Np MaE ht Provmaterialet inlämnas tillsammans med dina lösningar.

Relevanta dokument
Kursprov i matematik, kurs E ht Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

Np MaE vt Provmaterialet inlämnas tillsammans med dina lösningar.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS E HÖSTEN Tidsbunden del

Np MaA vt Innehåll

NpMaD ht Anvisningar. Grafritande räknare och Formler till nationellt prov i matematik kurs C, D och E.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2005

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2002

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

Kursprov i matematik, kurs E ht Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E HÖSTEN 1996

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 2001

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Tidsbunden del

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2007

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 2002

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2005

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2002

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 6

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

NpMaC ht Anvisningar. Miniräknare och Formler till nationellt prov i matematik kurs C, D och E.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 2007

Komvux/gymnasieprogram:

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Tidsbunden del

Inledning Kravgränser... 15

Uppgift 1-6. Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 150 minuter för Del B och Del C tillsammans.

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 18

Undervisningsplanering i Matematik Kurs E (Poäng 50)

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011

Anvisningar. 240 minuter utan rast. Miniräknare och Formler till nationellt prov i matematik

Ämnesprov i matematik. Bedömningsanvisningar. Skolår 9 Vårterminen Lärarhögskolan i Stockholm

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 21

Innehåll. Inledning... 3

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Tidsbunden del

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2007

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 18

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 8

Inledning...5. Bedömningsanvisningar...5 Allmänna bedömningsanvisningar...5 Bedömningsanvisningar Delprov B...6 Bedömningsanvisningar Delprov C...

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2003

Inledning...3. Kravgränser Provsammanställning...22

Inledning Kravgränser Försöksverksamhet...26

Bedömingsanvisningar Del II vt 2010

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2005

Matematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2005

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN uppgifter med miniräknare 3

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C HÖSTEN 2009

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C (kursplan 2000) VÅREN 2002

Planering för Matematik kurs E

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 6

Betygskriterier Matematik E MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN

Bedömningsanvisningar

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2007

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del C ÅRSKURS

Matematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Np MaB vt Låt k = 0 och rita upp de båda linjerna. Bestäm skärningspunkten mellan linjerna.

Kravgränser. Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN Tidsbunden del

Uppgift 1-6. Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 150 minuter för Del B och Del C tillsammans.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005

Matematik E (MA1205)

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Inledning...4. Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C...

NpMa3c vt Kravgränser

C Höstterminen Matematik. Elevhäfte KURSPROV. Elevens namn

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Bedömningsanvisningar

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 5

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2011

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov

DIGITALA VERKTYG ÄR INTE TILLÅTNA. Namn:... Klass/Grupp:...

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN Del II

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Tidsbunden del

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C VÅREN Anvisningar tidsbunden del

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2011

Nationellt kursprov i MATEMATIK KURS A Våren Del I

Bedömningsanvisningar

NpMa2b vt Kravgränser

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar

Transkript:

Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av december 009. Anvisningar Provtid Hjälpmedel Provmaterialet Totalt 40 minuter. Del I: Formelsamling Del II: Miniräknare (grafritande men ej symbolhanterande) och formelsamling Provmaterialet inlämnas tillsammans med dina lösningar. Lösningar till Del I skall lämnas in innan du får tillgång till miniräknaren. Redovisa därför ditt arbete på Del I på separat papper. Observera att arbetet med Del II kan påbörjas utan tillgång till miniräknare. Skriv ditt namn, komvux/gymnasieprogram och födelsedatum på de papper du lämnar in. Provet Provet består av 7 uppgifter. Till de flesta uppgifter räcker det inte med bara ett kort svar utan det krävs att du skriver ned vad du gör att du förklarar dina tankegångar att du ritar figurer vid behov att du vid numerisk/grafisk problemlösning visar hur du använder ditt hjälpmedel Till några uppgifter (där det står Endast svar fordras) behöver bara svaret anges. Pröva på alla uppgifterna. Det kan vara relativt lätt att även i slutet av provet få någon poäng för en påbörjad lösning eller redovisning. Betygsgränser Ansvarig lärare meddelar de gränser som gäller för betygen Godkänd och Väl godkänd. Provet ger maximalt 5 poäng.

DEL I Denna del består av 9 uppgifter och är avsedd att genomföras utan miniräknare. Dina lösningar på denna del görs på separat papper som ska lämnas in innan du får tillgång till din miniräknare. Observera att arbetet med Del II kan påbörjas utan tillgång till miniräknare.. Låt z = + i a) Markera z i det komplexa talplanet (p) b) Bestäm arg z Endast svar fordras (p) c) Bestäm z Endast svar fordras (p). Bestäm z z då z = i (p) z 3. Lös ekvationen = z (p) 4. Lös differentialekvationen y + y = 0 då y(0) = 8 (p) 5. Vid beräkning med komplexa tal används ibland de Moivres formel som kan skri- n n z = r cos nv + isin nv vas ( ) Beskriv med egna ord vad de Moivres formel betyder. I din beskrivning ska du använda begreppen argument, absolutbelopp och polär form. (p) 6. Bestäm en andra ordningens differentialekvation som har en lösning y = e x x e + (p) 7. Bestäm y() numeriskt då y = y x och y ( 0) =. Använd steglängden 0,5 (p)

8. I figuren finns information om de komplexa talen z och z Bestäm z om z z = z. Svara på formen z = a + b i (3p) Im z z z Re z 9. I en vik vill man göra en rektangulär brygganläggning. Den ska bestå av två bryggdelar från land med en tredje bryggdel som sammanbinder ytterändarna (se figur). Bryggdelarna är alla,0 meter breda. Hur stor kan vattenytan innanför bryggdelarna högst bli om bryggorna och vattenytan innanför får uppta 8 m av vikens yta? (4p)

DEL II Denna del består av 8 uppgifter och är avsedd att genomföras med miniräknare (grafritande men ej symbolhanterande). Observera att arbetet med Del II kan påbörjas utan tillgång till miniräknare. 0. Bestäm z z om z = 3 i och z = i 3. (p) + + Svara på formen a + bi med exakta värden på a och b.. Lös differentialekvationen y 3y = 0 då y ( 0) = 4 och y ( 0) = 3 (3p). Markera i det komplexa talplanet = t + ( t 3) i z för några reella värden på t. Formulera en slutsats om de komplexa talen z. (p) 3. I Sverige minskade antalet pilgrimsfalkar från 955 och framåt. Minskningstakten i antal par/år anses vara proportionell mot antalet falkpar. När räkningen av dessa började 955 fanns 88 par men tio år senare fanns endast 3 par kvar. a) Ställ upp en differentialekvation som beskriver situationen och lös den. (p) b) När skulle falken varit utrotad enligt denna modell? (p) I Svenska Naturskyddsföreningens (SNF) tidskrift Sveriges natur nr 4 965 skrev man: SNF:s inventering av pilgrimsfalken visar, att läget för denna art är om möjligt än mer katastrofalt: från hela landet har hittills endast 3 par rapporterats. Bara 6 av dessa har fått några ungar! Sedan 955 har ca 75 par "försvunnit" - någon annan faktor än biociddöden är knappast tänkbar! SNFs räddningsarbete för pilgrimsfalken har varit mycket framgångsrik. En aktuell uppgift ur tidskriften Sveriges natur säger att pilgrimsfalken återhämtat sig starkt och att stammen 998 uppgår till runt 70 par. Över 30 ungar kom på vingar detta år.

4. Talet z ligger på den linje som markerats i det komplexa talplanet nedan. Vilka värden kan realdelen för z anta? (3p) Im z 3 - Re z 5. Två av rötterna till ekvationen z 3 z + az + b = 0 är z = i och z = i (a och b är reella tal) a) Bestäm konstanterna a och b. (p) b) Bestäm ekvationens tredje rot. (p) 6. På en väg läggs ett tunt lager asfalt som från början har temperaturen 0 ºC. Asfaltens temperatur y ºC är en funktion av tiden t min. Luftens temperatur är 0 ºC. I en enkel modell antas asfalten svalna med en hastighet som är proportionell mot skillnaden mellan asfaltens temperatur, y (t) ºC, och den omgivande luftens temperatur. Proportionalitetskonstanten är 0,046 min. a) Teckna en differentialekvation med begynnelsevillkor som beskriver avsvalningsprocessen. (p) b) Lös differentialekvationen och beräkna hur lång tid det tar för asfalten att svalna till 30 ºC. (3p)

7. I reklamen för en ny bilmodell anges att accelerationen vid omkörning är anmärkningsvärt bra. Bilen uppges kunna accelerera från 60 km/h (6,7 m/s) till 00 km/h (7,8 m/s) på 0 sekunder på fjärde växeln. Antag att hastigheten v m/s vid olika tidpunkter under accelerationen kan beskrivas med uttrycket v ( t) = a t + b, där a och b är konstanter och t sekunder är den tid som bilen accelererat. a) Bestäm konstanterna a och b. (p) b) Hur lång sträcka behövs enligt denna modell för en omkörning som tar 0 sekunder, om du från början kör 60 km/h. (p) c) En sådan bil ligger bakom en lastbil som kör 60 km/h och föraren ska köra om på en rak väg med god sikt. Hur lång tid tar omkörningen om den sker enligt bilderna nedan? (3p) Omkörning påbörjas Omkörning avslutas 30 m 30 m

Sammanställning av hur mål och kriterier berörs av kursprovet Tabell Kategorisering av uppgifterna i det nationella E-kursprovet i Matematik ht -99 i förhållande till betygskriterier och kursplanemål (återfinns längst bak i detta häfte). MaEht99 Kunskapsområde i målbeskrivningen Betygskriterium Uppgift Algebra Diff.- & integral- Godkänd Väl Godkänd Po- kalkyl nr äng 3 a c d f g h a b d e g h a x x x x b x x x c x x x x x x x 3 x x x x 4 x x x x 5 x x x x 6 x x x x x x 7 x x x x 8 3 x x x x x x x 9 4 x x x x x x 0 x x x x 3 x x x x x x x x x 3a x x x x x 3b x x x x x 4 3 x x x x x 5a x x x x 5b x x x x x 6a x x x 6b 3 x x x x x 7a x x x x 7b x x x x x 7c 3 x x x x x 5p 3p p 8p ca 4p ca 8p Kravgränser Provet ger maximalt 5 poäng. Undre gräns för provbetyget Godkänd är 4 poäng respektive 9 poäng för Väl godkänd.

Allmänna riktlinjer för bedömning Tidsbundna delen Bedömning ska ske utgående från läroplanens och kursplanens mål och kriterier och med hänsyn tagen till den tolkning av dessa dokument som gjorts lokalt.. Positiv bedömning Utgångspunkten är att eleverna ska få poäng för lösningarnas förtjänster och inte poängavdrag för fel och brister. Uppgifterna ska bedömas med högst det antal poäng som anges i provhäftet.. Uppgifter av kortsvarstyp där endast svar erfordras ger eller poäng enligt bedömningsanvisningen. Förslag på godtagbara eller korrekta svar ges om möjligt i bedömningsanvisningen. 3. Uppgifter av långsvarstyp 3. Enbart svar utan motivering ger inga poäng. För full poäng krävs korrekt redovisning fram till ett godtagbart svar eller slutsats. Redovisningen ska vara tillräckligt utförlig och uppställd på ett sådant sätt att tankegången lätt kan följas. 3. Då +p anges i bedömningsanvisningen ska de angivna minimikraven uppfyllas för att erhålla poäng i tillägg till tidigare erhållna poäng. 3.3 När bedömningsanvisningen t.ex. anger +-p innehåller den förväntade redovisningen flera komponenter eller tankesteg. Kraven för delpoängen bestäms lokalt. 4. Bedömning vid olika typer av fel Frågan om hur vissa typfel ska påverka bedömningen lämnas till lokala beslut. Det kan t.ex. gälla missuppfattning av uppgift, fel i deluppgift eller följdfel, formella fel och räknefel. 5. Bedömning av svarets utformning Bedömning av brister i svarets utformning, som t.ex. otillräcklig förenkling, felaktig noggrannhet, felaktigt avrundat svar, utelämnad eller felaktig enhet lämnas till lokala beslut.

Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen fram till utgången av december 009. Bedömningsanvisningar - tidsbunden del (MaE ht 999) Exempel på godtagbara svar anges inom parentes. Bedömningen godtagbar ska tolkas utifrån den undervisning som föregått provet. DEL I Uppg. Bedömningsanvisningar Poäng. Max 3p a) Korrekt figur +p 3 o π b) Korrekt svar alt 35 4 c) Korrekt svar ( ) +p +p. Max p Korrekt metod (t.ex. korrekt angivet z ) +p Korrekt beräknad produkt (8) +p 3. Max p Redovisad godtagbar lösning ( z = ± i) +-p 4. Max p x Korrekt allmän lösning ( y C e ) = +p med korrekt konstantbestämning (8) +p 5. Max p Godtagbar förklaring Se bifogade elevlösningar +-p

Uppg. Bedömningsanvisningar Poäng 6. Max p Redovisad godtagbar lösning ( y y = 0) +-p 7. Max p Redovisad godtagbar metod +p med godtagbart svar (t.ex. Eulers metod ger 4,5) +p 8. Max 3p Godtagbar metod med korrekt svar ( z = i) +-p med generell metod +p (t.ex. resonemang om att vridningen sker genom multiplikation med i eller ansatsen arg z = v och tecknande av kvoten) π π cos v + + i sin v + z = z cos v + isin v 9. Max 4p Godtagbar areafunktion +p med korrekt derivering och bestämning av maximala arean (98 m ) +-p med verifiering av maximum +p DEL II Uppg. Bedömningsanvisningar Poäng 0. Max p Redovisning som anger lämplig metod +p (t.ex. förlängning med nämnarens konjugat) 4 3 i med korrekt genomförda förenklingar + +p 7 7

Uppg. Bedömningsanvisningar Poäng. Max 3p 3x Korrekt allmän lösning ( y = C + De ) +p med korrekt bestämning av konstanterna ( C = 3 och D = ) +-p. Max p Godtagbar undersökning +p med godtagbart formulerad slutsats +p (punkterna ligger på en rät linje) 3. Max 4p dy a) Godtagbar differentialekvation = k y +p dt 0,9t y = 88 e +p med godtagbar lösning ( ) b) Godtagbart svar med rimlig motivering +-p (t.ex. 978 + livslängden av det sista falkparet) 4. Max 3p Korrekt ansats ( t.ex. = ( a + i) ) med identifiering av Re ( a 4) med korrekt svar ( Re 4) z +p z +p z +p 5. Max 4p a) Godtagbar metod för bestämning av a och b +p med korrekt svar (a =, b = ) +p b) Godtagbar ansats +p med korrekt svar (z = ) +p

Uppg. Bedömningsanvisningar Poäng 6. Max 5p a) dy Korrekt tecknad differentialekvation = 0,046( y 0) dt +p med korrekt begynnelsevillkor ( y (0) = 0) +p b) Korrekt tecknad allmän lösning ( e 0, 046 t = C + 0) y +p Korrekt konstantbestämning ( C = 00) +p Godtagbar beräknad tid (50 min) +p 7. Max 7p a) Korrekt konstantbestämning = 40 60 a 3,5, b = 6, 3,6 0 3,6 7 +-p b) 0 Korrekt tecknad integral (a t + b) dt 0 +p Godtagbar algebraisk eller numerisk beräkning av integralen (4 m) +p c) Godtagbar redovisad algebraisk eller numerisk lösningsmetod +-p med korrekt svar (9 s) +p

Exempel på bedömda elevlösningar till uppgift 5 Elev (0p) Kommentarer: Eleven använder sig av begreppen argument, absolut belopp och polär form på ett felaktigt sätt.

Elev (p) Kommentarer: Eleven visar vissa matematiska brister och nämner ej argument i sin lösning. Elev 3 (p) Kommentarer: Eleven använder begreppen argument, absolut belopp och polär form på ett korrekt sätt.

Mål för Kurs E i matematik Kurs: Matematik E Poäng: 60 Mål Målet för kursen är att ge eleven de fördjupade kunskaper som krävs för högre studier på matematikintensiva utbildningar. Eleven skall i ett mindre projektarbete utveckla sin förmåga att under eget ansvar arbeta med en problemställning. Efter genomgången kurs skall eleven i algebra (A). ha kännedom om hur talområdet utvidgats till komplexa tal. kunna räkna med komplexa tal skrivna i olika former samt kunna lösa enkla polynomekvationer med komplexa rötter i differential-och integralkalkyl (D). kunna analysera, formulera och lösa problem som kräver bestämning av derivator och integraler. kunna ställa upp differentialekvationer som modeller för verkliga situationer 3. kunna ange exakta lösningar till några enkla differentialekvationer och förstå tankegången bakom någon metod för numerisk lösning. Dessutom skall eleven kunna ge prov på förmåga att på egen hand analysera, genomföra och redovisa en något mer omfattande uppgift.

Betygskriterier Kurs: Matematik E Poäng: 60 G Godkänd V Väl Godkänd Ga Eleven har insikter i begrepp, lagar och metoder som ingår i kursen. Gc Eleven löser uppgifter i vilka problemformuleringen är klart definierad, t. ex. lösning av andragradsekvationer med komplexa rötter och lösning av enkla differentialekvationer, och exempeltypen är sådan att eleven mött den tidigare. Gd Eleven känner till och använder några olika bearbetningsstrategier och behandlar enkla och vanliga problemställningar. Gf Eleven utför nödvändiga beräkningar, använder i relevanta sammanhang tekniska hjälpmedel och har viss förmåga att värdera resultaten. Gg Eleven kan skriftligt göra en redovisning av bearbetning av problem där tankegången kan följas och kan med tydlighet rita de figurer, diagram eller koordinatsystem som erfordras. Gh Eleven kan med visst stöd muntligt redovisa tankegången i bearbetning och lösning av problem även om det matematiska språket inte behandlas helt korrekt. Gi Eleven utför med handledning ett mindre projektarbete och redovisar arbetsmetod och resultat på ett godtagbart och förståeligt sätt. Va Vb Vd Ve Vg Vh Vi Eleven har goda insikter i begrepp, lagar och metoder som ingår i kursen. Eleven har insikt i matematikens idéhistoria. Eleven kan föreslå, diskutera och värdera olika bearbetningsstrategier och kan behandla problemställningar av olika svårighetsgrad och art. Eleven använder och kombinerar därvid olika matematiska modeller och metoder i såväl kända som nya situationer. Eleven kan göra en skriftlig redovisning av bearbetning av problem. I redovisningen visar eleven en klar tankegång och kan rita korrekta och tydliga figurer. Eleven kan muntligt med klar tankegång redovisa och förklara arbetsgången i problemlösningen med ett acceptabelt matematiskt uttryckssätt. Eleven utför relativt självständigt ett mindre projektarbete och redovisar arbetsmetod och resultat klart och tydligt och på en god nivå.