Nattsliindor i Angermanland

Transkript

1 Nattsliindor i Angermanland BO GULLEFORS Gullefors. B.: Nattsliindor i Angerrrranlarrrl. ICaddis flies in the province of Angcrmanland. N Sweden (Trichopter a).i Ent.Tidskr. 106: l2ll28.uppsala,swedcn1985. ISSN 0013lilt6. Thc articlc prcscnts a survev o[ rcccnt rnv!.sttgulions of cuddis flies in Sweden. A list is givcn of 143 caddis flv species found in the province of AngermanlanJ. including 21 new provincial recortls. Hvdroptilo occultc ( Eaton ) is a ncw spccies to Sweden. The distributions of ce r tain caddis flies in Sweden are discussed. Nattsliindornas biologi Nattslandor, Trichoptera, ar en grupp oansenligt firgade insektcr som uppvisar minga ekologiskt och etologiskt intressanta lcnomcn. Svstcmatiskt stir de nira fjiirilarna. som dc skiljcr sig friin gcnom de hirbeklidda vingarna. Vid vila hiilles dessa takstdllda over kroppen (Fig. l). Nattsliindorna saknar den fcir fjdrilarna sa karaktcristiska sugsnabeln och har istiillet en mjuk instjiilpbar Iob, haustcllum. genom vilken de kan suga vatska. N:igon stiirrc mangd naring intar de emellertid intr: undcr sitt vucnliv. Dc vuna sltindornas livslingd varicrar frin nigon vccka upp tlll fem minader for de stiirre arterna (farn. Limncphilidac). I storlek varierar de fran 2 mm (fam. Hyclroptilidac) till drygt 30 mm (fam. Phryganeidac). Sonr namncl antyder iir mdnga arter sont mest aktiva undcr dygncts morka del. Under dagtid hiller de sig gdmda i vcgetationcn eller bland stenar vrd sj(! ar och lilngs rinnandc vattcndrag. Redan vid sen efterniddagstid kan man undcr sommaren fi se B. Gullefors, Dept. oj lrrronology. U it,crsity ol Uppsola, Bo 561, S Llppsalu, Su'enattslindorna tlyga stra ovanfor vattcnytan lengs strandkanten av sjdar. dammar och vattendrab. Dcn dans i flygande sicksackrcirelser som de utfor inncbtr en fdrberedelse for parningen och Ar artskiljandc fiir rlc sviirmande arterna inom familjen Leptoceridac (Solcm 1978). KorI efter parningen lriggcr lcptoccritlhonorna liggen pa vattenvtan. [:rr del artcr (Fanr. Hvdropsychidac) kryper eller sinrmar ned ivattnct och fiister iiggen pi bottcn. lnonr den st<irsta familjcn, Limnephilidac. mcd 90 artcr i Sverigc. sker iiggliiggningcn pa slcnar o\ an vattnet eller pa grenar som henger ut over vattcnytan. Flera Lirntephilus arter (L. griserrs nt fl) Liggcr sina agg under hosten och tiden mellan parning och AggLiggning kan bli fyra till fem minader (Svcnsson 1972). Nattsliindornas larvcr, som utvccklas i vattnet. iir for nringa nr:inniskor vzilbckanta gcnom dc idgonfullande "ltuscn" sonr vissa artcr lryggcr trh slaipar med sig. De r<irformade husen byggs pa Fig. l. Dcn fullbildade nattslindan Potamoplrrlar kniprarri.r i vikrstillning. Frin Botosaneanu ( 1963).

2 122 Bo Gullefors skilda saft av olika arter. De som lever i rinnande vatten bygger i regel sina hus av mindre sandpartiklar. Dessa utgdr eti gott skydd mot angripande djur, t e fiskar, och frirhindrar att larverna driver med stronlmen. Arter i stillastaende vatten dar fisk saknas anvdnder delar av vattenvater till sin rdrkonstruktion. Denna skillnad i byggnadsmatcrial kan frirklaras av skilda predationstryck idc olika miljrierna (Otto 1982). Nattslandelarverna har en vilutvecklad spinnformiga som de utnyttjar niir de byggcr hus eller konstruerar sinnrika fangstniit. N e urecl i p sis binn' culata. en arl ur familjen Polycentropodidae, spinner ett ryssjeliknande niit med oppningen vand mot strdmmen. Med strommen foljer alger, viitdelar och dven mindre insektslarver, den s k driftcn, och fastnar i larvernas nat (Fig. 2). Aktucll forskning har visat att spinnformagan hos larvcr av sliiktet Hydropsyche (fam. Hydropsychidae) piverkas av milj<ifororeningar. FAngstniiten, som ar ett precisionsarbete, blir felaktigt konstruerade i vatten med hcig koncentration av tungmetaller och klorerade fenoler. Detta gor att Hydropsyches larv kan anvdndas som miljotivervakarc (Pctersen & Petersen 1984). En annan intressant detalj som kan namnas ar at Hydrops!chelarverna stridulerar, dvs alstrar ljud, vilket dr mycket ovanligt bland insektslarver. Man tror att det er ett satt for larverna att hivda revir och dirigenom fe bettre tillgeng pi de niiringspartiklar som driver mcd strdmmen (Johnstone 1964). Larverna ar nedbrytare, detritusatare eller algbetare, men det finns ocksi rovdjur s&som de frilevande larverna inom familjen Rhyacophilidae. Rhyacophila nubila som dr en vanlig art i hela landet lever av knott och chironomidlarve r. Aven andra sl{ndors larvcr kan utgora dess foda. Kunskapen om larvernas biologi ar mycket begriinsad och v6r kdnnedom om de olika arternas fdrekomst och utbredning i Sverige bygger niistan enbart pe undersdkningar av de vuna slindorna. till vilka dct finns bra bestemningsnycklar (Mosely 1939, Macan 1973, Tobias & Tobias 1981, Malicky ler]3). Fig. 2. Larven av nattslandan Neureclipsis bintaculato spinner ett ryssjeliknande fiingstnat. Foto; Bo Gullefors. The larva of the caddisfly N. bimaculata spins a trumpclshaped net. FAngstmetoder Vid olika undersrikningar av nattslaindor har insamlingen i huvudsak skett med hjilp av ljusfiillor samt Malaise och fonsterfiillor. Det kortvigiga ljus som utsainds frin ljusfiillor med UVlampor tycks utova en speciell lockelse pi nattslandor. De soker sig in ifdllan och faller ned i en behillare med dodande viitska, t e 50 % etylenglykol. Malaise och frinsterfiillor utovar ingen attraktion pa nattslandorna utan fungerar som ett hinder i deras flygviig. Insekterna flyger mot fiillorna och hejdas i sin flykt. I f<insterfiillorna faller djuren ned i cn behillare med glykol. medan de i Malaiscfiillor soker sig uppit mot fillans tak, ddr en behillare med den dodande vatskan finns. Samtliga fallor ar mycket effektiva och antalet fingade djur kan bli mycket stort. Vid insamling med hitilp av ljusfillor redovisar Gtithberg (1974) fingst av mcr iin trichopterer i Messaure och Ulfstrand (1970) i Ammarnis narmare 1(X) 000 under fyra shsonger. I Stampenbiicken i narheten av Lund fangades mer dn nattsliindor under en sasong, majnovember 1970 (Svensson 1974). Malaiselillor (Malaise 1937) av bilateral typ (Fig. 3) har anvints vid ett par undersokningar (Svensson 1972,1974, Gullefors 1983). Flllans effektivitet for backsliindor har redovisats av Mendl & Mtller ( 1979) och den ger iiven stora fangster av nattslendor. Miiller (1982) redovisar fingst av I I 507 nattslandor av arten Cheumatopsyche lepida under en tiodygnsperiod ( ). F<insterfillor (Fig.4) kan ocksi ge ansenliga mangder. Under de l5 fcirsta dygnen i juli 1984 gav en enkel f6nsterfiilla (area 0.25 mr) en fingst iv nattslandor i Forsin i Angermanland. I s.ju ftinsterfillor mcd sammanlagd area av 2 mr fingades 29 I l8 trichopterer under drygt tvi minader vid samma i.

3 Nattsldndor i Angermanland 123 Fig. 3. Malaisef2illan iir mycket effektiv f<ir fingst av amfibiotiska insekter. Foto: Bo Gullefors. The malaise trap is a very efficent trap for amphibiotic insects. Fig. 4. En enkel fonsterfella kan rett placerad ge ansenliga mengder nattslendor. Foto: Bo Gullefors. A simple window trap suitably placed can catch a considerable number of caddis flies. Bilaterala Malaise och f<insterfdllor har placerats Over vattendragen vinkelratt mot str6mriktningen med nedre delen av fallan stra dver vattenytan. Fallornas tva fengstsidor gor det mojligt att avgora ifall djuren har flugit i riktning uppstrdms eller nedstr<ims vid fingsttillfiillet. Detta har utnyttjats i flera undersrikningar av amfibiotiska insekters fdrflyttningsmdnster liings rinnande vattendrag (Svensson 1974, Miiller 1982, Gullefors 1983). Ulbredning i Sverige En sammanstiillning over Sveriges nattslandor och deras fdrekomst i olika landskap har &iorts av Forsslund & Tjeder (1942) och senare kompletterats av Forsslund (1953). Dessa sammanstellningar har varit viirdefulla fdr vir klnnedom om trichopterernas f<irekomst och utbredning i Sverige. Rapporterna er nu emellertid river 30 ir gamla och redan ndr de trycktes pipekade forfattarna att de var ofullstiindiga. Forsslund & Tjeders arbeten visar att Dalarna iir det landskap som hyser flest nattslandearter ( 170 arter). Det ar mdjligt att Dalarna verkligen 1r artrikast i Sverige, men uppgiften torde i forsta hand aterspegla att det er det biist unders<ikta Iandskapet. Enligt samma arbeten tillhor Medelpad ett av det minst artrika landskapen med endast 32 arter av nattslandor. Detta liga antal formodas bero pa att landskapet inte har undersokts av entomologer av facket frir det verkar inte rimligt att Dalarna har mer In fem ginger si minga trichopterarler som Medelpad. V e te ns ka p I i ga un d e rs 6 kninga r Sedan Forsslund & Tjeders katalog utkom har ett flcrtal undersrikningar av nattslendor gjorts ddr syftet iregel varit att vetenskapligt belysa nigot ekologiskt problem och diir artinventeringen har kommit med som biprodukt. Vetenskapliga unders6kningar av stdrre omfattning har bl a utfcirts av S, Ulfstrand och B. W. Svensson. Ulfstrand (1968, 1970) har undersdkt bottenlevande djursamhallens ekologiska forhillanden i en oreglerad iilv (Vindeliilven) och Svensson (1972, 1974) har studerat spridningsekologi, reproduktionsstrategier och habitatval. Aven denna rapport utgar fran material som insamlats for en st6rre undersokning av populationsfdrflyttningar langs ett mindre vattendrag med problemsttillningar som ligger i anslutning till den av K. M0ller lanserade teorin om "Kolonisationscykeln" (Miiller 1954, 197 4, 1982). Undersdkta landskap De landskap som understikts ulf6rligast under de senaste 15 6ren 2ir Lappland (Ulfstrand 1968, 1970, G6thberg 197O, 1974a,1974b, Tobias , Malicky 1978), Vasterbotten (Olsson l97l, Gdthberg 1973), Angermanland (Carlsson 1979a Gullefors 1983), Skine (Ulfstrand

4 121 Bo GulleJbrs Svensson ) och Blekingc (Svcnsson 1978). Nya noteringar har sdkert gjorts fran dc flesta landskapen men har antagligcn idc llcsta fall stannat i anlcckningsbockcrna hos dcm som utftirt undcrsrikningarna. De som har uppgitier som komplctterar Forsslund och'i jcders arbeten (op.cit.) uppmanas ta fasta pe Lars Hedstroms upprop i Entomologisk Tidskrift (nr I 2 s. 64. l9ll4) och siinda in sina uppgifter. Vir kunskap om olika nattsldndors utbrcdning i Sverige bor kunna bli myckct siikrare jamfort med minga andra inscktcrs, bl a pi grund av trichopterernas begrensade artantal och deras speciella biologi. I Sverige finns 218 arter nattslindor enligt Svensson & Tjcder (1975) inrdknat senare rapporterade fyncl (Carlsson 1979b) samt Hydroptila octultu [riln Angermanland (se nedan). tiickcr sodra Sverige upp till Giistrikland och Dalarna. I)en saknas pa Gotland, dir Forsslund & "lleder har sin enda notering fdr arten! Cltinrata rnarginota och Granunolot ius nigroptmctattrs lsyn. C. atomariusl ar ockse ett par arter som fett mindre omriden an vad som troligcn Ar riktigl med anledning av noterade fynd langt utanfiir markerat omridc, t c Vindelilven (Ulfstrand 1970). Kanskc kan en del felaktigheter pi kartbilderna ha sin grund i typografiska orsakcr. Trichoptera Gcrmanica har minga fiirtjinstcr som bcstimningslitteratur och kartbilderna gcr cn god ovcrblick 6vcr arternas forekomst i skilda dclar av Europa. Kartorna for vissa arter. Atminstonc f'or Svcrigcs dcl, behover emellertid "iindras och komplcttcras" som fdrfattarna ocksi pipekar isitt torord. Utbretlningen i Sverige enligt 7'richoptcra Gcrntunica Ett bcstamningsverk som ivcn innchiller utbredningskartor dr "Trichoptcra Germanica" ('fotlas & Tobias l9il1). Kartorna ger en fcired<imligt iiverskidlig bild <iver nattsliindornas utbredning i Nord och Centraleuropa. Detta galler aiven for Sverige fiir de 165 slindor som finns i bide Tyskland och Sverige. Forfattarna skriver i forordet att utbredningskartorna bvgger pi litteraturuppgiftcr och eget insamlat material. Verket iir i frirsta hantl avsett fdr entomologer i Tyskland och Ccnlraleuropa men kan avcn mcd fordcl anviindas av svcnska trichopterologcr, da dct innchiiler 75 '/n av dcn svenska trichopterfaunan. Trichoptera Germanicas kartbilder visar tor fleril natlslzindor pa bctydligt storre utbredningsomridcn i Sverige dn vad som tidigare har redovisats av Forsslund och Tjeder (op. cit.). Ett fatal arter har emellertid tilldelats for smi omriden. vilkct i tlera fall tycks bero pa att forfattarna intc har uppmirksammat Forsslunds ( 1953) senarc komplctlcring. Enligt kartbilden stannar hydroptilidcn H.v/ roptilo spurv utanfor Svcrigcs griinser. trots att den har notcrats frzin Viistcrgdtland (lorsslund 1953)och Skanc (Svcnsson 1974). Ett flertal arler finns intc markerade pi Gotland men har noterats diirifrrin enligt Forsslund och Tjeder (op. cit.). Dessa ir bl a Wonnaldia subrtigru, Etttomus lenclltts. Trichostegio nrittor, Phryguneu grundis. Apatutitt rnuliebris, Limnephilus boreulis, 1,. hirsl/rrs och Rhadicoleptus ulpestris. Kartbilden pa Limnephilus hirsrtas visar pa en utbredning som Insamling av naatsliindor i Angermanland Vrd en underscikning av nattslandefaunan liings tve mindre vattendrag, Forsin och Majain, i Forsed 15 km NW om Kramfors i Angcrmanland under 1981 och 1984 fangadcs ndrmare nattslrindor fordclade pir 100 arter (Tab. I ). Fiirutom rctlan kinda arter i Angcrrnanland fangadcs 2l arter som intc tidigarc har rapportcrats frdn landskapct. Dcssa 2l aricr dr: Agraylea se,rmaculala, Oyethira distinrrelh, Oytrithia mirabilis, 'l richoleiorhiktrt fagesii, Hydroptila comuta, H. o<'tulta, F,ontystra Isyn. Glossosorn ol intcr,rrcdia, Ht'dropsl,che silfvenii, Athripsodes albifrons, A. ate rinrus, Ce roclea alboguttata, C senilis, Triaenodcs sitrtularts, T. unanimis, Beraea pulldu, Goeru pilosa, Silo pallipes, Limnephilus ignavus, L. ttutrntorolus, Annitellu obscurata och Semblis utralu. A n m ii r k n i n gs v ii rd a.[y n tl Annrdrknin gsviirda fynd iir hydroptiliderna f/ydroptila occulta och Agrat,lea se:tmaculata. Ilydroptila occulta (Eaton. 1873) dr nv fijr Svcriqc (Svensson & Tjedcr 1975). Samtliga.52 fangadc ccmplar var honor. De petraffadcs inom ett begriinsat omradc i dcn ovre delen av den ca en kilonreter linga Forsin (63'00'N, I7'32'E). Djuren fingades i lvlalaise och fonsterfiillor vilka hatlc placcrats rakt Over an. En malaiscfiilla (.1.3 m:) uppsatt 1983 fangadc tv:i individer under slutct av juli. Tvi Malaisctiillor i samnra omrdde under l9ti.l gav ingcn fangst av arten. I se t<insterf:illor

5 Nattsliindor i.ingertnanland Fynden av H. occulta i Adalcn visar atl den redovisade stora utbredningen isverige kan vara riktig aven om det verkar forbryllande att inga fynd tidigare har rapporterats frin dc stjdra landsk apcn. Agraylea semaculata Cu:,tis,1834 (syn. A. pa1 lidula McLachlan, 1875) har enligt dess kartbild i Trichoptera Germanica utbredningsomridet begransat till Skine och Blekinge, medan Forsslund (1953) iiven funnit den i Uppland. Olsson (1971) har noterat A. semaculatafrin Ricklein i Viisterbotten och under 1983 och 1984 fingade jag 8 hanar och 3 honor av arten vid Forsin i Adalen, varfor den maste ha en betydligt storre utbredning iin vad Trichoptera Cermanica bcskrivcr. Avcn W. Tobias har nu funnit arten i Norrland, niimligen i matcrial frin Holmon utanfor Viistcrbottcns kust (W. Tobias, pers. medd. 1985) (Fig.5). A n ge rmanlands natts liin dor Fig. 5. Hydroptiliden Agraylea semacalara uppvisar en mycket oklar utbredning i Sverige. Arten har notcrats frin Skane. Upplarrd. Angcrmlnland och Vij\lerl)llcn. The distribution of A. setnoculqta insweden is obscure. t he species has been recorded in the provinces ofskine. Uppland. Angermanland and Vdsterbotten. (total area L5 m:) blev fingsten 50 individer under tiden Trots att inga fynd av H. occulta tidigare har redovisats frin Svcrige har Tobias & Tobias (1981) angell artcns utbredningsomride till sridra och mellersta Sverige upp till Jamtland och Angermanland. Forfattarna anser detta omrade som sannolikt pa grundval av artens i rivrigt kiinda utbredning (W. Tobias, pers. medd.): H. occulta finns i Finlancl (Nybom 1960, 1980) och Norge (Andersen 1983). Tidigare rapporterade fynd frin Danmark (Nielsen 1951) iir enligt Tobias & Tohias (1981) den narstaende H. martini Marshall, Listan over Angermanlands trichopterer (Tab. 1) gdr ej ansprik pi att vara fullstindig utan redovisar de arter som beskrivits frin landskapet enligt Forsslund & Tjeder (1942) och Forsslund (1953), frin Angerin och dess omgivningar (Carlsson 1979, 1982, Gullefors 1983) samt frin egna undersokningar i Adalen under l9^83 och Totala anlalct noterade arter frin Angcrmanland iir nu 143 och utgor 66 ok av landcts trichopterarter. Fortsatta undersokningar kommer sakert att rapportera ytterligare arter som kan tillforas listan dver nattslandor i Angermanland. FrAn kartbilder i Trichoptera Germanica gir det utliisa att minst ytterligaie 22 arter bor finnas i Angermanland. Dessa har inte tagits med i tabellen di uppgifterna inte bygger pi direkta fynd frin landskapct. Dcssa 22 arter er: Orthotrichia costalis, Hydroptila forcipata, Chimarra marginata, Ecnomus tenellus, Hydropsyche saonica, Adicella reducta, Occetis furva, O. notata, Brachycentrus subnubilus, Notidobia ciliaris, Apatania auricula, A. mu Iiebris, Limnephilus algosus, L. bipunctutus, L. dispar, L. luridus, L. subcenlralis, Parathiona pit:icornis, Agrypnia picta, Oligotrichia slricta, Hagenella clathrata och Oligostomis reticulata. Jag vill tacka Dr. W. Tobias, Frankfurt am Main, Vlisttyskland for kontroll av min bestdmning av Hydroptila occulta och Doc. Bo W. Svensson, Uppsala for vdrdefulla synpunkter pi manuskriptet.

6 126 Bo Gullefors Tab. I. Noterade fynd av nattslandor i Angermunland. C = Forsslund & Tleder (1942) och Forsslund ( 1953t. A = Angerin och narliggande omriden (Carlsson 1979, 1982, Gullefors 1983) samt F = Forsed (denna rapport). M : Malicky enl. Carlsson (1979). Artsammanstiillningen fdljer CheckList of the Trichoptera of North Western Europc (Svensscrn & Tjeder 1975 ) med tva undantag. I stdllet tiit H ydropsyche instabilis (Cnrtis, 1834) har jag anv[nt H..ri/ talai Dohler, 1963 i enlighet med Trichoptera Germanica (Tobias & Tobias 1981) och familjen Leptoceridae enligt Morse & Wallace (1976). Records uf caddis flics in the pr ovince of Angermanland. C Forsslund & Tjeder ( 1942 ) and Forsslund ( 1953). A = The River Angerin and adjacent areas (Carlsson 1979, 1982, Gullefors 1983), and F = Forsed (this study). M = Malicky in Carlsson ( 1979). The nomenclature follows Svensson & Tjeder (1975) with two eceptions: instcad of Hydropsyche iflsradilis (Curtis. 1834) H. siltalai Dithlcr has been used in accordance with Tohias & Tobias (1981) and the famill' Leptoceridae is used in accordancc with Morse & Wallace (1976). Familj och art/family and species CAF ljamilj och art/family and species CAF HYDROPTTLIDAE Agraylea co gnarella Mclachlan A. multipunctatqcurtis, I 834 A. semacuuata C\rais, 1834 Ithytrichio lamellans Eaton Oyethira distinctella McLachlan. lu80 O. flavicornis (Pictet, 1834) O. /rlci (Klapal6k, 1891) O. s a gitt i fe r o Ris, O. tistella Klapal k, 1895 Oytrichiu mirabili,! (Morton, 1904) Tricholeiochit on fagesii (Guinard. I 879) Hydroptila angulata Mosely, I922 H. cornutamosely.7922 H. occuha (Eaton, 1873) H. pulch ricomis Pictet H. simulans Mosely. l92o H. ti ne o i d e s D alman H. vecas Curtis RHYACOPHILILIDAE Rhyocophila fasciata Hagen, 1859 R. rabila (Zetterstedt, 1840) GLOSSOSOMATIDAE Synafop hora ny landcri (Mclachlan, 1879) Eomys tra inte rme dla (K1apal6k, 1892) Agapetus oc hrip es Curtis. I 834 PHILOPOTAMIDAE Philopotamus montanas (Donovan, 1813) Wormaldia su bnigra McLachlan, I 865 POLYCENTROPODIDAE Neureclipsis bimaculala (Linnaeus. 1758) P I ec tocn e mi a co n s persa (Curtis, 1834) P o l y c e n t rop us fl avo macu latus (Pictet, 1831) P. irrorar(s (Curtis, 1835) H olocentro pus dubias (Rambur. 1842) H insignis Martynov, 1924 H picicornis (Stephens, 1836) Cyrnus llatidus Mclachlan, i864 C. insolutus McLachlan, 1878 C. nimoculatus (Ctrtis, 1834) PSYCHOMYIDAE Lype phaeopa (Stephe n s, I836) Tinodes waenei (Lin n ae us. 1758) Psychomyia pusilla(fabricius, 1781) HYDROPSYCHIDAE Hydropsyche angustrpenn rs (Curtis, 1834) H. siltalsi Ddhler. l9(t3 H. nevaekolentai,1858 H. pellucidula (Curtis, 1834\ H. silfv enii, Ulmer, 1906 Ch eumatop syche leprda (Pictet, 1834) ARCTOPSYCHIDAE Arctopsyche lado gensis (Kolenati, I 859) MOLANNIDAE M o lanna albkans (Zetterstedt, I 840) M. ongustatq Curtis M. su bmarginalis Mclachlan M olannodes tinctus (Z tterstedt. I 840) LEPTOCERIDAE Atr i psodes olbifrons (Linnaeus. 1758) A. aterrimus (Stephens. t836) A. crn ereas (Curtis. 1834) A. commutatus (Rostock, 1874) Ceraclea alboguttata (Hagen, I 860) C. annulicornis (Stephens, 1836) C. drssizilrs (Stephens, 1836) C. ecrsa (Morton, 1904) C. i{/va (Rambur, 1842) C. nigronervosa (Retzius, 1783) C. perp le a (McLachlan, 1877) C. senilis (Burmeister, 1839) M ystacidea azureus (Linnaeus, ) M. longicorni.s (Linnaeus, 1758) M. ni ger (Linnaeus ) Triaenodes bicolor (Curtis, 1834) T. simulans T ieder, 1929 T. unanimis McLachlan Erotesis bahica Mclachlan Oecetis locustris (Pictet. 1834) O. oc hrace a (Cvtis, 1825) O. res,ac a (Curtis, 1834) BERAEIDAE B e r ae a p ul l at a (C\rtis, 183 4) Bereodes minutus (Linnaeus, 1761) BRACHYCENTRIDAE Micrasema gelidum Mclachlan, 1876 M. nigrum (Bta]uer, 1857; sensu auct. scand. ). M M

7 Nattsliindor i Angermanland 127 Famili och an/family and species CIiF Familj och art/family and species CAF LEPIDOSTOMATIDAE Lepidostoma hirtum (Fabricius, 1775) SERICOSTOMATIDAE Sericoskrma personalam ( Kirby&Spcncc, 1826) LIMNEPHILIDAE Goera pilosa (Fabricius, 1775) Sib pallipes (Fabricius, l78l ) A patania wallengreni Mctachlan. I 87 I I'aropotaniastigmarella(Zetterstedt,lS40) Ecclisopr cry dalecarlica Kolenati Limnephilus affinis Curtis, 1834 L. b inotatus Curtis,'1834 L. boreqlis (Zettersted t, 1840) L. cenlralis (Curtis, 1834) 1,. coen osas (Curtis, 1834) L. decipi ns (Kolenati, 1848) L. drpftyes Mclachlan, 1880 L. er?sanscurtis L eternus Hagen,186l L. eticatus McLachlan, 1865 L femoratus (Zetterstedt, 1840) L. fenestratus (Zetterstedt, 1840) L. fiavicornis (Fabricius, 1787) I. fuscicornis (Rambur, 1842) L. fuscinervis L. griseas (Linnaeus. 1758) L. isravus McLachlan, 1865 L. /uzarqs Curtis, 1834 L. mar mo rat us Clurlis, 1834 L. nigriceps (Zetterstedt, 1840) L. pantodapus McLachlan, 1875 L. picturutus Mclachlan, L. polr?rzs McLachlan, 1865 L. quadratus Martynov, 1914 L. rhombicus (Linnaeus, l75tl) L. scalenuswallengren.ls79 L. sericeus (Say,l824) L. sparsas Curtis, 1834 L..rligm c Curtis L. virtoras (Fabricius, 1798) C)olpotaulius incisus (Cunis. 1834) I ronoquia dubia (Stephens, 1837) G rammotauiius n igropancrarus (Retzius, I783) G ly phoraelius pellucidrs (Retzius, 1783) Nemotauliu: punctorolln earas (Retzius. l7ll3) Phacoptery brevipennr'.r (Curtis, 1834) Anobolia concentricc (Zetterstedt. 1840).4. rervosa (Curtis, 1834) Arctopora timaculara (Zetterstedt, 1840) Rhadicoleptus alpesris(kolenati, ltl48) Potamop hy la cingalarus (Stephens, 1837) P. latipennis (Curtis, 1834) P. nigricornis (Pictet, 1834) Stenophyla permistls McLachlan, 1895 M icropte rna lateralir (Stephens ) M. sequa McLachlat, Hydatophyla infumarru Mclachlan, 1865 H alesus digitans (Schrank. I 781 ) H. radratas (Cunis. 1834) H. tesse/atas (Rambur, 1842) Chaetoptery villosa (Fabricius, 1798) A n nitella ob scltrata (McLachlan, 1876) PHRYGANEIDAE Phryganea bipunctata Retzius, 1783 P. g/a,ldis Linnaeus, 1758 Agrypnid crassiconui (McLachlan, 1876) A. czerskyi (Martynov. 1924) A. obsoleta (Hagen,1864) A. pagetuna Curtis A. varia (Fabricius, 1793) Trichostegiq minor (Curtis, 1834) Semblis atrata (Gmelin, 1790) M M Litteratur Andersen. T The flight period of caddisflies (Trichoptera) on the Island of Osteroy. Western Norway. Fauna norv. Ser. B. 30:6368. Botosaneanu. L lnsecte... arhitecti si constructori sub apa. Editura Stiintifica. Bucuresti. 246 pp. Carlsson, B.C. 1979a. Caddis Flies (Trichoptera) in the River Angerin and in adjacent areasofthe Bothnian Sea. Fauna Norrl. 4:l b. Agrypnia crassicornis och A. czerskyi, tva fdr landet nya nattslaindor. Ent. Tidskr. l(x): Caddis Flies (l ns.:trichoptera) in coastalareas of the Gulf of Bothnia. /z: Miiller, K. (ed.). Coastal Research in the Gulf of Bothnia. Monographieae biol. 45: Forsslund, K.H Catalogus Inscctorum Succiae. Additamenta ad part II. Trichoptera. Opusc. Ent. t Forcslund. K.H. & Tjeder, B Catalogus Insectorum Sueciac. II. Trichoptera. Opusc. Ent. 7: 92 l0?. Gullcfors. B Flight movments of caddis flies (lns.: Trichoptcra) along the mouth part of a coastal stream in northern Sweden. Fauna Norrl. 3: 122. Cdthherg. A Die Jahrespcriodik der Trichopterenimagines in zwei Lapplindischen Bickcn. C)stcrreichs Fischerei 23(516): llll Trichopterernas flygaktivitet vid Ricklein. Zool. Revy 35(3): a. Nattslendor (Trichoptera) i MessaureomrA det. Norrbottens Natur 30( I ): b. Trichoptera och Plecoptera fran tva ljusfdllor vid sjriarna Skalka och Randijaur, nordvist om Jokkmokk. Ber. <ikol. Stat. Messaure 14; l17. Johnstone, G. W Stridulation by larval Hydropsychidae. Proc. R. ent. Soc. Lond. Ser. A..39: Macan, T. T A key to the adults of the British Trichoptera. Scient. Publs Freshwat. biol. Ass.28: l151. Malaise, R. l937. A new insccttrap. Ent. Tidskr. 5ti:

8 128 Bo Gullelbrs Malicky, H. l97ll. Trichoptcrcn Lichtfallenfinge im Gcbict von Ahisko (Schwcdisch I.appland) 1975/76. Fauna Norrl. 2: l Adas of [Juropean 'l richoptera. Series Ent. 24: Mendl, H. & Miiller. K Upstream and downstream flight movements of Amphinemura borealis (lns.: Plecoptera) compared by means of captures in scveral methods. Aquilo Scr. I9: l3. Morse, J. C. & Wallacc. I. D Athripsodes Billbcrg and Ccrclea Stcphcns, distinct gcncra of longhorned caddisflics (Trichoptera. [.cptoceridac). /n: Proc. ofthe First lnt. Symp. on'i'richoptera. Series Ent. l: Mosely. M. E The British Caddis Flies (Trichoptera). A Collector's Handbook. London. 320 pp. Miillcr, K Invcstigations on thc organic drifi in north Swcdish slrcams. Rcp. shurt Pap. Inst. Frcshwat. Rcs. Dntningholm 35: l33_ Stream drift as a chronobiological phenomenon in running water ecosystems. Ann. Rev. Ecol. Syst. 5: l0q The colonization cycle of freshwater insects. Oecologia (Berl. ) 52; Nybom, O List of Finnish Trichoptera. Fauna fenn. 6: l Nigra fair Finland nya artcr av Trichoptcra. Notul. snt. 60: Olsson. T. 197 I. Ljusfillefangst av Trichoptera rrch Plccoptera vid Rickleen Rapport fran Ricklel faltsratron 2l: l31 Umel Universilel. Otto, C Habitar, size and distribution of Scandinavian limnephilid caddisflies. Oikos 38: Pctcrscn. R. C. Jr & Pcterscn. L. B.M Miijiigit tcr spiras med nattsliindans nat. Forskning och Framstcg.7:3034. Solem. J. O. 197{1. Swarnring and habitat segregation in thc farnily Lcptoccridac (Trichoptera). Norw. J. Ent.25: Svcnsson, B. W Flight Pcriods. ovarian maturation and mating in Trichoptera at a south Swedish stream. Oikos 23: Population movements of adult 'frichoptera at a south Swedish stream. Oikos 25: Bland insekter iblekingska marker l: Virvelbaggar och nattsliindor. Blekinges Natur 1978: 66_ 92, Svcnsson. B. W. & Tjcdcr. B ChcckList of the Trichoptera of NorthWestern E.urope. Ent. scand. 6: 'lbbias, W Die Irichopteren der Lule Lappmark (Schweden). UVLichtfiinge am Stora Lulevatten. Enr. Z.'78: Dic Trichoptcrcn dcr Lulc Lappmark (Schwcdcn). II. Vcrzcinichs dcr artcn. Fundortc und Flugzcitcn. Ent. Z.'79: lichtfallcnfingc von K(ichcrflicgcn (Trichoptera) am Auslaufkanal der Wasserkraftanlage Messaure. Stora Lule Alv (Norrborten). Fauna Norrl. 4:112. Tobias, W. & Tobias. D Trichoptera Germanica. Bestimmungstafl erl fiir die deutschen K<therfl iegen. Teil I: Imagines. Cour. Forsch.,lnst. Senckenberg, Frankfurt a.m pp. Ulfstrand. S., Bcnthic animal communitics in Lapland strcams. C)ikos Suppl. l0: l Nattslilndorna (Trichoptera) vid en skansk biick. Fauna och Flora. Stockholm 6.1: 'Irichoptera from River Vindelelven in Swedish Lapland. A fouryear study based mainly on the use of lighttraps. Ent. Tidskr. 9l: 4G{r3. Stiljes Samlingsctikctter frjr Nordcns skalbaggar samt blanka etikcttcr for komplcttcringar. Nomenklatur enligt Calalogus Coleopterorum Fennoscandiae et Daniae (1960). Pris '100 kr per kollektion. TorErik Leiler S<irgirden Vallentuna Tel Entomologisk materiel, bl a nilar. etiketter. spdnnbriden, hivar. lampor och samlingslldor. Begar prislista. Hans Degler Mada Ascda Tel. 0474/5(X) 50 Kopes Nordstrrim, Wahlgrcn, Tullgren: Svenska fjiirilar. Stockholm (Nordisk familjeboks lrirlag) Gott skick. Mindre insektsskap med lador (till svenska dagfjiirilar). Tommy Bodell Tegelslagarevigen ,14 Kristianstad Tcl. 044/