Miljörapport 2012 Hetvattencentraler LJUNGSBRO
Innehåll 1 Grunddel 1 1.1 Allmänna uppgifter 1 2 Textdel 3 2.1 Organisationens uppbyggnad 3 2.2 Lokalisering och bakgrund 3 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 4 2.3.1 El- och värmeproduktion inom Tekniska Verken 4 2.3.2 HVC 40 4 2.3.3 HVC 45 4 2.4 Miljöuppföljning 4 2.5 Reningsutrustning 5 2.5.1 HVC 40 5 2.5.2 HVC 45 5 2.6 Gällande beslut 5 2.6.1 Tillstånd 5 2.6.2 Villkor 6 3 Miljöberättelse 7 3.1 Miljöpåverkan 7 3.2 Verksamhetssystem 7 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 8 3.3.1 Förändringar i produktion och processer 8 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning 8 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 8 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter 9 3.3.5 Förändringar och störningar i driften 9 3.4 Kontrollresultat 10 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring 10 3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) 10 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan 10 3.4.4 Emissionsuppföljning HVC 40 11 3.4.5 Emissionsuppföljning HVC 45 11 4 Villkor och kommentarer 13 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Fjärrvärmekarta Linköping Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna
1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer 556004-9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0580-1021-01, 0580-1021-02 Anläggningsnamn HVC 40, HVC 45 Ort Ljungsbro Besöksadress Myragatan 3, Hjalmar Svenfelts väg Fastighetsbeteckningar Heda 1:133, Malfors 6:1 Kommun Linköping kommun Huvudbransch 40.60 C Koder enligt EG-förord. 166/2006 Saknas Tillstånd enligt Länsstyrelsen i Östergötlands Län Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Östergötlands Län Kontaktperson för anläggningen Förnamn Jenny Efternamn Österberg Telefonnummer 013-20 93 03 E-postadress jenny.osterberg@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig av miljörapport Förnamn Sten Efternamn Bruce Telefonnummer 013-20 82 39 E-postadress sten.bruce@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: Linköping 1
2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings Kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Samtliga energianläggningarna inom koncernen ligger under division Energi som är organiserad enligt Figur 1. Figur 1. Division Energis organisation 2.2 Lokalisering och bakgrund I Ljungsbro finns två hetvattencentraler, HVC 40 och HVC 45. Sedan år 2000 är fjärrvärmenätet i Ljungsbro sammankopplat med Linköpings fjärrvärmenät varpå värmebehovet, under merparten av året, täcks genom fjärrvärmeproduktion i Linköping. Under vintermånaderna försörjer HVC 40 3
Ljungsbro med fjärrvärme. HVC 45 är belägen på Cloetta industriområde och producerar ånga till Cloettas verksamhet, men fungerar även som reserv för Ljungsbro fjärrvärmenät. I bilaga 1 återfinns en karta över Linköpings fjärrvärmenät. 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 2.3.1 El- och värmeproduktion inom Tekniska Verken Tekniska Verken är ett regionalt företag med Linköping som bas och med energi och miljö som hörnpelare. Värmeproduktion sker i egna anläggningar med basproduktion i huvudsak i de stora anläggningarna och spets- och reservproduktion i de mindre anläggningarna. Elproduktionen sker i de stora anläggningarna, men också av våra vattenkraftstationer. 2.3.2 HVC 40 HVC 40 togs i drift år 1981 och består av två hetvattenpannor varav en fastbränslepanna och en oljepanna. Fastbränslepannan är av typen fast roster som eldas med biobränsle. Oljepannan används vid reserv- och spetslastproduktion. Rökgaserna avleds genom en gemensam 50 m hög skorsten. En sammanställning av produktionsenheterna kan ses i tabell 1 Tabell 1. Produktionskapacitet vid HVC 40 Panna Effekt [MW] Bränsle Fastbränslepanna 4,5 Biobränsle Oljepanna 7 Eldningsolja 1 2.3.3 HVC 45 HVC 45 består av två ångpannor, två elpannor och en kondensor. Panna 1 har en kombinerad oljeoch pulverbrännare vilket gör det möjligt att elda enbart olja, träpulver eller en mix av olja och träpulver. Vid oljedrift är maximalt tillförd effekt 4,5 MW och vid träpulverdrift 2,2 MW. Panna 2 är en vanlig oljepanna. Kondensorn används för produktion av fjärrvärme. En sammanställning av produktionsenheterna kan ses i Tabell 2. Tabell 2. Produktionskapacitet HVC 45. Benämning Effekt [MW] Bränsle Panna 1 4,5 2,2 Eldningsolja 5 Pulver Panna 2 10 Eldningsolja 5 Elpannor 2 x 1 2.4 Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Vid den dagliga ronderingen inspekteras respektive anläggning och temperaturer, tryck, hydraulik, bränsleinmatning, rökgasfläktar och så vidare kontrolleras. Vid en driftstörning går ett larm till Kraftvärmeverket i Linköping, varifrån anläggningarna kan fjärrstyras. Beroende av larmets typ avgörs då om felet kan åtgärdas från Linköping eller om personal måste åtgärda felet på plats. 4
2.5 Reningsutrustning 2.5.1 HVC 40 Fastbränslepannan är försedd med multicyklonaggregat för stoftavskiljning. Oljepannan eldas med eldningsolja 1 vilket medför låga stofthalter och att stoftreningsutrustning ej är nödvändigt. Svavelutsläppet regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt. 2.5.2 HVC 45 Panna 1 är försedd med multicyklonaggregat för stoftavskiljning. På panna 2 finns det en vattenemulsionsanläggning vilket innebär att vatten blandas med eldningsolja i bränsleregleringsventilen. Det leder till en lägre förbränningstemperatur och en bättre fördelning av bränsle vilket därför ger en lägre bildning av kväveoxider. 2.6 Gällande beslut 2.6.1 Tillstånd Länsstyrelsen 1990-12-20 (0580-124) Länsstyrelsen 1991-11-27 (0580-1021) Koncessionsnämnden för miljöskydd 1992-04-09(B 60/92) (Överklagat beslut). Miljökontoret i Linköpings kommun 1994-07-25 (94.0536) Miljökontoret i Linköpings kommun 2001-08-06 (2001-1539) Länsstyrelsen lämnar, i ett delbeslut, Tekniska Verken i Linköping AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till samkörning av produktionsenheterna i Ljungsbro (panncentralerna vid Cloetta och hetvattencentral vid Brunneby) nuvarande och planerad verksamhet vid bolagets förbränningsanläggningar inom fastigheterna Heda 1:8 och Malfors 6:1 i Linköpings kommun. Länsstyrelsen lämnar Tekniska Verken i Linköping AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till nuvarande och planerad verksamhet vid bolagets förbränningsanläggningar inom fastigheterna Heda 1:8 och Malfors 6:1 i Linköpings kommun. Villkor 2 i Länsstyrelsens beslut (1991-11-27) ändras efter överklagande. I sammanställningen av villkor nedan anges villkoret efter ändringen. Miljökontoret lämnar Tekniska Verken tillstånd att genomföra byte av panna på Cloettacentralen, under förutsättning att gällande villkor för verksamheten innehålls. Beslut efter rapportering av proveldning av köttmjöl i Ljungsbros träbränslepanna. Tekniska Verkens egen bedömning var att ingen fortsatt proveldning av köttmjöl är aktuell i nuläget i Ljungsbro. Miljökontoret råder Tekniska Verken att inrikta framtida förbränning av denna typ av material till annan anläggning än Ljungsbro och att TVs anläggningar för avfallsförbränning kan vara bättre alternativ för lokalisering. Länsstyrelsen i Östergötlands län 2007-06-12 (2007-1243) Länsstyrelsen 2012-02-27 TVABs anmälan om att ersätta brännaren i en av de två befintliga oljeeldade pannorna med en kombinerad olje- och träpulverbrännare föranleder inte någon åtgärd från LSTs sida. Länsstyrelsen beslutar i enlighet med 27 i förordningen (SFS 1998:899)att installationen av träpulverbrännare kan permanentas och att träpulver kan ersätta olja för ångproduktion i enlighet med anmälan. Länstyrelsen förelägger Tekniska verken följande skyddsåtgärd Utsläpp av kolmonoxid från förbränning av träpulver får inte överstiga500 mg/m³ ntg (6% O₂). 5
2.6.2 Villkor Villkor för HVC 40 och HVC 45 kan ses i kapitel 4 tillsammans med kommentarer. 6
3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 10-16 NFS 2006:9, finns i bilaga 2, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Miljöpåverkan från hetvattencentralerna i Ljungsbro är främst utsläpp till luft av rökgaser, förbrukning av naturresurser som olja, omhändertagande av askor samt transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska Verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Under 2010 infördes även certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9000) och arbetsmiljö (OHSAS). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden uppdateras och utvärderas årligen. Ett exempel på ett miljömål för HVC 40 och HVC 45 i Ljungsbro är att minska fossilbränsleanvändningen. Förbrukningen av fossila bränslen minskade från 22 % (2011) till 7 % under 2012. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål. Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter. Avfallsrutiner. Riskutvärdering. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver den externa revisionen genomförs en intern revisioner av miljöledningssystemet varje år. Specifika åtgärder för att minska miljöpåverkan och förbrukning av resurser enligt Miljöbalkens hänsynsregler finns redovisade i bilaga 2. 7
3.3 Drift- och produktionsförhållanden 3.3.1 Förändringar i produktion och processer 3.3.1.1 HVC 40 Under 2012 har säkerheten ökats genom en rad åtgärder. En dubbelmantlad oljecistern på 50 m³ har installerat. Detta betyder att vid ett eventuellt läckage från tanken så fångas oljan upp av det yttre höljet. Oljebordet har byggts om där olja pumpas endast cirkulerar då pannan är i drift och då bara i en liten krets. Vid ett eventuellt läckage kan då bara en liten mängd olja läcka ut och fångas då upp av oljebordets invallning. 3.3.1.2 HVC 45 Under 2012 har reglerventiler för ångleverans till Cloettas produktions bytts ut för att förhindra att ångtrycket överstiger 10 bar. Under året har förbättringsarbeten/ombyggnation utförts vid pulverpannan i syfte att öka förbränningen av träpulver och minska förbränning av olja. Oljeförbrukningen har på så sätt minskat och därmed minskat miljöbelastningen. 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning 3.3.2.1 HVC 40 Den totala energiproduktionen uppgick under 2012 till 8 578 MWh. I Tabell 3 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan pannenheterna år 2012. Tabell 3. Produktion och bränsleförbrukning, HVC 40. Benämning Produktion Bränsleförbrukning Biobränsle 8 436 MWh 3739ton Eldningsolja 1 142 MWh 23 m 3 3.3.2.2 HVC 45 Den totala energiproduktionen uppgick under 2012 till 7 492 MWh, varav 1 614 MWh är fjärrvärme. I Tabell 4 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan biobränsle och olja för 2012. Tabell 4. Produktion och bränsleförbrukning, HVC 45. Benämning Produktion Bränsleförbrukning Biobränsle 4 485 MWh 1 115 ton Eldningsolja 5 3 007MWh 361 m 3 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska Verken registreras i databasen Chess. I databasen ingår säkerhetsdatablad för samtliga kemikalier. Inköp av kemikalier som inte finns i Chess måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. I bilaga 2 beskrivs mer utförligt hur Tekniska Verken arbetar med produktvalsprincipen. I Tabell 5 visas kemikalieförbrukningen för HVC 40 och HVC 45 under 2012. Under 2012 har inga kemikalier bytts ut. 8
Tabell 5. Förbrukning av kemiska produkter. Kemikalie Användningsområde Förbrukning Enhet HVC 40 HVC45 Ammoniak (25%) Matarvatten 2 2 liter Citronsyra Rengöring RO-aggregat 2 2 kg Glykol Interna värmesystem 5 liter Lösningsmedel Rengöring 10 10 liter Salttabletter Avhärdningsfilter 700 1200 kg Smörjolja Maskineri 50 5 liter Trinatriumfosfat Vattendosering 2 4 kg 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid HVC 40 och HVC 45 är aska. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeskiljaravfall och liknande. Flyg - och bottenaska matas ut i slutna containers och körs till en godkänd mottagare. Det farliga avfallet som uppkommer på anläggningarna förvaras i märkta kärl på respektive anläggning och hämtas, vid behov, av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Mängd uppkommen aska, brännbart avfall och farligt avfall från HVC 40 visas i Tabell 6. Motsvarande siffra för HVC 45 återfinns i Tabell 7. Det har inte vidtagits några speciella åtgärder under året för att minska mängden avfall eller farligt avfall. Tabell 6. Uppkommen mängd träaska och askvatten, HVC 40. Typ av avfall Avfallskod Mängd Enhet Behandlingsföretag Botten och flygaska 45 340 kg Tekniska Verken Brännbart avfall 2 460 kg Tekniska Verken Askvatten 10:01:22 5 060 kg Rengärd 3 Gärstad Tabell 7. Uppkommen mängd träaska för HVC 45. Typ av avfall Avfallskod Mängd Enhet Behandlingsföretag Botten och flygaska 5 440 kg Tekniska Verken Spillolja-fat 13:02:05 163 Kg Tekniska verken 3.3.5 Förändringar och störningar i driften 3.3.5.1 HVC 40 Vid den årliga revisionen i september upptäcktes det att en pump behövde bytas ut. Pumpen hade åtta veckors leveranstid vilket försenade uppstarten vid HVC 40. För att klara fjärrvärmebehovet producerades värme med pulverpannan vid HVC 45. Detta medförde ökad åtgång av olja vid fjärrvärmeproduktion under oktober och november månad. För att säkerställa att anläggningen ska kunna återstatas vid rätt tid på hösten så kommer revisionsperioden under 2013 flyttas till kvartal 2. 9
Vid ett tillfälle hade man en störning i driften då en oljedimma uppstod. Oljan spreds inte utanför lokalen. Oklart vad som orsakat oljedimman. Man bytte ut packningar som skulle kunna vara orsaken och problemet har inte uppstått igen. 3.3.5.2 HVC 45 Klagomål inkom sommaren 2012 över bullrande leveranser av träpulver under kvällstid. Man har därför försökt styra om leveranserna under sommarhalvåret så att de sker före klockan 18. I övrigt har det inte uppkommit några störningar i driften. 3.3.5.3 Ljungsbro fjärrvärmenät Den 6/11 uppstod en störning på Ljungsbro fjärrvärmenät orsakat av ett strömavbrott i Linköpings kraftnät samtidigt som en UPS (avbrottsfri kraftförsörjning) gick sönder. Störningen varade under ca två timmar. 3.4 Kontrollresultat 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränning vid hetvattencentralerna i Ljungsbro övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Förbränningen kan på så sätt optimeras för att få bästa resultat med tanke på både miljö och bränsleekonomi. 3.4.1.1 HVC 40 Fastbränslepannan är försedd med kontinuerligt registrerande instrument för röktäthet och syre. Oljepannan är försedd med instrument för kontinuerlig mätning av röktäthet och syre. Mätinstrumentet har under 2012 fungerat utan några anmärkningar. Service och kalibreringar har utförts i erforderlig omfattning. 3.4.1.2 HVC 45 Den kombinerade olje- och träpulvereldade pannan är försedd med kontinuerligt registrerande instrument för röktäthet och syre. Oljepannan är försedd med instrument för kontinuerlig mätning av röktäthet. Mätinstrumentet har under 2012 fungerat utan några anmärkningar. Service och kalibreringar har utförts i erforderlig omfattning. 3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) 3.4.2.1 Utsläpp Utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden. 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska Verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska Verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund vilka regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Stångån och Roxen. 10
3.4.4 Emissionsuppföljning HVC 40 Den 14 februari utfördes emissionsmätning vid fastbränslepannan och oljepannan vid HVC40. Mätningen utförs av Miljömätarna i Linköping AB. Samtliga villkor innehölls vid mättillfället. 3.4.5 Emissionsuppföljning HVC 45 Den 26 april utfördes emissionsmätning vid pulverpannan på HVC45. Mätningen utförs av Miljömätarna i Linköping AB. Vid mättillfället uppmättes förhöjda värden av stoft vid träpulvereldning. Brännaren skickades för genomgång till leverantören. Brännaren byggdes om vilket har lett till en mer stabil syrenivå vid förbränning av träpulver. 11
4 Villkor och kommentarer 1 Allmänt Villkor 2 Stoft från fliseldning (KN 92-04-09) 3 Stoft från oljeeldning Villkor Anläggningen skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget har uppgivit eller åtagit sig i detta och tidigare ärenden. Stoftutsläppet från fliseldning får som riktvärde högst uppgå till 150 mg/m 3 ntg vid 13 % CO 2. Stoftutsläppet från oljeeldning får som riktvärde högst uppgå till 25 mg/mj. 4 Svavel Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde inte överstiga 100 mg/mj bränsle sammantaget från anläggningarna. 5 Kväveoxider Utsläppet av kväveoxider får som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga 150 mg/mj sammantaget från anläggningarna. 6-7 Buller Buller från verksamheten får som riktvärde inte överskrida nedan angivna nivåer vid bostäder och rekreationsytor: ekv./ mom. Ljudnivå (dba) dagtid (07-18): 55/- kvällstid (18-22): 50/- sön- och helgd. (7-18):50/- nattetid (22-07): 45/55 Kommentar Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna Vid emissionsmätningar 2012-02-14 uppgick stofthalterna på panna 2 på HVC 40 till 142 mg/m 3 ntg vid 13 % CO2. Vid emissionsmätningar vid HVC 45 på panna 1 2012-04-26 uppgick stofthalterna vid träpulvereldning till 197 mg/nm 3 vid 13 vol-% CO 2. Se avsnitt 3.4.4. Vid emissionsmätningarna 2012-02-14 uppgick stofthalterna vid HVC 40 P1 till 0,5 mg/mj. Vid emissionsmätningar vid HVC 45 på panna 1 2012-04-26 uppgick stofthalterna vid oljeeldning till 20 mg/mj. Det sammantagna årsmedelvärdet av svavel för 2012 har beräknats till 13 mg/mj. Det sammantagna årsmedelvärdet av kväveoxider för 2012 har beräknats till 119 mg/mj. Under sommaren inkom klagomål över buller vid träpulverleverans under kvällstid. Man har därför, i den mån det är möjligt, styrt leveranser av träpulver under sommarmånaderna till dagtid. Om riktvärdena överskrids ska bolaget utreda och vidta de åtgärder som erfordras för att överskridandet inte ska upprepas. Åtgärder ska redovisas till tillsynsmyndigheten. 8 Damning Hantering, lagring och transporter av fastbränsle och aska skall ske på sådant sätt att besvärande damning inte uppstår. Villkoret bedöms vara uppfyllt. Möjlighet till vattenbegjutning finns om damningsproblem uppstår. 9 Oljeaska Omhändertagande av oljeaska skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 10 Kontrollprogram Kontroll av verksamheten skall ske. Kontrollprogram fastställdes av miljönämnden 1992-10-29. 13
11 Haveri/driftstörning 12 Installation av pulverbrännare Skyddsåtgärd utsläpp av CO Om haveri eller omfattande driftstörning i process- eller reningsutrustning inträffar, skall detta omgående anmälas till tillsynsmyndigheten. Om TVAB beslutar om att, efter december 2008, permanent gå över till träpulver krävs en förnyad anmälan som omfattar redovisning av - utvärdering av provdriften - ytterligare åtgärder som är möjliga för den här typen av anläggning för att minska utsläppen och vilka halter som skulle uppnås - kostnader för inköp och underhåll, räntor och avskrivningstider som underlag för skälighetsbedömning av olika åtgärder. Utsläpp av kolmonoxid från förbränning av träpulver får som timmedelvärde inte överstiga 500 mg/m³ ntg (6 % O₂). Om utsläppen överstiger detta värde skall bolaget inom en månad efter detta har konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten och redovisa vilka åtgärder bolaget har vidtagit eller har för avsikt att vidta för att en upprepning inte ska ske. Inget haveri eller omfattande driftstörning inträffade under 2012. Beslut från länsstyrelseninkom 2012-02- 27 att träpulverbrännare kan permanentas. Vid emissionsmätningen 2012-04-26 uppgick CO till 206,3 mg/m³ ntg (6 % O₂) 14
Bilaga 2, sid 1(3) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna HVC 40 och HVC 45 I detta dokument beskrivs Tekniska Verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt 10-16 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO 14 001. Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska Verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 16 i NFS 2006:9) På Tekniska Verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i två obligatoriska miljöutbildningar, i enlighet med ledningssystemets ramar. Respektive divisions/affärsområdes/enhets/avdelnings kompetenskrav på miljöområdet framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska Verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska Verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 16 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Miljöpåverkan av de produkter (el och värme) som Tekniska Verkens energianläggningar levererar bedöms vara positiv, eftersom el producerad med kraftvärme ger ett minskat behov av el från kondensproduktion. Att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 10, 11 och 15 i NFS 2006:9) Kontrollprogram samt rutiner och instruktioner finns för uppföljning av anläggningarnas miljöpåverkan och för uppfyllande av tillstånd, villkor, förordningar och föreskrifter Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång.
Bilaga 2, sid 2(3) Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Under 2012 har bl. a följande åtgärder vidtagits för att säkra drift- och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll vid HVC 40 och HVC 45: Under året har förbättringsarbeten/ombyggnation utförts vid pulverpannan på HVC 45 i syfte att optimera förbränningen av träpulver. Oljeförbrukningen har på så sätt minskat och därmed minskat miljöbelastningen. Vid ett tillfälle hade man en störning i driften då en oljedimma uppstod i lokalen. Oljan spreds inte utanför lokalen. Oklart vad som orsakat oljedimman. Man bytte ut packningar som skulle kunna vara orsaken och problemet har inte uppstått igen. Inga olyckor eller tillbud har inträffat vid någon utav anläggningarna i Ljungsbro, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Bland åtgärder för att minska risk för olägenhet för miljö eller hälsa kan nämnas Installation av en dubbelmantlad oljecistern vid HVC 40 På HVC 40 har oljebordet har byggts om och oljan cirkuleras nu i en liten krets och endast då pannan är i drift. Om oljeläckage skulle inträffa så samlas den upp på det invallade bordet. Nya reglerventiler har installerats för att öka säkerheten vid ångleverans till Cloetta. Leveranser av träpulver till HVC 45 sker under sommarhalvåret på dagtid. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 13 i NFS 2006:9 Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret Chess. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Undantagen är vid installationer av nya instrument och maskiner, då speciella kemikalier som inte finns med i det godkända sortimentet, ibland kan behöva användas, beroende på att garantier upphör då annan kemikalier används. Kemikalierevisioner utförs regelbundet på arbetsplatserna vart tredje år. Revisionerna innebär att kemikaliesamordnaren tillsammans med anläggningens kontaktperson för kemikalier på plats går igenom anläggningens kemikaliesortiment. Man kontrollerar vilka kemikalier som finns och hur de förvaras. Eventuella ändringar från vad som finns registrerat i kemikalieregistret uppmärksammas. Kemikalierevision genomfördes senast vid anläggningen år 2012. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Ett exempel på praktiskt samarbete med kemikalieleverantör för att underlätta inköp av miljöanpassade alternativ är det samarbete med en leverantör av småkemikalier som Tekniska Verken har. Kemikaliesamordnaren på Tekniska Verken har i samråd med leverantören fått markera miljöanpassade alternativ på hyllorna i leverantörens butik genom att ha Tekniska Verkens symbol vid dessa produkter. De anställda på Tekniska Verken som handlar småkemikalier hos denna leverantör har på detta sätt fått hjälp i att välja rätt produkt. Under 2012 har inga kemikalier bytts ut mot andra av hälso- eller miljöskäl.
Bilaga 2, sid 3(3) Resurshushållningsprincipen (2 kap 5 Miljöbalken samt 4 pkt 12 och 14 i NFS 2006:9) Tekniska Verken hushåller med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar med avfallsfraktioner som bränslebas innebär bra hushållning med resurser. Kraftvärmeproduktion ger en minskning av el från kondensproduktion och att förse hushåll och industrier med fjärrvärme och fjärrkyla innebär en bättre hushållning med resurser än om enskild uppvärmning och kylmaskiner skulle användas. Under sommarhalvåret då efterfrågan av värme minskar konverterar Tekniska Verken en del av värmen till fjärrkyla, som levereras till kunder.
Tekniska verken i Linköping AB (publ), Box 1500, 581 15 Linköping Tel 013-20 80 00, www.tekniskaverken.se