Projektplan 1 Vision Högskolan i Gävle (HiG) vill genom sitt nyinrättade program masterprogrammet i elektronik med inriktning på telekommunikationsteknik skapa en internationell konkurrenskraftig utbildning på avancerad nivå i den expansiva telekommunikationssektorn. Genom nämnd utbildning vill HiG förse Sverige och dess industri med självständiga och forskningsförberedda medarbetare till forskningsnära utvecklingsarbete, forskarutbildning och eget företagande. Utbildningen skall ges i nära samarbete med industri och offentlig sektor. Utbildningen följer högskolelagen vad gäller utbildning på avancerad nivå. Utdrag ur utbildningsplanen: Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. 2 Bakgrund Den 20:e juni 2007 beslutade högskoleverket efter mycket noggrann granskning att Högskolan i Gävle (HiG) erhållit rätten att examinera den nya masternivån inom ämnesområdet elektronik. HiG har erbjudit ett magisterprogram inom elektronik i nio år (HT97, Elektronik fick 1997 som första ämnesområde på HiG examensrätt för teknologie magister), varav de senaste sju åren på engelska med internationellt intag; ursprungligen en 1-årig utbildning på 60hp. Ett kommande krav på anpassning till den s. k. "Bologna modellen" förutsågs för några år sedan varför utbildningen från och med HT04 utökades till ett tvåårsprogram. Utbildningen inom Elektronik/Telekommunikation och dess underliggande kurspaket vilar därvidlag på en mångårig erfarenhet både vad gäller kursplaners utformning och lärarnas kompetens att examinera efter desamma. Under årens lopp har många studenter passerat magisterutbildningen. Möjligheten till arbete för studenter med examen är extremt goda där mångfacetterade, fängslande arbetsuppgifter inom ett av världens mest expansiva tekniska områden erbjuds. Flera av våra forna studenter (ca 15%) innehar idag doktorandtjänster i olika delar av världen, vilket i någon mening stärker den i högskolepropositionen (Ny värld ny högskola 2004/05:162) nämnda formuleringen om att " Säkerställa kvaliteten och den internationella statusen på svenska examina ". 1
Masterprogrammet inom Elektronik/Telekommunikation är anpassat till att möta alla de krav som ställs på detsamma, men vilar på samma gång tungt på det program som med framgång utvecklats och förfinats sedan programstarten 1997. Utbildningen bidrar till HiGs internationalisering. Lärarsammansättningen (detaljbeskriven nedan) är en mix av akademisk tyngd och kvalificerad ingenjörskonst med bl. a. fem professorer, och lärare med mångårig erfarenhet inom telekommunikationsindustrin. HiG är en del av den nationella forskarskolan i telekommunikation Graduate School of Telecommunications (GST). Det innebär att HiG kan erbjuda möjlighet till progression i utbildningen från gymnasienivå upp till teknologie doktor. Forskningsverksamheten på avdelningen för Elektronik har under senare år accelererat, till stor del tack vare forskningsprojekt i samverkan med näringslivet. Forskningen har sin tyngdpunkt inom ramen för det sökta masterprogrammmet. Flertalet av de lärare som undervisar på programmet är också de som bedriver forskning inom avdelningen. 3 Relevans Av de 32 utbildningar som sökte rätten att utfärda masterexamen 2007 var beskrivet masterprogram det enda med inriktning på telekommunikationsteknik. Programmets utbildningsfokus är interdisciplinärt inom mikrovågsteknik, signalbehandling och mätteknik på radiofrekvens. Till förfogande har studenterna ett högklassigt laboratorium med dygnet runt access. När det gäller undervisningslaboratorium och utrustning är programmet synnerligen väl beställt, särskilt i ett nationellt perspektiv, men också vid en internationell jämförelse. Tillsammans gör detta programmet nationellt unikt. Inom Sverige har under senare tid efterfrågan av mikrovågsingenjörer med kompetens inom signalbehandling ökat och annonserna inom branschledande tidningar har ökat. Rekryteringsföretag söker upp universitet för att få rätt kompetens. Merparten av våra forna magisterstudenter har arbete över hela Europa, oftast inom forskning och utveckling. Cirka 15% av våra magistrar genomgår idag en forskarutbildning. Antalet ansökningar till den gamla magisterutbildningen har varit stor. Efterfrågan internationellt har varit stor där vi har haft avtal med flera länder som årligen skickar studenter: Erasmusavtal - Spanien, 2 + 2 studenter. Universidad Politecnica de Valencia (Gandia). - Tyskland 2 studenter (ej årligen). Hochschule für Technik und Wirtschaft Dresden/University of Applied Sciences, Fachbereich Elektrotechnik. Övriga avtal - Peru, 2 studenter. Universidad Nacional de San Augustin de Arequipa. Linnaeus- Palme samarbete, SIDA-finansierat. - Libanon 6-8 studenter. Université Libanaise, Faculté de Genie. - Kina 10 studenter. Guiyang. Ett stort mål med utvecklingsarbetet av masterprogrammet är att öka andelen svenska studenter. 2
4 Genomförbarhet Inom området för examensrätten finns 5 professorer (enligt högskoleverkets rapport 2207:46 R "prövning av masterexamensrätt" summerade till 3,4 heltidsekvivalenter), 1 tekn. doktor och 3 licentiater. Högskoleverkets rapport 2207:46 R "prövning av masterexamensrätt": Nuvarande kompetens och kapacitet hos lärarstaben måste anses vara tillräckliga för det aktuella masterprogrammet. En bonus i sammanhanget är de goda personsambanden med Kungl. Tekniska Högskolan och med det dominerande företaget i branschen. För att nå den vision som finns formulerad i Kapitel 1 kommer HiG att satsa stora ekonomiska resurser för att utveckla sitt masterprogam. Den programuppläggning som lades fram för granskningsgruppen från högskoleverket såg ut: G: grundläggande kurs A: avancerad kurs År 1. Period Kurs Högskolepoäng Nivå Huvudområde 1:1 RF Measurement Technology 7,5 G Elektronik 1:1 Fields and Waves 7,5 G Fysik 1:2 Microwave Engineering I 10,5 A Elektronik 1:2 Cellular Radio Systems 4,5 G Elektronik 1:3 Microwave Engineering II 7,5 A Elektronik 1:3 Antenna Engineering 7,5 A Elektronik 1:4 Stochastic Processes 7,5 G Matematik 1:4 Statistical Signal Processing 7,5 A Elektronik År 2. Period Kurs Högskolepoäng Nivå Huvudområde 2:1 Modulation and Coding 7,5 A Elektronik 2:1 Solid State Electronics 7,5 A Elektronik 2:2 Radio Systems (*) 7,5 A Elektronik 2:2 GST Course (**) 7,5 A Elektronik 2:3-4 Master Thesis 30 A Elektronik (*) Radio Systems kan utökas till 15hp. Då utgår GST kursen. (**) Studenten kan välja valfri kurs ur nationella forskarskolan i telekommunikations (GSTs) kurspaket. Programmet kommer att omfattar 120 högskolepoäng och leda till en masterexamen i elektronik med inriktning mot telekommunikation. Utbildningen bygger på studier motsvarande kandidatexamen inom elektronik. Kursdelen innehåller kurser från ämnesområdena mikrovågsteknik, radio mätteknik, signalbehandling och antennteori. Utbildningen avslutas med ett självständigt examensarbete. Programmet kommer att ges i sin helhet på engelska. Det utvecklade programmet efter utveckling enligt beskriven projektplan med alla de delar som följer nedan planeras stå klart HT2010. 4.1 Administrativ utveckling HiG vill utveckla nya och befintliga administrativa rutiner för masterprogrammet, från det att en presumtiv student söker utbildningen fram till examen. De nya rutinerna skall vara inkorporerade i HiGs rutiner i stort men sträcka sig längre genom sin detaljrikedom och ambition. 3
4.1.1 Administrativ handbok Utvecklingen skall efter tre år resultera i en administrativ handbok som i detalj beskriver hur HiG administrativt bedriver masterprogram. Handboken skall säkerställa masterprogrammets administrativa kvalitet och vara frikopplad från specifika personers kompetenser och rutiner. Långsiktighet och stabilitet är nyckelorden. Områden som skall täckas in av handboken är - ansökningsförfarande (nationellt, internationellt, avtalsstudenter, "free movers") - antagningsförfarande (nationellt, internationellt, avtalsstudenter, "free movers") - mottagningsförfarande (nationellt, internationellt, avtalsstudenter, "free movers") - informationsförfarande - examination - insamlande av statistik - rutiner kring examensarbetet - alumni Handboken skall utformas i nära samarbete mellan projektledning, administrativ personal och studenter. Blanketter och rapporter såsom: ansökningsformulär, kvalitetsdokument, statistik etc. skall vara kopplade till den administrativa handboken. 4.2 Utveckling av programmets innehåll Telekommunikation är en snabbt föränderlig marknad. En total översyn av programmets innehåll i detalj behöver göras. Frågeställningar som skall besvaras: - producerar programmet studenter i linje med visionen? - finns alla de relevanta momenten med? - översyn av progression och eventuell överlappning i programförslaget, är dessa ok? - hur är studenternas kontakt med industrin under utbildningen? - hur kopplas studenterna till forskningsverksamheten inom området? - kopplingen teori/praktik, hur skall de laborativa inslagen se ut? - examination enligt Bologna-modellen, hur? Under den treåriga utvecklingstiden skall nya arbetssätt utvecklas för hur utbildningen skall samproduceras med kommunen och med industrin. För detta ändamål finns idag en uppbyggd organisation, centrum för radio mätteknik, som fungerar som paraplyorganisation över de 3 forskningsprojekt som f.n. finns. Centrum för radio mätteknik är ett samarbete med HiG, Ericsson AB och Gävle Kommun. De 3 forskningsprojekten har idag skrivna avtal med 16 industriföretag och omsluter t.o.m. 2010 ca. 30 MSEK. I stadgarna till centret står att det skall stödja utbildningen inom elektronik på såväl grundläggande som avancerad nivå. Detta visar att det finns en stark bas att utgå från när den långsiktiga driften och styrningen för det utvecklade masterprogrammet skall planeras. Läs mer i Kapitel 5 och Kapitel 7. 4.2.1 Kursutveckling Då programmets ramar är bestämda, skall en kursöversyn kurs-för-kurs genomföras. RF Measurement Technology Har ett mycket högt laborativt djup. Behöver utveckla ytterligare teoretiskt djup. Skall utredas om kursen på sikt kan utvecklas till en kurs på avancerad nivå. Kursen ges idag bl. a. som uppdragsutbildning vilket möjligen är något som kan utvecklas ytterligare. Kurslitteraturen bör arbetas om, utvecklas eller bytas. Laborationerna bör förändra fokus till att omfatta de svängningar som sker inom telekommunikationsindustrin. Laborationsutrustning bör ses över och eventuellt bytas. Skall ges enligt Bologna-modellen. Electromagnetic Fields and Waves 4
Skall göras om i ny tappning, gavs på 15hp innan. Anpassning efter progression hos programmet. Översyn av litteratur och studenternas förkunskaper. Jämförelser med liknande kurser på andra lärosäten. Ges i samarbete med fysikinstitutionen. Skall ges enligt Bolognamodellen. Microwave Engineering I Skall utökas och fördjupas till en kurs på avancerad nivå. Progression? Översyn av laborativa moment och kurslitteratur. Skall ges enligt Bologna-modellen. Cellular Radio Systems Anpassa till svängningarna på marknaden. behandlar idag i stor utsträckning GSM-systemen. Fokus bör flyttas till att beskriva de mest moderna systemen. GSM läggs ned inom kort. Skall ges enligt Bologna-modellen. Microwave Engineering II Har en stor projektdel som kräver ständig översyn, eventuell utveckling mot nya komponentteknologier. Kurslitteraturen bör ses över. Översyn och ekonomisk inventering av programvaror, komponenter och instrument för projektets genomförande. Skall ges enligt Bologna-modellen. Antenna Engineering Översyn av kurslitteratur och laborationer. Eventuell utveckling av kursinnehållet mot signalbehandling. Progression från tidigare kurser. Skall ges enligt Bologna-modellen. Stochastic Prosesses Har inte givits i denna tappning förut. En ordentlig översyn av innehåll och anpassning till programmets krav skall göras. Ges i samarbete med matematikinstitutionen. Skall ges enligt Bologna-modellen. Statistical Signal Processing Progression och anpassning till övriga signalbehandlingskurser. Säkerställa höjd för avancerad nivå. Jämförelser med liknande kurser på andra lärosäten. Modulation and Coding En översyn av innehåll skall göras, här händer det mycket. Laboration och laborationsutrustning skall ses över. Skall ges enligt Bologna-modellen. Solid State Electronics Något av en udda fågel i programmet. Översyn av innehåll för att anpassa efter programmets övergripande mål. Bör utveckla laborativa moment. Jämförelse med liknande kurser på andra lärosäten behöver göras i form av innehåll och kurslitteratur. Progression från tidigare kurser skall ses över. Skall ges enligt Bologna-modellen. 4.2.2 Utveckling av nya kurser Programmet skall utveckla två nya kurser. De föreslagna kurserna finns som motsvarighet på KTH och inom den nationella forskarskolan GST där de ges på doktorandnivå. Här blir det fråga om kurser som enligt det gamla systemet låg helt i forskarutbildningen. De nyutvecklade kurserna skall lyfta programmet högre upp utbildningsmässigt. Radio Systems Skall utvecklas unikt för programmets ändamål. Skall kunna ges i två varianter som 7,5 hp med mindre laborativt inslag och som 15 hp med ett större projektarbete. De studenter som väljer den senare lösningen läser inte GST-kursen. Skall ges enligt Bologna-modellen. - innehåll - litteratur - laboration - projektkurs - examensformer - progression 5
- examination GST-course Studenterna skall kunna välja en valfri kurs ur den nationella forskarskolans (GSTs) kurspaket. Skall inkorporeras i programmet administrativt. - examensformer - progression - examination 4.3 Utveckling av kvalitetssäkringssystem HiG fick viss kritik för avsaknaden av ett fungerande och väl dokumenterat kvalitetssäkringssystem för programmet. Kursutvärderingar görs men är inte fullt ut satta i sitt administrativa sammanhang. Den informella feedbacken från studenter har varit viktig. HiG vill sätta upp ett kvalitetssäkringssystem för sitt masterprogram. 4.3.1 Branschråd Forskningen inom elektronik vid HiG styrs idag av något som kallas centrum för radio mätteknik. Detta är en paraplyorganisation med representanter från högskola, industri och gävle kommun. HiG vill för sitt masterprogram upprätta ett branschråd som är uppbyggt på liknande sätt men med utbildning och masterprogrammet i fokus. Utformningen av masterprogrammets branschråd kommer att ske i samarbete med centrets styrgrupp på något sätt. 4.3.2 Säkring av examensmål Metoder för uppföljning av de examensmål som utbildningsplanen beskriver skall utformas. Mätbara kriterier skall utformas. 4.3.3 Kvalitetssäkring av examensarbeten De administrativa rutinerna kommer att beskrivas i den administrativa handboken. HiG vill göra en översyn av historiska examensarbeten (för tekn. magister). Kravprofiler för arbeten i i) industri, ii) inom forskningsprojekt på avdelningen. Regler för tillvägagångssätt, rapportskrivning och rapportering såväl som kravprofiler på praktiska handledare, vetenskapliga handledare och examinatorer skall utformas. Arbetet skall ske i samarbete med våra externa företagspartners. 4.3.4 Uppföljning av betygsgradering HiG kommer att utveckla ett system för hur betyg inom programmet följs upp. Betyg kommer att från HT2007 att följa ECTS-standard. Metod för hur avvikelser i betygsättning skall rapporteras och bearbetas utarbetas. 4.3.5 Återkoppling av statistiska data Hur statistiska data skall samlas in kommer att beskrivas i den administrativa handboken. Här skall data analyseras och bearbetas. HiG kommer att beskriva hur insamlat data skall användas och hur detta skall återkopplas till verksamheten för styrning av densamma. 4.3.6 Kontakter och avtal HiG har eller har haft avtal med universitet i Kina, Libanon, Peru, Tyskland och Spanien. Dessa avtal har varit anpassade till det gamla magisterprogrammet i elektronik. För att förse programmet med studenter av hög internationell klass skall nya samarbeten utvecklas och 6
gamla skrivas om, främst med universitet inom EU. För att lyckas behöver representanter på programmet träffa sina potentiella samarbetspartners för detta ändamål. På liknande sätt skall nationella kontakter utvecklas och förnyas. Stor vikt läggs vid utökande av nationella studenter. 4.3.7 Studenters kontakter med industri under studietiden Säkerställa att studenter får en god kontakt med industrin under sin studietid (inte enbart under examensarbetet). HiG vill utveckla en internationell extern seminarieserie med föredragshållare inom såväl akademi som industri. Föredragen skall gemensamt beröra masterprogrammets profil och den forskning som görs på avdelningen. Forskningskonferenser inom elektronik som anordnas genom HiG bjuder in masterstudenter. Återkoppling från externa industripartner till laborationers och större projekts utformning skall göras. 4.3.8 Marknadsföring HiG ser sitt masterprogam i "steady state" ha ca. 30 studenter varav minst en tredjedel är från Sverige och en tredjedel är från EU. För att lyckas komma dithän krävs en målmedveten och väl utvecklad marknadsföringsstrategi som behöver byggas upp. En fungerande programhemsida på webben är viktig att bygga upp. 4.3.9 Koppling till forskning HiG har idag 17 externa företagspartners när det gäller forskning i radio mätteknik. Några av dessa är idag representerade i den styrgrupp för centrum för radio mätteknik som byggts upp, och några kommer att vara representerade i det branschråd som skall byggas upp för programmet. De undervisande lärarna skall vara de som också forskar inom området. HiG vill säkerställa att några examensarbeten per år erbjuds inom något forskningsprojekt på HiG, dessutom vill HiG att de externa företagen förbinder sig att anordna examensarbeten för programmets räkning. De forskningsprojekt som finns (se Kapitel 6.2) har som delmål att producera examensarbeten på masternivå. Den seminarieserie som skall byggas upp (ovan) anlitar externa föredragshållare för att presentera sin forskning. 4.3.10 Budget, resultat och balansräkning för programmet HiGs organisation är idag till stor del uppbyggd kring ämnen och inte program. Det går därför inte med lätthet att analysera ett programs ekonomiska status. Här vill HiG upprätta en metod för hur detta kan göras utifrån de ekonomiska system som redan finns uppbyggda på högskolan. Kostnader och intäkter skall kunna spåras för masterprogrammet. Avskrivningskostnader för laboratorium mm skall också finnas med i beskrivningen. Vad kostar det för HiG att driva ett masterprogram i elektronik? 4.3.11 Alumni HiG vill bygga upp en fungerande alumniverksamhet generellt men behövs för masterprogrammet i synnerhet. Alumniverksamheten kan spela en nyckelroll i att vidmakthålla kontakten med studenterna då de försvinner ut i arbetsliv eller forskning på andra lärosäte. Genom dessa kontakter med företag och andra universitet kan skapas möjlighet för studenter i programmet att finna examensarbeten eller anställningar efter slutförda studier. För avdelningen finns det också möjlighet att genom alumninätverk bredda forskning och samverkan till andra lärosäten där f.d. studenter arbetar. Hur det gamla magisterprogrammet och det nya masterprogrammet har och kommer att placera sina studenter är en mycket viktig kvalitetsaspekt som skall följas upp noggrant. Ett fungerande Alumni web-gränssnitt byggs upp för detta ändamål. 7
Dessutom utvecklas metoder för att använda informationen för återkoppling till verksamheten 4.4 Strategi för finansiering av laboratorieutrustning En stor del av programmets unicitet ligger i den väldigt goda laborativa miljön som idag finns. Det laboratorium som idag finns har byggts upp med hjälp av Ericsson AB. Detta har studenterna dygnet-runt access till och är uppbyggt exklusivt för masterprogrammet i elektronik. Instrumentparken är i letter of intent från Ericsson värderad till 1 MSEK, vilken efterskänks. Instrument har dock en begränsad livslängd (här avses såväl funktionell livslängd som fysisk hållbarhet). Den tongivande ställning som GSM haft försvagas i jämförelse med nya tekniker varför delar av instrumenten måste bytas ut alternativt uppgraderas. HiG vill lägga upp en långsiktig ekonomisk plan för hur programmet också fortsättningsvis skall kunna tillhandahålla ett laboratorium av världsklass. 4.5 Tidplan 4.3.1, 8, 10, 11 4.3.2, 3, 4, 5, 6, 7, 9 4.2.2 4.4 4.2 4.2.1 4.1.1 2008 2009 2010 Figur 1. Tidplan för det genomförande som beskrivs under kapitlen 4.1 till 4.4. 5 Samproduktion HiG har en ambition att ha en fördjupad samverkan med såväl företag, samhälle och andra lärosäten. Samverkansuppgiften genomsyrar hela utbildningskedjan från gymnasiet till forskningsprojekt. Sedan ett par år har ett fördjupat samarbete med gymnasieskolor (främst med teknisk/naturvetenskapliga utbildningar) inom HiGs närområdet påbörjats. Syftet är att genomföra gemensamma aktiviteter, underlätta övergången från gymnasium till högskola och intressera eleverna att studera på högskolan. Inom ingenjörsutbildningen har från och med 2006 en ny pedagogik införts som innebär att 50% av kurserna ges i projektform. Dessutom pågår ett utvecklingsprojekt Näringslivsanknuten utbildning (NU!) med syfte att förlägga t. ex. projekt till företag. HiG kommer att vara värd för en europeisk sommarskola i mätteknik på avancerad/doktorand nivå, med lärare och studenter från 9 universitet i 7 olika länder. Den har genomförts varje år de senaste fem åren vid olika universitet i Europa. Under våren 2006 skapades vid HiG ett forskningscenter inom radiomätteknik, Centrum för radio mätteknik. Huvudintressenter i centret är Gävle kommun, HiG, Ericsson AB, och KTH. Idag bedrivs tre större projekt inom ramen för centret, samtliga i nära samarbete med industrin. Det dominerande projektet (se projekt (i) under Sektion 6.2 nedan) är uppdelat i flera delprojekt. En delprojektledare (driver) kommer att utses för att driva delprojektet. Denna person kan vara någon från industripartnerna eller från högskolan och variera i de olika delprojekten. Detta är viktig kompetensutveckling, speciellt för forskare från högskolan och 8
för unga doktorer, att lära sig driva projekt. För forskarna från HiG blir detta en del för meriteringen till docent. Denna samverkan mellan näringsliv och högskola samt det gemensamma utvecklandet av optimerade arbetssätt kommer att underlätta personrörligheten mellan akademi och näringsliv. Ett mål inom beskrivet projekt är att minst en publikation inom området samproduktion skall skrivas under det sista projektåret. Förutom de arbetsmetoder som beskrivits ovan kommer samproduktion inom centret att ske genom påtagliga tekniska lösningar. Ett separat mätsystem kommer att utgöra en plattform för en demonstrator. Resultat som tas fram inom forskningen skall kunna förpackas i moduler och enkelt kunna användas i demonstratorn. Att förpacka forskningsresultat till konkreta demonstatorer som flera kan använda leder till att andra forskare enklare kan reproducera forskningsresultat, vilket är en viktig aspekt inom den akademiska världen. Industripartners med likvärdig plattform kan på ett enkelt sätt använda de framtagna mätmodulerna som av projektets partners gemensamt definierat som intressanta och relevanta. En demonstrator kommer att underlätta spridande av information till intresserade utanför projektet. I och med att det blir enklare att demonstrera och informera om forskningsverksamheten på en fysisk enhet. Inom den högre utbildningen kommer en demonstrator att vara till stor nytta. Dels för att tillämpa de mätmetoder som projektet tar fram, och dels för att engagera studenter i utveckling av demonstratorn i form av projektarbeten och examensarbeten. Samverkansambitionen är också avspeglad i personalsammansättningen vid HIG, ITB/Elektronik. Hösten 2007 finns två adjungerade professorer (Ericsson, FOI), en gästprofessor (KTH), och två industridoktorander (Ericsson, Pulse) knutna till verksamheten. I detta utvecklingsprojekt kommer utbildningen att samproduceras på följande sätt. En styrgrupp upprättas med representanter från näringsliv, forskarutbildning, andra lärosäten, kommun och utbildningsledning. Styrgruppen vägleder och styr en ledningsgrupp genom periodiska återkopplingar. Ledningsgruppen består av fyra personer inklusive projektledare. Ledningsgruppen ansvarar för genomförandet av föreslagen projektplan. 6 Utbildnings och forskningsmiljö Se nedan kortfattade beskrivningar av utbildnings och forskningsmiljöerna inom elektronik vid HiG. Området är och har under många år varit ett profilområde för HiG. I dagsläget utgör masterprogrammet i elektronik det enda masterprogrammet på HiG. Därför kommer HiG att gå in med 1,6 MSEK för utveckling av detta fram till och med 2010. 6.1 Utbildningsmiljö HiG erbjuder idag tre stycken utbildningsprogram inom elektronik; Elektronikingenjörsprogrammet, Kandidatprogrammet (idag inriktat på samarbetet med Kina) och Masterprogrammet i elektronik/telekommunikation. Dessutom ingår HiG i den nationella forskarskolan i telekommunikation GST, varför det finns möjlighet för studenter att fortsätta med forskarutbildning där. HiG kan inom området elektronik erbjuda utbildning från gymnasienivå upp till tekn. doktor via GST. Flera av de studenter som tagit sin magisterexamen i elektronik vid HiG har även fortsatt med forskarutbildning på andra 9
universitet. Omkring 15% av de studenter som tagit magisterexamen i elektronik på HiG sedan 1997 har fortsatt med forskarutbildning. 6.2 Forskningsmiljö För närvarande finns inom området elektronik tre stycken forskningsprojekt: i) RF Measurement Technology for Future Power Amplifiers and Transmitters, Project Manager Prof. Niclas Keskitalo, Ericsson AB. ii) Reliable Wireless Machine-to-Machine Communications in Electromagnetic disturbed Industrial Environment, Project Manager Prof. Peter Stenumgaard, FOI. iii) Test and Verification of Terminal Antennas, Project Manager Prof. Claes Beckman, HiG De tre projekten är tillsammans budgeterade till ca. 30 MSEK under åren 2007-2010. Forskningen har skrivna avtal för finansiering från 16 företag inom industrin. I skrivande stund finns 4 doktorander inom projekten, fler är planerade. Projekt (i), KKS Dnr 2006/0231, är ett fortsättningsprojekt hos KKS där dess företrädare (KKS Dnr 2003/0218) producerade omkring 25 vetenskapliga publikationer, 2 licentiatexamina och 1(3) tekn. doktorer (2 disp. senare under 2007). Forskningsverksamheten inom elektronik på HiG är under stark progression, se Figur 2. 70 ITB/ELECTRONICS 60 Acc. number of publ. 50 40 30 20 Accepted/published dissertations, journals, and conference papers 10 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Year Figur 2. Visar det ackumulerade antalet publikationer inom elektronik på HiG. 7 Projektorganisation En schematisk bild över organisationen visas i Figur 3. Projektledningen består av 4 personer: M. Isaksson, PhD, Projektledare, HiG C. Beckman, Professor, HiG O. Bengtsson, Tekn. Lic., HiG N. Keskitalo, Adj. Professor HiG (20%), Ericsson AB Projektledningen med dess samverkansmeriter presenteras genom CV i separat bilaga. Ledningsgruppen styr utvecklingsarbetet under perioden; 10% av projektets totala budget är avsatt till projektledning. Personer i ledningsgruppen är valda för att flera roller skall vara representerade i gruppen. Projektledaren är idag ansvarig för masterprogrammets drift och varit den person som skrivit den ansökan till högskoleverket som gav masterexamensrätten. Beckman är forskningsansvarig i ämnet elektronik, har stor erfarenhet från industrin där han bl. a. varit forskningschef för Allgon. Bengtsson har varit med under hela processen från det 10
magisterprogram som en gång startades 1997 till dagens masterprogram och har sin expertis inom ramen för programmets kärna, mikrovågstekniken. Keskitalo har som adjungerad professor från Ericsson AB de facto en stark industrikoppling och har drivit och driver det hittills mest framgångsrika forskningsprojektet i elektronik vid HiG. Med ovanstående konstellation ser vi en stark och dynamisk ledningsgrupp som har förmåga att förmå leda utvecklingsarbetet i den riktning som KKS efterfrågar. För att stärka och tydliggöra viljan av att vända sig utåt, anpassa sig till omvärldens behov, krav och förväntningar, placera programmet i jämförelse med andra lärosäten etc. ser vi vikten av upprättandet av en styrgrupp bestående av industri, kommun och samarbetande lärosäten. Styrgruppen skall genom periodiska återkopplingar lämna synpunkter på och styra utvecklingsarbetet fortlöpande. Efter utvecklingsperiodens slut skall arbetet resultera i en långsiktig modell av liknande karaktär som under utvecklingsfasen. Det skall således finnas en vilja hos alla inblandade parter att fortsätta arbetet och att skapa en långsiktigt stark programstyrningsorganisation. Vi ser följande personer i styrgruppen: Utbildnings- och forskningschef HiG Representant för forskarskolan GST/KTH (letter of intent) Representant för Syntronic AB (letter of intent) Representant för Ericsson AB (letter of intent) Någon eller några representanter från de företag (16 stycken) som är våra samarbetspartners inom forskningen (se Sektion 6.2) Representant för Gävle Kommun styrgrupp projektledning projektledare A B C Figur 3. Projektorganisation för utveckling av masterprogrammet i elektronik/telekommunikation vid HiG. 8 Yrkesverksammas möjlighet att delta Kursen RF Measurement Technology har givits som uppdragsutbildning till industrin under flera år. Det magisterprogram som ligger till grund för det nyinrättade masterprogrammet är en gång skapat i nära samarbete med Ericsson. Många av de kurser var/är därför starkt anpassade till industrins behov. Detta projekt med att utveckla masterprogrammet genom samproduktion med industri och offentlig sektor kommer att möjliggöra för redan yrkesverksamma att delta i fler kurser på programmet. Detta utvecklingsprojekt har som ambition att försöka möjliggöra för näringslivsanställda att läsa fristående kurser i högre utsträckning. Detta påverkar den ekonomiska driften av programmet och är en relevant fråga för programmets långsiktiga överlevnad. Programmet som med sitt innehåll ligger inom telekommunikation på mikrovågsfrekvenser, ett av de största och mest växande marknaderna i världen, är och kommer att vara anpassat för att passa yrkesverksamma inom området. 11