Avfallshanteringen i Göteborgs Stad Kommunspecifik bilaga till A2020, Avfallsplan för Göteborgsregionen

Innehåll SAMMANFATTNING... 4 2. BAKGRUND... 5 2.1 SYFTE... 5 2.2 BEFOLKNING OCH BEBYGGELSE... 5 2.3 ORGANISATION OCH INFRASTRUKTUR... 6 2.4 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 3. LOKALA MÅL, POLICIES OCH PLANER... 8 3.1 ÖVRIGA STYRDOKUMENT I KOMMUNEN... 8 4. NULÄGESANALYS OCH MÅLUPPFYLLELSE...12 4.1 TRYGGT FÖR MÄNNISKA OCH MILJÖ...12 4.1.1 Avfallsminimering och återanvändning...12 4.1.2 Resurshushållning...14 4.1.3 Miljöpåverkan...18 4.2 GOD SÄKERHET OCH ARBETSMILJÖ...21 4.3 KOSTNADSEFFEKTIV AVFALLSHANTERING...22 4.4 GOD SERVICE...23 4.5 ROBUST AVFALLSHANTERING...24 5. VERKSAMHETSAVFALL OCH SLAM...25 5.1 VERKSAMHETSAVFALL...25 5.2 SLAM...25 6. BILAGOR TILL DEN KOMMUNSPECIFIKA BILAGAN...27 6.1 LÄSANVISNING TILL BILAGA 1, AVFALLSMÄNGDER...27 6.2 LÄSANVISNING TILL BILAGA 2, ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL...27

Sammanfattning Göteborgs Stad har, liksom alla kommuner, lagstadgad skyldighet att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. För att beskriva hur detta ska gå till upprättar kommunerna en renhållningsordning som innefattar avfallsplan och avfallsföreskrifter. Utöver ansvaret att ta hand om avfall från hushåll och därmed jämförligt avfall har kommunerna ett planeringsansvar för det verksamhetsavfall som uppstår i kommunen. För att fullt ut kunna ta planeringsansvaret för verksamhetsavfallet krävs tillgång till tillförlitlig statistik, något som har visat sig vara svårt för kommunerna att få fram. I en nyligen genomförd utredning har en grov uppskattning av uppkomna mängder verksamhetsavfall i Göteborgs kommun genomförts. Utifrån detta underlag har bedömningen gjorts att det inte är möjligt att sätta upp uppföljningsbara mål för verksamhetsavfallet. Däremot är många av målen som satts upp i planen relevanta också för verksamhetsavfallet. Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, har på uppdrag av, och tillsammans med, sina 13 medlemskommuner tagit fram en regional avfallsplan, med mål för avfallshanteringen, som sträcker sig till år 2020. Den regionala avfallsplanen inklusive denna kommunspecifika bilaga kommer att utgöra Göteborgs Stads avfallsplan. Den kommunspecifika bilagan innehåller nuläget för målen och en beskrivning av Göteborgs Stads specifika förutsättningar för avfallshanteringen. Den regionala avfallsplanen följer inriktning i stadens befintliga måldokument med koppling till avfallsområdet: Göteborg Stads budget, de lokala miljömålen och Kretsloppsplanen från 2003, som omfattar den tidigare avfallsplanen. I Göteborg bor idag cirka 513 750 invånare (31 december 2010). Under de senaste tio åren har antalet boende i Göteborg ökat stadigt, en trend som enligt stadens beräkningar kommer att hålla i sig även under de kommande åren. År 2025 beräknas invånarantalet i Göteborg ha ökat till 592 900. Infrastrukturen för avfallshantering i Göteborg omfattar insamling, sortering och behandling av avfall. Drygt 200 000 ton hushållsavfall samlas in per år i staden. Till detta kommer en betydande mängd verksamhetsavfall drygt 200 000 ton. Göteborgs Stads avfallsverksamhet finansieras genom avfallstaxan, som betalas av fastighetsägarna. Viktbaserad taxa införs successivt i Göteborg. Den regionala avfallsplanen innehållet fem målområden: Tryggt för människa och miljö God säkerhet och arbetsmiljö Kostnadseffektiv avfallshantering God service Robust avfallshantering 4

Varje delområde består av ett eller flera detaljerade mål med uppföljningsmått. För vissa av målen behövs metodutveckling för att de ska kunna följas upp med föreslagna nyckeltal. Metodutveckling fordras framförallt för målområdet Robust avfallshantering. 2. Bakgrund 2.1 Syfte Göteborgs Stad har lagstadgad skyldighet, enligt Miljöbalken, att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. För att beskriva hur detta ska gå till upprättar kommunerna en renhållningsordning som innefattar avfallsplan och avfallsföreskrifter. Kretsloppsplanen från 2003 utgör den tidigare avfallsplanen för Göteborgs Stad, och utgör tillsammans med avfallsföreskrifterna från 2003 uppdaterade 2010 den hittills gällande renhållningsordningen. Avfallshanteringen lyder under lagstiftning i miljöbalken och avfallsförordningen samt under de lokala föreskrifterna för Göteborgs Stad. Utöver ansvaret att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, har kommunerna ett planeringsansvar för verksamhetsavfallet som uppstår i kommunen.göteborgsregionens kommunalförbund, GR, har på uppdrag av, och tillsammans med, sina 13 medlemskommun tagit fram en regional avfallsplan som sträcker sig till år 2020. Den kommunspecifika bilagan syftar till att komplettera den regionala planen med mera detaljer för Göteborgs Stad, så att den uppfyller kraven i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om vad en kommunal avfallsplan skall innehålla. Med bilagan uppfylls lagkravet. Här återfinns bland annat en detaljerad förteckning över anläggningar för avfallshantering i Göteborgs Stad och uppgifter om avfallsmängder. I bilagan presenteras också ett nuläge för målen och kopplingen mellan planens mål och andra styrdokument i Göteborgs Stad. Den regionala avfallsplanen inklusive Göteborgs Stads kommunspecifika bilaga kommer att utgöra Göteborgs Stads avfallsplan. Parallellt sker en revision av avfallsföreskrifterna. Bilagan beskriver också kopplingen mellan målen i A2020 och andra lokala mål och planer för Göteborgs Stad, samt beskriver nuläget för målen för Göteborgs Stad. Basåret för målen i planen är 2008. 2.2 Befolkning och bebyggelse I Göteborg bor idag cirka 513 750 invånare (31 december 2010). Under de senaste tio åren har antalet boende i Göteborg ökat stadigt, en trend som enligt stadens beräkningar kommer att hålla i sig även under de kommande åren (figur 1). År 2025 beräknas invånarantalet i Göteborg ha ökat till 592 900. Stadens dagbefolkning är dock betydligt större än det faktiska invånarantalet då nettoinpendlingen till Göteborg är drygt 60 000 personer varje dag (december 2008). 5

antal invånare Befolkningsutveckling i Göteborg 650 000 600 000 550 000 500 000 450 000 1998 2003 2008 2013 2018 2023 2028 utveckling 2000-2010 prognos 2011-2025 Figur 1. Invånarantal i Göteborgs Stad den 31 dec. För åren 2011 2025 avser siffrorna uppskattningar enligt prognos från stadskansliet i Göteborgs Stad (Perspektiv Göteborg 2-2010). Majoriteten av invånarna i Göteborg bor i flerbostadshus, år 2010 fanns cirka 79 procent av stadens hushåll i flerbostadshus medan övriga invånare bor i en- eller tvåfamiljshus (tabell 1). I staden finns även knappt 2 500 fritidshus. Tabell 1. Boendeformer i Göteborgs Stad (31 dec). Boendeformer, antal: 2007 2008 2009 2010 Hushåll i en- och tvåfamiljshus 53 695 54 166 54 566 54 840 Hushåll i flerfamiljshus 195 971 196 959 199 170 200 281 Fritidshus 2 531 2 491 2 451 2 446 2.3 Organisation och infrastruktur Kretsloppsnämnden i Göteborgs Stad ansvarar för den långsiktiga planeringen av stadens VA- och avfallshantering och har i uppdrag att fullgöra kommunens skyldigheter avseende insamling och behandling av hushållsavfall och har även rollen som huvudman för vattenförsörjning och avloppshantering. Inom nämndens ansvarsområde ligger också att ge förslag till taxor och att uppbära avgifter för avfalls- och VA-tjänster, att bidra med information och kundservice samt att säkerställa att tillräckliga skyddsåtgärder vidtas vid de nedlagda deponier som faller inom kommunens ansvar. Infrastrukturen för avfallshantering i Göteborg omfattar insamling, sortering och behandling av avfall. Drygt 200 000 ton hushållsavfall samlas in per år i staden. Till detta kommer en betydande mängd verksamhetsavfall. I en nyligen genomförd utredning uppskattades mängden verksamhetsavfall år 2009 till cirka 200 000 ton. 6

Insamling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall sker idag med cirka 80 insamlingsfordon i sju geografiska områden. För slam, mobil sopsug och farligt avfall 1 sker hämtningen med hela staden som geografiskt område. Grovavfall samlas in dels genom fastighetsnära insamling där kunden betalar för en budad hämtning, dels på stadens sex återvinningscentraler. Insamling av farligt avfall samt elektriskt och elektroniskt avfall sker i Göteborg med hjälp av flera olika system. Sådant avfall kan lämnas vid miljöstationer, särskilda insamlingsställen i butiker (Samlaren), på återvinningscentralerna eller till (den heter väl det?) Farligt avfall-bilen. I Göteborg finns dessutom 80 miljöstationer i bostadsföretags regi i särskilt utrustade och anpassade miljörum. Insamling av förpackningar och tidningar sker idag på cirka 340 återvinningsplatser i staden (lokaliseringen av samtliga platser finns listade på Göteborgs Stads hemsida). Alla fastighetsägare och restauranger har idag möjlighet att välja abonnemang med separat insamling av matavfall. Under 2011 skickas matavfallet till rötningsanläggningar i Borås, Jönköping och Trollhättan för produktion av biogas. Brännbart hushållsavfall från kärl och säck 2 och brännbart grovavfall från Göteborgs hushåll förbränns i avfallskraftvärmeverket vid Sävenäs. Ur den slagg som bildas vid förbränningen sorteras metaller ut för återvinning medan övrigt används som konstruktionsmaterial på deponier. Aska och slam från förbränningsprocessen deponeras på Tagene avfallsdeponi. På Tagene deponeras förutom förbränningsrester även industrislam, obrännbart avfall och asbest. Slam som hämtas från enskilda avlopp och fettavskiljare transporteras till Ryaverket eller påsläppspunkt på avloppsnätet och rötas tillsammans med övrigt avloppsslam. 1 Exkl södra skärgården 2 Den del av hushållsavfallet som samlas in i kärl och säck och skickas till förbränning. I detta inkluderas inte avfall som sorterats ut som matavfall, grovavfall, farligt avfall, elavfall eller förpackningar och tidningar. 7

2.4 Ekonomiska förutsättningar Göteborgs Stads avfallsansvar finansieras genom avfallstaxan, som betalas av fastighetsägarna. Kommunen strävar efter en så jämn taxeutveckling som möjligt utifrån de ekonomiska förutsättningar som föreligger. Eventuella överskott betalas tillbaka till taxekollektivet genom oförändrade eller sänkta taxor för kommande år. Viktbaserad taxa införs successivt i Göteborg. Det innebär att avfallet vägs och abonnenterna betalar en fast abonnemangsavgift och en rörlig viktavgift för det brännbara hushållsavfallet från kärl och säck. I det första testområdet, Askim, infördes viktbaserad taxa 2010. Under 2012 planeras hela staden ha övergått till vikttaxa (exklusive Södra skärgården). När viktbaserad taxa är infört i hela Göteborg kommer avfallsmängder (tillika kostnader för förbränning) och taxeintäkter att korrelera. Hur stor del av avgiften som ska vara fast (abonnemang) och rörlig (viktavgift) påverkar sedan såväl incitament till att minska mängden avfall som skickas till förbränning, som stabiliteten i kostnadstäckningen. Vid en hög rörlig kostnad, riskerar man att inte kunna täcka fasta kostnader vid minskade avfallsmängder. Vad gäller omhändertagandet av annat avfall än avfall från hushåll så råder fri konkurrens mellan olika transportörer och avfallsmottagare. 3. Lokala mål, policies och planer 3.1 Övriga styrdokument i kommunen Den regionala avfallsplanen följer inriktningen i stadens måldokument med koppling till avfallsområdet: Göteborg Stads budget, de lokala miljömålen och Kretsloppsplanen från 2003 som omfattar den tidigare avfallsplanen. Budgeten innehåller flera prioriterade mål där det finns kopplingar till målen i A2020. Följande prioriterade mål har tydligast samband med A2020: El-effektiviteten ska öka Förbrukningen av fossila bränslen ska minska Resurshushållningen inom avfallshanteringen i Göteborg ska öka Många människor söker bostad, därför ska det byggas 2 000 nya bostäder under 2011. Målen i A2020 och de prioriterade målen i budgeten stödjer varandra. Miljökvalitetsmålen beskriver ett önskat miljötillstånd i Göteborg. Tillsammans konkretiserar de en ekologisk hållbar utveckling i Göteborg och möjliggör ett helhetsgrepp på stadens miljöarbete. Hittills har kommunfullmäktige antagit 11 av 12 lokala mål. Den regionala avfallsplanen A2020 följer inriktningen i målen. I det lokala miljömålet för God bebyggd miljö finns ett delmål för avfall. Detta mål kommer att antas av kommunfullmäktige under 2011. Framtagandet av förslaget till mål för God bebyggd 8

miljö har skett parallellt med framtagandet av A2020. Förslaget och A2020 har stämts av mot varandra och följer samma inriktning. I tabell 2 sammanfattas hur miljökvalitetsmålen påverkas av de mål som fastställts i A2020. Tabellen visar i vilken riktning (positiv eller negativ) som avfallsplanens mål påverkar respektive miljökvalitetsmål. Vissa av miljökvalitetsmålen berörs främst indirekt genom påverkan på något av de övriga, som exempel påverkas Levande sjöar och vattendrag av målen om bland annat försurning, övergödning och giftfri miljö. Sådan indirekt påverkan är i tabellen markerat med ett litet plus- respektive minustecken. Delmål för miljökvalitetsmålen redovisas inte i tabellen, med undantag för det delmål inom God bebyggd miljö som handlar specifikt om avfall. Målen i A2020 följer inriktningen från Kretsloppsplanen som beslutades 2003, framförallt gäller det målen inom det övergripande målet Tryggt för människa och miljö. Kretsloppsnämndens ambition har varit att införliva målen i A2020 i en ny Kretsloppsplan. Det fortsatta arbetet med en sådan kommer att avgöras av hur stadens framtida organisation inom kretsloppsområdet kommer att utformas. 9

Mängden hushållsavfall per person ska år 2020 vara lägre än år 2008. Andelen material som samlas in för materialåtervinning ska öka och resultera i en materialkvalitet som kan ersätta jungfruliga material. Mängden producentansvarsmaterial i det brännbara avfallet ska minst halveras. Minst 50 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas omhand så att växtnäringen utnyttjas. Allt separat insamlat matavfall ska gå till biogasproduktion. Energikvalitet och exergimängd ska öka per avfallsmängd. Energiåtgång, mängden fossila CO2-utsläpp, NOX och partiklar per insamlad mängd hushållsavfall ska minska. Med avseende på CO2 ska minskningen i insamlingsledet vara minst 30 %. Mängden elavfall respektive farligt avfall i det brännbara avfallet ska minst halveras. Nedlagda deponier ska inte medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Antalet arbetsskador ska minska till maximalt samma nivå som riksgenomsnittet för samtliga branscher i Sverige. Antalet olyckor inom avfallshanteringen med tredje person inblandad ska minst halveras. Avfallshanteringen ska utföras med hög kvalitet i förhållande till kostnad. Minst 90 % av hushållen är nöjda med avfallshanteringen. Rätt kompetens och jämn åldersfördelning. Utveckla och tillvarata ny kunskap för att bibehålla en modern avfallshantering. Avfallshanteringen ska beaktas i alla skeden av stadsplaneringsprocessen. Behandlings- och hanteringskapaciteten i avfallssystemen, inklusive förorenade massor ska vara säkrade. Hög beredskap och kompetens för riskoch krishantering. Planer för att klimatanpassa tillståndspliktiga anläggningar ska vara klara år 2015. Tabell 2. Förhållande mellan målen i A2020 och Göteborgs Stads lokala miljökvalitetsmål. Tabellen visar i vilken riktning (positiv eller negativ) som avfallsplanens mål påverkar respektive miljökvalitetsmål. Indirekt påverkan är markerad med litet plus- resp. minustecken. Avfallsplanens mål Göteborgs Stads lokala miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2050 har Göteborg en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid. 2. Frisk luft Luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär. 3. Bara naturlig försurning Det sura nedfallet och försurande effekter av skogsmarkens användning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. 4. Giftfri miljö Göteborg ska vara så giftfritt att inte människor eller miljö påverkas negativt. 5. Ingen övergödning Utsläppen av gödande ämnen i mark och vatten i Göteborg ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 6. Levande sjöar och vattendrag Sjöars och vattendrags biologiska, ekologiska, sociala och kulturhistoriska värden skall bevaras samtidigt som råvattentillgången säkerställs. 7. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet bidrar till goda livsmiljöer för människor, djur och växter, samt utgör ett + 1 + 2 + 2 + 3 + 3 + + + + 4 + 1 + 2 + 2 + 5 + + + 4 + 1 + 2 + 2 +/- 6 + + + 4 + 1 +/- 8 + + + + + + 1 +/- 6 + + + 4 + + + + + + + + + + + + + + + + + + 10

säker och hållbart dricksvatten för enskild vattenförsörjning i Göteborg 2020. 8. Hav i balans samt levande kust och skärgård Kust och hav i Göteborg ska 2015 ha goda förutsättningar för rik biologisk mångfald och ha god tillgänglighet för rekreation. 9. Ett rikt odlingslandskap och myllrande våtmarker Natur-, kultur- och sociala värden i Göteborgs odlingslandskap och våtmarker bevaras och utvecklas samtidigt som produktionsförmågan behålls. 10. Levande skogar Kulturmiljö- och sociala värden samt biologisk mångfald ska värnas och utvecklas samtidigt som den biologiska produktionen upprätthålls. 11. God bebyggd miljö (målet är ett förslag och ännu inte beslutat) Den bebyggda miljön i Göteborgs Stad skall bidra till en god livsmiljö där resurser nyttjas på ett hållbart sätt. + + + + + + + + + + + + + + + 7 + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + Bland delmålen: Mängden hushållsavfall som uppstår per invånare år 2020 ska vara lägre än år 2008, 453 kg/person, och resurserna i avfallet ska tas tillvara i så hög grad som möjligt, samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. 12. Ett rikt växt- och djurliv Göteborg ska ha ett attraktivt och varierat landskap med en bevarad mångfald av djur + + + + + + + + + + + och växter. 1. Minskade mängder avfall bidrar till lägre emissioner, den största minskningen beror på lägre nyproduktion av varor. Behovet av behandling och transport minskar också men dessa faktorer har betydligt mindre påverkan på utsläppen än nyproduktion av varor i detta sammanhang. 2. En högre återvinningsgrad minskar användningen av jungfruliga material samt mängden avfall som förbränns. Hur stor den positiva effekten blir varierar mellan olika typer av material, icke förnybara material såsom plast och metaller ger de största miljövinsterna. Ökande transporter för insamling har i sammanhanget en liten påverkan på utsläppen. 3. Producerad biogas samt el och värme kan ersätta andra energiformer som har större klimatpåverkan. En övergång från kompostering till rötning leder dessutom till minskade metanutsläpp. 4. Kan minska transportsträckor och därmed utsläpp kopplade till transporter. 5. Vid förbränning av matavfall släpps det ut NOx vilket inte sker vid produktion av biogas. Om den producerade biogasen används som fordonsbränsle blir utsläppen av NO X lägre än vid förbränning på grund av minskade utsläpp från användning av diesel. 6. Rötning av matavfall medför lägre utsläpp av försurande och övergödande ämnen än vad kompostering gör, i förhållande till förbränning blir utsläppen dock högre. Förändringarna motsvarar en liten andel (< 1 %) av de totala emissionerna av försurande respektive övergödande ämnen i Sverige. 7. Spridning av slam/kompost kan bidra till jordförbättring genom tillförsel av organiskt material. Källa 1-7: Systemstudie avfall, Profu 8. Det kan finnas risk för giftspridning lokalt men i ett globalt perspektiv kan giftspridningen minska pga att konstgödsel med sämre kvalitet (högre halt Cd) inte behöver användas i så stor utsträckning. 11

4. Nulägesanalys och måluppfyllelse Syftet med nuläget är att visa hur Göteborg ligger till i måluppfyllelse i förhållande till målen i A2020. För vissa av målen behövs metodutveckling för att de ska kunna följas upp med föreslagna nyckeltal. Metodutveckling behövs framförallt för målen för Robust avfallshantering. Eftersom planen ännu inte är antagen i regionens samtliga kommunfullmäktige har någon regional uppföljning inte genomförts. I samband med den kommer metodutveckling att genomföras. Nedan presenteras nuläget för målen under respektive övergripande målområde: Tryggt för människa och miljö, Kostnadseffektiv avfallshantering, God säkerhet och arbetsmiljö, God service och Robust avfallshantering. I nyckeltalstabellen i slutet av dokumentet har samtliga tillgängliga nyckeltal samlats, under respektive rubrik. Basåret för målen är 2008, om inget annat anges. Nedan presenteras samtliga mål tillsammans med en beskrivning av nuläget utifrån nyckeltalen. 4.1 Tryggt för människa och miljö 4.1.1 Avfallsminimering och återanvändning Nedan följer nuläget för det mål i planen som syftar till minskade avfallsmängder. Mål År 2020 ska hushållsavfallsmängderna per person i regionen vara lägre än år 2008 (jämfört med basåret 2008). Nuläge Avfallsmängdutvecklingen har historiskt sett följt konjunkturen: vid högkonjunktur genereras större mängder än under lågkonjunktur. Detta samband är inte förenligt med hållbar utveckling och i ett längre perspektiv måste det helt brytas. Scenarier som har gjorts för Göteborg fram till år 2050 pekar på att mängderna kommer att öka dramatiskt framöver, om ingenting görs. Tre nyckeltal ska användas för att följa upp målet. Två av dessa redovisas nedan. För det tredje, som ska följa upp avfallsmängdens koppling till konjunktur, finns ännu inget lämpligt nyckeltal, så metodutveckling krävs. Nyckeltalen ska tillsammans ge en bild av avfallsmängdens utveckling jämfört med konjunkturen. Vad gäller nyckeltalet Hushållsavfallsmängden per invånare i förhållande till disponibel inkomst, så redovisas statistik över disponibel inkomst på regionnivå. I dagsläget finns statistik tillgänglig för åren 2000 2008. Även för uppföljning av detta nyckeltal behövs viss metodutveckling och tillgång till statistik på kommunnivå. Basåret för målet är 2008 och målet är uppnått om det 2020 genereras mindre än 453 kilo hushållsavfall per invånare. 12

mängd avfall (kg/inv) Mängd hushållsavfall per person och år: I hushållsavfallsmängderna inkluderas brännbart hushållsavfall från kärl och säck, matavfall, grovavfall, elavfall, förpackningar och tidningar samt farligt avfall. Hushållsavfallsmängderna per invånare har under perioden 2008 till 2010 minskat med cirka 7 procent. Det brännbara hushållsavfallet har minskat med 9 procent under perioden och matavfallet har ökat med drygt 3 procent. Minskningen under 2008 2009 följer konjunkturnedgången. Däremot sågs ingen ökning av mängderna under 2010, vilket förväntades när konjunkturen åter vände uppåt. Sett över en tioårsperiod, från år 2000 till 2010, har den insamlade avfallsmängden per invånare i Göteborg ökat med drygt 4 procent. På grund av den ökande befolkningsmängden har dock de totala avfallsmängderna i staden under perioden 2000 2010 ökat med nästan 15 procent. I figur 2 framgår alla avfallsslagen i kg per invånare under perioden 2000 2010. Hushållsavfall per person i Göteborgs Stad 2000-2010 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 år Farligt avfall (exkl. el) Förpackningar och tidningar Elavfall Grovavfall Matavfall Brännbart hushållsavfall från kärl och säck Figur 2. Mängd hushållsavfall per person och år i Göteborgs Stad. I figuren ingår ej flytande avfall såsom slam från latrintankar och fettavskiljare. Hushållsavfallsmängd per invånare i förhållande till disponibel inkomst: I Västra Götalandsregionen genererades år 2008 3 2,7 kg avfall/invånare och per 1 000 kronor disponibel inkomst 4. Sedan 2005 har mängden avfall per invånare och disponibel tusenlapp minskat med 16 procent. För perioden 2000 2008 har en nedgång skett med 22 procent. 3 http://www.scb.se/pages/tableandchart 257253.aspx 4 Total mängd hushållsavfall/invånarantal)/disponibel inkomst, löpande priser 13

Andel avfall insamlat för materialåtervinning (%) 4.1.2 Resurshushållning Nedan följer nuläget för de fyra mål i planen som syftar till ökad resurshushållning i avfallshanteringen. Mål Andelen material som samlas in för materialåtervinning ska öka och resultera i en materialkvalitet som kan ersätta jungfruliga material (jämfört med basåret 2008). Nuläge Målet ska följas upp med tre nyckeltal, varav nuläget för två redovisas nedan. Det tredje nyckeltalet är tänkt att visa hur mycket som materialåtervinns av det som samlas in. I dagsläget finns inget nuläge för ett sådant nyckeltal. Det kan följas upp på nationell nivå men ännu inte på lokal nivå. Metodutveckling behövs. Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling: År 2010 behandlades cirka 29 procent av det hushållsavfall som uppkommer i Göteborg genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling (figur 3). Trots att denna siffra har varit relativt konstant under de senaste sex åren har de inbördes förhållandena mellan olika materialslag förändrats, främst genom ökande andel matavfall till biologisk behandling och minskande andel insamlade tidningar. Andel hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Mat- och trädgårdsavfall Grovavfall Förpackningar och tidningar Figur 3. Andel (i %) av de totala mängderna hushållsavfall som behandlas genom materialåtervinning, inkluderar även biologisk behandling av mat- och trädgårdsavfall. 14

mängd (ton) Mängd insamlat producentansvarsmaterial och övrigt material till materialåtervinning: Alla fraktioner utom tidningspapper har haft en ökande trend 2000 2010. Tidningspappret skiljer ut sig med en minskande trend från 2007 till 2010 (figur 4). I Göteborg har insamlingen av tidningar minskat med cirka 23 procent mellan 2007 och 2010. Förklaringen till att mängderna minskat ligger i att en mindre mängd tidningar satts på marknaden till följd av lågkonjunkturen och troligen också på grund av att fler väljer att läsa nyheter elektroniskt, via nyhetstidningarnas webbsidor. Återvinningsgraden, det vill säga andelen insamlat av mängden som satts på den svenska marknaden, för tidningar har dock ökat varje år och var år 2009 uppe i 91 procent. Insamlade mängder återvinningsmaterial 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Glas Tidningspapper Kartong och wellpapp* Metall Plast** Matavfall Grovavfall 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 år Figur 4. Insamlade mängder av återvinningsmaterial inom Göteborg under perioden 2000 2010. * I kategorin kartong och wellpapp ingår from 2006 endast material från hushåll. ** I kategorin hårdplast ingår from 2009 även mjukplast. Mål Mängden producentansvarsmaterial i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras jämfört med 2008 (jämfört med basåret 2008). Nuläge Detta mål följs upp med ett nyckeltal som baseras på årliga plockanalyser 5. Sedan år 2004 har plockanalyser årligen genomförts på avfall från sex olika återkommande områden i Göteborg. Andel och mängd producentansvarsmaterial i det brännbara hushållsavfallet: Resultaten från plockanalyserna visar att den vanliga soppåsen fortfarande till stor del utgörs av material som egentligen ska sorteras ut för materialåtervinning. Andelen 5 Ett sätt att analysera avfallets sammansättning. Ett slumpmässigt urval av sopbilens avfallslass töms ut och sorteras i olika avfallsslag. Efter vägning av respektive avfallsslag, fastställs andelen av detta avfall i hela avfallsströmmen. 15

andel matavfall som behandlas biologiskt (%) matavfall samt förpackningar och tidningar har ökat något under perioden 2005 2010 och utgör år 2010 vardera drygt 30 procent av vad som slängs i det brännbara hushållsavfallet (kärl och säck). Mål Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska tas omhand så att växtnäringen utnyttjas. Allt separat insamlat matavfall ska gå till biogasproduktion (jämfört med basåret 2008). Nuläge Målet ska följas upp med tre nyckeltal, varav nuläget för två presenteras nedan. Det tredje nyckeltalet, som ska visa hur stor andel fosfor i insamlat matavfall som ersätter konstgödning, finns det i dagsläget inget nuläge för, metodutveckling krävs. Andel matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling: År 2010 samlades 11 700 ton matavfall in till biologisk behandling, vilket utgör 23 procent 6 av den beräknat uppkomna mängden för 2010 (figur 5). Fram till slutet av september 2010 komposterades allt matavfall på anläggningen i Marieholm. Efter det stängdes komposteringsanläggningen och en förbehandlingsanläggning började byggas. Under 2011 kommer matavfallet att skickas till rötningsanläggningar i Borås, Jönköping och Trollhättan för produktion av biogas. Biologisk behandling av matavfall 50 40 30 20 10 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Figur 5. Andel matavfall till biologisk behandling. I slutet av 2010 var 28 procent av hämtställena anslutna till matavfallsinsamling. 6 Den totalt uppkomna mängden matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker är beräknad utifrån att varje invånare genererar 125 kg/år. 16

Andel och mängd biologiskt avfall i det brännbara hushållsavfallet, Resultaten från plockanalyserna visar att den vanliga soppåsen fortfarande till stor del utgörs av material som ska sorteras ut för materialåtervinning. Fraktionen matavfall har ökat något under perioden 2005 2010 och utgör drygt 30 procent av vad som slängs i det brännbara hushållsavfallet (kärl och säck). Mål Energikvalitet och exergimängd (energi av högsta möjliga energikvalitet främst el och bio- eller syntesgas) ska öka per avfallsmängd (jämfört med basåret 2008). Nuläge För uppföljning av detta mål finns två nyckeltal. För båda presenteras ett nuläge nedan. I dagsläget är uppföljningen baserad på uppskattade siffror eftersom det exakta energivärdet, liksom slagghalt i hushållsavfall, i jämförelse med övrigt avfall som förbränns vid Sävenäs inte är känt. Metodutveckling behövs för att öka kvaliteten i uppföljningen av detta mål. Producerad mängd energi i form av gas, elkraft och värme, både totalt och per mängd hushållsavfall som behandlas med termiska och biologiska processer: I avfallskraftvärmeverket vid Sävenäs utvinns energi i form av fjärrvärme och elkraft ur brännbart hushållsavfall från Göteborg. En del energi används på den egna anläggningen och en del kyls bort men den största andelen går ut på el- respektive fjärrvärmenätet. Då avfallsmängderna minskade något under de senaste åren sjönk även de totala eloch fjärrvärmeleveranserna från avfallsförbränning (tabell 3). Producerad mängd el per ton avfall har sjunkigt något under de senaste åren (2007 2010) och det beror på sämre energiinnehåll i inkommande avfall (tabell 3). När avfallsmängderna minskat har konkurrensen om avfallet hårdnat och det har inneburit sämre avfallskvalitet, något som fler anläggningar runt om i Sverige har märkt av. Den kraftigare nedgången under 2010 beror dels på att en av turbinerna har renoverats, dels på att avfallet frusit under den stränga vintern och därmed haft sämre energivärde. Hushållsavfall har generellt sett ett något lägre energivärde än verksamhetsavfall, så eloch värmeleveransen per ton uppskattas vara något lägre än vad som redovisas nedan. Tabell 3. Energiutvinning från förbränning av hushållsavfall från Göteborg i Sävenäs anläggning. År 2006 2007 2008 2009 2010 Elproduktion (MWh/ton avfall) 0,47 0,53 0,52 0,51 0,41 Värmeproduktion (MWh/ton 2,8 2,7 2,7 2,7 2,7 avfall) Elproduktion (GWh/år) 70 81 77 73 58 Värmeproduktion (GWh/år) 415 412 404 382 376 2682 ton matavfall från Göteborg gick till biogasproduktion under slutet av 2010. Exakt vilken mängd biogas detta genererade kan tyvärr inte redovisas. 17

mängd (ton) Slagg per ton förbränt avfall (i juli månad). Genom att minska mängderna obrännbart material i avfallet som förbränns kan effektiviteten i förbränningen öka. Avfallets innehåll av obrännbart material liksom vattenhalten påverkar slagghalten. Slagghalten har sjunkit något jämfört med 2009, från 185 kg per ton avfall år 2009 till 180 kg per ton år 2010. Hittills har slagg per ton avfall i juli månad använts för att visa på slagghalt i hushållsavfallet. Under juli månad har tidigare mest hushållsavfall förbränts på Sävenäs. I och med en ökad import av avfall är det inte längre säkert att denna siffra är representativ för kommunens och regionens hushållsavfall. Denna fråga måste utredas vidare och eventuella alternativa nyckeltal tas fram. 4.1.3 Miljöpåverkan Nedan följer nuläget för de tre mål i planen som syftar till att minska miljöpåverkan av avfallshanteringen. Mål Mängden elavfall respektive farligt avfall i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras (jämfört med basåret 2008). Nuläge Detta mål ska följas upp med tre nyckeltal som kompletterar varandra, varav två redovisas nedan. För det tredje nyckeltalet, som ska visa hur stor andel av kommuninvånarna som sorterar ut och lämnar på rätt ställe, finns det idag inget nuläge, så metodutveckling krävs. Insamlad mängd farligt avfall inkl elavfall, totalt och per invånare Under de senaste tio åren har mängden separat insamlat farligt avfall inklusive elavfall drygt tredubblats (figur 6). Insamlade mängder farligt avfall 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Elavfall Farligt avfall exkl. el Figur 6. Insamlade mängder farligt avfall. Insamlingsmängderna per invånare av farligt avfall har minskat, och följer därmed trender för övriga avfallsslag, från 2,2 kg år 2008 till 1,8 kg år 2010. Elavfallsinsamlingen per invånare har minskat från 10,8 kg år 2008 till 10,4 kg år 2010. 18

Kvarvarande mängd farligt avfall och elavfall i hushållens brännbara avfall I plockanalyser som genomfördes under 2010 innehöll det undersökta brännbara hushållsavfallet från kärl och säck i medeltal 0,2 procent farligt avfall och 0,9 procent elavfall. Omräknat till mängder innebär det att cirka 240 ton farligt avfall och 1 100 ton elavfall under året hamnade i det brännbara hushållsavfallet från kärl och säck. För basåret 2008 visade plockanalyserna att 0,2 procent av det brännbara hushållsavfallet bestod av farligt avfall, vilket omräknat till mängder motsvarar cirka 260 ton. Motsvarande siffror för elavfall var 0,6 procent och cirka 770 ton. Mål Energiåtgång, mängden fossilt CO 2 -utsläpp, NO X och partiklar per insamlad mängd hushållsavfall ska minska. Med avseende på CO 2 ska minskningen i insamlingsledet vara minst 30 procent (jämfört med basåret 2008). Nuläge Detta mål inkluderar energiåtgång och utsläpp från den del av avfallssystemet som hanterar hushållsavfall, både insamling och behandling. För att målet ska kunna följas upp på ett bra sätt krävs att fler parametrar följs upp, exempelvis koldioxidekvivalenter. Nedan presenteras det som finns tillgängligt i dagsläget: energiåtgång och CO2 utsläpp vid insamling. För övriga parametrar, liksom för att följa upp hela avfallssystemet, krävs metodutveckling. Utsläpp av fossilt CO 2, NO x och partiklar per insamlad mängd avfall I genomsnitt släpptes det ut 14,3 kg koldioxid per ton insamlat avfall år 2010 (tabell 4). Det är en ökning jämfört med förra året då siffran låg på 13,7 kg koldioxid per ton insamlat avfall. Anledningen till att koldioxidutsläppen har ökat per insamlat ton avfall är att avfallsmängderna minskat mer än körsträckan. Andelen förnybart bränsle i fordonsflottan har däremot ökat. Tabell 4. Koldioxidutsläpp vid insamling av hushållsavfall (brännbart hushållsavfall från kärl och säck, bio-, grovavfall samt slam). Utsläpp av CO 2 vid insamling av hushållsavfall 2007 2008 2009 2010 Mängd fossilt CO 2 (kg/ton avfall) 7,5 9,3 8,7 7,3 Mängd icke fossilt CO 2 (kg/ton avfall) 3,7 4,3 5 7 Total mängd CO 2 (kg/ton avfall) 11,2 13,6 13,7 14,3 Andel förnybara drivmedel (%) 33,3 31,5 36,4 49 Energiåtgång per insamlad mängd avfall Energiåtgången i avfallstransporterna har under de senaste åren ökat på grund av minskade avfallsmängder (tabell 5). Tabell 5. Energiåtgång vid insamling av hushållsavfall (brännbart hushållsavfall från kärl och säck, bio-, grovavfall samt slam). Energiåtgång vid insamling av hushållsavfall 2007 2008 2009 2010 Energiåtgång (kwh/ton avfall) 47,7 57,7 57,0 59 19

Mål Nedlagda deponier i regionen ska inte medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Nuläge Målet ska följas upp med ett nyckeltal, som presenteras nedan. En nedlagd deponi räknas som en pågående miljöfarlig verksamhet, och ansvaret har antingen den som tagit emot avfallet eller nuvarande markägare. Behovet av efterkontroll och skyddsåtgärder beror på vilka avfallsslag som deponerats, hur föroreningar kan spridas och hur skyddsvärd omgivningen är. I Göteborgs Stad är det kretsloppsnämnden som säkerställer att tillräckliga skyddsåtgärder vidtas vid de nedlagda deponier som faller inom kommunens ansvar. Inom Göteborg finns idag cirka 60 nedlagda deponier, varav flertalet är inventerade som riskklass 1 3 enligt MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) av länsstyrelsen (se bilaga 6 till den regionala avfallsplanen, A2020). Tre av dessa deponier har riskklass 1, det vill säga de bedöms utgöra mycket stor risk för människors hälsa och/eller miljön. Andel MIFO-klassade deponier (riskklass 1 3) som har kontrollprogram Kretsloppsnämnden ansvarar för närvarande för 18 av de nedlagda deponierna inom Göteborgs Stad, varav17 har kontrollprogram. För övriga deponier på kommunal mark behöver ansvarsutredningar göras när kontrollprogram bedöms behövas. 20

4.2 God säkerhet och arbetsmiljö Mål Arbetsskador ska minska till minst samma nivå som riksgenomsnittet för samtliga branscher i Sverige. Nuläge Detta mål ska följas upp med två nyckeltal, varav ett presenteras nedan. För det andra, som ska visa hur många renhållningsarbetare som slutar eller omplaceras på grund av förslitningsskador, finns idag inget nuläge: metodutveckling krävs. Antal arbetsskador relaterat till riksgenomsnittet för samtliga branscher i Sverige Under åren 2005 2009 har antalet fall av arbetsskador i Göteborg minskat, men nivåerna är fortfarande betydligt högre än för majoriteten av branscherna i Sverige. År 2008 och 2009 rapporterades, enligt arbetsmiljöverket, något över 20 arbetsskador per 1 000 anställda inom branschen. I en jämförelse med samtliga branscher i landet år 2009 var medelvärdet 8 arbetsskador (2 fall av arbetssjukdom och 6 arbetsolyckor) per 1 000 anställda. Mål Antalet olyckor inom avfallshanteringen med tredje person inblandad ska minst halveras. Nuläge Detta mål ska följas upp med statistik från Transportstyrelsen. Det som redovisas i dagsläget är: Antal olyckor med tredje person inom avfallshanteringen Under perioden 2003 2009 inträffade i regionen som helhet 27 olyckor med personskador. Av dessa inträffade 18 Göteborg i samband med avfallstransporter. 21

4.3 Kostnadseffektiv avfallshantering Nedan följer nuläget för det mål i planen som syftar till att utveckla kostnadseffektiviteten i avfallshanteringen. Mål Avfallshanteringen i regionen ska utföras med hög kvalitet i förhållande till kostnad. Nuläge Målet för kostnadseffektiv avfallshantering är kvalitativt i sin karaktär. Tre nyckeltal ska användas för att följa upp målet. För ett av dessa kan ett nuläge presenteras. För de två övriga nyckeltalen utveckling av taxa med andra jämförbara regioner och taxans utveckling jämfört med konsumentprisindex och renhållningsindex presenteras inga nyckeltal. Här behövs metodutveckling för att på ett rättvist sätt kunna bedöma måluppfyllelsen. Enkätfråga till kunderna om prisvärda tjänster För att följa upp nyckeltalet om prisvärd tjänst används de kundundersökningar som utförs av Kretsloppskontoret med ett urval svarande från två olika kundgrupper: ägare/förvaltare av flerbostadshus (från och med 2009 vartannat år) respektive villaägare (varje år). Av flerbostadshusägarna instämde år 2009 44 procent helt eller delvis i påståendet att kvaliteten på avfallshanteringen motsvarar det pris man får betala (tabell 6). Detta är en minskning jämfört 2008, då andelen var 59 procent. Av villaägarna instämmer 76 procent helt eller delvis i påståendet att avfallshanteringen är värd sitt pris (tabell 6). Andelen har minskat jämfört med 2009 då siffran var 82 procent. Tabell 6. Göteborgarnas uppfattning av hur prisvärda avfallstjänsterna är. Uppfattning om prisvärdhet enligt kundintervjuer 2008 2009 2010 Andel flerbostadshusägare som helt eller delvis instämmer i påståendet att kvaliteten på avfallshanteringen motsvarar 59 44 det pris man får betala. (%) Andel villaägare som helt eller delvis instämmer i påståendet att avfallshanteringen är värd sitt pris. (%) 70 81 76 22

4.4 God service Nedan följer nuläget för det mål i planen som syftar till att utveckla servicen till hushållen. Mål Minst 90 procent av hushållen är nöjda med avfallshanteringen. Nuläge Målet om god service följs upp med fyra nyckeltal. Nedan presenteras nuläget för dessa nyckeltal. De källor som använts som underlag är de som görs med ett urval svarande från två olika kundgrupper: ägare/förvaltare av flerbostadshus (vartannat år) respektive villaägare (varje år), samt stadsmiljöenkäten som genomförs av stadskansliet vartannat år. Inför kommande attitydundersökningar kan det finnas behov av att justera och att lägga till frågor för att bättre kunna följa upp målet om god service. Andel av hushållen som är nöjda med insamlingen (årlig regional undersökning) tillgänglighet, estetik och säkerhet, upplöst på olika system och avfallsslag. När det gäller nöjdhet med avfallshanteringen i sin helhet är villaägarna något mer nöjda än flerbostadshusägarna. År 2009 var 91 procent av villaägarna nöjda jämfört med 85 procent av flerbostadshusägarna Förändringen från 2008 är ytterst marginell. Stadens enkätundersökning om vad göteborgarna tycker om stadens miljö visar att de är i stort sett lika nöjda med möjligheterna att lämna olika sorters avfall (4,8-7,5) som de var 2008. Generellt sett är invånarna mer nöjda med möjligheterna att lämna tidningar och förpackningar än med möjligheterna att lämna farligt avfall, elavfall och grovavfall. Göteborgarnas sammanfattande betyg på avfallshantering i sin helhet hamnade på 6,0 av 10. Göteborg ligger nära målet på 90 procent vad gäller kundnöjdhet. Men det finns fortfarande en hel del att göra för att öka servicen, framförallt för boende i lägenheter. Andel av hushållen med förtroende för kommunens avfallshantering i sin helhet En fråga om förtroende för avfallshanteringen ställs till villaägarna. År 2008 instämde 85 procent av de tillfrågade villaägarna helt eller delvis i frågan om de hade förtroende för avfallshanteringen, 2010 var motsvarande siffra 86 procent. Antal kundklagomål per invånare (både till avfallsorganisationerna och till miljökontoren) Antalet klagomål från avfallskunderna i Göteborg har minskat under 2010 till 1 521 stycken., År 2008 var antalet kundklagomål 4 049 stycken. Anledningen är ökad kvalitet i hämtningen med färre missade tömningar. Mätningen av inkomna kundklagomål behöver utvecklas. Förekomst av nedskräpning Två nyckeltal bör följa upp förekomst av nedskräpning: faktisk nedskräpning och upplevd. I dagsläget kan vi redovisa den faktiska nedskräpningen. För att kunna mäta upplevd nedskräpning behövs metodutveckling. 23

Trafikkontoret började år 2009 genomföra inventeringar av skräp på staden två gånger per år. Från resultaten räknas ett index fram. År 2010 visade detta skräpindex 4,51 skräpföremål per 10 m². Siffran för 2009 var 9,53. 4.5 Robust avfallshantering Kompetensförsörjning Mål Rätt kompetens och jämn åldersfördelning Utveckla och tillvarata ny kunskap för att bibehålla en modern avfallshantering. Nyckeltal Regional uppföljning av enkäter för Nöjd Medarbetarindex (NMI) Åldersfördelningen i branschen Möjlighet att rekrytera och behålla kompetent personal Antal samverkansprojekt inom teknik och FoU. Avfallshanteringen i samhällsplaneringen Mål Planer för att klimatanpassa tillståndspliktiga anläggningar ska vara klara år 2015 Avfallshanteringen skall beaktas i alla skeden av samhällsplaneringsprocessen Hög beredskap och kompetens för riskoch krishantering Behandlings- och hanteringskapaciteten i avfallssystemen, inklusive förorenade massor, ska vara säkrade. Nyckeltal Planer för att klimatanpassa tillståndspliktiga anläggningar Enkät till avfallsansvariga och planeringsansvariga på tekniska kontor och stadsbyggnadskontor Utvärdering av krisövningar och faktiska händelseförlopp Andel regionalt uppkommet hushållsavfall som behandlas i regionen Mängd förorenade massor som omhändertas i regionen. Nuläge Målområdet robust avfallshantering omfattar flera mera kvalitativa mått och är mera av inriktningar på hur arbetssätt och processer bör utvecklas. Nyckeltalen både under kompetensförsörjning och avfallshantering i samhällsplaneringen är exempel på hur målet skulle kunna mätas, men behöver gemensam metodutveckling i regionen. 24

5. Verksamhetsavfall och slam 5.1 Verksamhetsavfall Det finns inget lagstadgat kommunalt ansvar för verksamhetsavfall, utan här råder fri konkurrens mellan olika transportörer och avfallsmottagare. Verksamhetsavfall som uppkommer i Göteborgsbaserade verksamheter transporteras till olika avfallsmottagare inom och utanför Göteborgs Stad. De avfallsanläggningar som är lokaliserade inom kommunen tar på samma sätt emot avfall från ett betydligt större upptagningsområde än Göteborg (se bilaga 2). Under 2010 genomfördes en utredning av uppkomna mängder verksamhetsavfall i Göteborgs Stad. Utredningen visar att det med rimliga arbetsinsatser och till en god kvalitet finns svårigheter med att få fram statistik på kommunal nivå. Utredningen baserades på bland annat miljörapporter från verksamheter. En grov uppskattning av uppkomna mängder från denna utredning visar att cirka 220 000 ton avfall, varav 78 500 ton var farligt avfall, uppkom år 2009. Dessa siffror är av samma storlek som tidigare års undersökningar har visat. Under 2009 mottog Renova totalt 162 495 ton verksamhetsavfall till förbränning från delägarkommuner och övriga kunder. På grund av svårigheterna att få fram tillräckligt tillförlitlig statistik för verksamhetsavfallet bedömer Kretsloppskontoret att det inte är möjligt att i dagsläget sätta specifika uppföljningsbara mål för verksamhetsavfallet. För att det ska vara relevant att sätta specifika mål för verksamhetsavfallet bör de kunna följas upp relativt enkelt och statistiken måste vara tillförlitlig. Generellt kan sägas att flera av målen under tryggt för människa och miljö också är relevanta för verksamhetsavfallet, det gäller bland annat målen för avfallsminskning, ökad materialåtervinning, ökad utsortering av farligt avfall och ökad matavfallsinsamling. En väsentlig förutsättning för att kunna inkludera verksamhetsavfall i kommunal planering skulle utgöras av ett nationellt uppföljningssystem av uppkomna mängder avfall, med möjlighet till nedbrytning på regional eller kommunal nivå. Under planperioden krävs att regionen arbetar för att tillgodose behovet av underlag för verksamhetsavfallet, inte minst för analys av kapacitetsbehoven. 5.2 Slam I tabell 7 framgår att omkring 20 900 ton slam från enskilda avlopp och fettavskiljare samt från latrin samlades in med bil år 2010. Det transporteras till Ryaverket eller påsläppspunkt på avloppsnätet och rötas tillsammans med övrigt avloppsslam. Total mängd slam från Ryaverket var cirka 45 000 ton år 2010. De med bil insamlade mängderna slam består till cirka 75 procent av slam från enskilda avlopp och 25 procent av slam från fettavskiljare. Under de senaste tio åren har mängden i den första kategorin minskat betydande. Samtidigt ökar mängden slam som samlas in från fettavskiljare stadigt. 25

Tabell 7. Behandlade mängder slam i Göteborg (i ton). Observera att slam från enskilda avlopp och fettavskiljare behandlas på Ryaverket och därför även ingår i slammet därifrån. På grund av den behandling som sker vid verket är mängderna dock inte jämförbara. Typ av slam 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Enskilda avlopp 21 531 19 538 20 582 19 123 15 622 15 415 Fettavskiljare 3 800 3 800 4 100 4 589 5 079 5 457 Latrin 5 5 4 4 Ryaverket, avloppsreningsverk 48 936 49 677 47 827 47 147 44 752 50 275 26

6. Bilagor till den kommunspecifika bilagan Bilaga 1 Bilaga 2 Avfallsmängder, nyckeltalstabell Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall 6.1 Läsanvisning till bilaga 1, avfallsmängder I bilaga 1 återfinns en komplett lista på målen och nyckeltalen i den regionala avfallsplanen (A2020), kompletterad med bland annat uppgifter om avfallsmängder som ska redovisas enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en avfallsplan och länsstyrelsen sammanställning. Målår för A2020 är 2020 och basåret är 2008. Eftersom planen är ny finns det i dagsläget inte alltid en siffra som kan visa hur vi ligger till i relation till målet. I dessa fall kommer metoderna för uppföljning att behöva utvecklas. Även vissa av de nyckeltal som är angivna behöver utvecklas för att höja kvaliteten på uppföljningen. Tabellen är uppbyggd efter målområdena i planen. Målen anges i första kolumnen. Därefter följer de nyckeltal som visar om vi närmar oss målet (kolumn 2). I kolumn 3 och 4 finns måluppfyllelse och enheten nyckeltalet mäts i. Måluppfyllelsen visar när målet är uppnått. Alla målen är inte specifikt målsatta och har därför en tom ruta här. I kolumn 5-10 redovisas nyckeltalen från 2005 till och med 2010. 6.2 Läsanvisning till bilaga 2, anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall I bilaga 2 återfinns en lista på de anläggningar, med provningsplikt A och B, för återvinning och bortskaffande av avfall som är belägna inom Göteborgs Stad. 27