Klagshamns gamla skola

Kulturhistorisk utredning Klagshamns gamla skola Utredning inför tillbyggnad och fasadändring Fastigheten Klagshamn 30:23, Västra Klagstorps socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:027 Pia Gunnarsson Wallin och Lars Persson

Kulturhistorisk utredning Klagshamns gamla skola Utredning inför tillbyggnad och fasadändring Fastigheten Klagshamn 30:23, Västra Klagstorps socken i Malmö stad Skåne län

Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Kulturhistorisk utredning Klagshamns gamla skola utredning inför tillbyggnad och fasadändring Fastigheten Klagshamn 30:23, Västra Klagstorps socken, Malmö stad. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:027 Författare: Pia Gunnarsson Wallin och Lars Persson Foto: Kerstin Börjesson och Jörgen Kling Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Maria Lundberg Omslagsbild: Klagshamns gamla skola ISSN: 1653-493X Malmö Kulturmiljö 2006

Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Historik 5 Källmaterial 6 Ursprungligt utseende och förändringar 7 Exteriör 7 Interiör 8 Kulturhistorisk värdering 9 Antikvarisk konsekvensbeskrivning med bedömning 9 Referenser 11 Arkiv 11 Litteratur 11 Årets rapporter 12 Bilagor Bilaga 1 Situationsplan Bilaga 2 Utdrag ur sockenkartan Västra Klagstorps socken akt 23. 1854 Bilaga 3 Utdrag ur Generalstabskartan 1860 Bilaga 4 Utdrag ur Häradskartan 1913 Bilaga 5 Fotodokumentation 2006 Bilaga 6 Gamla fotografier

Tekniska och administrativa uppgifter Län:... Skåne Kommun:... Malmö Stad:... Malmö Fastighet:...Klagshamn 30:23 Ägare:... Malmö stad Malmö Kulturmiljös yttrande till Stadsbyggnadskontoret:... 2006-03-31 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:027

Inledning Följande utredning är utförd på uppdrag av Stadsfastigheter inför en förestående ombyggnad av kök och matsal på Klagshamns skola. Utredningen berör Klagshamns skolas äldsta bevarade skolbyggnad (byggnad B), som är uppförd 1895 och som ligger längs med Borrebackvägen. Klagshamns skola består av ytterligare två byggnader, en som är uppförd 1906 (byggnad A) och en som uppförts under senare år (byggnad C) och som då ersatte en uthuslänga som ursprungligen hyst utedass. Syftet med utredningen har varit att klarlägga den äldsta skolbyggnadens (byggnad B) kulturhistoriska värden så att de på bästa sätt ska kunna tillvaratas i ombyggnaden. I slutet av utredningen redogörs för de antikvariska överväganden som gjorts i detta sammanhang. Som bilaga till utredningen finns också en fotodokumentation som kan brukas vid eventuella framtida återställanden. Kulturgeograf Lars Persson har skrivit huvuddelen av utredningens inledande historik. I övrigt har byggnadsantikvarie Pia Gunnarsson Wallin författat texten. Kerstin Börjesson, också byggnadsantikvarie, har gjort fotodokumentationen, varit behjälplig i arbetet med att ta fram relevant källmaterial samt redigerat texten. Arbetet har totalt omfattats av 12 mantimmar och bekostats av Stadsfastigheter. Historik Byn Västra Klagstorp bestod vid storskiftesdelningen under senare delen av 1780- talet av 23 bondehemman och 10 gatehus, och var således en för trakten relativt stor by. I likhet med flera andra byar utmed kusten söder om Malmö låg bytomten och därmed bebyggelsen flera kilometer från kustlinjen. Utmed havet fanns byarnas ängsvångar som även innehöll en del mark som endast nyttjades för kreatursbete. År 1795 genomfördes ett så kallat partiellt enskifte i Västra Klagstorps by genom vilket hemmanen nummer 9 och 17 fick sina ägor utbrutna ur det rådande tegskiftet och samlade till ett sammanhängande område i bymarkens västra del, direkt öster om de så kallade Saltängarna som låg närmast kustlinjen. Den norra gränsen för de båda utbrutna hemmanens ägor kom att styra sträckningen för den väg som senare anlades mellan bytomten och strandängarna i väster. Tidigare hade vägen som sammanband dessa platser en annan sträckning. Nio år senare genomfördes enskifte för övriga hemman i Västra Klagstorps by. Det område varpå skolan kom att byggas under slutet av 1800-talet tillföll hemman nummer 30. Enligt enskifteskartan saknades bebyggelse i de västra delarna av bymarken år 1804. Endast sex hemman tilläts ha kvar sin gårdsbebyggelse på den gamla bytomten i öster och övriga gårdar flyttades ut till sina nya enskiften. År 1854 ritades en så kallade sockenkarta över Västra Klagstorps och Tygelsjö socknar. Till denna karta hör en omfattande beskrivning av förhållandena i de båda socknarna. Kartan visar att hemmanen närmast kusten genomgått en ganska kraftfull hemmansklyvning sedan enskiftet. Exempelvis hade hemman nummer 17 delats i cirka 20 delar av varierande storlek. Hemmanet nummer 30 redovisas vara delat i åtta delar. Av kartan att döma tycks flera gatehus eller torp med endast smärre tillhörande ägor ha uppförts längs med den nord-sydliga kustvägen i kanten av strandängarna. Enligt beskrivningen till sockenkartan hade befolkningsmängden i Västra Klagstorp ökat från 312 till 713 personer mellan år 1800 och 1854. Totala antalet hushåll i socknen anges uppgå till 138 år 1854. Jordbruket tycks dock fortfarande ha varit den helt dominerande näringen i socknen och det fanns enligt beskrivningen inga verks- eller fabriksinrättningar inom området. Angående skolor skriver lantmätaren 1854 att: I Klagstorp socken finnes blått en fast skola, där läraren har lön enligt skolstadgan. På sednare tider har dock inom vestra delen af församlingen en ambulatorisk skola provisoriskt varit inrättad. Även Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:027 5

om det inte explicit anges var den fasta skolan var belägen antyder uttryckssättet att denna var inrättad i den östra delen av socknen, och en gissning är då att den låg inom den gamla bytomten. Av visst intresse för den utbildningshistoriska utvecklingen i området har vidare lantmätarens konstaterande att Bildningen har här, som öfver allt i Skåne, på sednare årtionden gått framåt med jemna steg bland allmogen, och folkskolerne anlitas flitigt och med fördel af barnen inom socknarne. Folket här sätter i allmänhet högt värde på vetande och det är förvånande huru väl bönderne följa med sin tid i de för dem och för öfrigt af allmännare intresse varande ämnen. Folkskolestadgan 1842 tvingade församlingarna att anordna obligatorisk skolundervisning. I stadgan fastslogs att I varje stads församling och varje socken på landet bör finnas en fast skola med vederbörligen vid ett seminarium godkänd lärare. Motiven bakom folkskolereformen var dels att bekämpa fattigdomen på landsbygden, dels att skapa en social kontrollapparat. Det är mot bakgrund av denna reform som man ska se den omfattande skolbyggnation som kom att bedrivas under 1800-talet i Sverige och tillkomsten av skola i Klagshamn. De äldsta skolbyggnaderna var i regel ganska anspråkslösa och uppförda i det för tiden gängse byggnadsskicket på landsbygden. I folkskolestadgan står att skolbyggnaderna skulle vara anpassade till det lokala byggnadsskicket och ha trädgårdar som skulle bidra till lärarnas och elevernas försörjning. I trädgårdarna skulle även finnas blommor som skulle stärka elevernas estetiska sinnelag. Där skulle dessutom finnas traktens träd. Från 1860-talet fanns det av riksdagen antagna ritningar, så kallade normalritningar till skolbyggnader. Även denna tids skolbyggnader har dock likheter i byggnadsmaterial och utformning med jordbrukets bostadshus. Från och med 1860- talet ska det ha funnit en fast skolbyggnad där Klagshamnsskolan idag ligger. Den ursprungliga skolan var, som förespråkades, uppförd i traditionellt byggnadsskick. Den var en putsad länga med brädklädda gavlar och halmtak. Denna äldsta skolbyggnad är idag riven. Skolan ska tidigare ha kallats Västra Klagstorps Västra skola till skillnad från Västra Klagstorps Östra skola inne i byn. Skolans läge var förmodligen omsorgsfull valt. Det fanns flera anvisningar från nationell nivå om skolbyggnaders placering. Bland annat borde man välja den vackrast möjliga platsen med fri utsikt över landskapet så att också skolan blev synlig. Andra saker som ägnades uppmärksamhet var vägarnas beskaffenhet och att det var ett rimligt avstånd mellan skolan och socknens olika delar, ur bland annat rättvisesynpunkt. Enligt en kortare uppsats från 1971 om bland annat Västra Klagstorp av Helge Andersson inleddes industriepoken i Klagstorp först under 1800-talets slutskede. Kalkfyndigheterna som före denna tid endast nyttjats för husbehov började nu exploateras i stor skala. 1895 bildades bolaget Klagshamns Kalkbrotts AB. Före denna tid bör åtminstone en stor del av befolkningsökningen i socknen ha funnit sin försörjning inom jordbruket. I samma uppsats anges även att: I V Klagstorp fanns förr enligt den gamla skolordningen folk- och småskola i Klagstorps by och folkoch mellanskola samt två småskolor i Klagshamn. (Andersson 1971, s. 64). Av texten framgår tyvärr inte under vilken period den redovisade skolsituationen avser. Med utgångspunkt i ovanstående kan man dock sluta sig till att skolbyggnaden, som är uppförd 1895, har ett tydlig samband med den storskaliga exploateringen av kalkfyndigheterna. Källmaterial Inga originalritningar över skolbyggnaden finns i Stadsbyggnadsnämndens arkiv. Förmodligen beror detta till stor del på att skolbyggnaden vid uppförandet låg utanför Malmö stad. Skolan låg tidigare i Bunkeflo kommun som inkorporerades med Malmö först 1971. Av samma anledning har vi inte heller hittat några 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:027

relevanta dokument på Stadsarkivet i Malmö. Föreningen Klagshamn och Västra Klagstorps Historia har dock en del äldre foton, dock saknas ritningar. Föreningens ordförande Bror Olsson har varit behjälplig i ärendet. I normalritningarna kan få vi hjälp med att tolka byggnadens ursprungliga arkitektur och planlösning. Visserligen kan vi inte hitta någon exakt förebild till skolans planlösning här men vi kan förstå de idéer som låg bakom skolbyggnaden arkitektur och planlösning. Ursprungligt utseende och förändringar Exteriör Bygganden är uppförd i en stil som är mycket typisk för 1890-talet. Blandningen av puts, tegel och natursten är karaktäristiskt för tiden liksom den utskjutande takfoten med takstolstassar. Det finns därför anledning att tro att naturstenssockeln av valda markstenar, fogarna med fogstrykning och fasadens spritputs är original. Det samma gäller fönsterbänkar, hörnkedjor och omfattningar i maskinslaget. Fasaden ut mot Borrebackevägen är i huvudsak symmetriskt. Ursprungligen har det att döma av ett äldre fotografi funnits en centralt placerad ingång. Fönstren har placerats symmetriskt och repetitivt, så som var idealet för nyrenässansen. Baksidan saknar framsidans symmetriska disposition. Längs i väster finns en dörr och ett fönster. I övrigt finns i fasaden fönster som inte är symmetriskt placerade. Oregelbundenheter i fasaden var uttryckligen berättigade för en byggnad, som innesluter lokaler för olika ändamål och med olika behof. Det var normalt att lärare/lärarinnor bodde på skolorna och ofta i samma byggnadskropp. Det fanns direktiv om att tjänstebostad och skolsal inte skulle stå i direkt förbindelse med varandra, även om de var sammanbundna som byggnadsgrupp. När vi studerar normalritningar kan vi konstatera att lärarbostaden ofta förlades i skolbyggnadernas gavlar. Sannolikt har dörren och åtminstone fönstren i och närmast gaveln tillhört en tidigare lärare/lärarinnebostad. Även inslag i interiören talar för detta. Det är dock sannolikt att läraren/lärarinnan redan på ett tidigt stadium flyttade upp till den nya skolbyggnaden som uppfördes 1906 då det inordnades lärarbostäder där. Skolsalarna skulle ha tillräckligt stora och ändamålsenligt placerade fönster som släppte in rikligt med ljus. Den västra gavelns bottenvåning har två fönster, till skillnad från den östra gavelns bottenvåning där det finns tre fönster. Detta antyder, tillsammans med inslag i interiören, att klassrummet varit i öster. Baksidan saknar just här fönster vilket stämmer bra överens med direktivens önskningar att undvika olyckliga skuggbildningar och reflexer i svarta tavlan. Det fick inte heller finnas något fönster åt det håll barnen hade sina ansikten vända eftersom dessa skulle vara skadligt för barnens ögon. Förstugan på byggnadens framsida är att döma av äldre foton sekundär och har tillkommit kring 1930. Tillbyggnaden är dock anpassad till den äldre byggnaden i material men är något torftigare till sin utformning. Förstugans ursprungliga dörrar är idag inte bevarade. De ursprungliga dörrarna påminde mycket om den glasade dörr som finns bevarad i den östra förstugan. Sannolikt har takfoten med takstolstassar på byggnadens baksida och framsida ursprungligt utseende. Takfoten på gavlarna förefaller dock att vara stympad. Här saknas också takstolstassar. Papptaket på trekantsläkt är förmodligen inte original men sannolikt omlagt med det ursprungliga taket som förebild. Vindskivorna är idag klädda med plåt. Stuprör och hängrännor är av nyare snitt. Skorstenen längst åt öster är murad med räfflat tegel av yngre snitt, vilket antyder att den är sekundär. För detta talar också att murstocken interiört döljer utsikten från fönster på bottenvåningen och vindsvåningen. En skorsten i detta läge har heller inget stöd i normalritningarna. De två övriga skorstenarna förefaller att Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:027 7

vara murade i samma tegel som fasaden vilket kan tyda på att skorstenarna är ursprungliga. Fogstrykningen i den västra skorstenen förefaller att vara av äldre datum, sannolikt har den mittersta skorstenen fått ny fogstrykning eller murats om. De två äldre skorstenarna är inte helt symmetriskt anordnade, ett resultat av byggnadens planlösning. Om funktionerna så krävde kunde man ju gå ifrån det symmetriska idealet. Interiör Hur interiören ursprungligen var organiserad kan vi inte vara helt säkra på. Med utgångspunkt i normalritningarna och inslagen i exteriören finns det anledning att tro att det ursprungligen funnits ett större klassrum i öster med ett kapprum i byggnadens mitt samt en lärare/lärarinnebostad i byggnadens östra del. Innanför baksidans ytterdörr finns en köksförstuga med lucka upp till vinden. Öster om köksförstugan finns ett torrskafferi med hyllor där livsmedel som mjöl och socker kunde bevaras. I skafferigolvet finns en lucka ned till källaren som inte var tillgänglig vid inventeringstillfället. Här förvarades förmodligen andra typer matvaror som rotfrukter som skördats på de åkrar och trädgårdsland som tillhörde skolan. Från förstugan kommer man in i ett rum som fram till idag har varit kök. På väggarna finns bland annat köksskåp som troligen är från mitten av 1900-talet. Sannolikt har detta rum alltid varit kök. De skåp som ursprungligen funnits här och den gjutjärnsspis som förmodligen stått intill murstocken är nu borta. Längst i söder, som idag är en del av den matsal som fram till helt nyligen fanns här, har det sannolikt varit ett bostadsrum med en nu riven skiljevägg i väster. Hur den övriga delen av matsalen, som ligger parallellt med avklädningsrummet ska tolkas är osäkert. Eventuellt kan denna del ha används för hushållsundervisning som förekommit i Sverige i olika former sedan slutet av 1800-talet. Om en manlig lärare ursprungligen har bott här har även denna del troligen haft bostadsrum manliga lärare kunde till skillnad från kvinnliga lärarinnor vara gifta. De kaminer som en gång värmt upp bostaden och eventuellt övrigt rum, är idag borta. Längst i öster fanns som tidigare nämnt troligen skolans klassrum. Längs i norr fanns sannolikt lärarens/lärarinnans och svarta tavlans plats. Att det i anslutning till den västra väggen varit plats för lärare och svarta tavla är osannolikt då allt tyder på att en kamin varit placerad här. Med ansiktet vänt mot läraren/lärarinnan satt barnen i rader. Det fanns direktiv vad gäller skolbänkarnas placering. Barnen kunde sitta själva eller i par men de var alltid organiserade med ansiktet mot läraren. Redan tidigt anordnades slöjd i detta rum. Det finns foton tagna i det östra rummet från 1930-talet. Då använde man rummet som slöjdsal. Här fanns också ribbstolar för gymnastik. Vinden är oinredd. En intressant detalj är att takstolarnas konstruktion i öster möjliggör en stor klassrumsyta utan bärande väggar och pelare. Äldre snickerier är det ont om i byggnaden. I den östra förstugan finns en äldre panel bevarad. Panelen är sannolikt från tiden då förstugan byggdes. Eventuellt är den återanvänd. Övriga äldre paneler är idag borta. Fotlister är bevarade i de båda förstugorna men även här är det osäkert om de är återanvända från byggnadens äldre tid eller återanvända. Äldre dörrfoder finns bevarade på en del ställen i byggnaden men det är osäkert om de är original. Som tidigare nämnts fanns det mellan västra förstugan och hallen en glasad dörr som liknar de som satt i dörröppningarna i förstuguutbyggnaden. Inga äldre synliga ytskikt finns bevarade. Det äldsta ytskiktet är klinkern i förstugorna som sannolikt är från 1930-talet. Radiatorerna härstammar förmodligen från tiden kring 1930. Sannolikt tillkom då också interiörens rödaktiga fönsterbänkar i kalksten. Det finns även svarta kontakter av backelit bevarade i köket. Dessa härstammar eventuellt från byggnadens elektrifiering. Det finns anledning att anta att byggnaden genomgick en modernisering kring 1930. Kanske var det då verandan byggdes, som ett vindfång för att spara energi. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:027

Kulturhistorisk värdering Skolbyggnader har under tiden de funnits varit en av lokalsamhällets viktigaste byggnader jämte till exempel kyrkor. De är byggnader som berättar om viktiga faser i bygdens offentliga liv, och alla som växt upp på orten har en relation till dem. I den enskilde personens kulturarv kanske byggnaden bara kan tävla med föräldrahemmet och kanske kyrkan. Även rent estetiskt tillhör skolbyggnaderna sockens främsta hus. Större resurser har lagts ner på såväl gestaltning som materialval än vad som är vanligt i socknens bostadshus och ekonomibyggnader. Som tidigare framgått markerar Klagshamns skolas läge en viktig process i byns historia, nämligen den process som följde med enskiftet och den utflyttade bebyggelsen samt den efterföljande hemmansklyvningen. Den bebyggelsemässiga och demografiska förskjutningen västerut märks tydligt genom skolans placering. Vi kan också i de riktlinjer som fanns för skolbyggnaders placering spåra något av romantikens tankegångar och dess vurmande för det natursköna. Den skolbyggnad som berörs av ombyggnaden markerar också en annan viktig fas i byn Västra Klagstorps historia nämligen den tid då den storskaliga kalkindustrin sattes igång i Klagshamn i slutet av 1800-talet. Från de dynamiska åren kring sekelskiftet finns också den näst äldsta skolbyggnaden från 1906 samt andra byggnader i skolans närmaste omgivning, bland annat Folkets hus och ett antal bostadshus. Skolan ingår därmed i en lokalhistoriskt värdefull miljö. Skolans tillkomst är också en följd av den utbildningsrevolution som folkskolestadsgans innebar. Stadsgans konsekvens för landets utveckling kan inte underskattas. I planlösningen och i exteriören finns vissa spår av ekonomi- och socialhistoriskt intresse. Lärarbostaden som berättar om en tid bostaden var en del av lönen. Klassrummens ursprungliga inredning finns inte kvar, men vi kan med den strikta fönsterplaceringen och den fönsterlösa väggen i norr ana oss till den auktoritära roll läraren/lärarinnan en gång hade. Teknikhistoriskt kan vi utläsa viktiga framsteg i byggnaden. Bland annat har vi det maskinslagna teglet som slog igenom på 1800-talet och som blev viktigt i tidens urbaniseringsprocess. Vi kan också se hur man förvarade mat före våra dagars kylskåp och frysboxar. Antikvarisk konsekvensbeskrivning med bedömning En avgörande förutsättning för att våra kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska kunna bevaras in i framtiden är att de används. Det optimala är givetvis om de kan användas för sitt ursprungliga ändamål. Ur antikvarisk synpunkt är det därför glädjande att den gamla byggnaden även i framtiden kan få en användning och att den dessutom kommer att ingå i Klagshamns skolas skolverksamhet. Det bådar för en historisk kontinuitet i en trakt som i övrigt är stadd i stark förändring. Med utgångspunkt i detta har de förslag som lyfts fram studerats för att undersöka vilka förändringar som byggnaden tål utan att kulturhistoriska värden skadas påtagligt. Byggnadens exteriör är som helhet välbevarad. Det samma gäller byggnadens planlösning medan interiöra originalsnickerier till stor del är borta och ursprungliga ytskikt saknas. Snickerierna är endast fragmentariskt bevarade. Beroende på att man höjt marknivån kring byggnaden har grunden inte fått den luftning som den behövt. Golvbjälklaget är därför i så dåligt skick att det måste avlägsnas. För att undvika en dyrbar marksänkning har arkitekten föreslagit att golvbjälklaget ersätts med ett gjutet golv. I samband med detta försvinner ett stort antal av byggnadens skiljeväggar. Rivningen av dessa skiljeväggar är också en förut- Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:027 9

sättning för byggnadens nya funktioner. Kvar är dock de väggar, eller delar därav, som delade upp byggnadens i dess huvudfunktioner lärarbostaden, avklädningsrummet och klassrummet. Detta är positivt ur kulturmiljösynpunkt. Eftersom de fragmentariska snickerier som finns bevarade i stort inte kan återmonteras på ursprungligt ställe har Malmö Kulturmiljö beslutat att släppa krav på bevarande av snickerier. Eftersom den förmodade lärarbostadens planlösning raderades ut helt ansåg Malmö Kulturmiljö att man skulle göra exteriörens förändringar så reversibla som möjligt. Detta gör man bäst genom att använda äldre fönsteröppningar till nya dörröppningar och att bevara den befintliga dörrens omfattning samt att göra igensättningen reversibel. Även skorstenen som gick till den tidigare lärarbostaden kommer att bevaras, vilket inte var tänkt från början. Ett bevarande av skorstenen är också bra för byggnadens arkitektoniska balans. Det var ur arkitektonisk synpunkt också bra att ventilationshuven infärgas i svart då den lättare smälter in i taket. Rampen till varumottaget är ingen estetisk lyckad lösning med bedömdes vara en förutsättning för byggnadens nya funktion. Det planerade miljöhuset har flyttats väster ut efter påtryckningar från Malmö Kulturmiljö. Det tidigare läget skulle ha dolt skolan. Detta hade stridit mot idéer som låg bakom skolbyggnadernas placering där man bland annat förordade vackrast möjliga läge och fri utsikt över landskapet. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:027

Referenser Arkiv Lantmäteriets regionala arkiv i Malmö: V. Klagstorps sn. akt 4, storskifte Klagstorps by, 1786-88. V. Klagstorps sn. akt 6, enskifte Klagstorps by, 1804. V. Klagstorps sn. akt 23, sockenkarta över V. Klagstorps och Tygelsjö socknar, 1854. Litteratur Andersson, Helge. 1971. Bunkeflo, Tygelsjö och V. Klagstorp, Några anteckningar om det nya Malmö. Malmö fornminnesförening Årsskrift 1971, s. 46 66. Normalritningar till folkskolebyggnader jämte beskrifvning. På nådig befallning utarbetade av Kongl. Öfver-Intendents-Embetet. Andra omarbetade upplagan, Stockholm 1878. Tykesson, Tyke och Magnusson Staaf, Björn. 1996. Arkitekterna som formade Malmö. Malmö. Kristensson, Hjördis. 2005. Skolhuset Idé och form. Lund. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:027 11

Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport: Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:001 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Universitetshuset. Ny hiss samt invändiga renoverings- och konserveringsåtgärder. Fastigheten Universitetet 1. Lunds kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:002 Pia Gunnarsson Wallin Antikvarisk slutrapport. Kommendathuset. Interiöra arbeten. Del av Fastigheten Innerstaden 10:14. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:003 Mats Riddersporre, Pia Gunnarsson Wallin & Jan Lannér Utredning. Enskifteslandskapet kring Skurup och Svaneholm. (Utgiven i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne län). Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:004 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Flensburgska huset. Igensättning av glasblock på innergården samt interiör renovering. Fastigheten Oscar 25 & 26. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005 Kerstin Börjesson & Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk dokumentation. Katrinetorp. Dokumentation av tapeter och väggmålning. Del av fastigheten Lockarp 44:1. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:006 Pia Gunnarsson Wallin & Carola Lund Kulturhistorisk konsekvensutredning. Universitetshuset. Tillförandet av audiovisuell utrustning samt bättre ljud- och ljusfunktioner i aula och atrium. Fastigheten Universitetet 1:1, Lunds kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:007 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Inre restaurering av Hyby nya kyrka. Hyby socken Väby församling, Svedala kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:008 Olga Schlyter Dokumentation.Davidshallstorg Torgets utformning, februari 2006. Del av Innerstaden 6:7 samt Biblioteket 1, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:009 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Malmö Centralposthus Fasadrenovering. Fastigheten Aegir 1, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:010 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Simrishamnsbanans järnvägsverkstäder. Fastigheterna Kirseberg 2:1 och 2:2, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:011 Barbro Sundnér och Joakim Thomasson Byggnadsarkeologisk utredning, förundersökning och undersökning. Läckö slott. Murverksdokumentation inför planerade omputsningsarbeten. RAÄ 69, Otterstads socken i Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:012 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning och dokumentation. Kryddfabriken. Utredning inför ombyggnad till bostäder. Fastigheten Sågen 3 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013 Kerstin Börjesson Byggnadsantikvarisk dokumentation. Bagerska kontoret Dokumentation inför och under ombyggnaden. Fastigheten Sankt Gertrud 18, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:014 Kerstin Börjesson Antikvarisk slutrapport. Hedmanska gården Målning av fasadtext. Gyllenstjärna 7, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:015 Mats Riddersporre Kulturmiljöutredning och arkeologisk utredning steg 1. Flinta, kalk och bly.utredning inför etablering av DUX huvudkontor vid Lernacken. Fastigheterna Bunkeflostrand 155:3 och 155:4 i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016 Carola Lund och Olga Schlyter Utredning. Lokalstationen, Malmö C Antikvarisk konsekvensutredning inför planerad ombyggnad. Innerstaden 31:10 och Järnvägen 1:1 i Malmö stad, Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Malmö centralstation Ombyggnad av restaurangen. Fastigheten Järnvägen 1:1, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:018 Pia Gunnarsson Wallin, Kerstin Börjesson och Lars Persson Antikvarisk utredning. Södervångsskolan i Åkarp. Utredning i samband med framtagande av ny detaljplan. Fastigheten Åkarp 7:58 i Burlövs kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:019 Olga Schlyter Antikvarisk slutrapport. Hipp. Ny markbeläggning i passagen. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:020 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Stadsteatern. Ändring av skylt. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:021 Pia Gunnarsson Wallin och Lars Persson Utredning. Örtofta och Håstad. Kulturhistorisk konsekvensutredning inför planerat kraftvärmeverk. Örtofta socken i Eslövs kommun och Håstads socken i Lunds kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:022 Olga Schlyter Antikvarisk dokumentation. Flundran 2. Dokumentation av byggnaden inför rivning. Fastigheten Flundran 2 i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:023 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Stadsteatern. Handikapptoalett i Intimans foajé. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:024 Pia Gunnarsson Wallin, Lars Persson och Carola Lund Kulturhistorisk utredning. Området kring Strandgårdsvägen Utredning i samband med framtagande av ny detaljplan. Bunkeflostrand, Malmö stad, Skåne län.

Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:025 Lars Persson Kulturgeografisk utredning. Tejarp. Utredning av planerade vindkraftverks påverkan på närområdets kulturmiljövärden Fastigheterna Tejarp 1:1 och 2:3 i Hyby socken i Svedala kommun Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning. Norra Sorgenfri. Kulturhistoriskt underlag inför planprogram. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:027 Pia Gunnarsson Wallin och Lars Persson Kulturhistorisk utredning. Klaghamns gamla skola. Utredning inför tillbyggnad och fasadändring. Fastigheten Klagshamn 30:23, Västra Klagstorps socken i Malmö stad, Skåne län.

Bilaga 1 Situationsplan

Bilaga 2 Utdrag ur sockenkartan Västra Klagstorps socken akt 23, 1854

Bilaga 3 Utdrag ur Generalstabskartan 1860

Bilaga 4 Utdrag ur Häradskartan 1913

Bilaga 5 Fotodokumentation 2006 Bildförteckning Interiör Foto Motiv Bilden tagen från 01 Gamla matsalen Öster 02 Gamla matsalen, norra fönstret Söder 03 Gamla matsalen, östra väggen Väster 04 Gamla matsalen, södra väggen Nordväst 05 Gamla matsalen, södra väggen, östra delen Norr 06 Gamla matsalen, dörren mot köket Söder 07 Köket, dörren mot matsalen Nordöst 08 Golvsockel på södra väggen i köket Norr 09 Köket, västra väggen Öster 10 Kökets norra vägg, dörren mot norra förstugan Söder 11 Köket mot öster Väster 12 Kökets södra vägg mot öster Väster 13 Kapprummet, öppningen mot matsalen Sydöst 14 Kapprummets norra och östra vägg Söder 15 Kapprummet mot västra förstugan sett från matsalen. Väster 16 Västra förstugan, öppningen mot kapprummet Sydväst 17 Västra förstugan, östra väggen Nordväst 18 Västra förstugan, dörrfoder, ytterdörr Öster 19 Västra förstugan Norr 20 Golvsockel och golv i västra förstugan - 21 Skafferiet Väster 22 Skafferidörren Söder 23 Skafferidörren Väster 24 Norra förstugan, mot väster och vindstrappan Öster 25 Ytterdörren till norra förstugan Söder 26 Trappa, stege till vinden Öster 27 Östra förstugan Nordöst 28 Östra förstugan, fönsterbänk Norr 29 Östra förstugan, dörrfoder ytterdörr Väster 30 Östra förstugan, fönsterfoder mot söder Norr 31 Östra förstugan, dörrfoder mot norr Söder 32 Östra förstugan, golvsockel, golvmaterial - 33 Snickeri, västra rummet Söder 34 Snickeri mot östra förstugan Norr 35 Detalj, dörren mot östra förstugan Norr 36 Gamla slöjdsalen, öppningen mot snickeri Öster 37 Gamla slöjdsalen, södra väggen, västra delen Norr 38 Gamla slöjdsalen, mot sydost Norr 39 Gamla slöjdsalen, östra väggen Väster 40 Gamla slöjdsalen, norra väggen Söder 41 Gamla slöjdsalen, nordvästra delen Öster 42 Gamla slöjdsalen, dörrfoder, dörren mot väster Öster 43 Gamla slöjdsalen, detalj dörrfoder, golv Öster 44 Gamla slöjdsalen, fönsterbänk Norr 62 Vinden mot öster Väster 63 Vinden mot öster Väster Exteriör Foto Motiv Bilden tagen från 45 Skolan från sydväst Sydväst 46 Östra delen av skolan Sydöst 47 Skolan från sydväst Sydväst

48 Östra och västra förstugan Söder 49 Trappan mot östra förstugan Sydöst 50 Norra fasaden, dörr och trappa till norra förstugan Väster 51 Gråstensgrunden med rundfog Väster 52 Norra fasaden Norr 53 Västra delen av skolan och del av skolgården Nordöst 54 Dörren mot norra förstugan, västra delen av norra fasaden Norr 55 Takstolstassar på norra sidan - 56 Tillbyggnad i öster, norr om gamla skolan Öster 57 Östra fasaden, fönster till vinden Öster 58 Östra fasaden Öster 59 Västra skorstenen Söder 60 Mellersta skorstenen Söder 61 Östra skorstenen Söder

Fotonummer på förenklad planskiss

Gamla matsalen, tidigare förmodligen bostadsrum

Gamla köket

Västra förstugan

Västra förstugan

Norra förstugan och skafferiet

Östra förstugan

Hallen vid slöjdsalen, ursprungligen avklädningsrum

Gamla slöjdsalen, ursprungligen klassrum

Gamla slöjdsalen, detaljer

Exteriör

Norra fasaden

Östra fasaden, skorstenar

Vinden

Bilaga 6 Gamla fotografier. Fotografier från Föreningen Klagshamn och Västra Klagstorps historia Västra Klagstorps västra skola från söder. 1925. Västra Klagstorps västra skola med nya entrén från söder. 1933.

Västra Klagstorps gamla skola. Omkring 1903. Interiör från Västra Klagstorps västra skola. Slöjdsalen 1915-16.