Nationella substitutionsgruppen för kemikalier i varor Landstingen Dalarna, Gävleborg, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbottens län, Stockholms län, Sörmland, Västmanland, Västra Götalandsregionen, Örebro, Jämtland och Miljöstyrningsrådet (MSR)
Innehåll Gemensamma riktlinjer Prioriterade områden 10-i-topplistan Första projektet: EKG, diatermi, defibrillatorer
Gemensamma riktlinjer Önskvärda farliga kemikalier att substituera prioriteras enligt följande: Stora volymer Kemikaliernas miljö- och hälsoegenskaper Risk/exponering Potential (till substitution) Resistens (antibakteriella ämnen) LCA-perspektiv (speciellt avfallshanteringen farligt avfall) Övriga miljöaspekter (t ex ändliga resurser) Försiktighetsprincipen gäller Beräkningar/uppskattningar av positiva effekter
Prioriterade produktgrupper Utifrån landstingens prioritetslistor Produktgrupper rangordnade m a p miljöpåverkan och volym
Prioriterade produktgrupper Inkontinensmaterial, övrigt urologi Blodcentralsmaterial Dialysmaterial Förbandsmaterial Injektions-, infusions- och transfusionsmaterial Anestesi- och intensivvårdsmaterial Operations- och undersökningshandskar Datamedia och skrivartillbehör (IT) Nutritionsmaterial, enteralt Ljuskällor och batterier Mobiltelefoner Ortopediska implantat och tillbehör Kontorspapper Livsmedel, färska Operationsmaterial Tandvårdsmaterial, förbrukning Hjärt-/lungmaskinmaterial Transportemballage Vitvaror, lab- och medicinkylskåp EKG-elektroder Intervention stentar o ballongkatetrar
Bortgallring Små volymer Produktgrupper som tas om hand av andra Redan substituerat Kommunikation kan behövas
Initial gallring Inkontinensmaterial, övrigt urologi Blodcentralsmaterial Dialysmaterial Förbandsmaterial Injektions-, infusions- och transfusionsmaterial Anestesi- och intensivvårdsmaterial Operations- och undersökningshandskar Datamedia och skrivartillbehör (IT) Nutritionsmaterial, enteralt Ljuskällor och batterier Mobiltelefoner Ortopediska implantat och tillbehör Kontorspapper Livsmedel, färska Operationsmaterial Tandvårdsmaterial, förbrukning Hjärt-/lungmaskinmaterial Transportemballage Vitvaror, lab- och medicinkylskåp EKG-elektroder Intervention stentar o ballongkatetrar Säng- och bäddutrustning
Specificering Inkontinensmaterial, övrigt urologi urinpåse (stora påsar) urinkateter uretär slang uppsamlingspåse avföring urimeter urin spolaggregat urin spolpåse tappningskateter kateter instill blåsdränage adapter kateter cytostatika Blodcentralsmaterial gelkort, påsar inkl filteraggregat Dialysmaterial PD-påse Förbandsmaterial kolofonium, latex, silver, PUR Injektions-, infusions- och transfusionsmaterial blodaggregat till volyminfusionspump IT - TBBPA Nutritionsmaterial, enteralt slangar till pumpar Tandvårdsmaterial, förbrukning EKG-elektroder Säng- och bäddutrustning kuddar och räddnings/draglakan
Vilka ska vi gå vidare med? 10-i-topplista Produkt Mängd (st)/år i landstingen Material/ ämnen Miljö/ hälsa Risk/ exp Potential Urinpåse (stora påsar) 1 500 000 Reproduktion, allergi, dioxin, Hg Låg risk Utanför kroppen Låg Urinkateter uretär 1 000 Reproduktion, allergi, dioxin, Hg Medel Låg? Uppsamlingspåse avföring 1 710 000 Reproduktion, allergi, dioxin, Hg Låg risk Utanför kroppen Hög? Urimeter 91 000 Reproduktion, allergi, dioxin, Hg Låg risk Låg Urin spolaggregat 60 000 Reproduktion, allergi, dioxin, Hg Medel Låg Urin spolpåse 12 000 Reproduktion, allergi, dioxin, Hg Låg?? Tappn.kateter 416 000 Reproduktion, allergi, dioxin, Hg Medel Medel? Kateter instill 10 000 Reproduktion, allergi, dioxin, Hg Medel Medel Blåsdränage 11 000 Reproduktion, allergi, dioxin, Hg Medel Medel
Vilka ska vi gå vidare med? 10-i-topplista Produkt Mängd (st)/år i landstingen Material/ ämnen Miljö/ hälsa Risk/ exp Potential Blodcentralsmtrl - påsar inkl filteraggregat 400 000 Reproduktion, allergi, dioxin, Hg Hög Låg Dialys PD påse 1 150 000 Reproduktion, allergi, dioxin, Hg hög Medel Förbandsmaterial 1 541 000 000 15 300 000 Latex, kolofonium, PVC, Ag, div. kemtillsatser, PUR Latexallergi Antibiotikaresistens Låg Utan Ag Hög Blodaggregat till V- infusionspump 13 000 Reproduktion, allergi, dioxin, Hg? Låg? IT - TBBPA 26 400 datorer 14 800 skrivare 27 800 skärmar (165000 datorer konstant) Brom. flamskyddsm, Tungmetaller Hormon, beteende, Inlärning/minne Tungmetaller påverkar system Låg Hög Nutritionsmaterial enteralt slangar till pumpar 20 000 Reproduktion, allergi, dioxin, Hg Hög Fet lösn.? Amalgamavskiljare 2 060 Klorkemikalier Vattentoxicitet? Medel EKG-elektroder 14-19 000 000 Silverföreningar Avfall Antibiotikaresistens Medel? Låg Säng/bädd kuddar, draglakan, madrasser 15100 kuddskydd 9000 kuddar 3-6000 madrasser Bromerade flamskyddsmedel, formaldehyd Hormon, beteende, Inlärning/minne Allergi Låg Om inte psyk Medel
Fortsättningen: 2 spår Substitution och information Substitution: Rangordning av de mest angelägna varorna - vår 10-i-topplista Handlingsplan/er för substitution/er: Kontakter med leverantörer Kort förstudie? Metodval för substitution Information: Informationsinsatser för de produkter där det finns substitut Vilka informationskanaler?
EKG-elektroder vad händer m allt silver? Det konsumeras ca 19 000 000 elektroder/ år i Sverige Avfallshanteringsfråga vad händer med silvret? Alternativ finns kolfiber För vilka applikationer? (t ex fosterövervakning) För vilka utrustningar? (finns kompabilitet?) Vägen framåt: Undersök alternativen Jämför med andra silverflöden Hämta information från förbränningsanläggningar Fråga leverantörerna: leverantörsseminarium 22 april: tillbehör till EKG, diatermi, defibrillatorer
EKG Det konsumeras ca 19 000 000 elektroder/ år i Sverige EKG-elektroder innehåller mellan 0,000006 till 0,02 g silver beroende på fabrikat En beräkning baserad på landstingen i Stockholm, Jämtland och 5-klövern ger 94 kg silver/år i Sverige Jämfört med andra flöden: Silver i kemiska produkter utgör ca 1 ton Silverutsläpp från svenska hushåll ca 283 kg Silverutsläpp från tvättmaskiner om alla hade silver ca 144 kg EKG-elektroder av kol finns, men innehåller också silver Dessa har använts i ex Växjö med goda resultat
EKG utvecklades till en fråga om vad händer i avfallsledet med alla tillbehör till elektrisk och elektronisk utrustning? Förutom EKG, inkluderades även tillbehör till diatermi- och defibrillatorutrustning
Avfall: EKG, diatermi, defibrillatorer (tillbehör) Volymer: EKG: 19 000 000 elektroder per år Diatermitillbehör: ca 384 000 per år (baserat på lt Gävleborg & 5-klövern), över 50 ton Defibrillatorer (plattor): ca 45 000 per år (baserat på lt Gävleborg & 5-klövern)
Vad händer med avfallet? Sjukhuset: Brännbara sopor (olagligt?) Förbränningsanläggningen: silver följer med rökgaserna till rökgasreningen och fångas upp i det våta reningssteget, binds med en svavelförening och avskiljs i form av ett slam. Detta slam går till speciell deponi för farligt avfall. Torr rökgasrening finns också och stoft går till deponi. Deponi: inga mätningar av silver görs. För vissa anläggningar går metallslaggen till återvinning. Möjlig återvinning av tillbehör: fragmenteringsprocess.
Status idag Diatermi Leverantörerna: kasta det i brännbara sopor EKG Leverantörer: Vissa vet inte om producentansvaret gäller. Idag inget system för återtagande/återvinning. Vissa inte avvisande till det. Vissa rekommenderar sortering som kontaminerat avfall. Andra brännbara sopor. Defibrillatorer: brännbara sopor Avfallsbolag: brännbart är olagligt, ty farligt avfall
Leverantörsseminarium imorgon Leverantörer, El-kretsen, Naturvårdsverket deltar Presentation av problembilden Diskutera substitut till silver Diskutera avfallslösning för tillbehör till EKG, diatermi och defibrillatorer Gott exempel presenteras: pacemakers Presentera LCC livscykelkostnadskalkyl avfallskostnaden tas med i upphandlingen Uppföljning 11 november leverantörerna får då presentera hur de har löst problemen
Fortsättningen för Varugruppen 22 april Leverantörsseminarium 4 juni Möte i Varugruppen Framtida aktiviteter: Kommunikationsarbete: Publicering av substitutionslista Faktablad om utvalda produktgrupper Arbetsmöten nästa produktgrupp på 10-i-topplistan Uppföljningsmöte, EKG/diatermi/defibrillatorer: 11 november
Vill ni veta mer eller delta? Kontaktpersoner: Landstingen: Dalarna: Stefan Lindow, stefan.lindow@ltdalarna.se Gävleborg: Maria Azzopardi, maria.azzopardi@lg.se Jämtland: Lena Stigh, lena.stigh@jll.se Jönköping: Maya Gustafsson, maya.gustafsson@lj.se Kalmar: Gunilla Larsson, gunillala@ltkalmar.se Kronoberg: Helén Frankzén, helen.frankzen@ltkronoberg.se Norrbotten: Ann-Katrin Randeblad, ann-katrin.randeblad@nll.se Stockholm: Anne Marie Vass, anne-marie.vass@karolinska.se Sörmland: Catharina Krumlinde, catharina.krumlinde@dll.se Västmanland: Annette Persson, annette.persson@ltv.se Västra Götaland: Anders Bolmstedt, anders.bolmstedt@vgregion.se Örebro: Mariann Eriksson, mariann.eriksson@orebroll.se Miljöstyrningsrådet (MSR): Eva Dalenstam, eva@msr.se