Kapitel 2. Atomer, Molekyler och Joner. Grekerna var de första att försöka förklara kemiska förändringar. Alkemin dominerade i 2000 år.

Relevanta dokument
Kapitel 2. Atomer, Molekyler och Joner

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Namn:

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

Atomen och periodiska systemet

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen Atommodellen

Grundläggande Kemi 1

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Kapitel 3. Stökiometri

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Atomer, molekyler och joner

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Det mesta är blandningar

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén


ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

Föreläsningsplan Del 1 Allmän kemi

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

F1 F d un t amen l a s KEMA00

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Jord, eld, luft och vatten från alkemi till modern kemi

Här växer människor och kunskap

Materia Sammanfattning. Materia

Kapitel 14. Syror och baser

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

% Allmän oorganisk kemi

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Kapitel 16. Löslighet och komplex

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Syror, baser och jonföreningar

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

Kapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

PERIODISKA SYSTEMET. 29 Cu. 27 Co. 26 Fe. 28 Ni. 47 Ag. 45 Rh. 46 Pd. 44 Ru. 76 Os. 77 Ir. 78 Pt. 79 Au. 110 Ds. 109 Mt. 111 Rg. 108 Hs. 65 Tb.

Atomen och periodiska systemet

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE , kl

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Säkerhetsregler i kemi

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041,

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs

Kapitel 1. Kapitel 2. Kemiska grundvalar. Atomer, Molekyler och Joner

Ämnen runt omkring oss åk 6

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Fysik, atom- och kärnfysik

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Transkript:

Kapitel 2 Innehåll Kapitel 2 Atomer, Molekyler och Joner 2.1 2.2 Kemiska lagar 2.3 2.4 Tidiga experiment att karaktärisera atomen 2.5 Den moderna synen på atomstrukturen: en introduktion 2.6 2.7 En introduktion till periodiska systemet 2.8 Namngivning av enkla föreningar Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 2.1 Kemi en ung vetenskap? Eld Renässans: Kermamik Antikens idéer på nytt Ädelmetaller Vetenskapliga metoder ca 1900: Modern syn på atomen år 500 0 500 1000 1500 2000 Avsnitt 2.1 Johan Gadolin född 5 juni 1760 i Åbo, död 15 augusti 1852 på Sunila säteri i Wirmo socken, kemist, fysiker och professor vid Kungliga Akademien i Åbo 1798-1822. Han upptäckte grundämnet yttrium 1794 och har fått grundämnet gadolinium uppkallat efter sig. Antikens grekland: De fyra elementen Atomos = odelbar Medeltid: Metallurgi Alkemister 1700 &1800-tal: alla grundämnen Systematisering Copyright Cengage Learning. All rights reserved 3 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 4 Avsnitt 2.1 Grekerna var de första att försöka förklara kemiska förändringar. Alkemin dominerade i 2000 år. Flera grundämnen upptäcktes. Mineralsyror framställdes. Robert Boyle (1627-1691) var den förste kemisten. Utförde kvantitativa experiment. Avsnitt 2.1 Alkemisternas symboler Jöns Jakob Berzelius (1779-1848) Copyright Cengage Learning. All rights reserved 5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 6 1

Avsnitt 2.2 Kemiska lagar Tre viktiga lagar Lagen om massans bevarande (1789 Lavosier) massa kan varken skapas eller förstöras Lagen om definita proportioner (1806 Proust) en given kemisk förening innehåller alltid samma förhållande av de ingående grundämnena Lagen om multipla proportioner (1803 Dalton) om två grundämnen A och B kan bilda fler än en kemisk förening är förhållandet mellan A:s massor som förenas med 1 g av B i de olika föreningarna alltid små hela tal Avsnitt 2.2 Kemiska lagar Kväve och syreatomer i olika föreningar Copyright Cengage Learning. All rights reserved 7 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 8 Avsnitt 2.3 1808 Avsnitt 2.3 Begreppskoll Grundämnen består av pyttesmå partiklar: atomer. Atomerna i ett och samma grundämne är identiska. Kemiska föreningar uppstår då olika atomslag kombineras. Kemiska reaktioner innebär en omorganisation av atomer, atomerna förändras inte utan sättet hur de är bundna till varandra Vilka av de följande koncepten i Daltons atomteori anses fortfarande gälla och vara sanna? I. Grundämnen består av pyttesmå partiklar: atomer. II. Atomerna i ett och samma grundämne är identiska. III. Kemiska föreningar uppstår då olika atomslag kombineras. IV. Atomer är oförstörbara (odelbara). Copyright Cengage Learning. All rights reserved 9 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 10 Avsnitt 2.3 Gay-Lussac and Avogadro (1809 1811) Gay Lussacs observationer Uppmätte volymer av olika gaser som reagerar med varandra vid ett visst tryck och en viss temperatur. Avogadros hypotes Vid samma tryck och temperatur innehåller lika volymer av olika gaser samma antal partiklar (molekyler). Avsnitt 2.3 Gay-Lussacs observationer Copyright Cengage Learning. All rights reserved 11 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 12 2

Avsnitt 2.3 Avogadros hypotes Kemisk bindning Kovalenta bindningar Uppstår genom att elektroner delas av två atomer. Den resulterande atomsamlingen kallas molekyl. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 13 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 14 Strukturformel för metan Rymdmodell för metan Kulmodell för metan Covalent Bonding Photo Brooks/Cole, Cengag Learning Company. All rights Ken O'Donoghue reserved. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 15 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 16 Kemisk bindning Jonbindning Uppstår genom attraktionen mellan två olika laddade partiklar - joner. Jon en atom eller molekyl som har en positiv eller negativ nettoladdning. Katjon positiv jon; saknar elektron(er). Anjon negativ jon; har extra elektron(er). Natriumatomen förlorar en elektron Copyright Cengage Learning. All rights reserved 17 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 18 3

Kloratomen mottar en elektron Natrium reagerar med klorgas, det bildas natriumklorid. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 19 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 20 Molekylära föreningar kontra jonföreningar Sammansatta joner är laddade molekyler : NH 4+, NO 3 Photo Brooks/Cole, Cengage Learning Company. All rights reserved. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 21 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 22 Avsnitt 2.7 Avsnitt 2.7 Periodiska systemet Metaller och icke-metaller Grupper grundämnen i samma kolumn har liknande kemiska egenskaper Perioder grundämnen i samma rad Copyright Cengage Learning. All rights reserved 23 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 24 4

Avsnitt 2.7 Orientering i periodiska systemet Grundämnen klassificeras efter: egenskaper (vertikalt) Grupper och stigande atomvikt (horisontalt) Perioder Några viktiga grupper 1A = alkalimetaller 2A = jordalkalimetaller 7A = halogener 8A = ädelgaser Avsnitt 2.7 Tre halogener: klor (gas), brom (vätska) och jod (fast ämne) Photo Brooks/Cole, Cengage Learning Company. All rights reserved. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 25 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 26 Avsnitt 2.7 Symbol från ursprungligt namn Svenska Finska Ursprungligt namn Symbol Väte Vety Hydrogen H Kol Hiili Carbon C Kväve Typpi Nitrogen N Syre Happi Oxygen O Kisel Pii Silicon Si Järn Rauta Ferrum Fe Koppar Kupari Cuprum Cu Silver Hopea Argentum Ag Tenn Tina Stannum Sn Antimon Antimoni Stibium St Guld Kulta Aurum Au Kvicksilver Elohopea Hydrargyrum Hg Bly Lyijy Plumbum Pb Oorganisk kemisk nomenklatur Kemiska föreningar namnges enligt vissa regler (IUPAC) NAMNET SKALL VARA ENKLAST MÖJLIGT samt ENTYDIGT Copyright Cengage Learning. All rights reserved 27 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 28 Systematisk namngivning av ämnen Au guld NaCl natriumklorid H 2 O diväteoxid CaCl 2 kalciumklorid H 2 O 2 väteperoxid MnO 2 mangan(iv)oxid (NH 4 ) 2 SO 4 ammoniumsulfat P 2 O 5 difosforpentaoxid Binära Jonföreningar (typ I): 1. Katjonen först, sedan anjonen 2. Monoatomär katjon: grundämnesnamnet Ca 2+ = kalciumjon 3. Monoatomär anjon: rot + -id Cl = kloridjon 4. Saltet: katjonnamnet + anjonnamnet CaCl 2 = kalciumklorid Copyright Cengage Learning. All rights reserved 29 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 30 5

Vanliga enatomära katjoner och anjoner Väte Litium Natrium Kalium Cesium Beryllium Magnesium Kalcium Barium Aluminium Silver Hydrid Flourid Klorid Bromid Jodid Oxid Sulfid Nitrid Fosfid Binära Jonföreningar (typ II): 1. För metaller som kan bilda mer än en slags katjon används en romersk siffra i namnet ex: PbCl 2 Pb 2+ är katjonen som är tvåvärd (2+ II) PbCl 2 = bly(ii)klorid Copyright Cengage Learning. All rights reserved 31 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 32 Några vanliga enatomära kat- och anjoner Binära föreningar (typ III): 1. Föreningar mellan två ickemetaller 2. Det första grundämnet i formeln namnges först. 3. Det andra grundämnet namnges som om det vore en anjon. 4. Använd prefix för att ange atomförhållandet 5. Men använd aldrig mono- Vanliga typ I katjoner Vanliga typ II katjoner Vanliga monoatomära anjoner Ex: P 2 O 5 = difosforpentoxid Copyright Cengage Learning. All rights reserved 33 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 34 Att namnge binära föreningar Copyright Cengage Learning. All rights reserved 35 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 36 6

Föreningar med sammansatta joner (typ IV): Vanliga sammansatta katjoner och anjoner 1. Namnges som binära jonföreningar (typ I) 2. Sammansatt katjon: jonnamnet NH 4+ = ammoniumjon 3. Sammansatt anjon: jonnamnet NO 3 = nitratjonjon 4. Saltet: katjonnamnet + anjonnamnet NH 4 NO 3 = ammoniumnitrat Kvicksilver(I) Ammonium Nitrit Nitrat Sulfit Sulfat Vätesulfat Hydroxid Cyanid Fosfat Vätefosfat Divätefosfat Tiocyanat Karbonat Vätekarbonat Hypoklorit Klorit Klorat Perklorat Acetat Permanaganat Dikromat Kromat Peroxid Oxalat Copyright Cengage Learning. All rights reserved 37 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 38 Övergripande strategi för namgivning av föreningar Syror känns igen på vätet som återfinns först i formeln t.ex. HCl. är binära jonföreningar med en eller fler H + joner tillsammans med en anjon. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 39 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 40 Syror Om anjonen inte innehåller syre, namnges syran som en binär jonförening: väte+ anjonens namn. Ibland namnges den lösta syran i vatten enligt: Anjonens grundämne/ordstam + vätesyra Exempel: Förening: Löst i vatten: HCl Väteklorid Klorvätesyra HCN Vätecyanid Cyanvätesyra H 2 S Vätesulfid Svavelvätesyra Namn på syror som inte innehåller syre Vätefluorid Väteklorid Vätebromid Vätejodid Vätecyanid Vätesulfid Copyright Cengage Learning. All rights reserved 41 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 42 7

Syror Om anjonen innehåller syre: Ändelsen syra läggs till grundämnesnamnet om anjonen slutar på at. Formel: Anjon: Syran: H 2 SO 4 Sulfat Svavelsyra HClO 3 Klorat Klorsyra HNO 3 Nitrat Salpetersyra (salpeter kväve) Syror Om anjonen innehåller syre: Ändelsen syrlighet ersätter syraändelsen om anjonens namn slutar på it. Formel: Anjon: Syran HNO 2 Nitrit Salpetersyrlighet H 2 SO 3 Sulfit Svavelsyrlighet HClO 2 Klorit Klorsyrlighet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 43 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 44 Namn på syreinnehållande syror Namngivning av syror Innehåller syran syre? Salpetersyra Salpetersyrlighet Svavelsyra Svavelsyrlighet Fosforsyra Ättikssyra Grundämne + syrlighet Anjonens stam + vätesyra Grundämne + syra Om ja: vilken ändelse har anjonen? Copyright Cengage Learning. All rights reserved 45 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 46 Övning Vilken av de följande ämnen är namngivet felaktigt? a) KNO 3 kaliumnitrat b) CaO kalcium(ii)oxid c) Sn(OH) 4 tenn(iv)hydroxid d) PBr 5 fosforpentabromid e) CaCrO 4 kalciumkromat Korrekt namn: kalciumoxid Eftersom kalcium bara har tvåvärda joner behövs ej (II) i namnet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 47 8