Regeringen har den 11 juni 2009 beslutat att inrätta ett Råd för Näringsliv och Utveckling (UF2009/39553/UP).

Relevanta dokument
vid regeringssammanträde UF2009/39553/UP 1 bilaga

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra strategin. Maria Gärtner Nord

Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1

Förlängd tid och finansiering för sekretariatet för Kommissionen för klimatförändring och utveckling

RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD

Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan.

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Exportkreditnämnden

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

2Ut2. -OOi. Exportkreditnämnden STOCKHOLM

Överlämnande av startprogrammen till Swedfund International AB

Påfyllnad av Early Transition Countries Fund (ETC-fonden)

Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Exportkreditnämnden

UF2010/52459/UP (delvis)

Gemensamt ansvar Sveriges politik för global utveckling (PGU, prop. 2002/2003:122), bet: 2003/04:UU3, rskr 2003/04:122.) 2

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Politik för hållbart företagande

UF2010/75749/UD/EC. Ärendet

Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Strategi hållbar fred

Ds 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

vis) UF2014/80413/UD/FIM

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.

Strategisk näringslivsdialog

Uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kommerskollegium

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Härmed kallas till extra bolagsstämma i Swedfund International AB,

Manual för policystyrning av det svenska utvecklingssamarbetet

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Uppdrag avseende särskilda insatser för presentation och främjande av svensk miljöteknik vid internationella konferenser och mötestillfällen

Stöd till projektförberedande och projektunderstödjande insatser(ram)

Den nationella innovationsstrategin

Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Kommerskollegium

Kommerskollegiums remissvar av SOU 2019:13, Agenda 2030 delegationens slutbetänkande

SL Svenska. Svenska institutets remissyttrande maa Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet {SOU 2019:13) institutet

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur

Bidrag till stödfonden för Nordliga dimensionens miljöpartnerskap (NDEP)

Den totala budgeten för projektet uppgår till euro.

1 bilaga. Avsiktsförklaringen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och Sveriges Kommuner och Landstings styrelse.

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

are-(m Exportkreditnämnden Box Stockholm

Kommittédirektiv. Finansmarknadskommittén. Dir. 2009:22. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009

Migration en nyckel till utveckling. Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling

Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för regeringens nationella arbete för mänskliga rättigheter

Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet

Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Kommerskollegium

Utgångspunkter

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Exportkreditnämnden Box Stockholm

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017

Policy för ekonomisk tillväxt inom svenskt utvecklingssamarbete

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart

Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning

Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet

Uppdrag att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Seminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015.

Samrådsstruktur mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling

Internationell policy för Eksjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, , 25

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Samverkansavtal mellan Uppsala kommun och Tryggare Uppsala län

FAKTA. Arbetsgivare Utrikesdepartementet, Enheten för främjande och EU:s inre marknad (UD-FIM). Internationellt Affärsfrämjande (IA).

Stadgar. Fastighetsnätverket för energi och miljöfrågor i Örebro län

Reglemente för kommunstyrelsens rådgivande organ och särskilda kommittéer

Instruktion Rådet för funktionshinderfrågor

SKANDIA LIVS ÄGARPOLICY

Utdrag. Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen

Resultatstrategi för Bangladesh

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Färdplan för fri och rättvis handel

Dnr KK17/382. Reglemente för Kommunala Anhörigrådet. Antagen av kommunfullmäktige

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Kommittédirektiv. Koordinator för samverkan inom storstadspolitikens lokala utvecklingsarbete. Dir. 2006:66

Bidrag till Göteborgs universitet för kostnader i samband med pilotfas gällande effektivare demokratimätning

Bidraget får endast användas för det arbete som medlemsorganisationerna bedriver inom ramen för NSPH:s verksamhet.

Agenda 2030 målstyrning mot en hållbar värld

Transkript:

Protokoll 1 2010-02-03 UF/2010/3358/UP Utrikesdepartementet Förordnande av ledamöter i Rådet för Näringsliv och Utveckling Regeringen har den 11 juni 2009 beslutat att inrätta ett Råd för Näringsliv och Utveckling (UF2009/39553/UP). Rådet ska bistå regeringen med råd om hur det svenska näringslivets erfarenhet och kompetens bäst kan tas tillvara och bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling, PGU, inklusive utvecklingssamarbetet. Rådet består av högst 14 ledamöter som utses av det statsråd som ansvarar för frågor om internationellt utvecklingssamarbete. Statsrådet Carlsson beslutar att utse följande personer att vara ledamöter i Rådet för Näringsliv och Utveckling. Förordnandena gäller tills vidare, dock längst till och med den 31 december 2011. Alsér, Kristina, Landshövding, Kronobergs län Andersson, Renée, Etik- och miljöansvarig, Indiska Asplund, Ola, Utredningschef, IF Metall Berg, Ulf, Verkställande direktör, Sveriges exportråd Sven-Åke Hellgren, Ordförande, Svensk Projektexport Hägglund, Jöran, Statssekreterare, Näringsdepartementet Juth, Per, Chef Affärsutveckling, Swedfund International AB Melin, Albena, Chef Avdelningen för ekonomisk tillväxt, Sida Molin, Erica, Verkställande direktör, Näringslivets Internationella Råd Mossberg, Stina, Swedish Consultants Nyberg, Charlotte, Chef Internationella avdelningen, Stockholms Handelskammare Persson, Henrik, Direktör affärsområdet Nya Investeringar, Investment AB Kinnevik Stymne, Joakim, Statssekreterare, Utrikesdepartementet Wieslander, Gunnar, Statssekreterare, Utrikesdepartementet Postadress Telefonväxel E-post: registrator@foreign.ministry.se 103 39 Stockholm 08-405 10 00 Besöksadress Telefax Drottninggatan 2 08-723 11 76

2 Statssekreterarna Hägglund och Wieslander har rätt att vid förhinder utse ersättare vid möte med rådet. Statssekreteraren Joakim Stymne ska vara rådets ordförande. Utdrag till de förordnade SB-SAM Presschefen UD UD-MK UD-RS UD-SP UD-FIM UD-IH UD-MU UD-USTYR UD-UP UD-PLAN UD-AF UD-AME UD-ASO UD-EC UD-EU UD-MENA S-EIS Fi-BA Fi-IA Jo-EUI M-I N-IS Sida Swedfund International AB Sveriges exportråd IF Metall Stockholms Handelskammare Svenskt Näringsliv Näringslivets Internationella Råd Svensk Projektexport Swedish Consultants

Bilaga till regeringsbeslut UF2009/39553/UP Uppdragsbeskrivning för inrättande av ett råd för Näringsliv och Utveckling 1. Inledning Regeringen har genom skrivelsen till riksdagen om ett förnyat fokus på genomförandet av Sveriges politik för global utveckling (PGU), Globala utmaningar vårt ansvar (skr. 2007/08:89), stärkt förutsättningarna för en samstämmig och effektiv svensk utvecklingspolitik. En hörnsten i PGU är att målet att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling - med beaktande av ett rättighetsperspektiv och fattiga människor perspektiv på utveckling - endast kan uppnås genom att många krafter verkar åt samma håll. Samstämmighet och samverkan mellan olika aktörer och mellan olika politikområden där hänsyn tas till ett utvecklingsperspektiv i utformning och genomförande inom respektive politikområde främjar en större effekt av den svenska utvecklingspolitiken. Det svenska näringslivet lyfts i PGU-skrivelsen fram som en viktig aktörskrets vars potential att bidra till global utveckling och fattigdomsbekämpning inte tagits tillvara fullt ut. Företagen bidrar genom handel och investeringar till att generera ekonomisk tillväxt i utvecklingsländer bl.a. genom ökad sysselsättning, teknik- och kunskapsutveckling och ökade skatteintäkter. Bidraget till PGU stärks när företag stödjer och strävar efter ett ansvarsfullt företagande, Corporate Social Responsibility (CSR), med principer relaterade till bl.a. mänskliga rättigheter, miljö, arbetarskydd och korruption. Näringslivet kan samtidigt bidra till målet för PGU generellt, målet för det svenska utvecklingssamarbetet och målet för reformsamarbete i Östeuropa. Regeringen ser näringslivet som en viktig aktör och bärare av svenska synsätt och värderingar i dialogen om utvecklingspolitiken. Den svenska principen om obundet bistånd är en grundläggande utgångspunkt. Ett antal mekanismer har etablerats och processer inletts i syfte att förbättra förutsättningarna för det svenska näringslivet att bidra till utvecklingssamarbetet och utvecklingspolitiken delvis med avstamp i de s k UNIS-utredningarna 1. Vad gäller utvecklingssamarbetet omfattar detta bl.a. vidareutveckling av lån och garantier samt uppdaterade och nya verktyg och instrument inom ramen för Swedfunds och, framför allt, Sidas verksamheter. 1 Dialog, arenor och instrument (K. Rudebeck och C. Wall) samt Förändrade arbetssätt inom UD, Sida och ambassader (H. Åkesson), februari 2006. 1

Samtidigt kan konstateras att det fortsatt saknas kanaler och fora för en sammanhållen, övergripande dialog på olika nivåer mellan näringslivet och relevanta offentliga aktörer (departement och myndigheter). Det finns ett stort, uppdämt behov av en strukturerad samordning mellan olika aktörer inom utvecklingssamarbetet och mellan olika politikområden inom ramen för PGU ett ansvar som faller på regeringen. Mot denna bakgrund föreslås att ett särskilt råd inrättas, Rådet för Näringsliv och Utveckling, som en del av ett nätverk för att ta tillvara det svenska näringslivets och offentliga aktörers samlade kunskap och erfarenhet att bidra till målet för PGU inklusive målet för det svenska utvecklingssamarbetet och målet för reformsamarbete i Östeuropa. 2. Nätverk för Näringsliv och Utveckling Ett nätverk för Näringsliv och Utveckling (NU) ska ta tillvara det svenska näringslivets och offentliga aktörers samlade erfarenhet och kunskap inom ramen för PGU, utvecklingssamarbetet och reformsamarbetet med Östeuropa. Med utgångspunkt i detta skapas följande fora för dialog och erfarenhetsutbyte (se figur nedan). Rådet för Näringsliv och Utveckling (NU-rådet), med representanter på en hög nivå från det svenska näringslivet, berörda departement och relevanta myndigheter; En grupp för Näringsliv och Utveckling (NU-gruppen), på tjänstemannanivå med representanter från motsvarande grupper som i rådet; Samråd på landnivå i utvecklingsländer (NU-samråd), med svenska lokala aktörer representanter från svenska företag, myndigheter, enskilda organisationer, m.fl. Kan även ske på regional nivå. Offentliga aktörer Nätverk för Näringsliv och Utveckling Privata aktörer Ledning RK: Statssekreterare / Chef Myndigheter: GD NU-Rådet VD / Chef Tjänstemän RK och myndigheter NU-gruppen Stab el linje Land / region nivå Lokala svenska aktörer (amb. beskickn. ER) NU-samråd på landnivå Företagsrepr. på land / regionnivå 2

Ovanstående fora ska så lång som möjligt kopplas samman med och bygga på befintliga nätverk, fora och processer. Enheten för utvecklingspolitik inom Utrikesdepartementet (UD-UP) har ett övergripande ansvar inom regeringskansliet för att koordinera aktiviteter inom nätverket. 2.1 NU-rådet Rådet för Näringsliv och Utveckling, NU-rådet, inrättas som ett forum för dialog mellan representanter på hög nivå från det svenska näringslivet och relevanta offentliga aktörer (departement och myndigheter) som arbetar med utvecklingssamarbete och/ eller i utvecklingsländer. Rådet beskrivs närmare under avsnitt 3 nedan. 2.2 NU-gruppen En operativ arbetsgrupp på tjänstemannanivå, NU-gruppen, inrättas för att fungera som ett nav i nätverket. NU-gruppens arbetsområden föreslås omfatta: Sammanhållande kommunikation inom nätverket - inte minst erfarenhetsinhämtning från NU-samråd på land/ regionnivå; Beredning och uppföljning av frågor och agenda för möten i NU-rådet; Stöd till arbetsgrupper för genomförande av PGU-skrivelsens globala utmaningar och fokusområden - framför allt utmaningen Ekonomiskt utanförskap. NU-gruppen kan delvis ses som en operativ spegelbild av NU-rådet (se nedan). Under ledning av Utrikesdepartementet (UD-UP) kommer NU-gruppen att utgöras av en kärna av tjänstemän från departement och myndigheter inom berörda politikområden där utvecklingssamarbetet, utrikeshandel samt handels- och investeringsfrämjandet utgör en bas. I NU-gruppen kommer också att ingå representanter från näringslivet. NU-gruppen förutsätts arbeta flexibelt i olika konstellationer beroende på arbetsområde/ arbetsuppgifter. Ordföranden i NU-rådet bestämmer vilka som ska ingå i NU-gruppen. 2.3 NU-samråd på landnivå Det är speciellt angeläget att skapa strukturerade fora för dialog och erfarenhetsutbyte i utvecklingsländer genom inrättande av nationella/ regionala NU-samråd. Genom en regelbunden dialog mellan svenskrelaterade aktörer på landnivå företag, myndigheter, enskilda organisationer, m.fl. kan konkreta erfarenheter diskuteras, viktiga lärdomar dras och födas in i genomförandet av PGU och det svenska utvecklingssamarbetet. För ett samstämmigt svenskt agerande föreslås NU-samråd ske på regelbunden basis och administreras av svenska ambassader/ beskickningar i nära samverkan med Exportrådskontor och annan officiell svensk representation i den utsträckning dessa finns representerade i det aktuella landet eller regionen. 3

För utbyte av erfarenheter och kunskaper för ömsesidig nytta, ska NU-samråden behandla frågor som ansluter till förhållanden i landet/ regionen t.ex.: förutsättningar och villkor för privatsektorutveckling inklusive näringslivs-, handels- och investeringsklimat; förhållanden, lagar och regelverk och tillämpningen av dessa bl.a. vad gäller upphandling och förekomst av korruption i sådana processer; förhållanden, behov och utmaningar inom olika sektorer och näringar inklusive hinder och möjligheter för utveckling av dessa. 3. Rådet för Näringsliv och Utveckling (NU-Rådet) 3.1 Arbetsområde och organisation Rådet ska bistå Regeringskansliet med råd om hur det svenska näringslivets erfarenhet och kompetens bäst kan tas tillvara och bidra till genomförandet av PGU och utvecklingssamarbetet. Rådet inrättas som ett forum för ömsesidigt erfarenhetsutbyte och dialog mellan det svenska näringslivet och relevanta offentliga aktörer inom berörda politikområden. Dessa omfattar huvudsakligen utvecklingssamarbetet, utrikeshandeln samt handels- och investeringsfrämjandet men även andra områden som är centrala för genomförandet av PGU såsom närings-, miljö-, jordbruks- och hälsopolitiken är relevanta. Rådet ska inledningsvis fokusera på hur svenska företag, organisationer och de myndigheter som berörs kan bidra med erfarenheter i arbetet med PGU-skrivelsens globala utmaning ekonomiskt utanförskap som utgör en av de viktigaste utmaningarna för att nå målet om en rättvis och hållbar global utveckling. Inom ramen för denna utmaning ska rådets arbete bl.a. bidra till att förbättra förutsättningar för ett gynnsamt klimat för näringsliv, handel och investeringar och fungerande finansiella marknader i berörda utvecklingsländer. Ekonomiskt utanförskap har också kopplingar till övriga globala utmaningar bl.a. vad gäller klimatförändringar och miljöpåverkan, migration och utvecklingseffekter av remitteringar, smittsamma sjukdomar och andra hälsohot. Svenska företag, myndigheter och organisationer kan ha relevanta erfarenheter för att också kunna bidra till arbetet med dessa utmaningar. 3.2 Ledamöter och mandat Den ovan beskrivna NU-gruppen organiserad som en operationell motsvarighet till NU-rådet kommer att bereda och följa upp frågor för behandling i rådet. Frågor kan också initieras av NU-gruppen, som upprätthåller en sekretariatsfunktion för rådet inom ramen för befintliga resurser. NU-rådet ska bestå av högst 14 ledamöter med representanter på hög nivå från det svenska näringslivet, berörda departement och myndigheter som arbetar med utvecklingssamarbete och/ eller i utvecklingsländer. 4

Det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om internationellt utvecklingssamarbete utser ledamöter samt utser en av dessa att vara ordförande i NU-rådet. Rådet bör mötas 2-4 gånger per år och dess första mandatperiod bör löpa på två år. Rådet bestämmer själv om de närmare arbetsformerna. NU-rådets eventuella rekommendationer till regeringen och andra instanser ska endast vara av rådgivande karaktär. 3.3 Exempel på frågor och områden för behandling i rådet NU-rådet ska fokusera på övergripande frågor som huvudsakligen ansluter till mål och åtgärder för att motverka ekonomiskt utanförskap i linje med PGU-skrivelsen. Exempel på frågor och områden för behandling i NU-rådet: funktion och utveckling av lokala marknader för finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter, som gynnar och kommer fattiga kvinnor och män tillgodo; utveckling av finansiell infrastruktur inklusive betalningssystem och kanaler för remitteringar; politiska och juridiska ramverk och efterlevnad av dessa bl.a. vad gäller upphandling och korruption; förutsättningar för kvinnor att jämbördigt kunna etablera och driva företag; lagar och regelverk för ägande- och brukningsrättigheter kopplat till möjligheter för krediter, belåning och inteckning; utveckling och främjande av lokala och regionala marknader inklusive marknadstillträde till EU och andra marknader - för de produktiva sektorerna, framför allt jordbruksprodukter; efterlevnad av företags sociala och miljömässiga ansvarstagande, Corporate Social Responsibility (CSR); erfarenheter från olika former av samverkan mellan offentlig och privat verksamhet bl.a. inom ramen för s.k. Public Private Partnerships (PPPs). Dessa frågeställningar kan också behandlas i NU-samråden på landnivå. Erfarenhetsutbyte och dialog i NU-rådet kan, när tillämpligt, komma att utgöra ett underlag för regeringen i dess arbete att: utveckla olika styrinstrument såsom strategier och policies, etc., inom ramen för det bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbetet; samt att verka för att: förbättra förutsättningar för ett gynnsamt klimat för näringsliv, handel och investeringar i utvecklingsländer; främja teknik- och kunskapsutveckling i utvecklingsländer; utveckla metoder och instrument för att främja mobilisering av lokalt kapital och externt riskkapital; 5

bättre ta tillvara svenska företags kompetens och erfarenheter från ansvarsfullt företagande vad gäller arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och korruption (CSR) i enlighet med OECD:s riktlinjer och FN:s Global Compacts tio principer. 6