HITÅT* *Hygien i Tandvården: Å tgärderoch Tankar Arbetsgruppen:

Relevanta dokument
HITÅT* *Hygien i Tandvården: Åtgärder och Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli

Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom

Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7

HITÅT Hygien i Tandvården, Åtgärder och Tankar

HITÅT REVISION 1 P R O J E K T P L A N

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Stickskydd i Folktandvården (inför 2010/32/EU)

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)

Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Svensk Förening för Vårdhygien HITÅT Hygien i Tandvården, Åtgärder och Tankar

Konsekvensutredning av ändring av föreskrifterna (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

Svenska bestämmelser som. Genomförande. Kommentarer. genomför direktivet

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska

Vårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien?

Mikrobiologiska arbets miljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

Arbetsmiljöföreskrifter om smittrisker från och med den 19 november 2018, AFS 2018:4

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Blodburen smitta i ett labperspektiv

Hepatit C och överföring via stick/skärskador

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan,

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Yttrande över Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om smittrisker

Svar på remiss från Arbetsmiljöverket med förslag till föreskrift om Smittrisker, 2014/

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016

arbetskläderna ska uppfylla kraven på basal hygien. UPPDATERAD GUIDE

Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Basala hygienrutiner

Riskavfall. Riskavfall indelas i. Arbetsmiljörisker. smittförande skärande/stickande biologiskt kasserade läkemedel cytostatika

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

Studiedagar Conventum, Örebro 2013

God vårdhygien inom vård och omsorg

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Rätt klädd och rena händer

Dokumentdatum Dokumentkategori Vårdrutin

En nollvision för blodsmitta orsakad av stickande eller skärande utrustning i vården

Enkla eller dubbla handskar

Resultatet av inspektionen 25 april 2018

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

SOSFS 2005:26 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Manus bildspel handskar

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Farligt avfall skärande/stickande

MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS

Rätt klädd och rena händer

En rapport från Vårdförbundet och SLF: STICK- OCH SKÄRSKADOR. samt blodexponering i vården RAPPORT OM BLODRISKER I VÅRDEN 1

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 19 april 2010 (OR. en) 7318/10 SOC 184 DEVGEN 77 PHARM 11 SAN 52

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Riskhantering vid laboratoriearbete

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Vårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Rätt klädd och rena händer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Rutin, Riskbedömning inför ändringar

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Dokumenttyp Föreskrift Dokumentnamn Föreskrift för biosäkerhet vid Clinical Research Centre och Wallenberglaboratoriet

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö

Kvalitetsprocesser och nya utmaningar i ISO-certifieringar. Jana Johansson Kvalitetsansvarig CityAkuten Praktikertjänst AB

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Vv 160/2010. Riktlinje för hygien och smittförande avfall i Örebro kommun

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut.

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Rena händer Rätt klädd

RÅDETS DIREKTIV 2010/32/EU

Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet

Basal hygien i vård och omsorg

Känner du till vårdhygiens hemsida?

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygien i hemmiljö

RAMAVTAL OM FÖREBYGGANDE AV OCH SKYDD MOT SKADOR SOM ORSAKAS AV VASSA FÖREMÅL INOM SJUK- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN

Djurhållning inom lantbruket

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland. Innehåll

Transkript:

HITÅT* 2011-2016 *Hygien i Tandvården: Å tgärderoch Tankar Arbetsgruppen: Inger Spencer Mikael Zimmerman Ann-Christine Larsson Bolle Daniel Rulli Hans Sjöberg Peter Lundholm Peter Lundholm 2016-04-20

Kanyl och stickskyddsfra gan gan2005 2005-2016 2016 Kanylhylsha llare: 1980 talet Stick är ingen bisak - arbetsmiljöverket 1990 talet AFS 2005:1 Kanylhylsan fårinte sättastillbaka 2010/32/EU införs 2013 genom ändrings föreskriften AFS 2012:7 vilket blainnebär krav på integrerat stickskydd Hitåt revideras 2015-2016

Första rapporten 2011 HITA T projektet v1 avsågatt Tillgodose behovet av samsyn i tandvårdenkring hantering av injektionskanyler. Kanylskyddshylsan får ej återföras på kanylen sk recapping. Skapa konsensusuttalande om hantering av injektionskanyler med medverkande från: offentlig och privat tandvård, tillverkare av dentalprodukter, återförsäljareoch myndigheter. Utva rderingav, pa marknaden förekommande, produkter. Få ökatfokus pa denna problematik ute pa klinikerna. Identifiera vårdgivarens/arbetsgivarens ansvar.

2016: Inte bara kanylskyddet Arbetet med revisionen 2016 omfattar Anpassning till nytt regelverk, AFS 2012:7 Helhetssyn på åtgärder för en säkrare arbetsmiljö Riskanalys Effektivare flöden identifieras Säkra arbetssätt Fokus på generell instrumenthantering, inte bara kanyler Engångsinstrument

FrånArbetsmiljöverket*: www.av.se Arbetsmiljöverketsnya ändringsföreskrifterafs 2012:7 Direktiv 2010/32/EU EU-direktiv om förebyggande av stick-och skärskador inom hälso-ochsjukvården. Ramavtal som ingåtts av arbetsmarknadens parter. Nationellt genomfört senast 11 maj 2013. Minimidirektiv. *Jenny Persson Blom, AV, Studiedagarna 20

AFS 2012:7 11 maj2013 Syftet med AFS 2005:1 och tilläggsföreskriften 2012:7 Utga ngspunkt: Ingen ska behövariskera att smittas av en allvarlig sjukdom i sitt arbete. Vi kan fo rebygga smitta genom Riskanalyser och goda rutiner Ska rpta krav pa utbildning Se till att använda rätt utrustning

AFS 2012:7 Utrustning, vassa föremål 8 a Om riskbedömningeni verksamheter som omfattas av 22 och 24 visar risk förstick-eller skärskadorska vassa föremålsom äravsedda att användaspa människoreller djur och som kan komma i kontakt med kroppsvätskor vara försedda med en fungerande integrerad säkerhetsfunktion. Syftet är att minska risken för stick-och skärskador pa användaren. Detta gällerom produkter med fungerande integrerade säkerhetsfunktionerfinns framtagna förändamåletoch är llgängligapa marknaden.

8 a vara förseddamed en fungerande integrerad säkerhetsfunktion

Kunskaper och utbildning 14 Arbetsgivaren ska se till att den som leder arbetet och alla arbetstagare som kan komma att utsättasförmikrobiologiska arbetsmiljöriskerhar lämpligutbildning och llräckligakunskaper om de biologiska agens som förekommeri verksamheten. Ny och llfälligpersonal ska få introduktionsutbildning närde börjarsitt arbete. Utbildningen och kunskaperna ska uppdateras vid behov.

Utbildningen ska ge kunskaper om god hygienisk arbetsmiljöpraxis*, hur man hanterar vassa föremåloch kontaminerat material, ävensom avfall, hur man användersäkraprodukter föratt skydda sig mot stick-och skärskador, betydelsen av vaccinationer och hur man minskar risken försmitta om en oönskad händelse har inträffat *22 God hygienisk arbetsmiljöpraxis

22 God hygienisk arbetsmiljöpraxis 22 God hygienisk arbetsmiljöpraxisska llämpasvid vård- och omvårdnadsarbete och i verksamheter där man kan komma i kontakt med blod och andra kroppsvätskorfrånmänniskor. God hygienisk arbetsmiljöpraxisgällerocksa i verksamheter inom djurens hälso-och sjukvård. God hygienisk arbetsmiljöpraxisinnebäratt iaktta renlighet och god ordning, undvika ringar, armband, lösthängandehåroch annat som kan försvåragod hygien och bidra till smittspridning, anva ndahandskar vid risk förkontakt med kroppsvätskor

22 God hygienisk arbetsmiljöpraxis använda skyddskläder vid vård- och omvårdnadsarbete i närakontakt med personer och i närakontakt med djur vid verksamhet inom djurens hälso-och sjukvård, vid behov använda visir eller motsvarande vid risk för stänkav kroppsvätskor, anva ndaandningsskydd vid risk förallvarlig luftburen smitta, ta hand om spill pa ett säkertsättoch vid behov desinfektera kontaminerat område desinfektera händernaförerent och efter orent arbete samt efter att ha använthandskar

8 a... vassa föremålsom äravsedda att användaspa människoreller djur och som kan komma i kontakt med kroppsvätskorvara förseddamed en fungerande integrerad säkerhetsfunktion....

Mål: Säker arbetsmiljö Vassa föremål Kanyler Skalpeller Matrisband Identifiering av problem områden Riskanalys Handlingsplan Uppföljning Utbildning

Slutrapport Kanylhantering återstår vara ett problemområde Integrerat stickskydd ännu ej implementerat fullt ut Långsam utveckling av nya kanylsystemmed integrerat stickskydd Instrumenthantering Flödesanalyser, riskanalyser Säkra arbetsmetoder Övergång till engångsprodukter är ekonomiskt försvarbart. Hur är det med miljöaspekterna? Drivkrafter mot en mer komplex instrumentpark Laser, digitala sensorer och avläsare, mikroskop Viktigt med dialog med leverantörer

Enkätsvar Privat och offentlig tandvård God kännedom om regelverket kring kanylhantering. Mindre kännedom kring övriga stickrisker. Stor variation i följsamhetentill regelverket och hur man löserde praktiska problemen pa mindre och större kliniker Ma ngaäri implementeringsfas med kort uppföljningstid, ofta under 1 år Majoriteten anser att det ärviktigt att minimera stick och skärskador.

Utbildning av personalen De nya reglerna ställer också krav på att personalen ska få utbildning i hur man ska använda de säkra produkterna, t. ex vassa föremål med en integrerad säkerhetsfunktion. Det räcker alltså inte bara med att köpa in de säkra produkterna, utan personalen måste få utbildning i hur produkterna fungerar och hur de ska hanteras. Personalen ska även få utbildning i hur det stickande/skärande avfallet ska hanteras. Utbildningen ska även omfatta hur man ska arbeta på ett hygieniskt sätt för att undvika att riskera smittas i sitt arbete. Detta kallas att arbeta enligt god hygienisk arbetsmiljöpraxis.

Sättatt ytterligare reducera riskerna förstick-och skärskador: Säkrafil-, borr-, och bricksystem. Standardiserade system (borr, handinstrument, rotbricka, kirurgibricka,...). Spetsnycklar till ultraljudsspetsar Kassera gamla/slitna instrument. Överga till engångsprodukteri den måndet är möjligt/fo rsvarbart Överga till automatiserade processer där det är möjligt Kvalitet på handskar Planering och metodik införbehandling. Logistik (tex placering av behållarenförvassa föremål,...).

Avslutande arbete innan färdigt dokument Implementeringsfrågor Metoder för riskhantering och riskanalys Peka på områden med stor potential att minska risken för stick och skärskador

Tack för mig