Nordisk Råd Mødegruppe Näringsutskottet, N Mødetid 23. september 2014 Mødested Tammerfors Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel +45 3396 0400 Fax +45 3311 1870 nordisk-rad@norden.org www.norden.org Referat 24. september 2014 14-291 75/14 Åbning af mødet og godkendelse af dagsorden Bilag Ingen bilag Ordföranden öppnade mötet och frågade om dagordningen kunde godkännas. Att godkänna dagordningen utan ändringar. 76/14 Referat från Närinsutskottets sommarmöte Referat Näringsutskottet 2. juni 2014 kl. 8:30 Referatet har sänts ut för skriftligt godkännande efter sommarmötet. Inga ytterligare kommentarer framkom på mötet. Att lägga referatet till handlingarna. Fellesmøte med Miljøutvalget 77/14 Rek. 27/2012 - Betenkning over meddelelse vedr. tiltak for å styrke nordisk transportsamarbeid om infrastruktur og miljø
Bilag Bilag 1 Betenkning over meddelelse fra de nordiske lands regjeringer vedr. Rek. 27/2012/miljø om tiltak for å styrke nordisk transportsamarbeidom infrastruktur og miljø Til møtet hadde Sekretariatet utarbeidet forslag til betenkning. Av betenkningen fremgår at i lys av at regjeringene i Danmark, Finland og Sverige ikke deler Nordisk råds holdning anser utvalgene at det ikke er hensiktsmessig å opprettholde rekommandasjonen. Utvalgene akter dog å ta saken opp igjen på et senere tidspunkt, jfr. dagsordenpunkt 63 på dagens møte. Næringsutvalget og Miljø- og naturressursutvalget vedtok betenkningen, og foreslår at Nordisk råd tar meddelelsen til etterretning og anser Rek. 27/2012 «tiltak for å styrke nordisk transportsamarbeid, om infrastruktur og miljø» som ferdigbehandlet for rådets del. 78/14 Rek. 36/2013 - Betenkning over meddelelser vedr. tiltak for å lette implementeringen av EUs svoveldirektiv Bilag Bilag 1 Betenkning over meddelelse fra de nordiske lands regjeringer vedr. Rek. 36/2013 om tiltak for å lette implementeringen av EU's svoveldirektiv Det er tale om en av fire rekommandasjoner som Nordisk råd vedtok på sesjonen i Oslo i oktober 2013, som har som formål å underlette implementeringen av EUs svoveldirektiv. Under denne sak behandles Rek. 36/2013, som er rettet til regjeringene i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige, i alt 7 at-satser. Til møtet hadde Sekretariatet utarbeidet forsalg til betenkning hvor det foreslås at rekommandasjonen avskrives, og at spørsmålet om harmonisering av regler for flammepunkt (samme flammepunkt for marin diesel og alminnelig diesel) tas opp på ny i et nytt forslag herom til behandling på et kommende møte. Miljø- og naturressursutvalget og Næringsutvalget vedtok forslag til betenkning og forslår at Nordisk Råd tar meddelelsen til etterretning og anser Rek. 36/2013/miljø som ferdigbehandlet for rådets del. Utskotten gav sekretariatet i uppdrag att i dialog med de f.d. medlemmarna av svavelarbetsgruppen, utarbeta ett utskottsförslag som rör frågan om att harmonisera reglerna för flampunkten för marint diesel och vanlig diesel. side 2 af 18
79/14 Rek. 37/2013, Rek. 38/2013 og Rek. 39/2013 - Betenkning over meddelelser vedr. tiltak for å lette implementeringen av EUs svoveldirektiv Bilag Bilag 1 Bilag 2 Bilag 3 Betenkning over meddelelse fra Finlands, Norges og Sveriges regjeringer vedr. Rek. *37/2013 om samordning og gjennomføring av planer om å styrke og utvide jernbanekapasiteten i de nordlige områder Betenkning over meddelelse fra regeringerne i Sverige og Finland vedr. Rek. 38/2013 om undersøgelse af konsekvenserne av implementeringen av svoveldirektivet og spesielle regionale tiltak Betenkning over meddelelse fra regeringer i Danmark, Sverige og Finland vedr. Rek. 39/2013 om finansiering av infrastruktur for sjøtransport i partnerskapsavtaler om midler fra EUs strukturfond Sekretariatet hadde til møtet utarbeidet forslag til betenkninger til tre rekommandasjoner, som er rettet henholdsvis til Finlands, Norges og Sveriges regjeringer, Finlands og Sveriges regjering og de nordisk EU lands regjeringer. Av forslag til betenkning over meddelelse fra Finlands, Norges og Sveriges regjeringer vedr. Rek. 37/2013 om samordning og gjennomføring av planer om å styrke og utvide jernbanekapasiteten i de nordlige områder, fremgår at meddelelsen indikerer at de respektive regjeringer deler Nordisk råds syn, at de nevnte forbindelser er viktige for balansert regional utvikling i Norden. Men det mangler konkrete initiativ som sementerer den uttrykte politiske vilje. De respektive regjeringer bør kunne gi en klarere melding om samordning og prioritering av planer om jernbaneforbindelsene i nord til Nordisk råd. Det foreslås derfor at rekommandasjonen opprettholdes. Av forslag til betenkning over meddelelse fra regjeringene i Sverige og Finland vedr. Rek. 38/2013 om undersøkelse av konsekvensene av implementeringen av svoveldirektivet og spesielle regionale tiltak, fremgår at regjeringene tilsynelatende ikke deler Rådets vurdering, at visse bransjer og regioner i nord Sverige og Finland kan ble hårdt ramt av svoveldirektivet. Det vurderes meningsfullt å opprettholde rekommandasjonen og få en meddelelse neste år etter at direktivet har trådt i kraft. Av forslag til betenkning over meddelelse fra regjeringene i Danmark Sverige og Finland vedr. Rek. 39/2013 om finansiering av infrastruktur for sjøtransport i partnerskapsavtaler om midler fra EUs strukturfond, fremgår at de tre land nå har avtale på plass, Sverige og Finland deler Rådets syn, Danmark har en annen holdning. Formålet med rekommandasjonen er oppnådd og derfor kan den avskrives. Miljø- og naturressursutvalget og Næringsutvalget vedtok forslag til betenkninger og forslår at Nordisk råd: side 3 af 18
tar meddelelsen om Rek. 37/2013/miljø - Samordning og gjennomføring av planer om å styrke og utvide jernbanekapasiteten i de nordlige områder til etterretning og avventer ny meddelelse neste år. tar meddelelsen om Rek. 38/2013/miljø - Undersøkelse av konsekvenser av implementeringa av svoveldirektivet og spesielle regionale tiltak til etterretning og avventer ny meddelelse neste år. tar meddelelsen om Rek. 39/2013/miljø - Finansiering av infrastruktur for sjøtransport i partnerskapsavtaler om midler fra EUs strukturfond til etterretning og anser den som ferdigbehandlet for rådets del. 80/14 Transportpolitikk og infrastruktur - det videre arbeidet Bilag Bilag 1 Argument och fakta, höghastighetståg Oslo-Köpenhamn, fellesmötet 22 sept 14 Se også punkt 77 hvor det foreslås at rekommandasjon om transportsamarbeid avskrives ved neste sesjon. Utvalget vil dog fortsatt ha saken på dagsorden, og vil derfor fremlegge et nytt forslag og komme i dialog med de nordiske ministre ansvarlige for utviklingen av transportinfrastruktur. Videre oppfordres medlemmene til å bidra med å holde fokus på saken nasjonalt. Til møtet hadde Sekretariatet skrevet et notat om hastighetstog mellom Oslo og København. Under møtet ble det foreslått at utvalgene også tar opp spørsmålet om synergi og konkurranseforholdene mellom de ulike transportformer som sjøfart, togtransport og veitransport og de nordiske lands mulighet til å føre en mer offensiv havnepolitikk. Näringsutskottet och Miljö- och naturresursutskottet gav sekretariatet i uppdrag att utarbeta ett utskottsförslag om utbyggnad av järnvägsförbindelsen mellan Oslo-Göteborg-Malmö-Köpenhamn-Hamburg, till ett snabbtåg/höghastighetståg. Utskotten uppmanar utskottens medlemmar att uppvaktar ordförandena för sina nationella parlaments trafikutskott, för att förankra frågan hos dessa. Utskotten uppmanar utskottens medlemmar skriver artiklar till fack- och nyhetspressen i sina respektive länder, för att peka på behovet av nämnda utbyggnad. Utskotten inviterar Sveriges transportminister till ett möte med utskotten i samband med Nordiska rådets session i Stockholm i oktober. side 4 af 18
81/14 Vindkraft og arealplanlegging Bilag Ingen bilag Jukka Leskelä, från Finsk Energiindustri, hade inviterats via energirapportörskapet, att komma till utskottsmötet för att presentera en bild av hur vindkraftssituationen ser ut i olika delar av Norden, vilka problem som är förknippade med utbyggnaden av vindkraft, samt olika sätt att hantera motstånd från allmänheten på m.m. Idag pågår en uppsplittring av Europas elmarknad. Länderna utvecklar olika regleringar, samtidigt som solkraften håller på att stänga ute andra produktionsslag, inte minst p.g.a. billiga kinesiska solcellslösningar på marknaden. 86% av befolkningen i Finland är positiv till mer vindkraftsutbyggnad, men bara 50% kan tänka sig mer utbyggnad i den egna kommunen. Man kan samtidigt se att när människor blir vana vid vindkraftverk i närheten, så ökar acceptansen. En orospunkt för den enskilde är att den egna fastighetens värde ska sjunka om det står ett vindkraftverk för nära fastigheten. Dock tenderar människor som motsätter sig utbyggnad, att argumentera utifrån mer allmänna värden, såsom skydd av miljövärden, snarare än egna privata intressen. Människors besvärsrätt (överklaganden) begränsar idag investerares intresse för att investera i vindkraftsutbyggnad. Processen blir då för tidsmässigt utdragen, och lönsamheten/viljan att investera sjunker. I Danmark försöker man att få omkringboende människor att bli mer positivt inställda bl.a. genom att avsätta en kvot på 20% av elproduktionen som ska kunna köpas lokalt av de omkringboende. Ett annat sätt att hantera motstånd från de boende på är att låta arrendeinkomster fördelas även till grannar som inte har ett vindkraftverk på sin mark, men som berörs av det (utsikt, buller, ljus etc). Ser man på en landkarta så finner man att väldigt stora geografiska områden i länderna är fredade från vidkraftsytbyggnad av olika skäl. Det kan handla om allt från fågelskydd till militära intressen. I övrigt finns det i princip inga formella hinder för ytterligare utbyggnad av vindkraft på land, men väl till havs. Utbyggnad till havs är också väldigt kostsamt. Dessutom rådet det ibland oklara ägarförhållanden till havs och hänsyn måste tas till fiskebestånd, havsbottnens beskaffenhet m.m. Detta gör att utbyggnaden till havs går trögare än på land. I Norden är det idag bara Danmark som har vindkraft till havs,- och den byggs ut kraftigt. Det danska systemet bygger på ett koncessionssystem där det bolag som kräver minst ekonomiskt stöd från det allmänna, får koncessionen. På ett övergripande plan kunde kanske utbyggnaden till havs underlättas om de nordiska regeringarna kunde samråda med varandra kring implementeringen av EU:s ramvattendirektiv. Länderna behandlar ansökningar om utbyggnad av vindkraft på olika nivåer (kommunalt, regionalt) och har olika ekonomiska stödsystem. Danmark har en särskild premie som den som producerar vindkraft kan lägga ovanpå marknadspriset. Finland har ett garantiprissystem, medan Sverige- Norge det gemensamma elcertifikatet och därutöver fri konkurrens. side 5 af 18
Än så länge behövs det fortfarande ett ekonomiskt stödsystem för utbyggnad av vindkraft, men målsättningen är att det ska bli konkurrensmässigt på sikt. Danmark räknar med att allt stöd kan avskaffas till 2020. En slutsats i presentationen var att istället för att alla länder vart för sig utvecklar nya och unika regler kring vindkraft, så kunde man utveckla gemensamma nordiska regler och rekommendationer. Att sekretariatet får i uppdrag att föreslå hur utskotten kan arbeta vidare med vindkraftsfrågan, med avstamp i presentationen. Fellesmøte om Nordisk ministerråds budsjett 82/14 Nordiska ministerrådets budget 2016 Inga bilagor Afdelingschef Gisle Norheim fra Nordisk Ministerråd var inviteret til at orientere om budgetprocessen for år 2015 og 2016. Med afsæt i visionserklæringer fra samarbejdsministrene har Nordisk Ministerråd gennemført en større moderniseringsproces. Denne proces har udmundet i 37 konkrete beslutninger som er beskrevet i moderniseringsrapporten Nyt Norden. Dette betyder blandt andet en reform af budgetprocessen. Målet med budgetreformen er blandt andet et tættere samarbejde mellem institutionerne, mere tydelig fokus på mål og resultatopfølgning, et mere gennemsigtigt projekt, et nordisk budget der i højere grad er et styrings og prioriteringsværktøj samt indledningsvis samlet oversigtstabeller. Samtidigt er formålet at budgettet bliver mere brugervenligt og lettere tilgængeligt for læseren. Det vigtigste ved den nye proces er dog at de konkrete mål er fastsat inden man går ind i det pågældende budgetår, det vil sige en tidligere dialog med Nordisk Råd om hvilke prioriteringer Rådet ønsker for det nordiske samarbejde. Gisle Norheim gennemgik budgetprocessen for 2015 og 2016 og understregede overfor Nordisk Råds medlemmer vigtigheden i allerede at starte dialog vedrørende budget 2016 her i efteråret 2014. Herudover opfordrede han Rådet til at formidle ønsker for den økonomiske prioritering af nordiske midler gennem budgetprocessen og ikke gennem rekommandationer. Efter den gemensamma genomgången, diskuterade Näringsutskottet utskottets egna prioriteringar och budgetstrategi för 2016. Med tanke på att Nordiska rådets budgetgrupp ska inleda sina förhandlingar med Samarbetsministrarna redan i samband med sessionen, vore det klokt om Näringsutskottet redan innan dess har bildat sig en uppfattning på side 6 af 18
övergripande sektornivå, var man menar att det bör sparas eller ökas på utgifterna. Man bör också tänka på att om man föreslår en utökning inom en sektor så bör man samtidigt peka på varifrån pengarna bör tas. Spelrummet för att kunna påverka 2016 års budget är nu mellan september 2014 och mars 2015. Utskottets medlemmar lyfte fram bland annat följande tänkbara satsningsområden för 2016: Venture Cups (näringsliv), Svartarbete (arbetsmarknad) samt Antibiotikaresistens (social- och hälsa/forskning). För att säkra att Näringsutskottets input i budgetprocessen blir tillräckligt kvalificerad, föreslås att medlemmarna, i dialog med sina respektive partigrupper, tar fram förslag på satsningområden för 2016, och att dessa förslag diskuteras grundligt på utskottets möte i oktober. Att Näringsutskottet tar budgetinformationen för kännedom. Att medlemmarna, i dialog med sina respektive partigrupper, tar fram förslag på satsningområden för 2016, och att dessa förslag diskuteras grundligt på utskottets möte i oktober. Saker til diskusjon og beslutning 83/14 Venture Cups - Student start-ups, uppföljning Venture Cups, pilotprojekt 2015-2017 Efter att ha fått sekretariatets information om Venture Cups insatser och ställning i länderna, samt att de inte är vinstdrivande, uttryckte näringsutskottet sin vilja att stödja Venture Cups såväl politiskt/moraliskt, som praktiskt om möjligt. Inte minst i samband med Venture Cups ansökan om medel till Nordic Innovation. Eventuellt kan utskottet komma att föreslå en ökning av budgetramen för näringssektorn i budgeten för 2016, för att öka sannolikheten att Venture Cups kan beviljas stöd från Nordic Innovation. Någon garanti skulle en ökad budgetram dock inte utgöra, och det är först efter utskottets oktobermöte som vi vet att det är detta som utskottet vill stödja särskilt. Att Näringsutskottet stödjer Venture Cups och dess nordiska pilotprojekt genom att omnämna deras initiativ i sammanhang där det är relevant, t.ex. i samband med budgetförhandlingarna inför 2016 eller i samband med deras ansökan om medel från Nordic Innovation. 84/14 Gränshinder för näringslivet, metoder och förslag Inga bilagor side 7 af 18
Sekretariatet berättade att Nordiska rådets gränshindergrupp intagit ställningen att inte driva egna frågor utan att istället stödja det arbete och de prioriteringar som görs av Nordiska ministerrådets Gränshinderråd (där också Nordiska rådet är representerat). I Gränshinderrådets lista över prioriterade saker, finns också ett antal näringslivsfrågor (bland annat byggstandarder och deponering av moms vid tillfälligt införande av arbetsmaskiner), som säkert också kommer att få utökat fokus i och med att det kommande ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet har valt ut gränshinder för småoch mellanstora företag som ett av sina prioriterade områden. Utöver detta så är det viktigt att det arbetas med att förhindra att det inte uppstår nya hinder. Ett förslag är att utskottet tillskriver ansvariga ministrar och uppmanar dem att ge sina tjänstemän i uppdrag att samråda nordiskt kring implementeringen av EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv och tillämpningsdirektivet till EU:s utstationeringsdirektiv. Båda utgör områden där en bristande nordisk samordning kan befaras ge upphov till graverande nya hinder för arbetskraften och näringslivet i Norden. Att Näringsutskottet bevakar och stödjer arbetet med de gränshinder för små- och mellanstora företag som Nordiska ministerrådets Gränshinderråd väljer att prioritera. Att Näringsutskottet skriver brev till ansvariga ministrar för att uppmana dem att ge sina ämbetsmän i uppdrag att samråda nordiskt kring tolkningen och implementeringen av EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv och tillämpningsdirektivet för utstationeringsdirektivet. Att Näringsutskottet står i tät dialog med Nordiska ministerrådets Gränshinderråd under det danska ordförandeskapet, i viktiga frågor som rör utskottets politikområden. 85/14 Utkast till utskottsförslag: Språkförståelsens betydelse för mobiliteten på arbetsmarknaden Den nordiska språkförståelsens betydelse för den gemensamma nordiska arbetsmarknaden Sekretariatet hade skrivit ett förslag till utskottsförslag om språkförståelsens och nationella språkrestriktioners effekter på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Förslaget hade utarbetats i samarbete med Nordisk Språkkoordination samt i dialog med Nordiska ministerrådets sekretariat (arbetsmarknadssektorn). På mötet framfördes dels invändningar mot själva andemeningar och syftet med förslaget vad gäller det rent språkliga (från Nordisk Frihet), dels betänkligheter kring att-sats nr 3 som handlar om uppmjukning av ev. rigida språkkrav hos offentliga arbetsgivare. Efter en stunds diskussion kring andan och syftet med förslaget, beslutades att att-sats tre stryks och utskottsförslaget därefter godkänns. Sekretariatet justerar brödtexten i enlighet med kompromissen. side 8 af 18
Nordisk Frihet reserverade sig skriftligen mot beslutet. Den inlämnade reservationstexten lyder: Nordisk Frihed er imod forslaget, idet vi opfatter forslagets grundlæggende intention som værende at ophæve de nationale sprogs særlige status i de enkelte nordiske lande og at ligestille fremmedsprog med det nationale sprog. Nordisk Frihed deler ikke denne intention. Att godkänna utskottsförslaget, efter att tredje att-satsen, som lyder att offentliga arbetsplatser i Norden mjukar upp sina strikta språkkrav rent generellt, om det visar sig att språkkraven är för rigida, för att på så sätt underlätta för arbetssökande (ungdomar) från andra länder att komma in på den nordiska arbetsmarknaden, tagits bort, och sekretariatet i konsekvens därav har justerat brödtexten i förslaget. Att till utskottsförslaget bifoga Nordisk Frihets skriftliga reservation. 86/14 Svartarbetsfrågan ur ett nordiskt perspektiv Inga bilagor Näringsutskottet diskuterade problematiken kring svartarbete, inte minst inom områdena bygg, transport och service. På Island finns det en task force som reser runt och besöker arbetsplatser för att undersöka förhållandena där. I Finland finns det ett särskilt kort som kan tilldelas arbetsgivare som är godkända för att de har uppfyllt alla sina förpliktelser som arbetsgivare. Båda modellerna har visat sig fylla sina syften väl. Dock saknar utskottet en tydligare bild av hur problembilden ser ut i respektive land och hur man nationellt arbetar för att komma till rätta med problemen. Ett mål kunde vara att försöka utarbeta en nordisk best practice. För att komma närmare detta mål föreslogs att utskottet arrangerar ett slags miniseminarium i samband med januarimötena, för att höra mer om ländernas situation. Sekretariatet ombeds göra en inledande kartläggning. Att i samband med januarimötena arrangera ett miniseminarium dit företrädare för länderna eller forskningen får presentera situationen i sitt land, vilket synsätt man har i det aktuella landet, samt vilka åtgärder respektive land vidtar för att komma till rätta med problemen och dess konsekvenser för samhället och individen. Att ge sekretariatet i uppdrag att arrangera detta, samt sammanställa en kort lägesdokumentation inför seminariet. side 9 af 18
87/14 Rek. 17/2013 Betänkande över meddelande ang. ett Nordiskt forskningspolitiskt dialogforum. Betänkande över meddelande från Nordiska ministerrådet vedr. Rek. 17/2013/näring om forskningspolitiskt dialogforum Meddelandet mottogs från ministerrådet kort före mötet, och har därför inte behandlats på sommarmötet. Sekretariatet föreslog i sitt utkast till betänkande, att rekommendationen avskrivs eftersom det förefaller som om det inom ramen för bl.a. NordForsk kommer att arrangeras och hållas olika evenemang som förmodligen fyller de syften som Näringsutskottet ville uppnå med rekommendationen. Däremot så föreslås att utskottet/rådet ber ministerrådet om en årlig forskningspolitisk redogörelse så att Nordiska rådet känner sig uppdaterat på området och kan följa med på hur de nordiska forskningsmedlen används. Att godkänna betänkandet som föreslår att rekommendation 17/2013 om ett Nordiskt forskningspolitiskt dialogforum, avskrivs. Att Näringsutskottet formellt ber ministerrådet för utbildningsfrågor (MR-U) om en årlig redogörelse av de nordiska forskningspolitiska insatserna under det gångna året, inklusive hur de ekonomiska forskningsresurserna har använts. 88/14 Rek. 25/2013 - Betänkande över meddelande ang. samarbete om standardisering och reglering inom byggsektorn Betänkande över meddelande från de nordiska ländernas regeringar ang. Rek. 25/2013 om samarbete om standardisering och reglering inom byggsektorn Utskottet har fått kommentarer på meddelandet från regeringarna i frågan om byggstandarder, från Dansk Standard. Svenska standardiseringsorganisationen SIS har inte svarat, men dansk Standards bedömning är att SIS ser likadant på saken. Gränshinderrådet, som utskottet också har sökt kommentarer från, vill inte uttala sig eftersom flera av medlemmarna i Gränshinderrådet består av tjänstemän på ländernas ministerier, och som inte vill gå emot det som regeringarna har svarat på rekommendationen. Med tanke på att rådets ansats i frågan om byggstandarder var bred, och meddelandet på rekommendationen var smal och endast befattade sig med mindre och avgränsade områden inom bygg, så föreslog sekretariatet att rekommendationen upprätthålls. Dessutom kommer det att sändas en begäran från rådet om att den nya svenska näringsministern kommer till sessionen i Stockholm för att förklara ländernas position i frågan. side 10 af 18
Att godkänna betänkandet, som föreslår att rekommendation 25/2013 angående samarbete om standardisering och reglering inom byggsektorn, upprätthålls. 89/14 Rek. 3/2014 - Betänkande över meddelande ang. ett smart nordiskt elnätverk Betänkande över meddelande ang. Rek. 3/2014 om ett smart nordiskt elnätverk Meddelandet från Nordiska ministerrådet, rörande rekommendationen har nyligen mottagits, och har därför inte behandlats innan. I Meddelandet uttrycker sig ministerrådet vagt och i allmänt hållna termer. För att få en större klarhet kring vad som har gjorts och kommer att göras framöver, föreslog sekretariatet att rekommendationen upprätthålls Att godkänna betänkandet som föreslår att rekommendation 3/2014, angående ett smart nordiskt elnätverk, upprätthålls. Saker til beslutning 90/14 Fremst. 4/2010 - Betänkande över meddelande ang. vidare-utveckling av det nordiska forsknings- och innovationsområdet -NORIA Betänkande över meddelande från Nordiska ministerrådet Fremst. *4/201 om vidareutveckling av det nordiska forsknings- och innovationsområdet - NORIA Meddelandet behandlades redan på sommarmötet, där det föreslogs att rekommendationen avskrivs. Ett betänkande med samma slutsats behandlades nu på mötet. Att godkänna betänkandet som föreslår att rekommendation 4/2010, vidareutveckling av det nordiska forsknings- och innovationsområdet NORIA, avskrivs. side 11 af 18
91/14 Rek. 23/2011 - Betänkande över meddelande ang. energi-effektivitet, fornybar energi og energiforskning Betenkning over meddelelse fra Nordisk ministerråd vedr. Rek. 23/2011 om energieffektivitet, fornybar energi og energiforskning Meddelandet behandlades redan på utskottets sommarmöte. Slutsatsen blev då att eftersom ministerrådet tydligt visat att man inte tycker sig vare sig kunna eller vilja uppfylla rådets önskemål, så är det inte längre meningsfullt att upprätthålla rekommendationen i sin nuvarande form. Däremot så bör Näringsutskottet lyfta frågan på nytt, med fokus på att försöka utreda energieffektivitet som en konkurrensfördel. Att godkänna betänkandet som föreslår att rekommendation 23/2011 ang. energieffektivitet, förnybar energi och energiforskning, avskrivs. Att Näringsutskottet utarbetar ett nytt utskottsförslag med fokus på att utreda energieffektivitet som en konkurrensfördel. 92/14 Rek. 12/2012 - Betänkande över meddelande ang. infrastruktur för forskning och forskarnätverk i Arktis Betänkande över meddelande från Nordiska ministerrådet ang. Rek *12/2012 om infrastruktur för forskning och forskarnätverk i Arktis Det har diskuterats i utskottet huruvida rekommendationen bör avskrivas eller ej, men med tanke på det svaga svaret och det faktum att utvecklingen i de arktiska områdena blir politiskt och ekonomiskt alltmer centrala, enades utskottet om att det var att föredra att upprätthålla rekommendationen. Att godkänna betänkandet som föreslår att rekommendation 12/2012, ang. infrastruktur för forskning och forskarnätverk i Arktis, upprätthålls. 93/14 Rek. 29/2013 - Betänkande över meddelande ang. Nordiskt samarbetsprogram för innovations- och näringspolitiken 2014-2017. side 12 af 18
Betänkande över meddelande från Nordiska Ministerrådet ang. Rek. 29/2013 om nordiskt samarbetsprogram för innovationsoch näringspolitiken Att rådet får ett meddelande över rekommendationen över ministerrådsförslaget, kan ses som en formaliaprocedur, varigenom Nordiska ministerrådet hade kunnat ge svar på rådets synpunkter på ministerrådsförslaget. I detta fall har det dock inte varit nödvändigt. Sekretariatet föreslog att Näringsutskottet avskriver rekommendationen. Att godkänna betänkandet som föreslår att Rek. 29/2013, ang. Nordiskt samarbetsprogram för innovations- och näringspolitiken 2014-2017, avskrivs. 94/14 Rek. 30/2013 - Betänkande över meddelande ang. handlingsprogram 2014-2017 för energiområdet Betänkande över meddelande från Nordiska ministerrådet ang. Rek. 30/2013 om handlingsprogram 2014-2017 för energiområdet Att rådet får ett meddelande över rekommendationen över ministerrådsförslaget, kan ses som en formaliaprocedur, varigenom Nordiska ministerrådet hade kunnat ge svar på rådets synpunkter på ministerrådsförslaget. I detta fall har det dock inte varit nödvändigt. Sekretariatet föreslog att Näringsutskottet avskriver rekommendationen. Att godkänna betänkandet som föreslår att Rek. 30/2013, ang. handlingsprogram 2014-2017 för energiområdet, avskrivs. 95/14 Fremst. 40/2013 - Betänkande över meddelande ang. nya stadgar och sammansättning av NordForsk Betänkande över meddelande från Nordiska ministerrådet ang. Fremst. 40/2013 om nya stadgar och sammansättning av NordForsk side 13 af 18
Ärendet behandlades på sommarmötet, och eftersom NordForsks nya stadgar redan är implementerade och det saknas vilja i länderna att justera stadgarna efter rådets önskemål, föreslås att rekommendationen avskrivs. Att godkänna betänkandet som föreslår att Rek. 40/2013, ang. nya stadgar och sammansättning av NordForsk, avskrivs. Saker til orientering 96/14 Branding av Norden, status Inga bilagor Sekretariatet gick muntligt igenom de överordnade dragen i det nyskrivna förslaget till brandingstrategi för Norden. Förslaget har varit ute på remiss till den 12/9. Av detta skäl har förslaget inte tagits med i mötesmaterialet. Sekretariatet har dock beretts möjlighet att inkomma med synpunkter, vilket också gjorts. Inte minst avsaknaden av en brandingstrategi för Norden internt i Norden, d.v.s. att om Nordborna ska kunna branda Norden utåt, så är det också vikligt att vi själva har en bild av vad Norden är som överensstämmer med den bild vi vill förmedla utåt. Efter mötesmaterialets utsändande har det visat sig att det finns möjlighet för utskottets medlemmar att inkomma med synpunkter på strategin, dock senast fredagen den 26 september, och att de ev. kommentarer som inkommer är de enskilda medlemmarnas kommentarer, inte Näringsutskottets som helhet. Därutöver så framfördes det en viss irritation över att man från ministerrådets sida säger sig vilja ha Nordiska rådets delaktighet i utarbetandet av strategin, men tidsfrister och utskick under processens gång anpassas inte till rådets mötesdatum. Att ta informationen om brandingstrategin för Norden för kännedom. Att sekretariatet sänder ut förslaget till strategi till medlemmarna, och att dessa kan inkomma till sekretariatet med sina enskilda kommentarer senast fredagen den 26/9. Att be att få feedback från kommunikationsavdelningen, innan ministrarna har fattat sitt slutliga beslut. Att påpeka för ministerrådet att om man reellt vill ha med rådet i olika processer och konsultationer, så måste tidplanerna också ta hänsyn till mötestidpunkterna i rådet. side 14 af 18
97/14 Rapportering - Rapportörskap för forskning, innovation och utbildning Inga bilagor I avsaknad av en rapportör i ärendet, föredrog sekretariatet lite av bakgunden till arbetet med innovation och forskning i rådet, samt presenterade några områden där en insats från rådets sida kunde vara relevant. En fråga som lyftes var huruvida det är rapportörerna själva som skulle avgöra vilka konkreta saker de skulle fokusera på, eller om det är de båda involverade utskotten som skulle ge rapportörerna specifika uppdrag. På denna punkt gjordes ingen entydig konklusion. Dock framkom det ett antal idéer på saker som rapportörerna/utskotten kunde engagera sig i: Under fyrtorsprojektet Entreprenörskap och finansiering kunde man lyfta fram området medicinsk forskning, och frågan om hur man bättre kan kapitalisera på den forskning som idag sker i Norden på detta område. Under fyrtornsprojektet Grön Tillväxt, kunde man fokusera på forskning kring förnyelsebar karbon. Ett tredje område skulle kunna vara avancerad industroproduktion, där Norden idag sackar efter andra delar av världen på forskningssidan. Att sekretariatet noterar utskottets förslag och spelar in dessa till de båda rapportörerna inför en samlad diskussion på nästa gemensamma möte. 98/14 Spørgsmål af interesse for medierne Bilag Ingen bilag I avsaknad av en kommunikationsrådgivare på mötet, ledde ordföranden en kort diskussion om vad som var mest mediarelevant på mötet. Utskottet enades om att det var frågan som rör svartarbete och det miniseminarium som utskottet vill arrangera i januari. För att gå ut med denna nyhet om hur vi kan arbeta bättre tillsammans med detta i Norden, ska allas namn och kontaktuppgifter bifogas nyheten så att nationella medier kan ta kontakt med politiker från utskottet från det egna landet. Att göra en nyhet om svartarbete och att till nyheten bifoga kontaktuppgifter till utskottets medlemmar så att nationella medier lättare kan få kontakt med relevanta utskottsmedlemmar. 99/14 Gränshinder, status side 15 af 18
Gränshinderarbetet, status september 2014 Bilaga 2 Gränshinderrådets prioriterade hinder 2014 Sekretariatet informerade muntligt och skriftligt om status i gränshinderarbetet. Steingrimur Sigfusson, som är Näringsutskottets representant i Nordiska rådets Gränshindergrupp, kompletterade. Att ta statusinformationen om gränshinder för kännedom. 100/14 Reformarbetet, status Inga bilagor Reformarbetet i Nordiska rådet drivs dels av en särskild, av presidiet utsedd grupp, dels av partigrupperna. Utskotten som sådana indras dock inte direkt i de konkreta samtalen. Detta menade flera i utskottet var otillfredsställande, särskilt när det rörde frågor som har en direkt koppling till utskottsarbetet. Ett sådant exempel är tankarna om att ersätta nuvarande sakpolitiska utskottsindelning med en uppdelning som man haft tidigare, dvs ett Nordenutskott, ett Europa-utskott och ett Internationellt utskott. Detta funkade dåligt senast och det vore kontraproduktivt att införa något liknande igen. Således önskar utskottet att framgent få underlag och förslag som direkt berör arbetet i utskottet. Att Näringsutskottet tar informationen om reformarbetet för kännedom. Att sekretariatet till reformansvariga framför utskottets önskemål om att bli indragna/konsulterade när det gäller förslag som direkt rör utskottets arbete. 101/14 Eventuelt Bilag Bilag 1 Nya publikationer, sept 14 Utöver den bifogade listan med nya publikationer med koppling til lutskottet, framfördes ytterligare önskemål från utskottet: 1 Utskottet önskar arrangera en studieresa till Göteborgs hamn, för att diskutera och få inblick i hamn- och sjöfartsfrågor, inte minst med anledning side 16 af 18
av att dessa frågor ska lyftas fram i ett nytt förslag om transporter och höghastighetståg. Studieresan kan då bli en extraresa, utöver ordinarie utskotts- eller sommarresa, och vänder sig till dem i utskottet som kan och vill. Det behöver inte vara ett beslutande möte. Det framfördes också önskemål om att be sekretariatet göra ett underlag om gränshinder för vindkraftsutbyggnad. Sist men inte minst, så avtackade ordföranden den avgående medlemmen Anders Karlsson, vars sista utskottsmöte detta var. Samtidigt aviserade hon att hon själv ev. ej kommer att beredas möjlighet att fortsätta i utskottet efter det att den nya svenska delegationen har konstituerat sig den 7/10. Att sekretariatet undersöker de ekonomiska och formella möjligheterna att anordna en studieresa till Göteborgs Hamn för att närmare studera hamnoch sjöfartsfrågor. Att ta informationen om nya publikationer på norden.org för kännedom. Att be sekretariatet göra ett kort skriftligt underlag om gränshinder för vindkraftsutbyggnad. side 17 af 18
Til stede Den socialdemokratiska gruppen (S) Gunvor Eldegard (A), Norge Ruth Mari Grung (A), Norge Anders Karlsson (S), Sverige (deltok ikke i fellesmøtet med Miljøutvalget) Mittengruppen (M) Finn Thranum (V), Danmark Arto Pirttilahti (cent), Finland Per Olaf Lundteigen (Sp), Norge Den konservativa gruppen (K) Eero Suutari (saml), Finland Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Sverige Formand Ove Bernt Trellevik (H), Norge (ersättare till Heidi Nordby Lunde) Den vänstersocialistiska gröna gruppen (VSG) Steingrímur J. Sigfússon (VG), Island Torgeir Knag Fylkesnes (SV), Norge Nordisk frihet Mikkel Dencker (DF), Danmark ( deltok ikke i fellesmøtet med Miljøutvalget) Forfald Den socialdemokratiska gruppen (S) Tarja Filatov (sd), Finland Billy Gustafsson (S), Sverige Den konservativa gruppen (K) Heidi Nordby Lunde (H), Norge Utan partigruppstillhörighet Sivert Haugen Bjørnstad (FrP), Norge Sekretariat Nils Ramsøy, Ungdomens nordiska råd Johan Lindblad, Nordisk Råd side 18 af 18