Uppföljning av avverkningsanmälningar som berört fornlämningslokaler i Västernorrlands län

Relevanta dokument
Bilaga till Vägledning Samråd och tillståndsprövning i samband med skogs- och jordbruk m.m.

Statistik över primärproduktion i Västernorrland och möjliga kulinariska regioner

Kulturlämningar och skogsbruk

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Skogsbruk och fornlämningar i Jämtland - - På väg framåt mot 0-resultat? Olle Hörfors, Länsstyrelsen

BURS VANGES 1:4, HUMMELBOS 1:6

Projektet Skog & Historia i Böda socken på norra Öland.

Resultatsammanställning av utredning inför nybyggnad av kraftledningar mellan Midskog och Trekilen, Östersunds och Strömsunds kommuner, Jämtlands län.

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.

Skogs-Ekeby, Tungelsta

Smörstorp 2:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför bostadsbyggnation, Tranås socken och kommun, Jönköpings län

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken

Rapport 2005:72. Arkeologisk utredning etapp 2. Kvickstorp 1:1. Åtvids socken Åtvidabergs kommun Östergötlands län.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Ett hålvägssystem på Finnslätten

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Orsa 1:13 och Tandberget 15:3 m.fl.

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.

Särskild arkeologisk utredning

Laserskanning. ett nytt sätt att upptäcka det gamla kulturlandskapet

Kåperyd - ett skadat gravfält

Planerad bergtäkt i Stojby

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1

Arkeologidagarna augusti 2018

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Kulturmiljö och laserskanning: Människans spår i landskapet

Rosersberg. Avgränsande av tre boplatser. Arkeologisk utredning

Boplats och åker intill Toketorp

KVALITETSDEKLARATION

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

RAPPORT Arkeologisk utredning. Kurravaara 1:11, 1:100 och 1:102 Jukkasjärvi sn Kiruna kn Lappland, Norrbottens län

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

Virkesprislista AL130S Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland

Arkeologisk undersökning av stensättningsrest vid Veda

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N Y/E Namn Telefon Mobil

Dokumentation av stormskadade forn- och övriga kulturhistoriska lämningar 31 socknar och 7 kommuner i Västernorrlands län

Vallsjöbaden. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:17 Jörgen Gustafsson

Kulturmiljöutredning inför planerad kraftledning mellan Stöllet och Stöllsäterberget, Torsby kommun 2017 PROJEKT: STÖLLSÄTERBERGET

UTREDNING INOM TUNA 3:1

Vindkraft på höglandets hjässa, del II

Rapport 2004:38. Frivillig utredning. Snällebo 1:1. Tryserums socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län. Clas Ternström

Från planering till plantering

Konsekvensutredning med anledning av föreslagna ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24

Rapport över återställningsarbetet av två fångstgropar och deras fornlämningsområde inom fastigheten Brattåker 1:8, Storuman kommun, Västerbottens län

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås

ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 RAPPORT 2015:28 BERGTÄKT I LJUNGEBO LJUNGEBO 2:2 GÄRDSERUMS SOCKEN ÅTVIDABERGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN KJELL SVARVAR

Arkeologisk utredning, Nyskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län

Omläggning av Riksväg 50 vid Backasand i Ödeshög

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Historiska lämningar i Kråkegård

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Projektet Skog & Historias framtida utformning i Kalmar län en förstudie i Böda socken på norra Öland.

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

RAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM

Höör väster, Område A och del av B

Skrukebyledningen förbi Tärnestad och Skackelstad

Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ

Berga - Snäckstavik. Ledningsarbeten vid

KVALITETSDEKLARATION

Vad är kulturarv och var finns informationen?

Avverkning som berör höga naturvärden

Saxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005

Skogsbruk och stenålder längs Nissan

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:02 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING

Fållinge-Nygård. Arkeologisk utredning etapp 1 inför byggnation av VAledning, Villstad socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län

Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR

Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping

Virkesprislista AA1501 Avverkningsuppdrag. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland SCA SKOG

Kville 399 BOHUSLÄNS MUSEUM M U S E U 1\. BOHUSLÄNS. RAÄ 399, Kville 2: l, Kville socken, Tanums kommun. Skadedokumentation av gravfält

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

Spjälkö 2:5. Ronneby socken, Ronneby kommun. Arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2006:11 Mikael Henriksson

Tre gc-vägar i Stockholms län

Dike längs Snipvägen i Berg

Befolkningsförändringar. Örnsköldsviks kommun 2013

Det är skillnad på spår och spår

Utvidgad täkt i Kolbyttemon

Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:11. Herrevad. Särskild utredning. Herrevad 4:14 Kolbäcks socken Västmanland. Jan Ählström

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Den gamla prästgården i Västra Ryd

Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.

KULTURVÄRDESINVENTERING för planerad kraftledning från Ytterberg, Malå till Örträsk, Norsjö, Västerbottens län

Kulturhistorisk analys

Virkesprislista AL1501 Leveransvirke. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland SCA SKOG

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Mottagare A , Avverkningsanmälan/-ansökan Box Växjö

Mottagare. Du skickar anmälan till adressen ovan eller med e-post till , ,848

Transkript:

Uppföljning av avverkningsanmälningar som berört fornlämningslokaler i Västernorrlands län 1999-2002 Besiktningar gjorda under maj-oktober 2004 Länsstyrelsen Västernorrland

Fig 1. Framsida: En tilltufsad skylt som visar vägen till platsen där Sjul Jonssons kåta (Raä 205) stod ovanför Lockstaån under slutet av 1800- och en bit in på 1900-talet. Örnsköldsviks museum har låtit rekonstruera kåtan på ursprunglig plats. Skylten kan ses som en symbol för skadeutvecklingen på fornlämningar 1999-2002 i samband med föryngringsåtgärder i skogsmark. Foto Erik Norberg lst. 2

Innehållsförteckning: Sammanfattning...4 1. Introduktion...6 1.1 Inledning...6 1.2 Bakgrund, syften och mål för den skogliga tillsynen...6 1.3 Regionala miljömålet Levande skogar...7 2. Metod, syfte och frågeställningar...8 2.1 Skogsvårdsstyrelsens och Länsstyrelsens rutiner inför avverkningar...8 2.1.1 Avverkningsanmälan...8 3. Resultat av uppföljningen 1999...10 3.1 Fornlämningstyp och skada...10 3.2 Skadeorsaker...10 3.3 Problemområden och åtgärdsförslag 1999...10 4. Resultat av uppföljning 2004...11 4.1 Fornlämningstyp och skada...11 4.2 Skadeorsaker...12 4.3 Skador utifrån markägarförhållanden...13 4.4 Antal skadade fornlämningslokaler per år...14 4.5 Uppmärkning av fornlämningar...15 4.6 Geografisk spridning av skadade fornlämningar...17 4.7 Identifierade problemområden och förslag till åtgärder...21 Administrativa uppgifter...22 Referenser:...22 Bilaga...23 3

Sammanfattning Uppföljningen av 1999 års besiktningar av skogsbrukets inverkan på fornlämningar i Västernorrlands län är en del i länsstyrelsens försök att uppfylla det antagna regionala miljömålet Levande skogar som säger att fornminnen och kulturlämningar vårdas så att värdena bevaras och förstärks och att skador på forn- och kulturlämningar ska vara försumbara 2010. Syftet har varit att utreda om fornlämningar skadats, antal skadade fornlämningar, hur stor skada som åsamkats, orsak till skadan samt vilka typer av fornlämningar som berörts. Arbetet har skett med samma metoder och skadegraderingar som gjordes 1999. Besiktningarna genomfördes under maj-oktober 2004. Redovisningen har sammanställts i ett register där typ av skada, skadans omfattning, orsak till skadan, geografisk spridning och markägarform mm har registrerats (se bilaga längst bak i rapporten). Vägledande frågeställningar har varit: Har skadebilden förändrats sen den senaste uppföljningen? Finns det skillnader mellan skogsbolag och privata skogsägare gällande skadefrekvensen på fornlämningar? Har fornlämningarna varit uppmärkta innan avverkningen skett, samt vilka åtgärder skulle kunna förhindra att liknande skador upprepas? Besiktningen utgörs av totalt 73 avverkningsanmälningar gjorda mellan 1999 till 2002 i 34 socknar omfattande 126 fornlämningslokaler/raä nr. Av den allvarligaste skadeklassen, gradering 3, irreparabla skador, har antalet ökat till drygt det dubbla sett ur ett länsperspektiv. Vid uppföljningen 1999 var antalet skador av högsta skadeklass, 6 %. Vid den senaste uppföljningen har antalet irreparabla skador ökat till 13 %. Viktigt att påtala i det sammanhanget är dock att ökningen uteslutande skett i Örnsköldsviks kommun medan det i övriga länet bara finns ett enda annat fall av irreparabel skada under undersökningsperioden. Skadefrekvensen på irreparabla skador har minskat i både Kramfors- och Sundsvalls kommuner som vid 1999 års skadeinventering hade lika många skador av allvarligaste art som Örnsköldsviks kommun. Precis som vid skadeinventeringen 1999 visade det sig att den vanligaste fornlämningskategorin som skadats är fångstgropar. Dessa utgör 80 % av de skadade lämningarna medan fäbodar och boplatser har skador motsvarande 10 % vardera. I skadeklass 3 är bilden liknande, 77 % fångstgropar, 8 % fäbodar samt 15% boplatser. Den vanligaste typen av skada på fornlämningar är körskador. De står för 65 % av skadorna medan markberedningsskadorna står för 35 %. Vid inventeringen 1999 var markberedningsskador vanligast tätt följt av körskador. Övervägande delen, 13 %, av skadorna klassas som stora skador medan 7 % klassas som måttliga skador i årets genomgång. Studiet av ägarförhållandet gällande lokaler med skadade fornlämningar visar att skogsbolagen står för en majoritet av skadorna. I 70 % av fallen är skogsbolag ägare till marken där skadorna ägt rum. Av 20 skadade fornlämningslokaler ligger 15 i Örnsköldsviks kommun. Av de 15 skadade fornlämningslokalerna i kommunen är ett skogsbolag inblandat i 72 % av skadorna, dels som markägare och dels som avverkare åt ett annat företag. Inventeringen visar också på att uppmärkningen av fornlämningar inför föryngringsåtgärder är ett problem. Uppmärkning har skett antingen genom snitsling, högstubbar eller genom en kombination av dessa. I endast 25 fall av 126 fornlämningslokaler kunde någon form av uppmärkning hittas. I fem fall har det skett skador trots att fornlämningen varit uppmärkt vid föryngringsåtgärden. Något som kan tolkas som att kunskapen om fornlämningarnas skyddsområden och anläggningars verkliga storlek är bristfällig hos entreprenörer och personal som utför arbeten i skogen. Det gör även att man kan ifrågasätta om snitslar och 4

högstubbar erbjuder ett fullgott skydd mot skador eller om man måste utveckla nya sätt att säkerställa skyddet. Länsstyrelsen har för avsikt att intensifiera tillsynen för att bättre kunna följa utvecklingen av delmålet Levande skogar. Viktiga insatser för att minska skadorna på lämningar i skogen är: Tillgänglighet till det digitala fornminnesregistret Utbildning och informationsinsatser i samverkan med berörd myndighet, skogsbolag och privata skogsägare. 5

1. Introduktion 1.1 Inledning Västernorrlands län har och har haft världens högsta isostatiska landhöjning efter att inlandsisen drog sig tillbaka från området för ca 9500 år sedan. De äldsta kustboplatserna ligger idag på över 200 m över nuvarande havsnivå. I vissa områden innebär det, som t.ex. i Holms sn, att de äldsta kustbosättningarna idag återfinns ca 150 km från dagens kustlinje. I Världsarvet Höga Kusten ligger lämningarna också på olika nivåer men närmare dagens kust på grund av den branta topografin. Den kustnära bebyggelsen från olika tidsperioder är med anledning av detta förlagd till olika platser och nivåer i landskapet. I området har en jordbrukande kultur och en jakt- och fångstkultur levt sida vid sida i närmare 4000 år. En bit in på 1900-talet levde en i huvudsak agrar svenskspråkig kultur sida vid sida med en samisk kultur i stora områden av länet. Under 1600- till 1800-talet fanns även en betydande befolkning med svedjefinsk kulturell identitet i länet. Skillnaderna i kulturell identitet mellan olika befolkningsgrupper och skillnader i ekonomisk livsföring har skapat en intressant bredd och mångfald av fornlämningar som inte finns representerad på samma sätt i något av de angränsande länen. 74 % av Västernorrlands yta utgörs av skogsmark och skogsråvaran är en av länets viktigaste tillgångar. Ca 80% av våra kända fornlämningar ligger i skogsmark. Att skydda fasta fornlämningar från skador och samtidigt kunna bedriva ett effektivt skogsbruk är ett stort men hedersamt ansvar som vilar på länets samtliga aktörer. 1.2 Bakgrund, syften och mål för den skogliga tillsynen I samband med att revideringsinventeringen gjordes för den ekonomiska kartan av Riksantikvarieämbetet under 80- och 90-talet så uppmärksammades att en hel del fornlämningar for illa av skogsbruket. En mer ingående studie visade bland annat att var fjärde fångstgrop var skadad. Hela 50 % av de skadade lämningarna kunde relateras till skador orsakade av skogsbruket (Jönsson 1994). Under 1993-95 genomförde Länsmuseet Västernorrland en skadeinventering av länets fornlämningar, på uppdrag av länsstyrelsen, i åtta av länets socknar. Undersökningen visade på att av samtliga fornlämningar i dessa åtta socknar hade 19 % noteringar om skador enligt fornminnesregistret (Öberg 1995). Under 1990-talet ökade ansvarstagande inom skogssektorn dels genom information, exempelvis Skogsvårdsstyrelsens kampanj, Kulturmiljövård i skogen, dels genom att riksdagen fastställde ett nytt förslag till skogspolitik som säger att produktionsmål och miljömål skall betraktas som likvärdiga (prop 1992/93:226). 1999 gjordes en uppföljning av skadeinventeringen från 1995 av Angaria AB, där 124 avverkningsanmälningar som berörde 192 registrerade fornlämningslokaler besiktigades. Resultatet av uppföljningen visade att 8 % av de undersökta fornlämningslokalerna var skadade av skogsbruk varav 6 % hade stor skada och 2 % hade måttlig skada (Eriksson & Lindqvist 1999). Skadefrekvensen var en av de lägst uppmätta i landet. 2001 genomförde RAÄ en kritisk utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av skogsvårdsärendena och påpekade bl a att i många län var frågan lågt prioriterad och inga formella beslut fattades i ärendena (RAÄ 2003). Sedan 2002 fattar länsstyrelsen i 6

Västernorrland beslut i samtliga avverkningsärenden och föryngringsåtgärder som berör områden med fast fornlämning enligt 2 kap KML. 1.3 Regionala miljömålet Levande skogar År 2000 fastställdes riksdagens miljökvalitets- och delmål som syftar till att Sveriges alla miljöproblem ska vara lösta innan 2020 (Prop. 2000/01:130). Genom bred samverkan har dessa mål anpassats till Västernorrlands län och målsättningen med den skogliga tillsynen under 2004 är att vi ska kunna leva upp till regionala miljömålet Levande skogar. I det regionala miljökvalitetsmålet fastslås att: Fornminnen och kulturlämningar vårdas så att värdena bevaras och förstärks. Skyddet av fornlämningarna är utvidgat till att även omfatta kringliggande miljöer och landskapsavsnitt. Till detta övergripande mål finns ett regionalt delmål som säger att: Skogsmarken brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast 2010. 7

2. Metod, syfte och frågeställningar 2004-års uppföljning har utförts enligt samma metod och skadegradering som 1999-års uppföljning. Samtliga lokaler har givits X och Y koordinater utifrån ortofoton och, i de fall de finns, från digitalt fornminnesregister i ArcView. Avverkningsanmälningarna har tillsammans med utdrag ur Fornminnesregistret (FMR) samlats i en pärm för respektive kommun. Fältbesiktningarna har utförts med hjälp av GPS och uppgifterna har därefter sammanställts i en Excel-fil. Registret har sedan använts för att skapa kartor i ArcWiew och diagram. Skador eller visad hänsyn har noterats och en del av lämningarna har fotodokumenterats. Avgränsningen i tid är satt till 2002 eftersom insatser av typen markberedning kan dröja så långt fram i tiden som tre år. Skadade/oskadade fornlämningar har graderats i fyra steg: 0-Ingen skada 1-Ringa påverkan: Ingen egentlig permanent skada på fornlämningen, t. ex övertäckt av ris som dock visar på okunskap om fornlämning och lagstiftning och innebär risk för andra allvarligare skador senare. 2-Måttlig skada: Skador som kan avses vara reparabla, mindre påverkan på fornlämningen eller mark i direkt anslutning till fornlämningen. 3-Stor skada: Skada av permanent art på fornlämningen. Exempelvis spårbildning över fornlämningen där delar eller hela fornlämningen är skadad genom markberedning, hjulspår, drivningsväg, skogsbilväg mm. Syftet har varit att utreda hur länets fornlämningar påverkas av skogbruket. Om fornlämningar skadats eller inte i samband med föryngringsåtgärder, antal skadade fornlämningar, hur stor skada som åsamkats, orsak till skadan, vilka typer av fornlämningar som berörts samt att komma med förslag till åtgärder. Vägledande frågeställningar har varit: finns det skillnader mellan skogsbolag och privata skogsägare gällande skadefrekvensen på fornlämningar? Har fornlämningarna varit uppmärkta innan avverkningen skett? Har skadebilden förändrats sen den senaste uppföljningen? Vilka åtgärder skulle kunna förhindra att liknande skador upprepas? 2.1 Skogsvårdsstyrelsens och Länsstyrelsens rutiner inför avverkningar 2.1.1 Avverkningsanmälan Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska anmälas till skogsvårdsstyrelsen (SVS) senast sex veckor i förväg. Föryngringsavverkning omfattar all avverkning utom gallring och röjning. Anmälan görs på en särskild blankett som finns hos SVS. På framsidan anges vilken areal som ska avverkas och vilka åtgärder som planeras för att trygga återväxten. En kartskiss ritas på blanketten eller också bifogas en kopia av t.ex. skogskarta eller ekonomisk karta. På blankettens baksida görs en redovisning av vilken hänsyn som planeras till naturen och kulturmiljön vid avverkningen. Om avverkning planeras för att mark ska användas till annat än virkesproduktion måste också anmälan göras. Detsamma gäller vid uttag av skogsbränsle, vid föryngring med utländska 8

trädslag och vid skyddsdikning. SVS använder databasen Kotten samt fornminnesregistret (FMR) vid granskningen av inkomna avverkningsanmälningar och meddelar markägaren vilken hänsyn som bör tas beträffande natur-, forn- och kulturlämningar. Alla avverkningsanmälningar (som berör fornoch kulturlämningar) skickas till länsstyrelsens (lst) kulturmiljösektion. Från 1 januari 2002 fattar lst i Västernorrland beslut enligt KML 2 kap. för de anmälningar som berör fast fornlämning. För de anmälningar som berör kulturlämningar, som saknar skydd enligt kulturminneslagen, skrivs ett yttrande. Om markägaren har svårt att lokalisera lämningarna i terrängen, anvisar SVS. Har SVS problem kan de kontakta Länsmuseet Västernorrland som hittills har hjälpt till med lokalisering och utsnitsling. I vissa fall har även länsstyrelsens antikvarie deltagit vid uppmärkning och lokalisering av fornlämningar. 9

3. Resultat av uppföljningen 1999 Vid uppföljningen 1999 kontrollerades 124 avverkningsanmälningar som sammanlagt berörde 192 registrerade fornlämningslokaler från perioden 1994-02-27 till 1999-03-25. Huvudåtgärden för anmälan var föryngringsavverkning. Av 192 fornlämningslokaler konstaterades skador i 16 fall, vilket motsvarade 8 %. Stor skada konstaterades i 6 % och måttlig skada 2 % av fallen. Ringa påverkan noterades i tre fall (Eriksson & Lindqvist 1999). 3.1 Fornlämningstyp och skada I samband med besiktningarna 1999 framkom att 20 fornlämningar hade skador som åsamkats av skogsbruket. Fångstgropar var den kategori som uppvisade flest skador. Fångstgroparna utgjorde 65 % av det totala antalet skadade fornlämningar (Eriksson & Lindqvist 1999). Fångstgropar är även den fornlämningskategori som oftast berörs av föryngringsåtgärder. 3.2 Skadeorsaker Vanligast orsaken till uppkomna skador var markberedning. I ca 12 % av alla anmälda avverkningar hade någon form av planteringsåtgärder t.ex. markberedning, harvning eller intermittent harvning gjorts efter avverkning (Eriksson & Lindqvist 1999). Någon övrig analys om de bakomliggande orsakerna till skadorna gjordes inte då, däremot lämnades en rad förslag till åtgärder. 3.3 Problemområden och åtgärdsförslag 1999 De identifierade problemen vid 1999 års inventering var främst markberedning, för att lösa det föreslog man att utbildning genomförs för de entreprenörer som utför markberedning. Till detta kommer problem med att de råd och hänsynsanvisningar som noteras i avverkningsanmälningarna inte uppmärksammas vid markberedningen. Detta antas bero på att lång tid förflutit mellan avverkning och markberedning och därmed ökar riskerna för att råd och föreskrifter faller i glömska. Ytterligare ett problem var uppmärkning i fält, för det föreslog man bättre rutiner för uppmärkning av fornlämningar. Dessutom påpekas att ett digitalt kartmaterial med alla fornlämningar införda på är av stor vikt. Man vill också att det skall finnas en koppling till beskrivningarna i fornminnesregistret. Detta skulle kunna betyda att handläggningen av skogsärenden kan skötas över Internet. (Eriksson & Lindqvist 1999). Någon geografisk presentation över skadornas spridning gjordes inte 1999. Men tittar man i bilagan så syns en relativt jämn spridning i länet på de allvarligaste skadorna (skadeklass 3). Örnsköldsviks-, Kramfors- och Sundsvalls kommuner har flest allvarliga skador, samtliga med tre fall av skador, i skadeklass 3, inom vardera kommun. 10

4. Resultat av uppföljningen 2004 Totalt kontrollerades 73 avverkningsanmälningar gjorda mellan 1999-2002 i 34 socknar som totalt berörde 126 fornlämningslokaler. Av dessa 126 lokaler kunde 5 inte besökas på grund av att de låg på öar och transportmedel dit saknades, 19 av de anmälda lokalerna var inte avverkade vid besiktningstillfället. Detta gör att den totala summan berörda lokaler hamnar på 102 st. Av den 4 gradiga skalan är det bara graderna 2-3 (måttlig stor skada) som räknas som skada medan 0-1 räknas som oskadad då t. ex övertäckning av ris inte innebär någon egentlig skada på fornlämningen. Den allvarligaste skadeklassen, stor skada, bör särskilt uppmärksammas då dessa kräver åtgärder så snart som möjligt. Efter besiktningarna på plats visar sig 20 av 102 fornlämningslokaler ha skador orsakade av skogsbruket. Av dessa hade 13 lokaler (13 %) skador av allvarligaste skadeklass och 7 % hade skador av måttlig art vilket tillsammans motsvarar 20 % av materialet. Ringa påverkan har noterats i 16 fall motsvarande 16 % av materialet. (fig.1). Fångstgropar var, precis som vid uppföljningen 1999, den kategori av fornlämningar som uppvisade flest skador. Genomgången i år visar att en högre andel fornlämningar skadats vid föryngringsåtgärder mellan åren 1999-2002 än vid den tidigare besiktningen som omfattade åren 1994-1998. 13% 7% 16% Ingen Ringa Måttlig Stor 64% Fig 1. Fördelning av skadekategorier. 4.1 Fornlämningstyp och skada Totalt är 37 stycken fornlämningar skadade i samband med skogsbruk fördelade på 20 fornlämningslokaler. Av de 20 lokalerna med skadade lämningar var 16 (80 %) lokaler med fångstgropar eller fångstgropssystem (fig.2). Övriga typer av fornlämningar som skadats är fäbodar och boplatser. Var för sig står de två kategorierna för 10 % av skadorna. 11

Fäbod 10% Boplats 10% Fångstgrop Fäbod Boplats Fångstgrop 80% Fig 2. Skadade fornlämingstyper 4.2 Skadeorsaker De vanligaste orsakerna till skador på de fornlämningar som besiktats är körskador (fig.3) som står för 65 %, (13 st. fornlämningslokaler) av skadorna medan markberedning endast står för 35 % (7 st. fornlämningslokaler). Totalt hade 37 fornlämningar skador av skadeklass 2-3 och av dessa var 27 skadade av körskador medan 10 hade skador av markberedning. Vid uppföljningen 1999 var det markberedningen som stod för den största skadefrekvensen tätt följt av körskador. En slutsats man drog 1999 var att en ökad andel markberedning var att vänta. Enligt uppgift från Skogsvårdsstyrelsen i Västernorrland har det under undersökningsperioden 1999-2002 slutavverkats 66064 hektar och 54215 hektar har markberetts. Vilket ger ett snitt per år för slutavverkning på 16516 hektar och för markberedning på 13553 hektar. Fördelning skadeorsak Markbredning Körskador 0 2 4 6 8 10 12 14 Fig 3. Antal skadade fornlämningslokaler fördelade på skadeorsak. 12

Fig 4. Sönderkörd stenåldersboplats vid Lockstaåns inlopp i Lockstasjön, Raä nr 144, Björna sn. Området är avverkat och sönderkört ända ner mot ån vilket innebär att även allmän naturvårdshänsyn har förbisetts. Foto Erik Norberg lst. 4.3 Skador utifrån markägarförhållanden Vid kontroll av hur skadorna fördelat sig på olika markägare framgår att skogsbolagen står för två tredjedelar av fornlämningsskadorna, medan privata skogsägare står för en tredjedel av skadorna (fig.5). Av 20 fornlämningsområden med skadade fornlämningar står skogsbolagen för 14 st. (70 %) medan de privata skogsägarna står för 6 st. (30 %). Bryter man ner det ytterligare ser man att i skadeklass 3 så står skogsbolagen för 9 av 13 fall (69 % av skadeklassen) och i skadeklass 2 står skogsbolagen för 5 av 7 (71 % av skadeklass 2). 10 9 8 7 6 5 4 Skogsbolag Privata skogsägare 3 2 1 0 Stor skada Måttlig skada Fig 5. Skadade fornlämningslokaler i skadeklass 2 och 3 fördelade på markägare. 13

4.4 Antal skadade fornlämningslokaler per år Precis som vid 1999 års uppföljning varierar antalet avverkningsärenden från år till år (fig. 6). Under 1999 och 2000 var antalet avverkningsärenden i områden som berörde fornlämningar störst.1999 anmäldes 27 ärenden (varav 8 ej visade sig ej vara avverkade vid besiktningstillfället). Under år 2000 inkom 20 ärenden (varav 3 inte avverkats). Under de följande åren, 2001-2002, anmäldes 13 avverkningsområden med fornlämningar per år, 4 lokaler på under respektive år avverkades ej. Under undersökningsperioden anmälde skogsbolagen 30 avverkningar i områden som berörde fornlämningar och privata skogsägare anmälde 43 avverkningar. Dessa 73 ärenden berörde 126 fornlämningslokaler varav 64 lokaler på bolagsmark och 62 lokaler på privat mark. 40 35 30 25 20 Anmälningar Skadade lokaler 15 10 5 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Fig 6. Antal ärenden och skador per år i jämförelse med 1999 års uppföljning. Ser man till antalet fornlämningslokaler per år blir spridningen större (fig.7). 1999 kom 42 fornlämningslokaler att beröras, år 2000 var siffran 27 stycken, 2001 var det 23 stycken och 2002 berördes 34 fornlämningslokaler. 14

45 40 35 30 25 20 Antal fornlämningslokaler per år Skadade lokaler per år 15 10 5 0 1999 2000 2001 2002 Fig. 7. Antal berörda och skadade fornlämningslokaler per år. Antalet skadade fornlämningslokaler varierar från år till år. 1999 var antalet skadade fornlämningslokaler 7 st. Året efter var antalet skadade fornlämningslokaler 2 st för att åter stiga under 2001 till 8 lokaler trots att antalet avverkade lokaler var betydligt lägre än 1999. Undersökningen visar inte med tydlighet att ett ökat antal avverkningar automatiskt leder till ett ökat antal skador på fornlämningar (fig.7). Under 2002 har 3 fornlämningslokaler skadats. Sätter man det i samband med hur många fornlämningslokaler som berörts under de olika åren och drar bort antalet fornlämningslokaler som inte avverkats ser man att under 1999 skadades 7 av 34 fornlämningslokaler vilket motsvarar 20 %. År 2000 skadades 2 av 24 lokaler motsvarande 8 %. 2001 hade 8 av 19 fornlämningslokaler skadats motsvarande 42 % och under 2002 skadades 10 % eller 3 fornlämningslokaler av 30 berörda. 4.5 Uppmärkning av fornlämningar Av 126 fornlämningslokaler hade endast 25 lokaler någon form av uppmärkning runt fornlämningarna. Fler uppmärkta lokaler kan ha förekommit då det i många fall förflutit lång tid mellan föryngringsåtgärd och besiktning. Därför är det svårt att dra några slutsatser rörande antalet lokaler med uppmärkning. Uppmärkningen bestod antingen av snitslar, högstubbar eller en kombination av dessa. I fem fall har skador uppkommit trots uppmärkning av fornlämningarna. I dessa fall var lämningarna markerade med högstubbar eller kombinationen snitslar/högstubbar. Detta gör att man kan ifrågasätta snitslars och högstubbars värde för att skydda fornlämningar i skogen. 15

Fig 8. Exempel på bra uppmärkt fornlämning (Raä 41) på Getberget i Sollefteå socken. Fig 9. Fäbodlämning (Raä 65) Överlännäs sn är ett exempel på där uppmärkning av lämningen gjorts med band och högstubbar men där skador på lämningen ändå uppstått. Skadorna består av körskador samt av kraftig nedrisning av området. Foto Erik Norberg. 16

4.6 Geografisk spridning av skadade fornlämningar Vid en geografisk genomgång av var de skadade fornlämningarna är belägna framträder att en stor del av de skadade lämningarna återfinns inom Örnsköldsviks kommun. Här återfinns 15 av totalt 20 skadade fornlämningslokaler i länet, det vill säga 75 % av alla skadade lokaler (fig.11) Inom kommunen återfinns även det högsta antalet anmälda avverkningar, vilket kan vara en del av förklaringen till den höga andelen skador. Vid en jämförelse med anmälningarna i Sollefteå kommun som har den näst högsta andelen anmälda avverkningar (eller med resten av länet) så är skillnaden i antal skador ändå stor. 3,5 3 2,5 2 1,5 Örnsköldsvik Sollefteå Sundsvall Härnösand Kramfors 1 0,5 0 1994 1995 1996 1997 1998 Fig. 10. Antal skadade fornlämningslokaler i skadeklass 3 per kommun i Västernorrlands län under perioden 1994-1998. 7 6 5 4 3 Örnsköldsvik Sollefteå Sundsvall Härnösand Kramfors 2 1 0 1999 2000 2001 2002 Fig.11. Antal skadade fornlämningslokaler i skadeklass 3 per kommun i Västernorrlands län under perioden 1999-2002 17

Fig 12. Geografisk spridning av skadade fornlämningslokaler (i skadeklass 2-3) och markägarförhållanden i Västernorrland. Kartan innehåller 14 punkter med en eller flera fornlämningslokaler. 18

Fig 13. Geografisk spridning av skadade fornlämningslokaler (i skadeklass 2-3) och markägarförhållanden i Örnsköldsviks kommun. 19

Fig. 14. Geografisk spridning av skadade fornlämningslokaler i skadeklass 3, i Västernorrlands län. 20

4.7 Identifierade problemområden och förslag till åtgärder Jämför man de identifierade problemområdena från 1999 med årets granskning så ser man att problem kvarstår och har ökat i en av länets kommuner. Körskador och markberedning är fortfarande ett stort problem. Uppmärkningen av fornlämningar inför avverkning och markberedning måste bli bättre liksom rutiner för att information om fornlämningar finns tillgängliga vid markberedningen även om lång tid förflutit efter avverkningen. Fortfarande är det digitala registret över fornlämningar inte färdigt för stora delar av länet, något som är en viktig förutsättning för att kunna minska skadorna på skogliga lämningar. Vidare tycks effekterna av projektet Kulturmiljövård i skogen ha klingat av i länet och det kan vara en del av förklaringen till varför andelen skadade lämningar har ökat. Ett intensivt och rationellt skogsbruk kräver kontinuerliga informationsinsatser så att berörda parter är medvetna om och kan känna igen lämningar i skog och mark. Eftersom årets besiktningar omfattar avverkningsanmälningar mellan 1999-2002 framgår inte resultat och effekter av informations- och utbildningsinsatser som genomförts under senare år av Skogsvårdsstyrelsen och skogsbolagen. Länsstyrelsen har för avsikt att intensifiera tillsynen för att bättre kunna följa utvecklingen av delmålet Levande skogar. Viktiga insatser för att minska skadorna på lämningar i skogen är: Tillgänglighet till det digitala fornminnesregistret Utbildning och informationsinsatser i samverkan med berörd myndighet, skogsbolag och privata skogsägare. 21

Administrativa uppgifter Omfattning: Uppföljningen/tillsynen omfattar besiktningar av både registrerade och oregistrerade fornlämningslokaler på anmälda avverkningsanmälningar. Uppföljningstid: Anmälningarna härrör från perioden 1999-2002. Sammanlagt ingår 73 avverkningsanmälningar som berör 126 st fornlämningslokaler. Utförande: Tillsynen har utförts av Erik Norberg och Maria Olsson Länsstyrelsen Västernorrland under perioden maj-okt 2004. 5 stycken avverkningsobjekt har inte besökts pga att de legat på öar och tillgång till transportmedel saknats. Avverkningsanmälningar fördelat kommunvis: Sundsvall 10, Timrå 3, Ånge 0, Härnösand 3, Kramfors 4, Sollefteå 16 och Örnsköldsvik 40. Ingen avverkningsanmälan har inkommit från Ånge under fyra år där fornlämningar berörts. 19 lokaler var vid besiktningstillfället inte avverkade. Dessa har räknats bort i det statistiska underlaget. Rapport: Utförd under november och december 2004 av Erik Norberg, Maria Olsson och Peter Persson Länsstyrelsen Västernorrland. Referenser: Lag om kulturminnen m.m. 1988:950 1 kap 1 Proposition 1992/93:226 Proposition 2000/01:130 Eriksson, L. & Lindqvist, A-K. 1999. Uppföljning av skogsbrukets inverkan på fornlämningar i Västernorrlands län. Jönsson, B. 1994. Fornlämningar och det moderna skogsbruket om skadegörelse på fångstgropar i Västernorrlands län. Odlingslandskap och fångstmark. Red. Jensen. R. Riksantikvarieämbetet Stockholm. Länsstyrelsen Västernorrland & Länsmuseet Västernorrland. 2002. Utsikt mot framtiden nya perspektiv. Kulturmiljöprogram för Västernorrlands län. Strategier 2003 2006. Öberg, C. 1995. Skadade fornlämningar i Västernorrland. Kulturmiljövårdens rapporter 1995:1. Härnösand. Riksantikvarieämbetet. 2003. Riksantikvarieämbetets överinseende över 2 kap. KML: Uppföljning och utvärdering av ärenden angående fornlämningar och skogsbruk enligt 2 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 22

Bilaga Förteckning över besökta platser samt underlag till rapport. Raä Nr X Y Socken Kommun Typ Fastighet Markägare Datum för anmälan Markberett Datum för tillsyn KML-beslut Diarienummer Reg. påverkan 15 6939413 1606829 Häggdånger H-sand Rösen Häggdånger-By 18:1 Privat 1999-12-23 Nej 2004-05-13 0 39 6948780 1595405 Stigsjö H-sand Gårdstomt Stigsjö Prästbol 1:1 Stiftet/Egendomsn. 2000-06-22 Ja, utanför 2004-05-13 0 114 6969535 1590272 Högsjö H-sand Fäbodlämn. Storsela 2:4 Scaninge Timber 2000-11-10 Nej 2004-05-13 0 7 6979755 1606300 Bjärtrå K-fors Högar Norrland 4:28 SCA Skog AB 2000-11-15 Nej 2004-05-13 0 162 135 62 118 6978645 1619159 Nora K-fors Stens/hög Salteå 8:1 Privat 2000-12-15 Ja 2004-05-14 1 6977173 1632410 Nordingrå K-fors Boplats Barsta 1:37 Privat 2002-02-25 Nej 2004-05-14 2002-06-10 431-4983-02 0 7005085 1614181 Vibyggerå K-fors Fångstgropar Gålsjönäs Norrskog 2000-06-30 ja 2004-10-12 0 7009287 1582265 Multrå Sollefteå Fångstgrop Västerstrinne 2:32 Privat 1999-10-22 Ja 2004-05-14 1 5 7006474 1564977 Långsele Sollefteå Fångstgropar Nässe 1:1 SCA Skog AB 1999-09-02 Nej 2004-04-14 0 81 122 7050984 1550583 Ådals-Liden Sollefteå Fångstgrop Söderfors 1:49 Privat 1999-09-29 Nej 2004-06-24 0 7050565 1551017 Ådals-Liden Sollefteå Boplats Hålaforsen 1:33 Privat 2002-07-30 Nej 2004-06-24 2002-10-08 431-12608-02 0 Oreg 7052454 1551536 Junsele Sollefteå Fångstgropar Gårelehöjden 2:5 SCA 1999-11-23 Nej 2004-06-24 1 75 7075809 1542694 Junsele Sollefteå Fångstgropar Hällberget 1:6 Privat 2000-12-12 Nej 2004-06-24 0 ej reg 6972928 1569070 Graninge Sollefteå Fångstgrop(?) Abborråsen 1:3 SCA Forest and T 1999-09-29 Ja 2004-10-05 0 13 7024685 1541136 Edsele Sollefteå Fångstgropar Ås 1:5 Privat 1999-11-29 Nej 2004-10-06 0 ej reg 6982419 1562073 Graninge Sollefteå Fångstgrop Lövsta 1:1 SCA 2001-01-19 Ja 2004-10-12 1 48 56 26 172 6982126 1570724 Graninge Sollefteå Fångstgropar Åkroken1:1 Scaninge Timber 2001-01-19 JA! 2004-10-12 2 6982073 1570824 Graninge Sollefteå Fångstgrops.syst Åkroken1:1 Scaninge Timber 2001-01-19 JA! 2004-10-12 2 7063962 1527715 Ramsele Sollefteå Fångstgrops.syst Ramsele-Forsås 3:23 SCA 1999-06-10 Ja 2004-10-20 0 7065213 1529960 Ramsele Sollefteå Fångstgrops.syst Sörånäset 1:8 Privat? 1999-10-08 Ja 2004-10-20 220-10232-00 2 177 7064664 1529517 Ramsele Sollefteå Fångstgrops.syst Sörånäset 1:8 Privat? 65 41 83 7017219 1593584 Överlännäs Sollefteå Fäbodlämn. Billtjärn 1:1 SCA 2002-08-09 Nej 2004-10-21 2002-09-25 431-14575-02 2 7044747 1550606 Ådals-Liden Sollefteå Fångstgrops.syst Rå 25:1 Privat 1999-12-09 Nej 2004-10-21 0 6929600 1568802 Sättna S-vall Fångstgrop Lövsätt 2:21 Privat 2002-08-07 Nej 2004-06-02 2002-09-26 431-14736-02 1

39 6926921 1580744 Skön S-vall Gravar Härsta 6:1 Privat 2001-09-19 Nej 2004-08-24 0 38 6926921 1580799 Skön S-vall 0 33 6926875 1580843 Skön S-vall 0 36 6926740 1580871 Skön S-vall 0 180 6903017 1570070 Attmar S-vall Boplgrop, bopl Norrböle 1:2 Privat 2002-08-08 Ja 2004-08-24 2002-09-20 431-12609-02 3 179 Attmar S-vall 178 Attmar S-vall 30 6914788 1564832 Tuna S-vall Grav- och boplatsomr Runsvik 2:3 Privat 1999-04-20 Nej 2004-08-24 1 165 6914953 1564893 Tuna S-vall Grav Nej 87 6920522 1553264 Stöde S-vall Fångstgrop Nedansjö 4:10 SCA Skog AB 2001-09-25 Nej 2004-08-24 2002-03-01 431-4582-02 0 175 6918908 1540753 Stöde S-vall Fångstgrop Fanbyn 7:2 mfl Privat 1999-11-12 Nej 2004-08-25 0 174 6918977 1540821 Stöde S-vall 0 101 6941761 1544118 Holm S-vall Fångstgropar Hissjön 7:1 SCA Forest and T 1999-06-21 Nej 2004-08-25 102 6941800 1544230 Holm S-vall 19 6948493 1534074 Holm S-vall Fångstgrop Fagerviken 1:10 Privat 2000-10-26 Nej 2004-08-25 0 20 6948438 1534031 Holm S-vall Fångstgrop 2004-08-25 0 209 23 6958395 1543087 Liden S-vall Fångstgropar Kväcklingen 3:2 Privat 2000-11-23 Nej 2004-08-25 0 6944487 1582143 Ljustorp Timrå Gravgr,högar Åsäng 2:42 Privat 2000-03-02 Nej 2004-06-02 0 64,72 6935866 1579217 Timrå Timrå Gruvhål Lunde 3:5 SCA Skog AB 2000-12-13 2004-06-02 1 3,104 6928503 1574121 Timrå Timrå Gravar Horsta 2:3 Privat 2001-09-19 Nej 2004-06-02 0 44 7084524 1631554 Björna Ö-vik Fångstgrops.syst Aspsele 1:47 MoDo skog AB 1999-10-28 Nej 2004-08-05 3 46 7084404 1631807 Björna Ö-vik Fångstgrops.syst Aspsele 1:47 MoDo skog AB 1999-10-28 Nej 2004-08-05 0 47 7084214 1631853 Björna Ö-vik Fångstgrops.syst Aspsele 1:47 MoDo skog AB 1999-10-28 Nej 2004-08-05 3 48 7084108 1631857 Björna Ö-vik Fångstgrops.syst Aspsele 1:47 MoDo skog AB 1999-10-28 Nej 2004-08-05 1 49 7084061 1631810 Björna Ö-vik Fångstgrops.syst Aspsele 1:47 MoDo skog AB 1999-10-28 Nej 2004-08-05 1 50-51 7083864 1631712 Björna Ö-vik Fångstgrops.syst Aspsele 1:47 MoDo skog AB 1999-10-28 Nej 2004-08-05 3 122,172 7076414 1631690 Björna Ö-vik Härd och fyndplats Björna-Å 1:2 MoDo skog AB 2000-01-31 Nej 2004-08-05 0 144 7076882 1626077 Björna Ö-vik Boplats,härd Locksta 1:6 Privat 1999-09-16 Nej 2004-08-05 3 125 7077207 1625856 Björna Ö-vik härd Nej 2004-08-05 0 24

179 7076796 1626459 Björna Ö-vik Nej 2004-08-05 0 206 7075132 1627372 Björna Ö-vik Härdar Björna-Å 1:14,Locksta 1:16 Privat 2002-01-15 Nej 2004-08-06 2002-01-28 431-1989-02 0 207 7075037 1627332 Björna Ö-vik Härdar 0 210 Ö-vik Härdar 0 229 126 7076387 1632559 Björna Ö-vik Boplgrop Kärrsjö 1:82 Privat 1999-06-30 Nej 2004-08-06 0 7074408 1634028 Björna Ö-vik Fångstgropar Kärrsjö 1:22 Privat 1999-06-30 Nej 2004-08-06 0 86 7063982 1642324 Björna Ö-vik Fgr system Långviken 1:281 Privat 1999-12-13 Nej 2004-10-11 1 6 7028262 1666015 Grundsunda Ö-vik Röse (1) Gideåbacka 1:59 MoDo Skog AB 1999-09-13 2004-10-13 0 81 7064135 1641582 Björna Ö-vik Fgr system Långviken 1:22 Privat 1999-06-30 2004-10-11 2 240 7016130 1633872 Nätra Ö-vik Skärvst förek Eriksgården 1:1 Privat 1999-06-21 Nej 2004-10-04 0 241 7015991 1633715 Nätra Ö-vik Skärvst förek Eriksgården 1:1 Privat 1999-06-21 Nej 2004-10-04 0 307 7014762 1634292 Nätra Ö-vik Skärvst förek Privat 1999-06-21 Nej 2004-10-04 0 11 7020184 1648989 Arnäs Ö-vik Gravgr, Röse(2) Albertsro 1:1 Ö-viks kommun 1999-05-21 Nej 2004-10-13 0 271 7009909 1636371 Nätra Ö-vik By/gårdstomt Bredånger 3:5 Norra Skogsägarna 1999-05-07 Nej 2004-10-14 0 203 7009702 1636396 Nätra Ö-vik Hålväg Bredånger 3:5 Nej 2004-10-14 0 12 7009012 1636583 Nätra Ö-vik Röse (1) Bredånger 3:5 Nej 2004-10-14 0 13 7008942 1636628 Nätra Ö-vik Långröse Bredånger 3:5 Nej 2004-10-14 0 341 7018624 1632087 Nätra Ö-vik bopla usa Mjäla 2:14 Privat 1999-12-22 Nej 2004-10-04 0 103 7063834 1642648 Björna Ö-vik Fgr system Långviken 1:141 Privat 2000-12-29 2004-10-11 1 106 Björna Ö-vik Tjärdal Långviken 1:142 2004-10-11 0 155 7018085 1646663 Själevad Ö-vik Skärvst förek Dal 1:1 Holmen Skog AB 2000-11-23 Nej 2004-10-14 0 156 7018269 1646543 Själevad Ö-vik Fornl liknande Dal 1:2 Nej 2004-10-14 0 tips 7061626 1663465 Gideå Ö-vik Flärke 4:99 Holmen Skog AB 2000-09-11 2004-10-13 0 24 7060612 1661129 Gideå Ö-vik Fångstgropar (3) Byviken 1:13 Holmen Skog AB 2000-10-10 2004-10-13 1 29 Gideå Ö-vik Gropar fgr likn Byviken 1:13 Holmen Skog AB 2004-10-13 3 71 7042726 1632267 Mo Ö-vik Fäbodlämn Gottne Samf Privat 2000-08-16 Nej 2004-10-12 1 47 7022680 1629817 Själevad Ö-vik Fgr system Östergärdal 2:1 Privat 2000-08-23 Nej 2004-10-14 0 134 7018724 1658015 Grundsunda Ö-vik Rösen (5) Killlingsnäs 1:2 Privat 2000-08-23 Nej 2004-10-13 0 135 Grundsunda Ö-vik Rösen (3) Killlingsnäs 1:2 Nej 2004-10-13 0 25

47 7052952 1623636 Anundsjö Ö-vik Fgr system (19) Hädanberg Holmen Skog AB 2000-04-07 2004-10-14 3 tips 7026141 1663969 Grundsunda Ö-vik Stenröse? Norrflärke 1:1 Privat 2000-01-03 Ja 2004-10-13 0 122 7024595 1614212 Sidensjö Ö-vik Fäbodlämn Överåliden 2:11 Skogsvårdsstyrelsen u uppgift Ja 2004-10-14 3 108 7027071 1664624 Grundsunda Ö-vik Röse (1) Norrflärke1:19 Privat 2001-08-28 2004-10-13 0 89 7027118 1642580 Själevad Ö-vik Fossil åker Tjärn 3:1 Privat 2001-08-24 2004-10-14 0 36 7056479 1607141 Anundsjö Ö-vik Fgr system Selsta 1:4, 1:9 mfl Holmen Skog AB 2001-01-10 Ja 2004-10-12 3 458 Anundsjö Ö-vik Fgrop (3) Ja 2004-10-12 3 459 Anundsjö Ö-vik Fgrop (1) Ja 2004-10-12 3 tips 7040452 1626675 Mo Ö-vik Fgrop + tjärdal Väster Gisjö 1:24 Privat 2001-05-17 2004-10-12 342 7062248 1606141 Anundsjö Ö-vik Fgrop (1) Selsta 1:4 m fl JCE Group Inc 2001-04-06 2004-10-12 2 34 Anundsjö Ö-vik Fgrop (2+1) Selsta 1:4 m fl 2004-10-12 0 329 Anundsjö Ö-vik bopla usa Selsta 1:4 m fl 2004-10-12 0 330 Anundsjö Ö-vik bopla usa Selsta 1:4 m fl 2004-10-12 0 332 Anundsjö Ö-vik bopla usa Selsta 1:4 m fl 2004-10-12 0 355 7064086 1600043 Anundsjö Ö-vik Fgrop (1) Selsta 1:4 m fl JCE Group Inc 2001-04-06 Nej 2004-10-12 2 360 7062620 1602408 Anundsjö Ö-vik Fgr system (12) Selsta 1:4 m fl JCE Group Inc 2001-04-07 2004-10-12 0 107 7026072 1627481 Sidensjö Ö-vik By/gårdstomt Nolås 4:21 Privat 2002-02-12 2004-10-14 0 58 7025596 1642641 Själevad Ö-vik Boplats Stå Västerås 2:4 Privat 2002-01-07 Nej 2004-10-14 1 7 7068844 1650737 Trehörningsjö Ö-vik Fgr system (16) Trehörningsjö 1:91 Privat 2004-10-11 3 94 7058410 1648380 Gideå Ö-vik Fgrop (2) Flyggsjö 1:94 Privat 2004-10-11 1 5 7028964 1665611 Grundsunda Ö-vik Röse (1) Gideåbacka 1:59 Holmen Skog AB 2002-06-11 2004-10-13 0 6 Grundsunda Ö-vik Röse (1) Gideåbacka 1:60 2004-10-13 0 7 Grundsunda Ö-vik Röse (2) Gideåbacka 1:61 2004-10-13 0 56 Grundsunda Ö-vik Röse (1) Gideåbacka 1:62 2004-10-13 0 217 Grundsunda Ö-vik Stens (1) Gideåbacka 1:63 2004-10-13 0 132 7066460 1597424 Grundsunda Ö-vik Pengsjö 1:4, Pengs 114 Holmen Skog AB 2002-05-30 2004-10-12 0 134 Grundsunda Ö-vik 2004-10-12 0 145 Grundsunda Ö-vik 2004-10-12 0 58 7032949 1626586 Anundsjö Ö-vik Fäbodlämning Flärke 3:40 Privat 2002-07-30 2004-10-14 1 26

123 7062953 1589282 Anundsjö Ö-vik Fgrop (3) Järvberget 1.32, 1:22 mfl Holmen Skog AB 2002-08-23 2004-10-12 0 124 7063287 1589096 Anundsjö Ö-vik Fgrop (2) 2004-10-12 0 125 7063019 1589099 Anundsjö Ö-vik Fgrop (2) 2004-10-12 0 49 Anundsjö Ö-vik Fgr system (21) Hädanberg 4:3, 5:2 Holmen Skog AB 2002-08-23 2004-10-14 0 50 7050746 1624699 Anundsjö Ö-vik Fgrop (1) 2004-10-14 0 162 Anundsjö Ö-vik? 2004-10-14 0 518 Anundsjö Ö-vik bopla usa 2004-10-14 0 519 Anundsjö Ö-vik Skärvst förek 2004-10-14 0 520 Anundsjö Ö-vik Fgrop (1) 2004-10-14 0 521 Anundsjö Ö-vik bopla usa 2004-10-14 0 523 Anundsjö Ö-vik Fgr system (5) 2004-10-14 0 27