Ftirteckning iiver Sveriges nattslfindor (Trichoptera), med fyndangivelser ftir de nordliga landskapen

Relevanta dokument
9 Agraylea multipunctata Curtis,

Family/Species RL Sk Bl Ha Sm Öl Go Gs Ög Vg Bo Ds Nä Sö Up Vs Vr Dr Gä Hs Me Hr Jä Ån Vb Nb Ås Ly Pi Lu To N Rhyacophilidae, rovnattsländor 1

Sveriges nattsländor (Trichoptera), en provinskatalog med nyare fynduppgifter

Sveriges nattsländor (Trichoptera), utbredning, vanlighetsgrad, habitat och flygtider

Gotlands nattsländor (Trichoptera)

Dag-, kvälls- och nattflygande nattsländor (Trichoptera) i Sverige

Hydroptila lotensis Mosely, 1920, en ny nattslända (Trichoptera) för Sverige och nya provinsfynd av nattsländor

Nya svenska provinsfynd av nattsländor (Trichoptera)

Äggläggningsbeteendet hos en nattslända i en fors Nattsländan Rhyacophila nubilas äggläggning (Trichoptera)

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Nattsliindor i Angermanland

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar. Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet

Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet

Litteratur Vattenkvalster (Acari: Hydrachnellae) i skogssjiin

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Bottenfaunan i Pite älvs avrinningsområde

Harmonisering av taxonomiska standarder för inlandsvattnens bottenfauna i bedömningsgrunder, Dyntaxa och databasen freshwaterecology.

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

TOMMARPSÅN. Faunistiska fakta: Tommarpsån har en mycket art- och individrik bottenfauna Summa påträffade taxa : 162 taxa (23 lokaler)

Abstract. Ent. Tidskr. 96:97-115, BzTRANowSI(r, R. Some contributions to the knowledge of the beetle faurra at the lower parl of River Daliilven. 1.

Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen

Solna stad. Bottenfauna oktober 2016

Bottenfauna i Gävleborgs län Regional miljöövervakning och kalkeffektsuppföljning i 18 vattendrag

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Bottenfauna i Kalmar län Meddelande 2002:18

Metodik och genomförande -bottenfauna

ffilsl',mn' =dfg. setffixbaollahi Socialsekreterare Enheten for Forsorjning och Stod Individ och familj eomsorgen Gotland Kommun

Innehåll Tack Förord Dragonflies in Östergötland English summary Inledning Om trollsländor Trollsländornas förutsättningar i Östergötland

Bottenfauna i Dalarna april 2007

Lilnsstyrelsen Jlmdands lin

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Qkb,A\^ a'^ ffiupn$frlil. Beslut om bygglov. Brf Fyrisiing Envall Per R&sundaviigen SOLNA. S0kande:

13. av Jan Pettersson

De svflrmande grfishoppornas biologi, utbredning och ekonomiska betydelse

Naturligt sällsynta, hotade eller förbisedda? Nattsländorna Semblis phalaenoides och S. atrata i Sverige

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31

Natur.historiska riksnuseet, Slockhofm och FÖRORD

Bottenfauna i Blekinge län 2006

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on

Logistik * v&rt ansvor. En informationsbroschyr om Gota trangregemente

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

Bottenfauna i Säveån 2009

fu"k ,#rms,,4t*lp..kni* Tomas Jansson, VD J6nny Gardtman, sekreierare Jerker Lindstrom (S) SAi,t,lANTRADESPRoToKoLL 1(10)

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge,

VEDLEGG: ANALYSERAPPORT KVARVINGELVA REGULERINGSPLAN FV. 17 KVARVING - ØSTVIK. Steinkjer kommune

Sid. 13. Lokal 7. SÖ597: Lockvattnet. BIOLOGISK MÅNGFALD I SÖRMLÄNDSKA SJÖAR - forts.

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

EMÅNS VATTENFÖRBUND BOTTENFAUNA I EMÅNS VATTENSYSTEM En undersökning av bottenfaunan vid fem lokaler. Gårdvedaån vid V Fridhem.

Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar

Fjällgåsobservationer i Sverige rapporterade till Artportalen Sammanställda och analyserade av Per Hansson dec 2006

Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 2013 Nedströms landsvägsbron, Linsell

$HQrcKAN. ffimte$m. 2t/$20rt. varmtvfrrlkontmma. titl Amgelhotmml. tffihfrlsaff. Engelholms. Arrangtir: Karateklubb.

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

Lagan Årsrapport Bottenfaunaundersökningar Växtplanktonundersökningar. Ekologgruppen på uppdrag av Lagans Vattenvårdsförening

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 2015

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7

Inventering av källmiljö vid Vällsjön 2014

,UI[Llf[JtllIll nni INTERPRESS 372G03. RETURVEcKA 31

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Arsredovisning. Stiftelsen fdr njursjuka Rdkenskapsiret. f6r

STYRELSEN FOR VINDELNS FOLKHOCSI(OT,.q, Vindelns folkhcigskola, umeifilialen

INGEMAR STRUWE, ANITHA LUNDBERG & ROGER B. PETTERSSON

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

FRÅGA 1: MORS DAG VUXEN (LÄTT) Mors dag introducerades redan I vilket land? 1 England Kanada 2 USA

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

& eo., Wollgrasweg 41, D-7000 Stuttgart 70, BRD. ISBN Pris 88 DEM.496 f?irgfotografier, 396 utbredningskartor.

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014

ÅRSRAPPORT 2012 FÖR PROJEKT TROLLSLÄNDOR I ÖSTERGÖTLAND

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

WfYm,, AhIKOfu

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Indikatorarter för strömbiotoper med artrik bottenfauna i södra Sverige

Naturligt siillsynta, hotade eller fiirbisedda? NattslHndorna

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012

-;,# ');p* ^ 'r' :::ffi. Fmro-*lJeemr-Iix. *dc. " 'rll b. 'i', ;'. o. t;':i.ilr. is{ ry6&ees B!1. EHgEE ").- j "i '',' ':i.

Rapportera riidlistade arter till Artdatabanken!

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= cm= 4o?

MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav

Nr 1. Nr 2. Namn och eventuellt läge

Fladdermusfaunan i Kronetorps park, Burlövs kommun

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2004

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

För fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö

FLORAVÄKTARNA -övervakar våra hotade kärlväxter

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun

Svar på skrivelse från patientnämnden om fast vårdkontakt A

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner

Stockholm Vatten AB sid 1 (4) Vattenvård RAPPORT MV av A. Stehn Bottenfauna i Norrån/Forsån (Tyresån)

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Riskklassificering främmande arter

Änglahyss succé i repris

Transkript:

Ftirteckning iiver Sveriges nattslfindor (Trichoptera), med fyndangivelser ftir de nordliga landskapen BO G.]LLEFORS G ullefors. B. : F<ineckning tiver Sveriges nattslandor (Trichoptera), med fvndangivelser fdr de nordliga landskapen. [The Swedish Trichoptera, a check-list with records for the northem Provinces.l - Ent. Tidskr. 109: 71-80. UmeA, Sweden 1988. SSN 0013-tt86x. The 219 species oftrichoptera known from Sweden are listed and enumerated. Provincial records are-given for Dalaina and all provinces that belong to Norrland (Northern Sweden). C()mments on selected species are appended. B. Gullefors, Department of Zoology, Section of Entomology, University of Uppsala, Box 561' S-751 22 Uppsalo, Sweden. nledning Nattslindefaunan i de nordiska linderna ir relativl val kand (Andcrscn & Wiberg-Larsen 1987). Vir kunskap om olika artcrs utbredning i Sverige ar dercmot sdmre och grundas huvudsakligen pi mer zin 35 ir gamla arbeten (Forsslund & Tjeder 1942. Forsslund 1953). For manga landskap iir dessa arbeten ocksa de senaste eller t o m de enda som behandlar nattslandorna. Forsslund & Tjeders katalog byggde forutom pi forfattarnas egna insamlingar iven pi en genomglng av entomologiska samlingar vid svenska universitet och museer. Dct gcnomgangna materialet var synnerligcn stort. Litteraturuppgiftcr som forfaltarna ansig \akra togs oclsi mcd i fcirteckningcn. Undcr mina studier av nattslandor har jag gjort ett stort antal nya tynd fran olika landskap inorrland. Forutom egna noteringar har jag fatt muntliga och skrittliga uppgifter samt material ivilket nyfynd hittats. Diirtill kommer uppgifter fran publicerade artiklar och mer eller mindre svartillgingliga rapporter fran universitetsinstitutioner och lzinsstyrclsernas naturverdsenheter. Syftet med denna artikel dr alt redovisa en aktuell sammanstallning over nattslandornas nu kiinda utbredning i de norrliindska landskapen (Tab. l). 1942 skrev Forsslund & Tjeder att det egentligen var for tidigt att publicera katalogen over Trichoptcra di den intc gjorde ansprik pa att vara fullstandig. De hoppades att den skulle stimulera trll ytterligare insamlingar, isynnerhet frin de svagt representcrade landskapcn. Detta kan ocksi sdgas om dcn nu prcscntcrade listan och i frnnu hogre grad hoppas jag att den kan stimulera till att en liknande sammanstdllning gdrs over nattslandorna i stidra Svenge. Jag har begritnsat redovisningen av landskapsfynd till Norrland (Fig. 1) dels f<ir att mina cgna undersdkningar har utfdrts diir och dels fdr att de flesta publicerade uppgifter om nya fynd giiller landskapen i norr. Aven Dalarna har tagits med i listan, frdmst pd grund av att det ar det artrikaste svenska landskapet, men ocksi fdr att sammanstiillningen de hiittre overensstammer med om16- de nr 22 "Nordschweden" i "Limnofauna Europaea" (Botosaneanu & Malicky 1978). Antalet kanda nattslandearter i Sverige har med tiden 6kat. Ar 1942 re<iovisades 204 a er (Forsslund & Tjeder 1942) och med Forsslunds komplettering 1953 tillkom ytterligare sju. Enligt Svensson & Tjcdcr (1975a) varantalet 216, thr att nu ha stigit till 219 (Andersen & Wiberg-Larsen l9lt7). och ytterligare negra arter ar tankbara. Av de svenska arterna iir 18 ej noterade fren Norrland eller Dalarna. Formodligen kommer fynd av nigra av dessa att gciras dven i norr vid fortsatta un' derstikningar. Sammanstiillningen baseras iforsta hand pi fynd av vuxna djur. ett fital fall har jag ocksi tagit med noteringar som grundar sig pe bestamning av larver. Tveksamma fall har uteliimnats. No-

72 Ro Gullefors menklaturen fciljcr hclt Andersen & Wiberg-Larsen ( 1987). Forutom frin i artikeln niimnda referenser har uppgifter om landskapsfynd ocksi tagits frin Gullefors (1983). Kroncstedt (1961), Malicky (1978) och Roos (1957). Kommentarer till vissa arter 1. Rhyacophila fasciata forekommer i de flcsta norrl:indska landskap men har iregel bara tagits i enstaka exemplar (Forsslund & Miller 1962, Olsson 1971, Gothberg 1974, Gullcfors 1988). Stampenb:icken i Skine har dcn fingats i relativt stora mangder (Ulfstrand 1969, Svensson 1972, 1974). Ulfstrand ( 1969) skriver att arten frirefaller vara allmdnnare i norr. vilket emellertid inte dvercnsstiimmer mcd publicerade undersrikningar. 2. R. nubila dr mycket allmiin i st<irre rinnande vatten i hela Norden och har pitriiffats i mycket slort antal i flera underscikningar (Ulfstrand 1970, Olsson 1971, Grithberg 1974). Den Ar formodligen den vanligaste svenska nattslindan vid strommande oreglerade vatten. Arterna i familjen Hydroptilidac iir de som dr minst uppmarksammade i landskapens trichopterfauna. ett flertal omriden finns ingcn hydroptilid cllcr enbart ndgon enstaka registrerad, t ex As, Pi. To, Nb och Ly. TvA arter, 22. Orthotrichia angustella och 24. O. trageui, finns endast noterade friin s<jdra Sverige, Nii resp Sk (Forsslund 1953). Fera hydroptilider har fingats pi ett fital utspridda platser och uppvisar ddrigenom en besynnerlig utbredning, t ex 10. Agraylea se*naculata (Gullcfors 1985). 14. Ht:droptila oc<'ulta har cndast tagits i An: F<rrsin och Me: Ccttcrin (Gullcfors 1985. 1988). Bida vattendragcn har starkt strdmmande particr, som iir liimplig miljo f'or larvcrna (Marshall 1978). 17. H. spursa. Tvii individer togs i Malaise-fiilla vid Storbdcken, Vb (Olsson & N?islund 1983). Tidigare fynd iir frdn Vg (Forsslund 1953) och Sk (Svensson 1972). Larverna lever i siv6l rinnandc som stillast6endc vatten (Marshall 1978). 19- H. vectis har i Norden uteslutande noterats frdn norra Sverigc. mcn har en vid utbredning i ovriga Europa (Tobias & Tobias l98l). Arten finns i Bottenvikens brackta vatten (4 %") och kan pltraffas pa mindre skdr flera km frin fastlandct (Tobias 1986). Fig. l. Kurta iivcr Sverigc mcd avgransning och ukruell fi',rkorlning av r.lc faunisiiska rappo-rromradina. Tab. har medtagits: Dalarna (Dr), G:istrikland (Gii), Halsingland (HsJ. Medelpad (Me). Herjedaten (Hr). Jiimtland (Jd). Angr'rmanland (An). Viisterborren tvb). \rrr1l1,"n (Nb). samt Asele tas). Lvcksele (Ly). pite (Pi). Lulc (l,u) och forne lappmark o1. Map of Sweden with delimitation and coding of the used faunistic provinces.

Tab. 1. Sveriges nattslandearter. Fdrekomst i andskapen Dr till To anges med svart prick. Fdrteckning dver Sveriges nattsliindor 73 The Swedish species of Trichoptera. B lack dots give provincial records for the no hern halfofsweden. Rhyacophilidae Rhyacophila fasciata Hagen, 1859 Rlyacophila nubila (Zetterst dt, 1840) Rhyacophila oblierata Mclachlan, 863 Glossosomatidae Glossosoma intermedium (Klaprlek, 1892) Glossosoma nylanderi Mclachlan, 1879 Agapetus fuscipes Curtis, 1834 Agapetus ochripes Curtis, 1834 Hydroptilidae Agraylea cognareua Mclachlan, 1880 Agraylea mu ltipunctata Curtis, 1834 Agraylea sexmaculata Curtis, 1834 Hy&optila angulata Mosely, 1922 Hydroptila cornuta Mosely, 1922 Hydroptila forcipaa (Eaton, 1873) Hyrlroptila occulta @aton, 1873) Hydroptila pulchricomis Pictet, 1834 Hy&optila simulans Mosely, 1920 Hydroptila spa$a Cunis, 1834 Hydroptila tineoides Dalman, 1819 Hydroptila vectis Curtis, 1834 thyeichia clavata Morton, 1905 thytrichia lamellaris Eaton, l8?3 Orthotichia angusella (Mclachtan, 1865) Orthotrichia costalis (Cunis, 1834) Ortiotrichia tragetti Mosely, 1930 Oxyethira boreella Svensson & Tjeder, 1975 Oxyethira distinctella Mclachlan, 1880 Oxyethira ecomuta Morton, 1893 Oxyethira flavicomis (Pictet, 1834) Oxyethira frici Klap6lek, 1891 Oxyethira mirabilis Morton, 1904 Oxyethira sagittifaa Ris, 1897 Oxyethira simplex Ris, 1897 Oxyethira dstetla Klapaek, 1895 StactobieUa risi (Felber, 1908) Tricholeiochilon fagesii (Guinard, 1879) Philopotamidae Philolntamus monbnus (Donovan, l8l 3) wormaldia occipitalis (Picte! 1834) Wormaldia subnigra Mcl-achlan, 1865 Chimarra marginata (Linnaeus, 1767) Psychom yiidae Lype phaeopa (Stephens, 1836) LWe rcducta (Hagen, 1868) Rychomyia pusitla (Fabricius, 1781) Tinodes paltidulus Mct-achlan, 1878 Tinodes waeneri (Linnaeus, 1758) Ecnomidae Ecnomus tenellus (Rambur, 1842) 2 3 4 5 6 7 8 9 10 t2 r3 14 t5 16 1'.7 18 l9 20 2l 22 23 24 25 26 28 29 30 31 32 JJ 34 35 36 38 39 40 4t 42 43 44 45

71 Bo CulleJors Cymus crenaticomis (Kolenati, 1859) Cymus flavidus Mclachlan, 1864 Cymus insoluurs Mclachlan, 1878 Cymus trimaculatus (Cunis, 1834) Holocentropus dubius (Rambur, 1842) Holocentropus insignis Martynov, 1924 Holocenropus picicomis (Stephens, 1836) Holocenropus stagnalis (Albarda, 1874) Neureclipsis bimaculata (Linnaeus, 1758) Plectrocnemia conjuncta Manynov, l9l4 Plectocnemia conspersa (Cunis, 834) Polycentmpus flayomaculatus (Pictet, 1834) Polycentropus iroratus (Curtis, 1835) Hydropsychidae Cheumatopsyche lepida (Picret, 1834) Ceratopsyche nevae (Kolenati, 1858) Ceratopsyche silfvenii (Ulrner, 1906) Hydropsyche angustipennis (Cunis, 1834) Hydropsyche contubemalis Mckchlan, 1865 Hydropsyche peuucidula (Cunis, 1834) Hydropsyche saxonica Mclachlan, 1884 Hydropsyche sihalai Dohler, 1963 Arctopsychida Arctopsyche ladogensis (Kolenati, 1859) Phryganeidae Agrypnetes crassicomis Mclachlan, 1876 Agrypnia czerskyi (Martynov, 1924) Agrypnia obsoleta (Hagen, 1864) Agrypnia pagetana Cunis, 1835 Agry?nia picta Kotenati, 1848 Agrypnia principalis (Manynov, 1909) Agrypnia sahlbergi (Mclachlan, 1880) Agrypnia varia (Fabricius, 1793) Hagenella clathrata (Kolenati, 1848) Oligostomis reticulata (Linnaeus, 1761) Oligoricha lapponica (Hagen, 1864) Oligotricha sdata (Linnaeus, 1758) Phryganea bipunctata Retzius, 1783 Pkyganea grandis Linnaeus, 1758 Semblis atrata (Crnelin, 1790) Semblis phalaenoides (Linnaeus, 1758) Trichostegia minor (Cutis, 1834) Brachycentridae Brachycentrus subnubilus Curtis, 1834 Micrasema Belidum Mclachlan, 1876 Micrasema setiferum (Pictet, 1834) Le p id ostoma t idae Crunoecia irrorata (Curtis, 1834) Lepidostoma hinum (Fabricius, l?75) 46 4',1 48 49 50 5l 53 54 55 56 5'l 58 59 60 61 62 63 u 65 66 6'l 68 69 70 71 '13 '14 75 76 77?8 '19 80 81 82 83 84 85 86 8't 88 89

FArrcckning dver Sveriges nattsliindor 75 Limnephilidae Lonoquia dubia (SEphens, 1837) Apalania auricuta (Fonslun4 1930) Apatania dalecadica (Forsslund, 1942) Apatania forsslundi Tobias, 198 t Apatania hispida (Fonslun4 1930) Apatania muliebris Mclachlan, 1866 Apat nia stigmatella (Zettersted! 1840) Apatania stylata Nav6s, 1916 Apatania wallengreni Mclachlan, 87 Apataia zonella (Zetteatedt, 1840) Ecclisoperyx dalecarlica Kolenati, 1848 Armitella obscurata (Mclachlan, 1 876) Chaetopteryx sahlbergi Mclachlan, 1876 Chaetopteryx villosa (Fabricius, 1798) Brachypsyche sibirica (Maflynov, 1924) Chilostigma sieboldi Mclachlan, 1876 Anabolia concentrica (ZeBentedt, 1840) Anabolia fulcata Brauer, 1857 Anabolia laevis (Z tterstedt, 1840) Anabolia nervosa (Curtis, 1834) ArctopGa Eimaculata (Zettentedt, 1840) Asynarchus conbrmax Mclachlan, 1880 Asynrchus imp (McLachlan, 1880) Asynarchus lapponicus (Zette$tedt, 1840) Asynarchus thedenii (Wallengren, 1879) Colpotaulius incisus (Cutis, 1834) Glyphotaelius peuucitlus (Retzius, 1783) Gramrnotaulius nigropunctabs (ReEius, 1783) Grammotaulius nitidus (Miiller,,l764) Grammotaulius signatipennis Mckchlan, 1876 t narchus bicomis (Mclachlan, 1880) Lenarchus productus (Morton, 1896) Limnephilus affinis Curtis, 1834 Limnephilus algosus Mcl.achlan, 1868) Limnephilus auricula Curtis, 1834 Limnephilus binotatus Cunis, 1834 Limnephilus bipunctatus Cunis, 1834 Limnephilus borealis (Zetterstedt, 1840) Limnephilus centralis Curtis, 1834 Limnephilus coenosus Curtis, 1834 Limnephilus decipiens (Kolenati, 1848) Limnephilus diphyes Mclachlan, 1880 Limnephilus dispar McLachlan, 1875 Limnephilus elegans Cutis, 1834 Limnephilus ext rnus Hagen, 1861 Limnephilus extricatus Mctachlan, 1865 Limnephilus femoralis Kirly, 1837 Limnephilus femoratus (Zettentedt, 1840) Limnephilus fenesnatus @etterstedq 1840) Limnephilus fl avicomis (Fabricius, 1787) 90 9l 92 93 94 95 96 97 98 99 1m 101 103 104 105 1 t1 1l 8

76 Bo Gulle fors Lirrmephilu s Rambur, Limnephilus fuscinervis (Ufientedt, 1840) Limnephilus germanus Mcl-achlan, 1875 griseus (Linnaeus, 1758) hirsutus (Pictet, 1834) Lirmephilus ignavus Mclachlan, 1865 Limnephilus lunatus Cunis, i834 Limnephilus luridus Cunis, 1834 Limnephilus marmoratus Cunis, 1834 Limnephilus nigriceps (ZetErs tedt, 1840) Limnephilus panodapus Mct achlan, 1875 Limnephilus picturatus Mclachlan, 1875 Limnephilus politus Mclachlan, 1865 Limnephilus quadratus Martynov, 1914 Limnephilus rhombicus (Linnaeus, 1758) Limnephilus sericeus (Say, 182) Limlephilus sparsus Curtis, 1834 Limnephilus stisma Curtis, 1834 Limnephilus subcentralis Brauer, 1857 Limnephilus subnitidus Mclachlan, 1875 Limnephilus tauricus Schmid, 1964 Limnephilus vittatus (Fabricius, 1798) Nemotaulius punctatolineatus (Retzius, l?83) Phacopteryx breyipennis (Curtis, 1834) Rhadicoleptus alpesris (Kolenati, 1848) Halesus digitahrs (Schrank, U8l) Halesus radiatus (Cunis, 1834) Halesus tesselatus (Rambur, 1842) Hydatophylax infumaes (Mchchlan, 1865) Migoptema lateratis (Stephens, 1837) Microprema sequax Mclachlan, 1875 Parachiona picicomis (Pictet, 1834) Potamophytax cingulatus (Stephens, 1837) Pommophylax latipennis (Cunis, 1834) Potamophytax nigricomis (Pictet, 1834) Potamophylax roorndipennis (Brauer, 1857) Stenophylax permistus McLachlan, 1895 Goeridae Goera pilosa (Fabricius, U75) Silo pallipes (Fabricius, 1781) Bergeidae Beraea maura (Curtis, 1834) Beraea puuata (Curtis, i834) Beraeodes minutls (Linnaeus, l?61) Emodes anicularis (Pictet, 1834) S r icostom a lid a Notidobia ciliaris (Linnaeus, l76l) Sericostoma personatum (Spence, 1826) Odontoceridse Odontocerum albicome (Scopoli, 1763) 1 141 1 t43 14 149 r53 154 155 l6t 171 t'l t1 t'77 178 1 1 181 183 184 185

Fdrteckning, over Sveriges nattslitndor 77 20. thytrichia clavata har tagits i Ha och Dr (Forsslund & Tjeder 1942) samt Ci: Testeboin (Gullefors 1988). Arten har inte pitreffats i de <ivriga nordiska ldnderna (Andersen & Wiberg-Larsen 1987). Den har fdrutom frin Sverigc rapporterats frin Storbritannien, sodra Frankrike (Botosaneanu & Malicky 197tt), Karelen i Sovjetunionen (Nybom 1960) samt Nordamerika (Wiggins 1978). Larverna lever i strommande vatten (Marshall 1978). 25. Oxy-ethira boreella. Enda fyndet i landet ar gjort i Vb: Finnmyran. 7 km frin Hiillniis (Svensson & Tjeder. 1975b). 26. O. distinctella och 30. O. mirabilis har noterats frtn norra Sverige. Forutom i Skandinavien finns dc i Storbritannien och nordvdstra Sovjet- unionen (Marshall 1978). Larverna lever i stillasteende vatten, 32. O. simplex fangades i en Malaise-fiilla vid VinnfarsAn i Jiirvso. Hs 10-3(y6 1983 av T. l. Olsson (pers. medd.). Arten har redovisats fren ett fatal platser i landet (Forsslund & Tjeder 1942). Larverna lever i vegetationen i savdl sjtiar som rinnande vatten (Marshall 1978). 34. Stactobiella rlsi upptogs som ny ftir Sverige av Olsson (1971) ivb: RickleA. Den andra fyndorten dr Nb: BjurAn vid Melderstein (Nilsson 1986), diir larver pitriiffades. 35. Tricholeiochiton fagesii 1r funnen i Dr (Forsslund & Tjeder 1942) och An: ForsAn (Gullefors 1985). 38. Wormaklia subnigra dr en vanlig stromle-

78 Bo Gullefors vandc art ihela landct medan3'7. W. occipitalis enbart har noterats lrdn Vg (Forsslund & Tjeder 1942) och Sk: Starnpcnbiicken (Svensson 1972). 53. Holocentropus stagnalis finns nirmast i Uppland (Forsslund & Tjeder 1942), och torde diirfor vara mdjligt att finna i Atminstone Castrikland. Larverna lever istillastaende vatten (Edington & Hildrew l9tll ). 55. Plectrocnemia conjuncta iir en nordlig siillsynt art som huvudsakligen har pitriiffats vid vegetationsrika langsamt strommande vattendrag (Forsslund 1954). 68. Agrypnetes crussicornis och, 69. Agrypniu czerskyi Ar i Sverige enbart funna i Norrby skiirgird, An (Carlsson 1979b). 73. Agrypnia principalis har i landet tagits i Lu: Messaurc (Gtithberg 1974) och Vb: Holm<in (Carlsson 1982). 14. Agrypnia sahlhergi. Svensson & Tjeder ( 197-5a) skriver att Forsslund sett en hane av arten frin Lappland. De det ar oklart vilken av lappmarkerna som avses har ingen markering gjons. Nybom (1980) uppger den som kiind fran norra Sverige och pitriffad vid Tana iilv i norra Finland. 82. Semblis atrata och 83. S. phalaenoides 'dr s.illsynta arter som vanligtvis fangats i enstaka exemplar. De anses som hotade nattslindearter (Andersson et al. 1987). 88. Crunoecia irrorata ar enbart kdnd frin Dr och Sk (Forsslund & Tjeder 1942, Ulfstrand 1969, Svensson 1972). 92. Apatania dalecarlica har patraffats i Dr och To (Forsslund & Tjcder 1942) samt Go (Forsslund r9s3). 93. A. forsslundl iir tagen vid Daliilven av W. Tobias (Andersen & Wiberg-Larsen 1987). Solem ( l9ti.5) anser denna art liksom f<iregaende som underart t ilf A. zonella- 97. A. stylata. Enda siikra fyndort ilandet ar Pite lappmark, diir en hona togs 1925. Enligt Svensson & Tjeder (1975a) har ocksi en hane insamlats i troligen Dalarna eller Hiirjedalen. Pi grund av den osakra fvndangivelsen har ingen markering gjorts. 2. Asynarchus impar. Ly och To ar de enda fyndorterna i Sverige (Forsslund &'ljeder 1,942, Ulfstrand 1970). 720. Lenarchus bicornis. Typexemplaret frin okiind del av Lappland, tre hanar frin Ly: Ammarnds (Ulfsrrand 1970) samr tvir frin Jii: Ovsjri (Gullefors 1988) iir dc enda fynden i Sverige. Trolig miljo for larverna iir myrgolar. 126. Limncphilus bipunctatus fcirekommer i de flesta sodra landskapen upp till Vs och Up (Forsslund & Tjeder 1942). Norrland dr den endast funnen ivb: Hjuken (leg. A. N. Nilsson det. B.-G. Carlsson), dlr en hane och sex honor togs i en Malaise-falla intill en periodvis helt torrlagd damm ca 300 m frin Vindeliilven (Nilsson 1984, pond 3). Larverna lever av detritus och vixtdelar i diken, ptilar och mindrc dammar (Lcpneva 1971\. 131. L. diphyes iir en nordlig slllsynr art. nga nya landskapsfynd har gjorts sedan 1942. 145. L. ignavus och 148. L. marmoratus kan p6,- trdffas ldngrc norrut iin vad tidigare fynd har visat. Larverna lever i vegetationsrika vatten (Lcpneva 1971)- L. ignaurer forekommcr 6ven i sakta sipprande riinnilar (8. W. Svcnsson pers. mcdd.). 153. L. quadratus iir forutom i ett fatal landskap i sodra Sverige tagen ian: Norrby skiirg6rd (Carlsson 1979a) och Lu: Messaure (Gdthberg 1974). 172. Potamophylax cingulatus och '173. P. latipennis har tidigare gemensamt benemnts Srenophy lax stellat us Curtis. Aldre landskapsnoteringar har uteslutits d6 det ir oklart vilken av arterna som avses. Frirmodligen 2ir bida allmlnna i stdrre delen av landct. Arterna skiljs genom olikheter i hanarnas kcinsorgan. P. latipennis har aedeagus i- penis) kluven i spetscn mcdan den hos P. clrgulatw dr nigot rundad (Tobias 1969). Om bestimningen av arternas honor rider delade meningar. Enligt Malicky (1982) gar de inte atr skilja el, vilket darmed Tobias & Tobias (1981) och Macan (1973) anser vara mcijligt. 185. Odontocerum albicorne uppgavs av Forsslund & Tjeder (1942) f<ir Sk och Vg. Palm (1947) uppgav den frin Nb: Nordanskiir utanfor Kalixdlvens mynning. K. H. Forsslund kontrollerade Palms fynd (Palm 1947: 35) men tog indi inte med fyndet i sin komplettering (Forsslund 1953). Kartbilden i "Trichoptera Germanica" (Tobias & Tobias 1981) visar ett utbredningsomrade som ticker sddra Svcrige. 199. Ceraclea excisa ar en nordlig strrimlcvande art, som i Sverige har petraffats i An, Nb och Lu (Carlsson 1979a, Forsslund & Tjeder 1.942, resp Forsslund & Mtiller 1962). 214. Setodes argenripunctellus lr tidigare angiven f<ir Sk, Bl, Sm och S<i (Forsslund & Tjeder 1942). E. Petersson (pers. medd.) har tagit arten vid Erken, Up. 1987 togs den rikligt i ljusfiilla vid Testeboin, Ga (Gullefors 1988).

Fdrteckning dver Sveriges nattskind.or 79 218. Ylodes reuteri ir kiind frin landskapen liings sodra Ostersjokusten (Forsslund & Tjeder 1942, Svensson 1978). Lokalt kan den forekomma i mycket stora mangder. Pd cn sidan vidstriickt lokal icistra Blekinge tvcks arten ha gatt kraftigt tillbaka de senaste iren. Mrijligen kan dctta bero pi de stranga vintrarna 1985-tt7, di den grunda sandbottnen frusit Over stora omriden (B. W. Svensson pers. medd.). Norrland har endast enstaka exemplar pitriiffats. 1985 fann jag en hona i material frin An: Norrbyn (leg. K. Miiller) varifran den dven noterats av Tobias (1986). B.-G. Carlsson har funnit den pi Holmdn, Vb (pers. medd.). Diskussion Samtliga landskap har fitt nya fynd noterade sedan Forsslund & Tjeders katalog kom ut. Dalarna. som redan var vf,l unders6kt, har endast fatt ett nytt fynd sedan 1953, Apatanio forsslundi. Asclc och Pitc lappmarker lr ocksi omridcn som intc har fitt sl minga nya fynd. De har cndast -57 rcsp 36 nolerade nattslandcarler. Dc torde emellertid knappast ha si myckct fiirre arlcr in de ndrliggande Lycksclc och Lulc ^lappmarkcr diir l2l resp 147 aner har petraffats. A nge rman land dr det landskap diir de flesta nya fynden har gjorts. Antalet arter har sedan 1953 utokats frin 67 till l4ti (se Carlsson 1979 och Gullefors 19t35). Vad som i framtiden miste beaktas med en lista av detta slag ar att inte bara nva noteringar kommer att tillkomma utan ockse att arter kan fdrsvinna frin olika omriden. Speciellt kan den allt mer omfattande ftirsurningen och annan foriindring av dcn akvatiska miljtin piverka nattslandefaunans sammansittning (se Olsson & Niislund 1983, Gullcfors & Sjobcrg 1987, Engblom & Lingdell 1987). De flesta av Forsslund & Tjeders uppgifter har bclagts vid scnare undersokningar. Dc tidigaste lyndplatserna i katalogen l:ir fortfarande efter 45 ir vara aktuella. Kommer detta ocksa att vara riktigt om ytterligare 45 ir, dvs 61 2033? Att nattslandor pi grund av miljofdrstoring kan f0rsvinna frin olika liinder visar uppgifter frin Danmark (Nielsen 1976), Bclgien (Stroot 1987) och England (Badcock 197(r. Detta kan ocksi vara mcijligt for Sveriges del. Det iir min forhoppning att sammanstillningen over Norrlands nattslandor kan utgora en grund dr fortsalta inventeringar, speciellt av omriden diir fi undcrsokningar iir gjorda. Gonom battre kunskaper om nattslandornas ulbredning och fo- rekomst i landet har vi ocksi bdttrc frirutsattningar att bedoma hoten mot de enskilda artcrna. Tack till foljandc personcr som liimnat mig uppgifter cller sant material och diirigcnom bidragit med nya noteringar frdn Norrlands landskap: A. N. Nilsson och A. Johansson, Vindeln. T.. Olsson, Umee. B.-G. Carlsson, Umee, K. Mriller, H<irnefors och l. Niislund, Fr<is<in. Jag tackar tl. Malicky. Lunz. Osterrike frir att han kontrollerat flera av mina tynd samt Anders N. Nilsson, Vindeln och tso W. Svensson. Sodra Sandby fcir synpunkter pd manuskriptet och sammanstdllningcn. Tack ocksi till H. Tervahauta, Kramfors, som skrivit ut tabellen mcd hjiilp av luscrskrivare. F.konomiskt bidrag har erhillits fren Stiftelscn fair Zookrgisk forskning, Uppsala universitet. Litteratur Andersen. T. & wiberg-larsen. P. 1987. Revised check-list of 1\-W European Trichoptera. Ent. scand. l8; 165 184. Andersson, H., Coulianos, C.-C., Ehnstr<im. 8., Hammarstedt, O..mby, L. Janzon. L.-A., Lindel(iw. A. & Waldin- H. W. 1987. Hotade eve rte brater i Svcrige. - Ent. Tidskr. 108: 65-75. Badcock, R. 1976. The dist bution ofthe Hydropsychidae in Great Britain. - /n: Malicky. H. (ed.). Proc. 1st tnt. Symp. Trichoptera: 49-5ti. The Hague (Junk). Botosaneanu. L. & Malicky. H. 1978. Trichoptera. 1n: llies. J. (ed.). Limnofauna Europaea; 33!359. Stuttgart. Carlsson, B.-G. 1979a. Caddis Flics (Trichoptera) in the Rivcr A.ngerin and in adjacent areas of the Bothnian Sea. - Fauna Norrl. 1979 (4):1-26. Carlsson, B.-G. 1979b. Agrypnia crassicornis och,4. czerskyi, lvl fdr landet nya nattsliindor. - Ent. Tidskr. 100: 37. Carlsson, B.-G. 1982. Caddis Flies (ns.: Trichoptera) in coastal areas of the Gulf of Bothnia. - n: Millcr, K. (ed). Coastal Research in the Gulf of Bothnia: 253_ 262. The Hague (Junk). Edington, J. M. & Hildrew, A. G. 1981. A key to the caseless caddis larvae of the British lsles with notes on their ecology. - Scient. Publs. Freshwat. biol. Ass. 43: l-92. Engblom, E. & Lingdell. P. E. 1987. Vilke t skydd har dc vattenlcvande smidjuren i landets naturskyddsomriden? En studie av fiirsurnings- och ftirroreningsfairhillanden. - SNV RapPort 3349. 274 s. Forsslund, K.-H. 1953. Catalogus nsectorum Sueciae. Addilamcnta ad pan. Trichoptera. - Opusc. Ent. 18 72-74. Forsslund, K.-H. 1954. Uber die Trichopterenfauna eines Nord-schwedischen Flusses. - Opusc. Ent. 19: 173-189. Forsstund, K.-H- & Miiller, K. 1962. Trichopterenfunde in Lule Lappmark und Norrbotten, Schweden.. - Ent. Tidskr. 83: 231-236. Forsslund, K.-H. & Tjeder, B. 1942. Catalogus nsectorum Sueciae. l. Trichoptera. Opusc. Ent. l9: 173-189.

80 Bo Gullefors Gullefors, B. 1983. Flight movements of caddis flies (lns.: Trichoptera) along the mouth part ol a costal stream in northern Sweden. - Fauna Norrl. 1983 (3 ) : 122. Gullefors, B. l9ti5. Nattsliindori Angermanland. -Ent. Tidskr. 106: 121 128. Gullefors, B. 1988. Nattsliindefangster (''richoptera) frin Jimtland, Medelpad och Gestdkland. - Natur i Norr 7( l): 5l-62. Gullefors, B. & Sjoberg. B. G. 1987. Nattsliindor (Trichoptera) fangade nedstr(tms ctt kraftvcrk i Ljusnan, Hiirjedalen. - Ent. Tidskr. 108: 109-l 16. Gdthberg, A. 1974. NattslAndor (Trichoptera) imessaureomridet. - Norrbottens natur 30(1): 39-45. Kronestedt, O. T. 1961. Bidrag till kdnnedomen om Hiirjedalens inscktsfauna.. Nigra fynd av Odonata ()ch Trichoptcra. - Ent. Tidskr. 82: l1 l-l12. Lepneva, S. G. 1970. Fauna ofthe U.S.S. R. Trichoptera Vol 2 No 1. Laruae and Pupae ol Annulipalpia. l- 638. lsrael Progr. Sci. Transl.. Jerusalem (original pi ryska 1964). l.cpneva. S. G. 1971. Fauna of the U.S.S. R. Trichoptera Vol 2 No 2. Laryae and Pupae of lntegripalpia. 1-700. srael Progr. Sci. Transl., Jerusalem (original pa ryska 1966). Macan, T. T. 1973. A key to the adults of the British Trichoptera. -Scient. Publs. Freshwar. biol. Ass.28: 151. Malicky, H. 1978. Trichopteren - Lichtfallenfange im Gebiet von Abisko (Schwedish Lappland) 1975/76. - Fauna Norrl. 1978 (2\: 1-?2. Malickv, H. l9ll2. Atlas of European Trichoptera. Thc Hague (Junk). Marshall, J. E. 1978. Trichoptera: Hydroptilidae. - Handbk dcnt. Br. nsects. 1-31. Nielsen. A. 1976. Pollution and caddis-fly fauna. 1n: Malicky. H. (ed.). Proc. lst lnt. Symp. Trichoptera: 159 161. The Hague (Junk). Nilsson, A. '1. 198,1. Species richness and succession of aquatic beetles in some kettle-hole ponds in northern Sweden. - Holarct. Ecol. 7: 149 156. Nilsson. A. N. 1986. Oversiktlig inventerinel av bottenlevande evertebrater i Rinc iilv juni-juli 1986. Liinsstyrelsen i Norrbottens len. Rapportse rie N r 12. 5,1 s. Nybom, O. 1960. List of Finnish Trichoptcra. - Fauna fenn. 6: 1-56. Nyhom, O. 1980. Nigra for Finland nya a cr av Trichoptera. - Notul. ent. 60: 197-198. Olsson, T. 1971. Ljusfellefengst av Trichoptera och Plecoptera vid Ricklein 1970. - Rapport frdn Ricklei fiiltstation 23: l-3t. Umee Univenitet. Olsson, T. & Niislund. L 1983. Bollenfauna och fisk i Gravin och Storbacken fore tontiiktspiverkan. - Umei universitet, nst fekol. zoologi. 36 s. Palm, N.-ll. 1947. Microlepidoptera, Neuroptera, and Trichoptera from Medelpad and Norrbotten, Sweden. - Opusc. Ent. l2: 35 49. Roos, T. 1957. Studies on upstream migration in adult stream-dwelling insects. lnst. Freshw. Res. Drottningho)m. Rep. 38: 167-193. Solem. J. O. 1985. Norwcgian Apatania Kolenati (Trichoptera: Limnephilidae): identification of larvae and aspects oftheir biology in a high-altitude zone. Ent. scand. 16:. 161-174. Stroot, Ph. 1987. An attempt to evaluate the state of the caddis fly fauna of Belgium. - /n: Bournaud, M. & Tachet.. (eds.). Proc.5th nt. Syrnp. Trichoptera: 79-83. The Hague (Junk ). Svensson. B. W. 1972. Flight periods. ()varian maiuration and mating in 'richoptera at a south Swedish stream. - Oikos 23: 37G383. Svensson. B. W. 1974. Population movements of adult Trichoptera at a south Swedish stream. - Oikos 25: 157-5. Svensson. B. W. 197ti. Bland insekter i Blekingska marker l: Virvelbaggar och nattslandor. - Blekinges Natur 1978; 66-92. Svensson. B. W. & Tjeder. B. 1975a. Check-list of the Trichoptcra of North-Wesiern Europe. Ent. scand. 6:261-27 4. Svensson. B. W. & Tjcdcr, B. 1975b. Oxyethira boreella n.sp. from Northern Swcden (Trichoptera; Hydroptilidae). - Ent. scand.6: 131-133. Tobias. D. 1986. Die Trichopterenfauna einiger Nordschwedischer nseln und Schiren (lnsecta: Trichoptera), - Fauna Norrl. 1985 (1): 1-34. Tobias, W. 1969. Die Trichopteren der Lule Lappmark (Schwcdcn),. Verzcichnis der Arten, Fundorte und Ffugzeiten. - Enl.2.79:-77-96. 'fobias. W. & Tobias. D. 981. Trichoptera Germanica. Bestimmungstafl en fiir die deutschen K<icherfl iegen. Teil : lmagines. - Cour. Forsch. Senckenberg 49: l- 672. Frankfurt a. M, Ulfstrand, S. 1969. Nattslaindor vid en skensk back. - Fauna och Flora 64: 122-130. Ulfstrand, S. 1970. Trichoptera from River Vindeliilven in Swedish Lapland. A four-years study based mainly on the use of lighgtraps. - Ent. Tidskr. 9l: 4G63. Wiggins, G. B. 1978. Larvae of the North American caddisfly genera (Trichoptera). Toronto (Univ. Toronto Press).