gaturum och innebär trafikbelastad miljö, ub står för urban bakgrund och innebär ej specifikt trafikbelastad miljö inom tätort (ska representera ett större område inom tätort). 3
Resultat Kvävedioxid, NO 2 Kvävedioxid genereras i princip från alla förbränningsprocesser. Mest betydelsefulla källor till halter av kvävedioxid är avgaser från fordon (inklusive sjöfart), industrier, energiproduktion och uppvärmningsbehov. Den specifika effekten på hälsan är tydligast för allergiska astmatiker men påverkar även barnens hälsa. Kvävedioxid är också en god indikator för trafik- och förbränningsrelaterade luftföroreningar. I kustlänen har sjöfarten stor betydelse för halter av kvävedioxid, vilket innebär att vi har bättre förutsättningar att nå kvävedioxidmål i Kronobergs län än ute längs kusterna. För Kronobergs län visar data att transporter i allmänhet är den största källan till kväveutsläpp. De mätningar som görs illustrerar att stor del av de halter vi har i våra tätorter är egenproducerade och vi har alltså själva stor möjlighet att påverka dem. Mätningar på ren landsbygd i regionen visar cirka 2 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter luft). Figur 1 visar att halterna generellt är lägre under sommarhalvåret än under vinterhalvåret. Den visar också att halterna generellt varit högst på den trafikbelastade lokalen i Växjö. Även på den nya lokalen i Markaryd har halterna varit förhållandevis höga. Betydligt lägre nivåer har noterats på de nya lokalerna i Lessebo och Tingsryd. Månadsmedelvärden av NO 2, µg/m 3, 212-213 2 2 1 1 Alvesta Lessebo, gr Ljungby, ub Markaryd, gr Tingsryd Uppvidinge Växjö, gr Växjö, ub Älmhult, ub Figur 1. Kvävedioxidhalter i Kronobergs län, månadsmedelvärden 212-213. Figur 2 ger en bild av hur årsmedelvärden varierat mellan olika lokaler. Resultaten från Alvesta, Lessebo, Markaryd och Tingsryd saknar någon månads data eftersom mätningarna inte startade direkt i januari utan först i februari eller mars. Dessutom förstördes provtagningsutrustningen i Tingsryd i samband med höststormar 213. Generellt kan sägas att de högsta värdena redovisats från den trafikbelastade lokalen i Växjö (12-1 µg/m 3 ), medan resultat från icke direkt trafikbelastade platser i Ljungby och Älmhult varit lägre (9 µg/m 3 ). Resultaten från 212 indikerar relativt höga värden i Markaryd (12 µg/m 3 ) och tydligt lägre i Lessebo (8 µg/m 3 ). För 213 visar resultaten något högre värden i Alvesta (1 µg/m 3 ) och något lägre värden i Tingsryd (7 µg/m 3 ) än i Älmhult och i Ljungby. Vidare visar figuren en nivåhöjning under 212 och 213 på den trafikbelastade lokalen i Växjö. Sannolikt 4
beror det på lokala förutsättningar, eftersom resultaten från Ljungby och Älmhult visar liknande nivå som tidigare år. Möjligen kan ökningen i Växjö förklaras av ökad andel dieselfordon, eftersom de genererar mer kvävedioxid än bensindrivna fordon. Samtliga resultat visar att miljökvalitetsnormer och preciseringar inom miljökvalitetsmålet Frisk luft nås. Årsmedelvärden av NO 2, µg/m 3, 28-213 16 14 12 1 8 6 4 2 28 29 21 211 212 213 Figur 2. Årsmedelvärden av kvävedioxid i Kronobergs län 28-213. Motsvarande värde för ren landsbygd i Kronobergs län är cirka 2 µg/m 3. Sedan 212 genomförs mätningarna av kvävedioxid i Växjö med upplösning per vecka istället för per dygn, vilket gjordes under perioden 27-211. Figur 3 visar hur tätort och trafikmängd påverkat halterna av kvävedioxid på den trafikbelastade mätplatsen i Växjö under perioden med dygnsupplösning. På landsbygden är halterna cirka 2 µg/m 3, på lördagar och söndagar när cirka 1 fordon passerat var halterna 8 µg/m 3 och på vardagar med 1 fordon per dygn var halterna 14 µg/m 3. ug/m 3 2 Medelvärde för kvävedioxid på Storgatan, april 27 - december 211 2 1 1 Kvävedioxid Miljömål 21 Landsbygd Må Ti On To Fr Lö Sö Figur 3. Halter av kvävedioxid uppdelat på veckodagar på den trafikbelastade mätplatsen i Växjö.
Partiklar, PM 1 och PM 2, Partiklar delas upp efter storlek. Inom Kronobergs samverkansområde mäts vad som kallas grova partiklar, PM 1 med storlek upp till 1 mikrometer, sedan 27. För mindre partiklar, PM 2, med storlek upp till 2, mikrometer, startade mätningarna i mars 212. På samma sätt som för kvävedioxid mäts halten i µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter luft). Generellt härrör olika sorters partiklar från vägtrafik, industrier, energiproduktion, uppvärmning och naturliga källor. De största källorna till den grövre fraktionen, PM 1, i svenska tätorter bedöms vara vägslitage till följd av användning av dubbdäck. Mindre partiklar kommer främst från förbränningsprocesser, med småskalig vedeldning som en betydande källa. Generellt kan man säga att ju mindre partiklarna är desto större är inverkan av långdistanstransport. Det innebär också att ju större partiklarna är desto större betydelse har vårt eget arbete inom den egna regionen. Grövre partiklar anses främst orsaka luftvägsrelaterade hälsoproblem. De finare fraktionerna transporteras längre ner i lungorna och ger i större utsträckning upphov till hjärt- kärlsjukdomar. Figur 4 visar generellt högst värden av partiklar PM 1 under mars och april. Under 213 noterades de högsta månadsmedelvärden (4 µg/m 3 ) i Alvesta under april och på den icke direkt trafikbelastade lokalen (urban bakgrund) i centrala Växjö under mars. Högst värden i mars-april förklaras av att sand och salt ligger kvar på vägbanorna efter vinterns halkbekämpning samtidigt som vägbanorna torkar upp och många har dubbdäck kvar. Dubbdäck river upp mer partiklar än vad odubbade vinterdäck gör. Som jämförelse kan nämnas att om ett sommardäck river upp en partikel så river ett så kallat nordiskt odubbat vinterdäck upp 1 partiklar och ett dubbat vinterdäck 1 partiklar (Sjödin, Å., 21, muntligen). Detta är en av orsakerna till att Trafikverket under hösten 213 fick regeringens uppdrag att skapa förutsättningar för ändamålsenliga och miljömässigt hållbara däckval för att minska användningen av dubbdäck. Orsaken till att mätningarna i mars visar högre värden på Växjös urbana bakgrundslokal än vid den trafikbelastade lokalen vid Växjöbagaren är oklar. Troligen är det en tillfällighet orsakad av alla de väg- och ombyggnadsarbeten som genomförts i området. Månadsmedelvärden av Partiklar, PM 1, µg/m 3, 212-213 4 3 2 1 Asa Alvesta Lessebo, gr Ljungby, gr Markaryd, gr Tingsryd Uppvidinge Växjö, gr Växjö, ub Älmhult, ub Figur 4. Halter av partiklar, PM 1, i Kronobergs län, månadsmedelvärden 212 och 213. 6
Figur visar att årsmedelvärden av partiklar, PM 1, i allmänhet varit inom ramen för vad politiskt beslutade preciseringar inom miljömålsarbetet medger, vilket är bra. Den halt som inte bör överskridas som årsmedelvärde är 1 µg/m 3. Juridiskt bindande miljökvalitetsnormer, som inte får överskridas, är 4 µg/m 3. Om miljökvalitetsnormerna överskrids är man skyldig att ta fram ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med de höga halterna. 2 Årsmedelvärden av partiklar, PM 1, µg/m 3, 28-213 1 1 28 29 21 211 212 213 Figur. Årsmedelvärden av partiklar PM 1 i Kronobergs län 28-213. Lokalen i Asa ska representera regional bakgrund (rb), vilket motsvarar ren landsbygd. Figur 6 illustrerar generella förhållanden i Sverige; nämligen att vi har större problem att nå aktuella gränsvärden under enstaka dygn än räknat som ett årsmedelvärde. I Växjö och Ljungby görs därför mätningar av PM 1 med dygnsupplösning i trafikbelastade miljöer. µg/m 3 Halter i luft av partiklar PM 1 i tre orter i Kronobergs län 12 1 8 6 4 2 7-1-1 8-1-1 8-12-31 9-12-31 11-1-1 12-1-1 12-12-31 13-12-31 Växjö gaturum Älmhult Ljungby MKN (dygn, 9%) MKN, år Miljömål 22 (dygn, 9%) Miljömål 22 årsmedelvärde Figur 6. Dygnsvariation av partiklar, PM 1, i Kronobergs län, mätningar i Ljungby, Växjö och Älmhult. Sedan mars 212 görs partikelmätningarna i Älmhult med månadsupplösning. 7
Tabell 2 visar att i Växjö och Ljungby noterades halter över 3 µg/m³ luft under 34 respektive 2 dygn under 213. Det innebär halter strax under nivån i preciseringen inom miljökvalitetsmålet Frisk luft. Resultat från 28 och 211 visar betydligt fler dygn med förhöjda halter. Det innebär också att inga överskridanden av aktuell miljökvalitetsnorm noterades, vare sig för dygns- eller årsmedelvärden. För att ytterligare minska antalet dygn med kraftigt förhöjda partikelhalter i mars och april är det viktigt med minskad andel dubbdäck samt tidig och upprepad gaturengöring. Tabell 2. Antal dygn med genomsnittlig halt av partiklar PM 1, över miljökvalitetsnorm ( µg/m 3 ), över övre utvärderingströskel (3 µg/m 3 ) respektive över miljömål (3 µg/m 3 ). För att gränsvärdet ska vara uppnått får aktuella värden inte överskridas mer än maximalt 3 dygn per år. Värden över aktuella gränsvärden anges med röd text. Mätplats, typ 28 29 21 211 212 213 Ljungby, gr MKN 14 2 2 2 Övre utv.tr. 3 36 1 1 4 14 1 Miljömål, 3 61 23 21 6 24 2 Växjö, gr MKN 8 4 9 6 Övre utv.tr. 3 33 22 1 29 17 2 Miljömål, 3 3 31 28 4 19 34 Figur 7 visar att månadsmedelvärden av den mindre partikelfriktionen, PM 2, varierat mellan 2 och 1 µg/m³ luft sedan mätningarna startade i mars 212. Notera att det är helt annan skala än i figurerna med grövre partiklar (figur 4-6). Mätproblem i Älmhult? Från start noterades nästan orimligt låga halter PM 2, i Älmhult. Möjligen kan det ha någon teknisk förklaring och mätutrustningen byttes ut. Bytet gjordes i december 212, varför orsaken till det mer normala värdet under november fortfarande är oklar. Vid jämförelse med resultaten från Asa och andra bakgrundsstationer (till exempel Vavihill i Skåne som ingår i Naturvårdsverkets nationella övervakning) ter sig uppmätt årsmedelvärde från Älmhult 212 därför lägre än vad som egentligen är rimligt. Resultaten från 213 ter sig mer rimliga. 8
Månadsmedelvärden av partiklar, PM 2,, µg/m 3, 212-213 1 1 Asa Alvesta Lessebo, gr Markaryd, gr Tingsryd Uppvidinge Växjö, ub Älmhult, ub Figur 7. Halter av partiklar, PM 2,, i Kronobergs län, månadsmedelvärden 212 och 213. Figur 8 visar att årsmedelvärden av de små partiklarna (PM 2, ) varierat mellan 3 och 8 µg/m³ på de olika mätplatserna. De högsta värdena noterades i Lessebo där resultaten baseras på 9 månader. Mätningarna i Lessebo upprepas under 214 och får visa om de höga halterna varit en tillfällighet eller om de representerar normala förhållanden på platsen. De lägsta halterna förväntas på bakgrundslokalen i Asa, där halterna generellt varit 4- µg/m 3. Små partiklar transporteras generellt längre sträckor än grövre partiklar och är i mindre utsträckning lokalt producerade. Dock kan småskalig vedeldning vara en betydande lokal källa till PM 2,. Resultaten innebär att det mål som satts upp genom preciseringarna för miljökvalitetsmålet Frisk luft nås i hela länet för de mindre partiklarna, PM 2,. Målet (preciseringen om små partiklar till Miljökvalitetsmålet Frisk luft) är satt till max 1 µg/m 3 som årsmedelvärde för PM 2,. 1 Årsmedelvärden av partiklar, PM 2,, µg/m 3, 212-213 212 213 Figur 8. Årsmedelvärden av partiklar PM 2, i Kronobergs län 212-213. Lokalen i Asa, regional bakgrund, representerar ren landsbygd. Resultat från Asa och Lessebo 212 baseras på 9 månader. Från Tingsryd 213 ingår 8 månader, vilket gör att de får betraktas som något osäkra. 9
199 199 2 2 21 21 Lättflyktiga organiska ämnen, VOC Källor till lättflyktiga organiska ämnen är främst fordonsavgaser, industrier, småskalig vedeldning och användning av lösningsmedel. Bensen är ett av de ämnen som ingår i gruppen flyktiga organiska ämnen för vilket det finns både politiskt beslutat miljömål och juridiskt bindande miljökvalitetsnorm. Butylacetat är ett annat ämne som ingår i gruppen lättflyktiga organiska ämnen, men för detta saknas uppsatta gränsvärden. Årsmedelvärden av bensenhalter i Kronobergs luft visar värden under målnivån i politiskt beslutad precisering för miljökvalitetsmålet Frisk Luft. Det innebär att uppmätta nivåer är klart under miljökvalitetsnormen för bensen. Figur 9 illustrerar en mycket positiv trend för halter av bensen i tätortsluft. Sedan mätningarna i Älmhult startade i början av 199-talet har halterna minskat från 4- µg/m 3 till under 1. Utvecklingen är liknande i övriga svenska tätorter och beror på att mängden tillsatt bensen i bensin har minskat. Bensenhalt i Älmhultsluft, µg/m 3 4 3 2 1 Vinterhalvår Kalenderår MKN (år) Miljömål (år) Figur 9. Årsmedelvärden av bensen i urban bakgrund, ej direkt trafikpåverkad plats, i Älmhult. Figur 1 visar resultat även från Ljungby och Växjö, där mätningar genomfördes under de fem första åren. Den visar att halterna av bensen nästan varit dubbelt så höga vintertid jämfört med sommartid. På grund av generellt låga halter i länet beslutades att det räcker med en mätpunkt i länet. Valet föll på Älmhult på grund av bra placering av mätplatsen i kombination med lång mätserie. 1
2, Veckomedelvärden av bensen, µg/m 3 2 1, 1, 7-1-1 8-1-1 8-12-31 9-12-31 11-1-1 12-1-1 12-12-31 13-12-31 Älmhult Växjö Ljungby Miljömål 22, mv år Nedre utvärd.tröskel Figur 1. Halter av bensen i Kronobergs län sedan det samordnade programmet startade 27. I Älmhult visade mätningarna till en början kraftigt förhöjda halter av butylacetat som förknippas med lösningsmedel och bland annat används vid industriell lackering. Figur 11 visar att halter upp mot µg/m 3 noterades som veckomedelvärden. Det innebär att både högre och lägre halter har förekommit under veckan, eftersom mätningarna visar periodens genomsnittliga koncentration. Från nästan genomgående låga värden under 212 har påtagligt förhöjda halter åter noterats under 213, företrädesvis under hösten. Förutom bensen och butylacetat omfattar mätningarna av flyktiga organiska ämnen komponenterna toluen, oktan, etylbensen, M+P-xylen, O-oxygen och nonan. I Älmhult och Växjö har dessa oftast visat tydligt högre halter under vintern än under sommaren, vilket är vanligt eftersom de relateras till förbränning. I Ljungby saknas tydlig årstidsvariation för dessa ämnen. 6 Veckomedelvärden av Butylacetat, µg/m 3 4 3 2 1 7-1-1 8-1-1 8-12-31 9-12-31 11-1-1 12-1-1 12-12-31 13-12-31 Älmhult Växjö Ljungby Figur 11. Halter av butylacetat i Kronobergs län sedan det samordnade programmet startade 27. Mätningarna i Växjö och Ljungby avslutades 212. 11
Bilaga Bilaga 1 Beräknade värden För att få en uppfattning om halter av olika komponenter även på de ställen där mätningar inte görs används SMHIs spridningsmodell SIMAIR väg. Beräknade värden redovisas i tabell 4 på nästa sida. Tabellen är ofullständig eftersom resultat från flertalet mindre orter visade orimligt låga värden för 21 och 212. Det beror på att regional bakgrundsbelastning saknades i modellen för dessa år och visas med streck i tabellen. SMHI arbetar för att lösa problemet. På ett par platser kan beräkningar dock jämföras med de mätningar som gjorts. Tabell 3 visar mycket god överensstämmelse på den måttligt trafikerade Föreningsgatan i Ljungby (cirka 2 fordon per dygn) och dålig överensstämmelse på den mer trafikerade Storgatan i Växjö (cirka 14 fordon per dygn). Under kommande år bör beräkningar jämföras på samtliga platser där mätningar genomförs under perioden 212-216. För att jämförelsen ska bli bra är det mycket viktigt att justera indata så att trafikmängd och gaturummets utformning läggs in i modellen. Tabell 3. Jämförelse mellan uppmätta och beräknade värden Kvävedioxid, NO 2 Partiklar, PM 1 Bensen Mätplats uppmätt beräknat uppmätt beräknat uppmätt beräknat Ljungby, gr Föreningsgatan 29 - - 16 16,8-212 - 13 14 14 - - Växjö, gr Storgatan 29 12 2 16 23,8 1, 212 1 2 14 21-1,4 Älmhult, ub Torget 29 8-13 -,8-212 9-12 -,7
Tabell 4. Halter i luft, beräknade för olika år med spridningsmodellen SIMAIR väg. Lagan Drottninggatan 11 13 13 18 18 17 27 2 27 1, - &1 Smedjegatan 3-4 8 1 1 1 14 14 2 19 2,8 - Västergatan 4-6 8 8 14 14 13 19 18 19,8 - Västergatan 17-18 8 12 12 16 1 1 23 21 22,9 - Södra vägen, 4 3-11 - - 1 - -,6 - Urshult Ryd Storgatan, Ryd - 11 - - 16 - -,6 - Värendsgatan, 6 6-11 - - 16 - -,6 - Ryd Åseda Kexagatan 7 6 11 12 9 1 16 14,6 - Storgatan 6 11 11 9 1 16 14,6 - Järnvägsgatan 4 9 8 1 12 1 1 18 1,6 - Olofsgatan 7 9 8 12 12 1 17 17 1,6 - Ort Gatuavsnitt Kvävedioxid, NO 2 Partiklar, PM1 Bensen Årsmedelvärden Årsmedelvärden 9%-il Årsmedelvärden 9 1 12 9 1 12 9 1 12 9 1 12 Alvesta Allbogatan norr 1 1 13 1 1 13 22 24 21,9 - Allbogatan Konsum 8 12 11 1 1 13 22 22 21,9 - Växjövägen 7 11 9 1 16 14 22 24 22,9 - Värnamovägen 6 8 7 13 13 11 19 18 17,8 - Fabriksgatan 6 7 6 13 13 11 17 17 16,7 - Moheda Växjöv. Moheda 3 - - 11 - - 1 -,6 - Lessebo Storgatan 34-2 1 1 14 1 1 13 21 23 2,8 - Storgatan 71-78 11 17 16 14 14 12 2 22 19,8 - Kostavägen 17-26 6 8 7 12 12 1 16 17 1,6 - Hovmantorp Storgatan 48-1 4-12 - - 16 - -,6 - Ljungby Märta Ljungbergs 12 17 1 19 19 17 29 32 29 1,1 - Väg Vadgatan 9 13 12 16 16 1 23 2 24,9 - Bolmstadsvägen 8 11 9 16 16 14 22 2 22,9 - Drottninggatan 1 16 14 18 19 16 28 31 27 1,1 - Sunnerbostigen 7 8 6 14 14 12 18 2 18,8 - Lagan Domarydsvägen 2 - - 11 - - 16 - -,6 - Storgatan 6 14 - - 19 - -,7 - Värnamov V. 3 - - 11 - - 16 - -,6 - Storg. Värnamov Ö. 3 - - 13 - - 17 - -,7 - Storg. Ljungbyvägen, 4 4-13 - - 17 - -,7 - Markaryd Strömsnäsbruk Lagastigsgatan 4-14 - - 19 - -,7 - Traryd Hallandsvägen 3 - - 12 - - 16 - -,6 - Tingsryd Tingsgatan 6 11 12 11 1 18 16,6 - Kyrkogatan 6 12 12 11 16 18 16,7 - Torggatan 6 8 7 12 13 11 17 19 17,7 - Urshult Väg 12, Urshult - 12 - - 16 - -,6 - Lenhovda Storg N 4 4-11 - - 1 - -,6 - Storg S 4 4-11 - - 1 - -,6 - Växjö Norrleden 11 11 1 17 17 1 26 26 24 1,1 - Sandsbrovägen 1 14 12 17 18 1 26 28 2 1,1 - Liedbergsgatan 13 18 16 19 19 17 31 36 3 1,3 - N:a Esplanaden 16 22 19 2 2 18 33 37 32 1,3 - Teleborgsvägen 21 16 14 22 19 17 39 33 29 1,4 - N:a Järnvägsgatan 17 2 22 21 21 19 36 39 34 1,4 - Storgatan 2 28 2 24 23 21 42 44 42 1, 1,4 - Sandgärdsgatan 18 2 24 2 19 17 32 34 31 1,3 - Jönköpingsvägen 8 12 1 14 14 12 19 21 19,8 - Lammhult Älmhult Elmevägen 6 8 7 13 13 12 18 19 18,7 - Norra Esplanaden 12 21 19 19 2 17 29 34 3,9 - Stortorget 8 14 12 17 17 1 27 26 24,8,9 - Hallandsvägen 6 6 6 14 14 12 19 2 19,8 - Bäckgatan 4 13 13 11 17 17 17,7 - Diö Växjövägen, Diö 6 6 14 - - 19 - -,7-13
Kommunvis redovisning 2 Alvesta 2 Lessebo, gr 2 2 1 1 1 A 1 Lessebo 2 Ljungby, ub 2 Markaryd, gr 2 2 1 1 1 Lj 1 Marka 2 Tingsryd 2 Växjö, gaturum och urban bakgrund 2 2 1 1 Väx 1 Tin 1 Väx 2 Älmhult, ub 2 1 1 Figur 12. Månadsmedelvärden av kvävedioxid NO 2, µg/m 3, 212 och 213. 14
4 Alvesta 4 Lessebo, gr 3 3 2 2 Al Lessebo 1 1 4 Ljungby, gr 4 Markaryd, gr 3 3 2 2 Ljung Markaryd 1 1 4 Tingsryd 4 Växjö, gaturum och urban bakgrund 3 3 2 2 Växj Ti Växj 1 1 4 Älmhult, ub 4 Asa, rb 3 3 2 2 1 1 Figur 13. Månadsmedelvärden av partiklar PM 1, µg/m 3, 212 och 213. 1
1 Alvesta 1 Asa, rb 1 1 1 Lessebo, gr 1 Markaryd, gr 1 1 Lessebo Markaryd 1 Tingsryd Växjö, urban bakgrund 1 1 1 Väx Tin Väx 1 Älmhult, ub 1 Figur 14. Månadsmedelvärden av partiklar PM 2,, µg/m 3, 212 och 213. 16
Tabell. Årsmedelvärden av kvävedioxid NO 2, µg/m 3, 28 213. Mätplats, typ 28 29 21 211 212 213 Alvesta, gr 9,9 Asa, rb Lessebo, gr 7,7 Ljungby, ub 9,2 9,2 9, 7, 9,1 9,4 Markaryd, gr 11,7 Tingsryd, gr 6,8 Uppvidinge, gr Växjö, gr 12,4 12,3 13,1 12,7 14,9 1,4 Växjö, ub 8,9 1, Älmhult, ub 9,3 8, 8,8 8, 9, 8,6 Tabell 6. Årsmedelvärden av partiklar PM 1, µg/m 3, 28-213 Mätplats, typ 28 29 21 211 212 213 Alvesta, gr 16 Asa, rb 9 7 Lessebo, gr 1 Ljungby, gr 21 16 1 2 14 1 Markaryd, gr 17 Tingsryd, gr 9 Uppvidinge, gr Växjö, gr 19 16 14 18 14 1 Växjö, ub 12 14 Älmhult, ub 13 13 12 1 12 14 Tabell 7. Årsmedelvärden av partiklar PM 2,, µg/m 3, 212-213 Mätplats, typ 212 213 Alvesta, gr - 4 Asa, rb 4 Lessebo, gr 8 - Ljungby, ub - - Markaryd, gr 7 - Tingsryd, gr - 3* Uppvidinge, gr - - Växjö, gr - - Växjö, ub 6 6 Älmhult, ub 3 7 *värde baserat på 8 månader 17