Utbildningsinspektion i grundskolan, UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1
SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskoleverksamhet: Skolbarnsomsorg: 37 Förskoleklass: Grundskola: 220 Särskola: Gymnasieskola: Gymnasiesärskola: Kommunal vuxenutbildning, komvux: Svenskundervisning för invandrare, sfi: Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux: Utbildningen vid skolan omfattar grundskola med årskurserna 3 6 och ett fritidshem/klubb med barn i åldrarna 9 12 år. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i tre arbetslag med årskurserna 3 6 i två arbetslag och 4 6 i ett. Cirka hälften av eleverna åker skolskjuts. Skolans huvudbyggnad är från 1920-talet och ligger i tätorten Fjugesta. Övriga byggnaderna är från 1960-talet. Lokalerna är delvis renoverade under 1990-talet. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 16 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för har bestått av undervisningsråden Ewa Pettersson och Per Lennermark. Besök i Lekebergsskolan 3 6 inleddes den 9 oktober 2003 och avslutades den 10 oktober 2003. Inspektionen har omfattat grundskola och skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen redovisas i den särskilt upprättade kommunrapporten. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. 2
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Lekebergs kommun I genomfördes formella intervjuer med elever i årskurs 6 samt ett urval av deras föräldrar. Dessutom intervjuades klasslärare och specialpedagog som undervisar i årskurs 6 tillsammans med fritidspedagogen från fritidshemmet. Dagarna avslutades med en intervju av rektor. Observationer gjordes i årskurserna 3 6. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. Formella möten hålls i form av klassråd. Skolan har ett elevråd som tar upp frågor som diskuterats på klassrådet. Frågor som diskuteras på elevråd handlar oftast om hur skolgården skall utformas eller om lokaler som behöver förbättras. Eleverna uttrycker vid intervjuerna att dessa formella möten fungerar tillfredställande. I kvalitetsredovisningen från 2002 har skolan prioriterat tre mål varav ett kan hänföras till normer och värden. Målet är att alla skall arbeta för att stärka elevernas sociala kompetens. Som effektmål av detta inriktningsmål har skolan att alla barn trivs och känner sig trygga, alla som arbetar på skolan visar varandra hänsyn och respekt samt att antimobbingsgruppen har färre fall att lösa. Utvärderingen i form av sammanställning av vad som framkommit vid utvecklingssamtal, i enkäter och vid antimobbningsgruppens samtal med elever visar att några få elever inte trivs så bra och inte känner sig trygga. Den visar också att några elever inte har någon kamrat att prata med och att 10 procent inte har någon vuxen att prata med om de känner sig ledsna. Enligt kvalitetsredovisningen har antalet elever som blir mobbade sjunkit till tre stycken under läsåret 2001/2002. Vid intervjuerna uppgav elever och föräldrar att de känner till elever som varit utsatta för kränkande behandling men att skolan agerat så snart den fått vetskap om förhållandena. I arbetsplanen är ett av de prioriterade målen att eleverna skall ha medansvar och medinflytande för sin utbildning och arbetsmiljö. Ett antal produktionsmål är uppsatta för att nå målet. Vid intervjuerna uppger elever att de får ta ansvar för sitt lärande genom att de utvärderar veckan eller dagen och på så sätt får reda på vad de skall tänka på för att deras arbete skall förbättras. Av inspektionen framkommer dock att inflytandet för eleverna på varierar stort. I vissa klasser har de möjlighet att påverka vad de skall arbeta 3
SKOLVERKET med och på vilket sätt de vill arbeta, medan det i andra klasser förekommer att eleverna inte får bestämma nästan något. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet av skolans arbete med skolans värdegrund och läroplanens mål att sträva mot är acceptabelt. Skolan bör arbeta med elevernas inflytande så att alla elever kan påverka sin skolsituation. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I kvalitetsredovisningen från år 2002 är ett av de prioriterade målen att undervisningen skall anpassas till varje elevs individuella behov. Åtgärder för att utveckla detta mål är att varje elev skall ha individuella utvecklingsmål och att elevernas arbeten skall dokumenteras genom så kallad portfolio, en mapp där eleverna förvarar vissa elevarbeten. Intervjuerna gav vid handen att eleverna har individuella mål som de bestämt vid utvecklingssamtalet. Målen följs upp på nästa utvecklingssamtal, men läraren diskuterar också målet med eleverna under arbetets gång. Ett prioriterat mål i arbetsplanen är att öka läsförmågan. I årskurs 4 följer skolan upp elevernas läsförmåga med stöd av LUS (läsutvecklingsschema). Skolans utvärdering av läslusten visar att den ökat framför allt i de lägre åldrarna. Skolan följer upp elever i årskurs 5 genom de nationella proven i svenska, engelska och matematik. Under de år skolan genomfört nationella prov visar resultaten från proven att antalet elever som når målen ökat. Flertalet elever når målen i svenska, matematik och engelska. Det är dock färre elever som når målen i engelska jämfört med antalet som når målen i svenska och matematik. Något gemensamt uppföljningssystem när det gäller övriga ämnen har skolan inte redovisat. Uppföljning sker dock vid utvecklingssamtalen, då eleverna sätter upp nya mål för sitt lärande. I arbetsplanen är ett mål att elever i behov av särskilt stöd särskilt skall prioriteras. Alla elever skall få den hjälp de behöver för att de skall uppnå målen i ämnen. I arbetslagen skall formerna för detta arbete diskuteras. Sammanfattningsvis visar inspektionen att elevernas resultat avseende kunskaper är bra. Det påbörjade arbetet med att utveckla undervisningen i engelska måste dock fortsätta. 4
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Lekebergs kommun Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I skolans arbetsplan är ett av inriktningsmålen att alla skall arbeta för att stärka elevernas sociala kompetens. Skolan skall bl.a. arbeta för att den sociala kompetensen integreras i lärandet genom att en timme är schemalagd till samtal om kamratskap och att kamratstödjare ( kryckor ) väljs i årskurs 4 6. Vid inspektionen framkommer att vissa klasser arbetar mycket med att stärka elevernas sociala kompetens medan andra klasser gör det i mindre omfattning. I skolans program mot mobbing benämnd Handlingsplan för att förebygga och upptäcka mobbing eller mobbingtendenser på Lekebergsskolan är beskrivet hur skolan skall förebygga och upptäcka mobbing. Programmet sänds till föräldrarna i början av varje läsår tillsammans med en särskild information om vad föräldrar kan hjälpa till med när det gäller att motverka mobbing. Detta bekräftas av föräldrarna vid intervjuerna. Skolan arbetar aktivt mot kränkande behandling trots att programmet inte uppmärksammar detta vidare begrepp. Programmet omfattar inte kränkning mellan vuxna och barn. Enligt programmet tar inte skolan alltid kontakt med föräldrar till dem som mobbar. Eleverna och föräldrarna uppger i intervjuer att det förekommit att elever blivit kränkta men att en krycka upptäckt detta. Skolan har då vidtagit åtgärder så att eleverna fått en bra skolsituation. Skolan har ökat personaltätheten på raster för att elevernas skall känna större trygghet. Vid besöket konstaterades att antalet vuxna som var ute på rasterna anpassades till antalet elever. Skolan har utformat trivselregler i samråd med eleverna. För att lärare skall kunna förklara för elever varför vissa regler måste följas har en speciell lärarversion tagits fram. Trivselreglerna finns anslagna i klassrummen och eleverna känner till dem. Rektor har utsett en referensgrupp som består av en till två föräldrar från varje klass. Dessa föräldrar deltar t.ex. i framtagandet av skolans arbetsplan. Vid intervjuer med föräldrar framkom att referensgruppens arbete fungerar bra. Protokoll från referensgruppens möten sänds till samtliga föräldrar på skolan. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolan arbetar bra när det gäller den psykosocial miljön. Handlingsprogrammet mot kränkande behandling är godtagbart men måste utvecklas. 5
SKOLVERKET Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal, utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I skolan har kursplanemålen bearbetats lokalt och flera av dokumenten tydliggör målen för att eleverna skall veta vad de skall kunna i varje årskurs. Vid inspektionen framkom dock att inte samtliga elever och föräldrar har fått ta del av dessa dokument. Personalen uppger vid intervjuerna att de i ett kommungemensamt utvecklingsarbete röda tråden håller på att ta fram mål som sedan skall konkretiseras så att elever skall veta vad de skall kunna i varje årskurs. Personalen uppger att arbetet med att öka elevernas läslust har sitt ursprung i kvalitetsarbetet där den i utvärderingar upptäckt brister i elevernas läsförmåga. Personalen får stöd i sitt arbete med elevernas läsning genom den bibliotekarie som anställts i kommunen för detta ändamål. Skolans egen utvärdering visar att elevernas läslust har ökat framför allt i de lägre åldrarna. Två lektioner i veckan har alla elever i åldersblandade grupper temaarbete. Temaarbetet syftar enligt personalen till att eleverna skall få ökad möjlighet till delaktighet i hela lärprocessen, arbeta med alla sinnen, lära känna varandra och att få välja något som de gärna vill fördjupa sig i. Eleverna har möjlighet att välja bland skolans ämnen och att använda olika uttrycksmedel i sitt lärande. Vid intervjuerna med eleverna framkom att temaarbetet är ett uppskattat inslag i skolarbetet. Vid lektionsbesök på skolan kunde inspektörerna konstatera att elever till största delen arbetade enskilt med uppgifter, framför allt på matematiklektionerna. Vid intervjuerna framkom att det var mer vanligt att eleverna arbetade enskilt i vissa klasser medan i andra var undervisningen mer flexibel och eleverna hade större möjlighet att välja arbetssätt. Elever i behov av särskilt stöd skall särskilt prioriteras enligt Lekebergsskolan 3 6 arbetsplan. Eleverna skall få möjlighet till undervisning i mindre grupper eller få extra stöd av specialpedagog. Skolan har en särskild undervisningsgrupp för elever som är i behov av stöd på annat sätt än vad klassundervisningen kan ge. Dessa elever kan ha delar av sin undervisning inom klassens ram. Beslut om särskild undervisningsgrupp för dessa elever har fattats av rektor. Skolan har uppmärksammat att resultatet i engelska inte är tillfredsställande. För att stödja elever har skolan organiserat klasserna i mindre grupper så att eleverna skall få större möjligheter till stöd i sitt lärande. För samtliga elever i behov av särskilt stöd finns upprättade åtgärdsprogram. Vid inspektionen framkom dock att inte samtliga elever fått särskilt stöd i den omfattning de var i behov av. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolan arbetar på ett acceptabelt sätt för att eleverna skall nå målen i kursplanerna och läroplanen. Skolan har 6
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Lekebergs kommun inte informerat föräldrar och elever om målen. Eleverna bör få större möjlighet att lära sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Det är inte acceptabelt att inte samtliga elever får det stöd de är i behov av. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Ansvarsområdet för rektor är, fritidsklubben för barn mellan 10 och 12 år samt en förskola. Rektor är ansvarig för 40 anställda. En biträdande rektor tjänstgör en dag i veckan på då ordinarie rektor är tjänstledig. Rektor har genomgått rektorsutbildning och har lång erfarenhet av yrket. Enligt rektor är området i sådan omfattning att hon kan hålla sig väl förtrogen med verksamheten. Inom området är en assistent anställd en halv dag i veckan för att sköta administrativa uppgifter. Förvaltningschefen tillsammans med samtliga rektorer har konferenser varannan vecka. Rektor uppskattar det stöd hon får av förvaltningschefen framför allt i fråga om tolkning av skolans regelverk. I skolans kvalitetsredovisning för år 2002 har tre mål prioriterats. Dessa är inom områdena en god miljö för lärande, social kompetens och personal. Under varje område finns inriktningsmål, effektmål och produktionsmål. Vidare har mätmetoder, resultat, måluppfyllelse och åtgärder för utveckling beskrivits. I arbetet med kvalitetsredovisningen har personalen deltagit genom att göra utvärderingar av sitt arbete. Personal genomför intervjuer med elever angående utvecklingssamtalen och individuella utvecklingsmål. Även enkäter används i syfte att utvärdera skolans arbete. I skolans arbetsplan är ytterligare två områden beskrivna utöver de i kvalitetsredovisningen. Dessa områden är inflytande och ansvar samt värdegrund. Personalen uppgav att de varit delaktiga i utformningen av målen. I skolans referensgrupp som består av föräldrar från samtliga klasser har kvalitetsarbetet presenterats av rektor. Vid inspektionen framkom att föräldrar och elever inte blivit informerade om rättigheter och skyldigheter, t.ex. angående åtgärdsprogram och skriftliga omdömen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att rektor på ett bra sätt kan ta sitt ansvar för verksamheten. Skolans arbete med att säkra kvaliteten är bra. Vidare visar inspektionen att skolans information till föräldrar och elever är godtagbar. Skolan måste informera föräldrar och elever om rättigheter och skyldigheter. 7
SKOLVERKET Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser eller ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. Inspektionen visar att det finns valmöjligheter för eleverna då de har temaarbete. Eleverna uppger att organisationen då är flexibel och att de kan få välja ämnen att fördjupa sig utifrån deras intressen. På skolan finns elever med funktionshinder som medför behov av anpassning. Intervjuerna och verksamhetsbesöket visar att sådana anpassningar har gjorts. Särskild information och utbildning ges till lärare som i sin undervisning tar emot elever med funktionshinder. Sammanfattningsvis visar inspektionen att eleverna i skolan kan göra val inom elevens val på ett bra sätt. Vidare visar inspektionen att skolan har bra anpassning för elever med funktionshinder. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I stort sett samtliga lärare har adekvat utbildning för sina respektive uppgifter. Som stöd får nya lärare en mentor på skolan. Skolan saknar tillräcklig kompetens när det gäller engelska. För att stödja de lärare som undervisar i engelska har skolan tagit hjälp av lärare i kommunen som har gedigna kunskaper och erfarenheter i att undervisa i ämnet. Övrig kompetensutveckling ges till enskilda lärare i arbetslaget med hänsyn till de mål skolan satt upp i sin arbetsplan. Lärare på skolan upplever att det kunskapsstoff som anges i kursplanerna är omfattande och att det de undervisar om inbegriper i stort sett alla ämnen. Rektor har uppmärksammat detta förhållande. Även inspektörerna vill framhålla att skolan bör se över hur lärarnas kompetens används för undervisningen. Inspektionen konstaterar att skolan har god tillgång till läromedel och att datorer finns i klassrummen. Vid inspektionsbesöket arbetade inte någon elev med datorer, men de uppgav att de ibland arbetade med dem. I intervjuerna framkom att rektor, personal och elever anser att lokalerna ur undervisningssynpunkt inte fungerar bra då det t.ex. för vissa klasser saknas utrymmen för mindre grupper. Lokalerna upplevs också som gamla och lite slitna. Resursfördelning sker först utifrån skolans grundorganisation. Därefter fördelas resurser med hänsyn tagen till de elever som är i behov av särskilt stöd. 8
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Lekebergs kommun Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolan har lärare med bra kompetens. I engelska har lärarna godtagbar kompetens men den bör förbättras. Läromedlen är bra och lokalerna är acceptabla. Skolan bör se över så att alla klasser har tillgång till ändamålsenliga lokaler. Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis visar inspektionen att verksamheten i fungerar bra och tillgodoser en utbildning i linje med de nationella bestämmelserna och målen för grundskolan. Skolans arbete för att främja värdegrundsfrågor vill inspektionen framhålla som särskilt bra. Följande är acceptabelt men bör förbättras så att - elevernas inflytande på undervisningen ökar, - eleverna får lära sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra, - föräldrar och elever får information om målen och om rättigheter och skyldigheter, - skolans lokaler blir ändamålsenliga, - lärare som undervisar i engelska får kompetens, - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling förbättras. Följande uppfyller inte författningarnas krav, utan måste åtgärdas så att - elever får det stöd de är i behov av. Datum Ort 2004-02-20 Linköping Ewa Pettersson Per Lennermark 9