STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:4. Statistik över kostnader för hälso- och sjukvården 2006

STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2007:4 Statistik över kostnader för hälso- och sjukvården 2006

Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa- och sjukdomar och Hälso- och sjukvård SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdens kostnader Socialstyrelsen Information: Stefan Håkansson 075-247 3241 stefan.hakansson@socialstyrelsen.se Kristina Stig 075-247 3536 kristina.stig@socialstyrelsen.se Tidigare publicering Denna statistik publiceras fr.o.m. 2004. Delar av denna statistik har sedan 1990 publicerats i Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok, som fr.o.m. 1995 publicerades av Socialstyrelsen (tidigare av Statistiska centralbyrån). OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics Health and Medical Care Costs in Health Care The National Board of Health and Welfare Previous publication This statistical report was published for the first time in its present form in December, 2004. Some of the statistics have been published in the Yearbook of Health and Medical Care since 1990. From 1995, the yearbook was published by The National Board of Health and Welfare (earlier by Statistics Sweden). ISBN 978-91-85483-91-4 Artikelnr 2007-46-6 Publicerat www.socialstyrelsen.se, december 2007 2

Förord Socialstyrelsen ansvarar för officiell statistik om hälso- och sjukvård. Ämnesområdet hälso- och sjukvård omfattar tre statistikområden, hälsa och sjukdomar hälso- och sjukvård dödsorsaker. Inom ramen för statistikområden Hälso- och sjukvård ger Socialstyrelsen ut tabellpublikationer. En av dessa är Statistik över kostnader för hälso- och sjukvården. Denna tabellpublikation är 2006 års rapport om hälso- och sjukvårdens kostnader och avser perioden 1993-2006 med undantag av vissa uppgifter från SCB som endast finns fram till 2005. Underlaget har huvudsakligen erhållits genom bearbetning av data från Statistiska Centralbyrån (SCB), Sveriges Kommuner och Landsting, Försäkringskassan, Socialstyrelsens läkemedelsregister och Apoteket AB. Arbetet med rapporten har varit förankrat vid Hälso- och sjukvårdsavdelningens Analysenhet. Ansvariga för sammanställningen av rapporten har varit Stefan Håkanson och Kristina Stig. Olivia Wigzell Enhetschef 3

4

Innehåll Förord... 3 Hälso- och sjukvårdens kostnader... 8 Inledning... 8 Nationalräkenskaperna... 8 Några begrepp... 8 BNP revideras och ökar med 65 miljarder för år 2005... 9 Redovisning av kostnader för hälso- och sjukvård.... 10 Landstingens kostnader för hälso- och sjukvård... 10 Tabeller... 12 Tabell 1. Bruttonationalprodukten samt hälso- och sjukvårdskostnaderna 1993 2005. Löpande priser. Table 1. Gross domestic product (GDP) and total expenditure on health care 1993-2005. Current prices... 12 Tabell 2. Hälso- och sjukvårdskostnader 1993 2005, miljoner kronor i löpande priser Table 2. Total expenditure on health care 1993-2005, Million SEK, Current prices.... 13 Tabell 3. Tandvårdskostnadernas utveckling 1993 2005, miljoner kronor, Löpande priser. Table 3. Expenditure on dental care 1993-2005 Million SEK, Current prices.... 15 Tabell 4.Sjukvårdshuvudmännens nettokostnad för hälso- och sjukvård 2006, miljoner kronor. Table 4. County councils net expenditure on health care 2006, Million SEK... 16 Tabell 5. Sjukvårdshuvudmännens nettokostnad för hälso- och sjukvård per invånare 2006, kronor. Table 5. County councils net expenditure on health care per capita 2006, SEK..17 Klassifikation av läkemedel samt läkemedelsförmånen... 18 Tabell 6. Läkemedelskostnader 2001 2006 (AUP, miljoner kronor) 1,2 fördelade på olika försäljningssätt samt andel av kostnader för hälso- och sjukvård Table 6. Expenditure on Pharmaceuticals and percentage of health care expenditure 2001-2006, Pharmacy retail prices (AUP, Million SEK)... 18 5

Tabell 7. Läkemedelskostnader efter län, kronor (AUP) per invånare 1,2, 2005 och 2006 Löpande priser. Table 7. Expenditure on pharmaceuticals per county SEK (AUP) per capita, 2005 and 2006, Current prices... 19 Läkemedelsförmånerna... 20 Tabell 8. Läkemedelsförmånskostnad och egenavgift för läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel på recept 2001 2006, miljoner kronor, Löpande priser Table 8. Expenditure on Pharmaceutical Benefit Scheme 2001-2006, Million SEK, Current prices... 20 Tabell 9. Kostnadskomponenternas förändring i läkemedelsförsäljningen på recept i Sverige 2001-2006. Apotekens utförsäljningspris (AUP). Procentuella förändringar. Table 9. Changes in cost components on Pharmaceuticals sales 2001-2006, Pharmacy retail prices (AUP). Percentage changes.... 21 6

7

Hälso- och sjukvårdens kostnader Inledning Denna rapportpublikation innehåller uppgifter om kostnader för hälso- och sjukvården inklusive läkemedel. Ambitionen har varit att i samtliga tabeller redovisa siffror för 2006 och i de flesta fall redovisas också en utveckling under tidigare år. Eftersom Statistiska centralbyrån i år inte gör preliminära beräkningar för helåret 2006 saknas uppgift om BNP till marknadspris samt totala hälso- och sjukvårdskostnader för 2006. Kostnaderna redovisas genomgående i löpande priser. Nationalräkenskaperna Uppgifterna från nationalräkenskaperna utgör en viktig källa för den statistik som presenteras i denna rapport. De svenska nationalräkenskaperna (NR) baseras på en FN-rekommendation för nationalräkenskaper, A System of National Accounts. Nu gäller en reviderad version (SNA 93) som de internationella organisationerna, FN, OECD, EU, IMF och Världsbanken står bakom. För EU-länderna finns en tillämpning av SNA 93, kallad ENS 95 (Europeiska Nationalräkenskapssystemet). Svenska nationalräkenskaper är framställda i enlighet med SNA 93/ENS 95 och publicerades första gången den 27 maj 1999. Räkenskaper enligt ENS 95 finns för närvarande med början 1993. En tillbakaskrivning har till viss del gjorts för åren 1980 1992 där nuvarande rekommendationer och klassifikationer har använts på tidigare publicerade uppgifter. Till nationalräkenskaperna samlar Statistiska centralbyrån in ekonomiska uppgifter från företag, offentliga institutioner och hushåll. Uppgifterna samlas dels in direkt genom enkäter och intervjuer dels från material som primärt samlats in för andra ändamål. I nationalräkenskaperna redovisas hälso- och sjukvårdskostnader uppdelade på konsumtionsutgifter och investeringar från den offentliga sektorn och hushållen. På Statistiska centralbyråns webbplats (ww.scb.se) finns en beskrivning av statistiken. Några begrepp Bruttonationalprodukten, BNP, är värdet av alla varor och tjänster som producerats i landet och används till konsumtion, investering och export under en viss period, vanligtvis ett år eller ett kvartal. Offentliga konsumtionsutgifter avser alla kostnader för att bedriva den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Kostnaden har minskats med patientavgifter samt övriga försäljningsintäkter. Hushållens konsumtionsutgifter innefattar kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel, övriga sjukvårdsartiklar och glasögon som betalas av den enskilda individen. Därutöver ingår kostnader för patientavgifter. Beträffande läkemedel in- 8

går egenavgiften för receptbelagda läkemedel men hela kostnaden för övriga läkemedel. BNP revideras och ökar med 65 miljarder för år 2005 Nivån på BNP har höjts med mellan 16 och 65 miljarder kronor i löpande priser för åren 1993-2005. År 2005 uppgår BNP i löpande priser till 2 735 miljarder kronor. Hushållens konsumtionsutgifter svarar för ungefär hälften av nivåhöjningen och resterande bidrag kommer från exportnetto samt fasta bruttoinvesteringar. Nationalräkenskaperna behöver av naturliga skäl ses över ibland. Primärstatistik revideras, metoder och källor vidareutvecklas och anpassas ytterligare till EUrekommendationer och krav. Flertalet beräkningsområden har under 2007 setts över med målet att ytterligare öka kvalitet och aktualitet på de svenska nationalräkenskaperna. Tidsserieperspektivet är viktigt i nationalräkenskaperna och beräkningarna måste visa både rätt nivå och utveckling över tiden. Nya revideringsbehov uppstår därför relativt snabbt mellan olika beräkningsomgångar. Ny information mellan revideringsomgångar hanteras så att befintliga nivåer kedjas fram med rätt utveckling enligt ny eller reviderad statistik. Större översyner, eller revideringar av längre tidsserier i nationalräkenskaperna genomförs ungefär vart femte år. Den senaste större revideringen genomfördes 2002. Hela tidsserien 1993-2004 reviderades också hösten 2005 då en förändrad redovisning av banktjänster infördes i NR (EU-förordning). Förändringen avsåg den del av banktjänsterna som mäts indirekt och tidigare kallades ofördelade banktjänster (FISIM). Den förändrade redovisningen påverkade, förutom näringslivet, hushållens konsumtionsutgifter, offentlig konsumtion samt export, import och disponibla inkomster. En ny större revidering av hela nationalräkenskapssystemet har genomförts av SCB under 2007. Den omfattar perioden från och med 1993. Definitiva statistikuppgifter för 2005 har inarbetats i beräkningarna. Revideringarna är störst för 2000-talet. Det beror på att den senaste större revideringen som gjordes för fem år sedan omfattade perioden 1993-2000. För 90-talet har det därför inte tillkommit särskilt mycket ny information. För de senaste åren däremot har såväl nya undersökningar som förbättrat källmaterial och ändrade metoder introducerats. De svenska nationalräkenskaperna har nu en internationellt bättre jämförbarhet och kvalitet än tidigare. Omräkningen innebär att: Ny företagsstatistik införs Ny statistik avseende tjänstehandeln med utlandet införs Ny värdering av utrikeshandel med varor och vissa tjänster införs Ny metod för beräkning av produktionens volymutveckling inom viss offentlig verksamhet införs Den dolda ekonomin tas med En allmän översyn av flertalet beräkningsområden görs. De offentliga konsumtionutgifterna har reviderats med mellan -1 300 och +1 000 miljoner kronor i löpande priser. Statliga konsumtionsutgifter har reviderats ned med upp till en miljard kronor åren 1993-1996, för åren 1997-2005 har utgifterna 9

justerats upp med mellan 100 och 1000 miljoner kronor förutom för år 2005 då utgifterna reviderades ned med 900 miljoner kronor. Kommunala konsumtionsutgifter har reviderats ned med mellan 70 och 700 miljoner kronor förutom år 2000 då konsumtionsutgifterna reviderats upp med knappt 300 miljoner kronor. SCB gör inga preliminära årsberäkningar för 2006 av BNP och specificeringen av hälso- och sjukvårdens kostnader. Detta innebär att det i denna publikation inte finns några preliminära uppgifter för BNP till marknadspris och totala hälso- och sjukvårdskostnader. Enligt budgetpropositionen 2008 uppskattar regeringen hälsooch sjukvårdens totala kostnader till 238,6 miljarder kronor, inklusive moms. Detta motsvarar, i löpande priser, en ökning med 7 procent jämfört med 2005. I beloppet 238,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 8,4 procent av BNP, ingår inte kostnader för kommunernas hälso- och sjukvård för äldre och personer med funktionshinder. Vid internationella jämförelser inom OECD, EU, WHO och NOMESCO görs ett påslag motsvarande 0,7 procent av BNP för den kommunala hälso- och sjukvården vilket motsvarar de beräknade kostnaderna för kommunernas hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdens totala kostnader inklusive kommunernas hälso- och sjukvård uppgick 2006 därmed till preliminärt till 9,1 procent av BNP. Denna andel har legat på ungefär samma nivå sedan 2002. Motsvarande genomsnitt för EU länderna är 9 procent. Redovisning av kostnader för hälso- och sjukvård. I nationalräkenskapernas (NR) redovisning av hälso- och sjukvårdens kostnader ingår samtliga landsting och regioner samt även den landstingsfria kommunen Gotland. NR redovisar hälso- och sjukvårdens driftskostnader och intäkter i enlighet med det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95). Verksamhetsåret 2001 införde landstingen en ny modell, VI 2000 (Verksamhetsindelning för landsting och regioner) för redovisning av landstingens/regionernas kostnader för hälso- och sjukvård. Modellen innehåller fler delområden än den tidigare och med tydliga definitioner. Hälso- och sjukvården indelas i följande områden: primärvård, specialiserad somatisk vård, specialiserad psykiatrisk vård, tandvård, övrig hälso- och sjukvård samt politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård. Läkemedelsförmånen redovisas från och med 2005 som ett eget område. Syftet med detta är att tydliggöra den förändring som har skett av redovisningen av läkemedelsbidraget från och med 2005. Bidraget redovisas inte längre som en intäkt direkt i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag. Detta gör att hälso- och sjukvårdens nettokostnader revideras upp med dryga 19 miljarder kronor då kostnaderna för läkemedelsförmånen fortfarande redovisas i verksamheten. År 2006 utgör dessa 19 miljarder 11procent av hälso- och sjukvårdens nettokostnader. Landstingens kostnader för hälso- och sjukvård Av landstingens/regionernas totala nettokostnader utgjorde specialiserad somatisk vård 52 procent, primärvård 17 procent, läkemedelsförmånen 11 procent och specialiserad psykiatrisk vård 9 procent, övrig hälso- och sjukvård 7 procent, tandvård 3 procent samt politisk verksamhet 1 procent. Uppgifterna i diagram 1 avser 10

landstingens totala verksamhet där hälso- och sjukvård inklusive tandvård utgör cirka 93 procent av landstingens nettokostnader. Diagram 1 Landstingens nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område 2006 Läkemedel inom förmånen 11% Politisk verksamhet för hälso- och sjukvård 1% Övrig hälso- och sjukvård 7% Tandvård 3% Specialiserad psykiatrisk vård 9% Primärvård 17% Specialiserad somatisk vård 52% Källa: Sveriges Kommuner och Landsting: Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006 Av landstingens totala inkomster utgjorde landstingsskatten 72 procent 2006. Landstingens verksamhet finansieras således till största delen via skatteintäkter. Statens bidrag till landstingen utgörs av såväl generella som specialdestinerade statsbidrag. Dessa utgör 19 procent av inkomsterna. Vidare får landstingen inkomster från patientavgifter motsvarande 3 procent, från försäljning av tjänster och viss verksamhet motsvarande 4 procent samt övrig intäkter 2 procent. 11

Tabeller Tabell 1. Bruttonationalprodukten samt hälso- och sjukvårdskostnaderna 1993 2005. Löpande priser. Table 1. Gross domestic product (GDP) and total expenditure on health care 1993-2005. Current prices År Year BNP till marknadspris, GDP Million SEK Miljoner kronor Totala hälso- och sjukvårdskostnader 1 Total expenditure on health care Million SEK Miljoner Kronor SEK per capita Kronor per inv. Percent of GDP Procent av BNP 1993 1 573 381 123 889 14 167 7,9 1994 1 679 179 126 008 14 292 7,5 1995 1 809 756 133 124 15 064 7,4 1996 1 852 092 141 406 15 988 7,6 1997 1 927 001 144 645 16 348 7,5 1998 2 012 091 151 896 17 155 7,5 1999 2 123 971 163 284 18 426 7,7 2000 2 249 987 173 685 19 553 7,7 2001 2 326 176 189 204 21 237 8,1 2002 2 420 761 204 660 22 891 8,5 2003 2 515 150 216 006 24 066 8,6 2004 2 624 964 220 679 24 489 8,4 2005 2 735 218 229 312 25 345 8,4 1) I ovannämnda siffror är inte den hälso- och sjukvård som överfördes till kommunerna i samband med Ädelreformen medräknad. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i olika utredningar beräknat kostnaderna för den kommunala hälso- och sjukvården till mellan 0,6-0,8 procent av BNP. Vid internationella jämförelser (OECD, EU, WHO och NOMESCO) görs ett påslag motsvarande 0,7 procent av BNP för den kommunala hälso- och sjukvården. För 2005 skulle detta innebära att sjukvårdskostnaderna uppgår preliminärt till 248 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,1 procent av BNP. Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Nationalräkenskaperna och Befolkningsregistret. 12

Tabell 2. Hälso- och sjukvårdskostnader 1993 2005, miljoner kronor i löpande priser Table 2. Total expenditure on health care 1993-2005, Million SEK, Current prices. 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Hushållens konsumtionsutgifter 17 078 18 163 20 313 20 684 23 106 24 598 25 997 29 444 32 126 34 081 35 596 37 686 39 998 Därav: Läkemedel 4 881 5 130 5 873 6 518 7 585 8 294 8 549 9 499 10 215 11 109 11 570 12 349 12 766 Övriga sjukvårdsartiklar 539 557 580 569 569 580 606 638 680 708 720 770 848 Glasögon m.m. 2 328 2 274 2 468 2 407 2 644 2 798 3 157 3 299 3 525 3 879 3 979 4 068 4 436 Patientavgifter 9 330 10 202 11 392 11 190 12 308 12 926 13 685 16 008 17 706 18 385 19 327 20 499 21 948 Därav: Läkarvård, offentlig 2 301 2 340 2 021 2 004 2 033 1 948 1 827 2 106 1 924 1 546 1 910 1 925 2 168 Läkarvård, privat 1 135 1 317 1 720 1 274 1 290 1 205 1 222 1 919 2 514 2 885 3 433 3 553 3 869 Tandvård, offentlig 1 450 1 572 1 850 1 924 2 081 2 146 2 388 2 198 2 036 2 156 2 366 2 566 2 682 Tandvård, privat 3 118 3 294 4 030 4 233 5 028 5 638 6 045 7 220 8 232 8 094 7 894 8 754 9 372 299 332 312 272 285 290 271 299 498 556 523 694 520 Sjukgymnast, offentlig Sjukgymnast, privat 250 319 404 426 466 538 764 926 1 141 1 241 1 175 1 256 1 318 Sjukhusvård, 384 481 426 404 496 532 539 502 492 653 685 818 872 offentlig Sjukhusvård, privat 393 547 629 653 629 629 629 838 869 1 254 1 341 933 1 147 Tabellen forts på nästa sida 13

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Offentliga konsumtionsutgifter 101 323 101 929 106 118 113 731 114 283 120 101 128 053 135 645 148 297 160 430 170 556 173 591 179 863 Därav marknadsproducerad natura konsumtion: Läkemedel 9 790 11 308 12 570 14 927 12 248 14 839 16 481 17 296 17 719 19 269 19 712 19 858 20 195 Privatpraktiserande tandläkare 2 853 2 784 2 129 2 139 1 449 1 141 995 908 941 876 1 874 2 315 1 741 Vårdavtal med privata vårdgivare 5 735 6 402 7 156 7 844 8 363 8 874 10 006 16 245 18 027 23 282 23 477 20 216 20 706 Investeringar 5 488 5 916 6 693 6 991 7 256 7 197 9 234 8 596 8 781 10 149 9 854 9 402 9 451 Därav : Privata 644 879 861 1 216 1 161 987 1 578 2 350 2 451 2 980 2 450 2 722 2 374 Offentliga 4 844 5 037 5 832 5 775 6 095 6 210 7 656 6 246 6 330 7 169 7 404 6 680 7 077 Summa kostnader 123 889 126 008 133 124 141 406 144 645 151 896 163 284 173 685 189 204 204 660 216 006 220 679 229 312 BNP till marknadspris 1 573 381 1 679 179 1 809 756 1 852 092 1 927 001 2 012 091 2 123 971 2 249 987 2 326 176 2 420 761 2 515 150 2 624 964 2 735 218 Hälso- och sjukvårdens andel av BNP, % 7,9 Källa: Statistiska centralbyrån, SCB Nationalräkenskaperna 7,5 7,4 7,6 7,5 7,5 7,7 7,7 8,1 8,5 8,6 8,4 8,4 14

Tabell 3. Tandvårdskostnadernas utveckling 1993 2005, miljoner kronor, Löpande priser. Table 3. Expenditure on dental care 1993-2005 Million SEK, Current prices. 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Hushållens konsumtionsutgifter för tandvård Patientavgifter 1 4 568 4 866 5 880 6 157 7 109 7 784 8 433 9 418 10 268 10 250 10 260 11 320 12 054 Därav Offentlig 1 450 1 572 1 850 1 924 2 081 2 146 2 388 2 198 2 036 2 156 2 366 2 566 2 682 tandvård Privat tandvård 3 118 3 294 4 030 4 233 5 028 5 638 6 045 7 220 8 232 8 094 7 894 8 754 9 372 Landstingens nettokostnader 3 190 2 995 3 183 3 288 3 152 3 302 3 282 3 411 3 471 4 257 4 354 4 466 4 535 Landstingens investeringsutgifter 109 123 144 131 100 137 186 151 147 153 136 175 127 Tandvårds- 3 468 3 341 2 428 2 497 2 020 1 755 1 426 1 462 1 515 1 604 2 607 3 129 2 746 försäkringen (staten) 4 Statsbidrag till 0 0 0 0 0 0 405 405 405 0 0 0 0 landsting 5 Adm. Kostnader 81 81 111 103 99 99 151 163 168 169 204 175 186 4 Summa utgifter 11 416 11 406 11 746 12 176 12 480 13 077 13 883 15 010 15 974 16 433 17 561 19 265 19 648 Andel patientavgift, % 40,0 42,7 50,1 50,6 57,0 59,5 60,7 62,7 64,3 62,4 58,4 58,8 61,3 1) Patientavgifter: SCB, Nationalräkenskaperna 2) Landstingens (inkl Gotlands kommun) nettokostnader och investeringsutgifter: Sveriges Kommuner och Landsting 3) Landstingens nettokostnader fördelas på olika delområden. För 2006 års verksamhet är nettokostnader om cirka 4,7 miljarder kronor som fördelades med 49 procent till allmäntandvård för barn och ungdomar, 29 procent till specialisttandvård, 15 procent till tandvård för patienter med särskilda behov och med 7 procent till allmäntandvård för vuxna. 4) Tandvårdsförsäkringen, administrationskostnader: Riksförsäkringsverkets/Försäkringskassans årsredovisningar 5) Statsbidrag till landstingen: Avser landstingens ansvar fr.o.m. 1999 för uppsökande tandvård för äldre i särskilda boendeformer. Fr.o.m. år 2002 ingår statsbidraget i det generella statsbidraget till landstingen och redovisas därför inte längre inom tandvården. Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges Kommuner och Landsting och Försäkringskassan 15

Tabell 4.Sjukvårdshuvudmännens nettokostnad för hälso- och sjukvård 2006, miljoner kronor. Table 4. County councils net expenditure on health care 2006, Million SEK. OBS! Läkemedelsbidraget från staten redovisas från och med 2005 inte i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag. Huvudman Primärvård Specialiserad 1 somatisk vård 1 Specialiserad psykiatrisk vård 1 Tandvård 1 Övrig hälsooch sjukvård 1, 2 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård Läkemedel inom läkemedelsförmånen HÄLSO- OCH SJUK- VÅRD TOTALT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EXKL TAND- VÅRD TOTALT Stockholm 6 639 20 013 4 277 695 2 649 180 4 069 38 523 37 828 Uppsala 815 2 959 530 183 365 23 619 5 493 5 310 Sörmland 761 2 640 407 132 216 34 526 4 716 4 583 Östergötland 1 286 3 790 571 202 562 47 799 7 257 7 055 Jönköping 1 203 3 087 538 219 431 36 721 6 235 6 016 Kronoberg 480 1 732 341 110 200 32 419 3 313 3 204 Kalmar 765 2 250 359 130 397 47 472 4 420 4 290 Blekinge 505 1 584 294 100 268 20 316 3 087 2 988 Skåne 3 000 12 405 1 970 530 1 229 192 2 743 22 070 21 540 Halland 899 2 645 358 150 334 29 594 5 009 4 858 Västra Götaland 4 403 14 046 2 776 894 2 418 151 3 196 27 884 26 991 Värmland 805 2 666 400 135 543 36 638 5 223 5 088 Örebro 813 2 730 518 171 487 45 522 5 287 5 116 Västmanland 748 2 606 444 148 469 44 529 4 989 4 841 Dalarna 973 2 763 462 176 429 31 598 5 433 5 257 Gävleborg 1 196 2 678 417 162 431 44 587 5 515 5 353 Västernorrland 843 2 754 350 118 309 27 561 4 962 4 844 Jämtland 499 1 210 185 73 220 27 269 2 483 2 410 Västerbotten 857 2 671 441 159 432 41 571 5 171 5 012 Norrbotten 1 035 2 615 366 170 429 43 576 5 234 5 064 Summa 28 525 89 846 16 003 4 658 12 816 1 130 19 326 172 305 167 647 Gotland 165 688 113 36 104 1 120 1 227 1 191 Summa 28 690 90 534 16 116 4 694 12 920 1 131 19 446 173 532 168 838 1) Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen. 2) Här ryms omstruktureringskostnader för Stockholm, Kalmar, Blekinge, Skåne, Dalarna, Gävleborg, och Norrbotten. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006 16

Tabell 5. Sjukvårdshuvudmännens nettokostnad för hälso- och sjukvård per invånare 2006, kronor. Table 5. County councils net expenditure on health care per capita 2006, SEK. OBS! Läkemedelsbidraget från staten redovisas från och med 2005 inte i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag. Huvudman Pri- Specialiserad Specialiserad märvård somatisk psykiatrisk 1 vård 1 vård 1 Tandvård 1 Övrig hälsooch sjukvård 1, 2 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård Läkemedel inom läkemedelsförmånen HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TOTALT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EXKL TAND- VÅRD TOTALT Stockholm 3 461 10 434 2 230 362 1 381 94 2 122 20 084 19 721 Uppsala 2 660 9 658 1 729 597 1 190 74 2 019 17 928 17 330 Sörmland 2 891 10 033 1 548 502 819 130 1 999 17 923 17 420 Östergötland 3 076 9 069 1 366 483 1 345 112 1 911 17 362 16 880 Jönköping 3 627 9 311 1 623 662 1 299 110 2 175 18 807 18 145 Kronoberg 2 674 9 643 1 897 610 1 111 179 2 330 18 444 17 834 Kalmar 3 272 9 625 1 536 556 1 698 201 2 019 18 907 18 351 Blekinge 3 335 10 461 1 942 659 1 772 129 2 089 20 387 19 728 Skåne 2 533 10 473 1 663 448 1 038 162 2 316 18 633 18 185 Halland 3 112 9 157 1 238 521 1 156 101 2 056 17 340 16 819 Västra Götaland 2 862 9 131 1 805 581 1 572 98 2 077 18 127 17 546 Värmland 2 943 9 748 1 463 494 1 985 132 2 333 19 098 18 604 Örebro 2 957 9 926 1 884 623 1 771 165 1 898 19 224 18 600 Västmanland 2 854 9 947 1 694 565 1 791 168 2 019 19 039 18 474 Dalarna 3 530 10 022 1 675 639 1 557 114 2 170 19 707 19 067 Gävleborg 4 339 9 716 1 511 587 1 563 160 2 130 20 006 19 419 Västernorrland 3 454 11 289 1 435 484 1 266 111 2 300 20 339 19 855 Jämtland 3 928 9 523 1 460 578 1 728 212 2 121 19 550 18 973 Västerbotten 3 326 10 370 1 711 616 1 677 158 2 217 20 074 19 458 Norrbotten 4 109 10 382 1 453 675 1 703 171 2 287 20 779 20 104 Summa 3 150 9 921 1 767 514 1 415 125 2 134 19 027 18 512 Gotland 2 880 12 008 1 972 628 1 815 17 2 094 21 415 20 786 Summa 3 148 9 934 1 768 515 1 418 124 2 134 19 042 18 527 1) Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen. 2) Här ryms omstruktureringskostnader för Stockholm, Kalmar, Blekinge, Skåne, Dalarna, Gävleborg och Norrbotten. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006 17.

Klassifikation av läkemedel samt läkemedelsförmånen I tabellerna om läkemedelskostnaderna används begreppen ATC och läkemedelsförmånen. ATC ATC är en förkortning av Anatomical Therapeutic Chemical Classification System. Denna klassifikation av läkemedel används i Sverige för redovisning av läkemedelsanvändning sedan 1988. Detta system används även av övriga nordiska länder och rekommenderas av WHO. I ATC-systemet delas läkemedlen in i 14 huvudgrupper. Varje grupp delas in i undergrupper i flera nivåer. Indelningen baseras på farmakologiska egenskaper, terapeutisk användning och kemisk struktur. Alla läkemedelssubstanser har en sjuställig ATC-kod som fastställs av WHO Collaborating Centre for Drug Statistics Methodology i Oslo. Som exempel visas nedan uppbyggnaden av ATC-koden för oxazepam. N N05 N05B N05BA N05BA02 Nervsystemet (anatomisk huvudgrupp) Neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel (farmakologisk/terapeutisk undergrupp) Lugnande medel, ataraktika (farmakologisk undergrupp) Bensodiazepiner (kemisk undergrupp) Oxazepam (kemisk substans) De av WHO fastställda ATC-koderna har begynnelsebokstäver mellan A och V. Andra varor som säljs på apotek, t.ex. kostnadsfria förbrukningsartiklar, har åsatts s.k. varugrupperingskoder. Dessa koder har samma uppbyggnad som ATC-koder men har andra begynnelsebokstäver. Tabell 6. Läkemedelskostnader 2001 2006 (AUP, miljoner kronor) 1,2 fördelade på olika försäljningssätt samt andel av kostnader för hälso- och sjukvård. Table 6. Expenditure on Pharmaceuticals and percentage of health care expenditure 2001-2006, Pharmacy retail prices (AUP, Million SEK). Sluten vård Recept 2 Receptfritt Rekvisition i öppenvård Läkemedel totalt 3 Andel av kostnader för hälsooch sjukvård (%) 2001 2 363 20 578 1 935 267 25 143 13,3 2002 2 570 22 344 2 087 273 27 274 13,3 2003 2 886 22 518 2 177 270 27 851 12,9 2004 3 461 22 596 2 306 278 28 641 13,0 2005 4 081 22 646 2 485 266 29 477 12,9 2006 4 757 23 253 2 703 254 30 967 4 1) Humanläkemedel, ATC-kod A V 2) AUP är apotekens utförsäljningspris 3) Totalkostnad, dvs. förmånskostnad + patientens egenavgift 4) Uppgift saknas Källa: Apoteket AB, Statistiska centralbyrån (SCB) 18

Tabell 7. Läkemedelskostnader efter län, kronor (AUP) per invånare 1,2, 2005 och 2006 Löpande priser. Table 7. Expenditure on pharmaceuticals per county SEK (AUP) per capita, 2005 and 2006, Current prices. Län/region Slutenvård 3 Recept 4 Receptfritt Öppenvård rekvisition Totalt 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Stockholm 527 601 2 462 2 537 295 320 23 18 3 307 3 475 Uppsala 666 740 2 334 2 420 267 292 46 48 3 314 3 501 Södermanland 405 447 2 428 2 454 272 292 28 35 3 133 3 227 Östergötland 482 539 2 235 2 290 272 294 11 8 3 001 3 131 Jönköping 271 330 2 415 2 545 253 273 14 10 2 953 3 158 Kronoberg 402 452 2 514 2 593 245 265 19 10 3 181 3 320 Kalmar 357 406 2 436 2 476 267 286 12 10 3 073 3 179 Gotland 343 422 2 335 2 394 307 331 36 24 3 021 3 173 Blekinge 450 501 2 265 2 335 256 274 9 8 2 980 3 118 Skåne 484 540 2 728 2 785 280 304 63 77 3 554 3 706 Halland 306 379 2 430 2 463 267 291 10 8 3 012 3 141 Västra Götaland 435 517 2 492 2 500 283 308 26 19 3 236 3 344 Värmland 420 472 2 720 2 770 285 313 9 9 3 435 3 564 Örebro 490 545 2 254 2 331 285 307 15 13 3 044 3 196 Västmanland 335 410 2 414 2 510 265 284 20 16 3 034 3 220 Dalarna 396 492 2 438 2 505 279 300 39 49 3 153 3 345 Gävleborg 355 439 2 479 2 527 263 282 14 10 3 111 3 259 Västernorrland 421 474 2 561 2 631 245 263 75 68 3 301 3 436 Jämtland 220 282 2 431 2 500 250 273 18 12 2 919 3 068 Västerbotten 506 713 2 709 2 667 234 259 25 25 3 474 3 665 Norrbotten 409 487 2 675 2 801 248 268 51 35 3 382 3 591 Hela riket 453 526 2 513 2 570 276 299 29 28 3 271 3 423 1) Endast humanläkemedel, ATC-kod A-V 2) AUP är apotekens utförsäljningspris 3) Ej justerat för rabatter enligt upphandlingsavtal. 4) Totalkostnad, dvs. förmånskostnad + egenavgift Källa: Apoteket AB 19

Läkemedelsförmånerna Med läkemedelsförmåner avses ett skydd mot höga kostnader vid inköp av läkemedel och vissa andra varor (vissa förbrukningsartiklar och vissa livsmedel till barn under 16 år). Läkemedelsförmånsnämnden beslutar om vilka läkemedel och andra varor som skall ingå i förmånssystemet och om särskilda villkor skall gälla. Förmånerna innebär att patientens kostnad reduceras stegvis under en tolvmånadersperiod. Så länge den sammanlagda kostnaden inte överstiger 900 kronor lämnas ingen kostnadsreducering. Sedan minskar patientens kostnad med: 50 procent av den del som överstiger 900 kronor men inte 1 700 kronor 75 procent av den del som överstiger 1 700 kronor men inte 3 300 kronor 90 procent av den del som överstiger 3 300 kronor men inte 4 300 kronor 100 procent om den sammanlagda kostnaden överstiger 4 300 kronor Det högsta belopp som en patient kan få betala under en tolvmånadersperiod är 1 800 kronor. Den del av kostnaden för läkemedel och andra förmånsberättigade varor som betalas av patienten benämns egenavgift och den del som bekostas av samhället benämns förmån. Läkemedelsförmånerna bekostas i princip av landstingen men kostnaden subventioneras genom ett generellt statsbidrag enligt avtal mellan staten och Landstingsförbundet 1. Tabell 8. Läkemedelsförmånskostnad och egenavgift för läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel på recept 2001 2006, miljoner kronor, Löpande priser Table 8. Expenditure on Pharmaceutical Benefit Scheme 2001-2006, Million SEK, Current prices. Läkemedel 1 Kostnad för läkemedelsförmånerna Förbrukningsartiklar Livsmedel 3 Totalt 2 Egenavgift (läkemedel) 2001 15 563 1 284 109 16 956 5 197 2002 17 071 1 402 121 18 594 5 483 2003 17 333 1 498 138 18 969 5 500 2004 17 281 1 584 149 19 014 5 495 2005 17 039 1 655 137 18 981 5 586 2006 17 309 1 591 139 19 165 5 911 1) ATC-kod A V exklusive T 2) ATC-kod Y80 Y85 3) ATC-kod Y73 Y75 Källa: Socialstyrelsen, Statistikrapport 2006:1, Läkemedel Statistik för år 2005, Socialstyrelsen, Statistikrapport 2007:1, Läkemedel Statistik för år 2006 I tabell 9 framgår hur läkemedelsförsäljningen på recept kan delas upp i tre komponenter: förändringar i pris, volym och värde. Detta kan illustreras genom en ana- 1 Nuvarande Sveriges Kommuner och Landsting 20

lys av kostnaden år 2006. Försäljningen, som ökade med 2,7 procent, kan delas upp i följande komponenter: Prisförändring 0,4 procent i befintligt sortiment förändrad försäljningsvolym (DDD) 3,5 procent, dvs. total mängd läkemedel, av befintligt sortiment värdeökning, eller förändringar i sortimentet (nya, oftast dyrare, preparat för behandling av samma åkomma, nya preparat för tidigare ej behandlingsbara åkommor eller övergång från ett billigare till ett dyrare, men inte nödvändigtvis nytt, läkemedel), 1,2 procents värdeminskning. Tabell 9. Kostnadskomponenternas förändring i läkemedelsförsäljningen på recept i Sverige 2001-2006. Apotekens utförsäljningspris (AUP). Procentuella förändringar. Table 9. Changes in cost components on Pharmaceuticals sales 2001-2006, Pharmacy retail prices (AUP). Percentage changes. År Försäljningsökning Prisförändring Volymförändring Värdeförändring (residual) 2001 6,6-0,1 6,2 0,4 2002 8,6 0,1 4,5 3,8 2003 0,8-2,3 3,0 0,2 2004 0,3 0,1 3,2-2,9 2005 0,2-1,6 2,5-0,7 2006 2,7 0,4 3,5-1,2 Källa: Apoteket AB 21