RAPPORT 2009-09-15 TRÄDA - Varför odlar man inte sin mark Carina Lindh Energirådgivare LRF KONSULT AB
Sammanfattning På uppdrag av LRF har LRF konsult fått i arbete att genomföra ett projekt där målet är att utreda varför lantbrukaren väljer att inte odla sin mark utan istället väljer att lägga den i träda. Trädesplikten från EU är borttagen sedan några år tillbaka samtidigt kan man se en ökad efterfrågan på jordbrukets produkter världen över. I projektet ingår därför att ta reda på vilken potential det finns i denna trädesareal samt om det finns behov av åtgärder för att den åter skall kunna tas in i produktion. För att utreda detta har en enkätundersökning genomförts i Västra Götaland, Västmanland samt Västerbotten. Det som kännetecknar dessa tre län är att de ligger med en hög procent areal i träda. Från varje län har de 15 största användarna av träda och 15 slumpmässigt utvalda blivit tillfrågade om varför de lägger areal i träda. Frågor har också ställts om markkvalité samt om arealen kan komma att odlas igen och vilken gröda/grödor som då är aktuella. Nästan en tredjedel av dem som tillfrågades i studien, oavsett vilket län de representerade, ansåg att den dåliga ekonomin i odling var den vanligaste orsaken till att man väljer att lägga sin areal i träda. Av all mark som låg i träda i denna studie, kan 57 % i Västra Götaland odlas direkt utan åtgärder. Motsvarande siffra för Västmanland är 72 % och för Västerbotten 86 %. Den totala arealen i denna studie som är i behov av åtgärd är för Västra Götaland 182 hektar, i Västmanland 157 hektar och i Västerbotten 127 hektar. Täckdikning är den vanligaste åtgärden för samtliga län. Denna åtgärd kan behöva göras på totalt ca 300 hektar för dessa tre län. Detta enbart för att arealen åter skall bli lönsam att odlas igen. Lantbrukarna har också fått frågan om vilka arealer de tror att de har i träda om några år. Svaren visar tydligt att trädesarealen kommer att minska framöver, mycket beroende på spannmålspriset. 2
Innehåll 1. Inledning...5 2. Mål...5 3. Bakgrund...5 4. Metod, urval och omfattning...5 5. Resultat...6 5:1 Västra Götaland, trädesareal för år 2008 och år 2009...6 5:2 Västmanland, trädesareal för år 2008 och år 2009...7 5:3 Västerbotten, trädesareal för år 2008 och år 2009...7 5:4 Västra Götaland, skiftesinformation...8 5:5 Västmanland, skiftesinformation...8 5:6 Västerbotten, skiftesinformation...8 5:7 Antal år som trädan legat...9 5:8 Västra Götaland, varför man inte odlar sin mark...9 5:9 Västmanland, varför man inte odlar sin mark...10 5:10 Västerbotten, varför man inte odlar sin mark...11 5:11 Trädans möjlighet att ingå i en traditionell växtföljd...12 5:12 Västra Götaland, total trädesareal och markkvalitet...12 5:13 Västmanland, total trädesareal och markkvalitet...13 5:14 Västerbotten, total trädesareal och markkvalitet...13 5:15 Trädans behov av åtgärd för att ingå i en traditionell växtföljd...13 5:16 Västra Götaland, behov av åtgärd och till vilken areal...13 5:17 Västmanland, behov av åtgärd och till vilken areal...13 5:18 Västerbotten, behov av åtgärd och till vilken areal...14 5:19 Trädesarealens användning...14 5:20 Västra Götaland, val av gröda och till vilken areal...14 3
5:21 Västmanland, val av gröda och till vilken areal...15 5:22 Västerbotten, val av gröda och till vilken areal...15 5:23 Energigrödor...16 5:24 Västra Götaland, energigrödor och till vilken areal...17 5:25 Västmanland, energigrödor och till vilken areal...18 5:26 Västerbotten, energigrödor och till vilken areal...18 5:27 Trädesarealer om 3 år...18 5:28 Västra Götaland, trädesareal om 3 år...19 5:29 Västmanland, trädesareal om 3 år...19 5:30 Västerbotten, trädesareal om 3 år...19 6. Diskussion...20 7. Slutsats...22 Tabellbilaga 1. Marknadsundersökning resultatsammanställning...23 4
1. Inledning Projektet har utförts av LRF konsult i Skara, på uppdrag av LRF. I Sverige finns fortfarande åkermark som ligger i träda trots att trädesplikten på EU träda är borttagen från och med år 2008. En ökad efterfrågan på jordbruksprodukter världen över gör att arealerna kan komma att behöva odlas igen. Projektet avser därför att utreda varför inte lantbrukaren odlar sin areal samt att se vilken potential det finns om man tar in denna trädesareal i produktion och vilka grödor som då kan bli aktuella att odla. Arbetet har utförts under veckorna 30-38, 2009. Projektet är finansierat av Lantbrukarnas riksförbund (LRF). 2. Mål Projektets mål är att utreda varför lantbrukarna inte odlar sin areal utan istället väljer att använda sig av träda (grödkod 60). Projektet ska också efter avslut visa om lantbrukarna kan tänka sig att åter ta in sin areal i produktion och till vilka arealer samt vad man då kan tänka sig att odla. Projektet skall även visa hur skiftena ser ut i form och storlek men det ska också framgå vilka åtgärder det behövs på sådan areal som inte direkt går att odla idag. För areal som kan ses som lite mer permanent trädesareal, kan energigrödor vara ett alternativ på denna areal och vilka energigrödor kan då komma att odlas och till vilka arealer. 3. Bakgrund På senare år har miljökraven stärkts i många länder världen över. För att dessa skall kunna uppnås är ett steg på vägen att minska beroendet av fossila bränslen och istället använda oss av en mer förnyelsebar energi. Fler länder börjar dessutom sträva efter en ökad välfärd. Samtidigt har världsmarknadslagren av spannmål minskat eller blivit helt tömda. Alla dessa faktorer har skapat en ökad efterfrågan på jordbruksprodukter världen över. Trots ett bättre spannmålspris samt att trädesplikten på EU trädan är borttagen från och med år 2008, används inte all åkermark i Sverige. I hela Sverige låg år 2008 146 527 hektar åkermark i träda, motsvarande siffra för år 2007 var 280 604 hektar. Det högre spannmålspriset samt slopning av EU trädan är troligen orsaken till att trädesarealen nästan halverades fram till år 2008. Men varför väljer man fortfarande som lantbrukare att inte odla sin mark? 4. Metod, urval och omfattning Jordbruksverket har tagit fram samtliga lantbrukare som sökt stöd i SAM 2008 med grödkod 60. Området har begränsats till Västra Götaland, Västmanland samt Västerbotten. Det som kännetecknar dessa tre län är att de ligger med en hög procent areal i träda dvs. mellan 7-10 %. Har valt bort alla brukare av träda som har en areal under 2 hektar. Totalt omfattas enkätundersökningen av 90 lantbrukare (30 stycken per län) som kontaktas genom utskick av presentationsbrev samt uppföljande telefonsamtal för genomgång av intervjufrågorna. Fördelningen per län är de 15 största användarna av träda samt 15 stycken slumpmässigt utvalda. Utifrån dessa grundutvalda har det sedan varit sådana som ej vill deltaga i undersökningen, ej gått att få tag på trots flertaliga försök, har arrenderat ut eller sålt gården från och med år 2009. Totalt för de 3 länen har 27 utvalda bytts ut till nya i rakt nedstigande led för de största eller valts ut slumpmässigt. 5
5. Resultat Sverige är ett land där det förekommer stora geografiska skillnader, vilket gör att odlingen inte kan vara densamma för hela landet. I Västra Götaland finns möjligheter att välja allt från spannmål, oljeväxter eller vallodling till specialgrödor. Dessa valmöjligheter minskar ju längre norrut man kommer. I Västerbotten enligt denna studie är det vallodling som är vanligast förekommande, men även odling av spannmål förekommer. Men det är då även vanligt att inte låta spannmålen mogna ut, utan man använder den istället till helsädesensilage. Trädan som avses i projektet är den gröda som benämns med grödkod 60 i SAM ansökan. Det har även framkommit i undersökningen att vall med grödkod 49 kan användas på liknande sätt, då den inte har något skördekrav på sig. Areal med grödkod 49, har inte tagits med i denna rapport. Resultatet i rapporten visar på 2 olika scenarier. Ett där man ser på arealens möjlighet att odlas och här har man tagit hänsyn till markkvalitén och behov av åtgärder. Det andra alternativet grundas mer på lantbrukarnas tro om vad som kommer att hända med trädan om 3 år. 5:1 Västra Götaland, trädesareal för år 2008 och år 2009 Totalt för studien ingår det i Västra Götaland 1 902,8 hektar träda. Vid intervjuerna har det visat sig att drygt 45 % eller motsvarande 871,1 hektar av denna areal tillhör försvarsmakten och ligger på militära övningsfält, där den räknas som en långliggande vall. Arealen arrenderas av lantbrukarna och används idag som bete. Av dessa 871,1 hektar är det bara 359,8 hektar som ligger kvar som träda år 2009. 511,3 hektar har återgått till försvarsmakten, vad som hänt eller kommer att hända med denna areal är oviss. Den areal som fortfarande ligger kvar som träda år 2009 är även den osäker om den kommer att finnas kvar om några år. Om man bortser från den militära arealen är den totala arealen för Västra Götaland 1 031,7 hektar för år 2008. För år 2009 är motsvarande siffra 707,6 hektar, en minskning på 324,1 hektar eller motsvarande drygt 31 % minskning. Av de 30 lantbrukarna i Västra Götaland har storleksförändringen på trädesarealen för år 2009 fördelats enligt följande: 3% 3% 37% 57% Ökar Minskar Oförändrad Vet ej Diagram 1: Schematisk bild över hur lantbrukarna i Västra Götaland har förändrat storleken på sin trädesareal under år 2009. 6
5:2 Västmanland, trädesareal för år 2008 och år 2009 Den totala trädesarealen i studien för Västmanland var för år 2008, 1 434,7 hektar. År 2009 är motsvarande siffra 1 375,9 en minskning med nästan 60 hektar emot år 2008 vilket motsvarar en minskning på drygt 4 %. Av de 30 lantbrukarna i Västmanland har storleksförändringen på trädesarealen för år 2009 fördelats enligt följande: 0% 13% 57% 30% Ökar Minskar Oförändrad Vet ej Diagram 2: Schematisk bild över hur lantbrukarna i Västmanland har förändrat storleken på sin trädesareal under år 2009. 5:3 Västerbotten, trädesareal för år 2008 och för år 2009 Den totala trädesarealen för Västerbotten år 2008 var 958,6 hektar. År 2009 är arealen 903,5 hektar, vilket är en minskning av trädan med 55,1 hektar motsvarande nästan 6 % minskning. Av de 30 lantbrukarna i Västerbotten har storleksförändringen på trädesarealen för år 2009 fördelats enligt följande: 0% 10% 60% 30% Ökar Minskar Oförändrad Vet ej Diagram 3: Schematisk bild över hur lantbrukarna i Västerbotten har förändrat storleken på sin trädesareal under år 2009. 7
5:4 Västra Götaland, skiftesinformation Totalt för de 30 lantbrukarna i Västra Götaland svarade 3 stycken vet ej på skiftesarealen. Av de 27 som svarade på frågan blir det totala antalet 255 skiften med ett medeltal på 9,4 skiften per lantbrukare. Det största skiftes areal är 75 hektar. Medelarealen för de största skiftena är 16,7 hektar. Det minsta skiftet är 0,15 hektar. Medelarealen hos de minsta skiftena är 1,42 hektar. Om man istället väljer att ta bort den areal som är militärt övningsområde avgår ytterligare 2 lantbrukare med 27 skiften. De återstående 25 lantbrukarna har totalt 228 skiften med ett medeltal på 9,1 skifte per brukare. Det största skiftes areal är 40 hektar. Medelarealen för de största skiftena är 13,1 hektar. Det minsta skiftet är 0,15 hektar. Medelarealen hos de minsta skiftena är 1,47 hektar. Medelarealen för alla skiften (ej militärt) är 6,01 hektar Av de 30 lantbrukarna har den dominerande skiftesformen fördelats enligt följande: (Antal/antal personer i procent) Västra Götaland Antal Procent Kvadrat 3,3 11 Rektangel 12,3 41 Triangel 1,5 5 Kantzoner 0,5 2 Helt annan form 11,3 38 Vet ej 1 3 5:5 Västmanland, skiftesinformation De 30 lantbrukarna i Västmanland har totalt 416 skiften vilket ger ett medelvärde på 13,9 skiften per lantbrukare. Det största skiftes areal är 40,5 hektar. Medelarealen för de största skiftena är 10,7 hektar. Det minsta skiftet är 0,10 hektar. Medelarealen hos de minsta skiftena är 0,90 hektar. Medelarealen för alla skiften är 3,97 hektar. Av de 30 lantbrukarna har den dominerande skiftesformen fördelats enligt följande: (Antal/antal personer i procent) Västmanland Antal Procent Kvadrat 7,8 26 Rektangel 4,8 16 Triangel 1,5 5 Kantzoner 0 0 Helt annan form 15,8 53 Vet ej 0 0 5:6 Västerbotten, skiftesinformation Totalt för de 30 lantbrukarna svarade 1 lantbrukare vet ej på skiftesinformationen. De återstående 29 lantbrukarna i Västerbotten hade totalt 412 skiften, vilket ger ett medelvärde på 14,2 skiften per lantbrukare. Det största skiftes areal är 22,0 hektar. Medelarealen för de största skiftena är 5,74 hektar. Det minsta skiftet är 0,10 hektar. Medelarealen hos de minsta skiftena är 0,86 hektar. Medelarealen för alla skiften är 2,63 hektar. 8
Av de 30 lantbrukarna har den dominerande skiftesformen fördelats enligt följande: (Antal/antal personer i procent) Västerbotten Antal Procent Kvadrat 10 33 Rektangel 10 33 Triangel 0 0 Kantzoner 0 0 Helt annan form 10 33 Vet ej 0 0 5:7 Antal år som trädan har legat Variationerna i antal år som trädorna har legat för de olika länen är allt från något år upp till 15 år. Vissa har konstant flyttat runt sin trädesareal, medans vissa har låtit den ligga kvar på samma ställe i 15 år. I Västmanland har 70 % av trädesarealen legat mer än 5 år i träda. Motsvarande siffror för Västra Götaland är 55 % och för Västerbotten är det 43 %. Ett uppskattat medeltal på hur länge arealen har legat i träda är 6 år för Västra Götaland, 7 år för Västmanland och 5 år för Västerbotten. 5:8 Västra Götaland, varför man inte odlar sin mark Orsakerna till varför man väljer att lägga sin mark i träda istället för att odla, kan vara många. Men nästan en tredjedel (32 %) angav att den främsta orsaken för att lägga areal i träda i Västra Götaland, är den dåliga ekonomin för spannmålsodling. Vid ett bättre pris skulle arealen odlas. Kommentarer som angavs var bland annat att arbete borta gav bättre betalt, svårt att investera i maskiner med dagens spannmålspriser samt att som lantbrukare måste man vara företagare och i dagsläget är det därför inte lönsamt att odla. Ytterligare alternativ för att lägga areal i träda var dålig mark som ansågs vara orsaken av 15 % av de tillfrågade. Enligt kommentarerna är en stor del av den areal som ansågs dålig, mossjord och betraktas som svårodlad. Endast 5 % angav att orsaken var behov av täckdikning. Att vara deltidslantbrukare och även ha arbete på annat ställe (9 %) är också en bidragande orsak till att man väljer att lägga sin areal i träda istället för att odla den. Annan orsak, enligt undersökning var en lantbrukare som var nytillträdd på gården och därför valt att lägga arealen i träda år 2008, men den odlas åter igen år 2009. 9
Av de 30 lantbrukarna i Västra Götaland har följande orsaker angetts för varför man inte odlar sin mark: (Antal/antal personer i procent) Västra Götaland Antal Procent Dålig ekonomi 9,5 32 Dålig mark 4,5 15 Marken behöver täckdikas 1,5 5 Skiftet för litet 0 0 Skiftet ligger för långt bort 0 0 Brukningshinder 1 3 Arroderingsförbättring 0 0 Har inga maskiner 1 3 Saknar tork/lagringskap. 0,5 2 Sjukdom 0,5 2 Är pensionär 1 3 Generationsskifte 1 3 Tidsbrist arbetar borta 2,75 9 Viltskador 0,5 2 Långliggande vall 2,5 8 Kantzoner 0,5 2 Svårt med leverans 1,25 4 Annan orsak 2 7 5:9 Västmanland, varför man inte odlar sin mark I Västmanland ansåg 36 % av de tillfrågade att den dåliga ekonomin i spannmålsodling var den avgörande orsaken till att arealen låg i träda. Kommentarer jag fick runt ekonomin var bland annat att det med dagens gödningspriser och en väderlek som känns allt mer osäker är ovisst vad man får in i slutet. Trädan känns däremot som ett säkrare alternativ, man vet vad man får och detta till en minimal arbetsinsatts. Ytterligare faktorer som påverkar valet av träda eller ej, är skiftets storlek och avstånd från brukningsenheten. Båda dessa faktorer påverkar också ekonomin negativt, då de små skiftena oftast är mer svårbrukade och kräver en större arbetsinsatts. Den näst största orsaken för att lägga areal i träda var dålig mark på 16 %, oftast är det mossjord som läggs i träda. Annan orsak angavs av 12 % av de tillfrågade och utgörs dels av en pensionär som inte hade någon som kunde ta över lantbruket och ville därmed inte satsa vidare på lantbruket. En annan lantbrukare ansåg sig ha tappat viljan med jordbruket. En ytterligare annan orsak, var en lantbrukare vars areal låg med i detaljplanen för bebyggelse och vägar för Västerås kommun. 10
Av de 30 lantbrukarna i Västmanland har följande orsaker angetts för varför man inte odlar sin mark: (Antal/antal personer i procent) Västmanland Antal Procent Dålig ekonomi 10,9 36 Dålig mark 4,8 16 Marken behöver täckdikas 0,7 2 Skiftet för litet 2,0 7 Skiftet ligger för långt bort 1,7 6 Brukningshinder 0 0 Arroderingsförbättring 1,3 4 Har inga maskiner 0 0 Saknar tork/lagringskap. 0,3 1 Sjukdom 1 3 Är pensionär 2,5 8 Generationsskifte 0,3 1 Tidsbrist arbetar borta 1 3 Viltskador 0 0 Långliggande vall 0 0 Kantzoner 0 0 Svårt med leverans 0 0 Annan orsak 3,5 12 5:10 Västerbotten, varför man inte odlar sin mark I Västerbotten angav 35 % den dåliga ekonomin i spannmålsodling som orsak till trädan. Kommentarer runt detta var bland annat att det var bättre och ta de 1100 kronorna i stöd - för man får ända inte mer kvar när man odlar, för högt gödselpris det är bättre att låta arealen ligga i träda och maskinerna är slut går inte investera i andra med det priset det är på spannmålen idag. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade angav annan orsak vilket består av fyra lantbrukare som nyligen ändrat eller kommer att ändra produktionsinriktning, detta har gjort att areal hamnat i träda i väntan på att beslut skall tas om fortsatt brukning av jorden själva eller utarrendering alternativt försäljning. En av lantbrukarna kommer att förlora areal till en naturreservatsbildning, tills detta sker kommer arealen att ligga kvar i träda. Även grönträda i ekologisk odling angavs som annan orsak till trädan. Ytterligare faktorer som påverkar valet av träda eller ej, är dålig mark, 12 % och för långt avstånd från brukningsenheten, 8 %. 11
Av de 30 lantbrukarna i Västerbotten har följande orsaker angetts för varför man inte odlar sin mark: (Antal/antal personer i procent) Västerbotten Antal Procent Dålig ekonomi 10,5 35 Dålig mark 3,5 12 Marken behöver täckdikas 1 3 Skiftet för litet 1 3 Skiftet ligger för långt bort 2,5 8 Brukningshinder 0 0 Arroderingsförbättring 1,5 5 Har inga maskiner 0,5 2 Saknar tork/lagringskap. 0 0 Sjukdom 1 3 Är pensionär 0,5 2 Generationsskifte 0 0 Tidsbrist arbetar borta 1 3 Viltskador 0 0 Långliggande vall 0 0 Kantzoner 0 0 Svårt med leverans 0 0 Annan orsak 7 23 5:11 Trädans möjlighet att ingå i en traditionell växtföljd I Västra Götaland säger 53 % av lantbrukarna att trädesarealen direkt kan ingå i en traditionell växtföljd. Motsvarande siffra för Västmanland är 50 %. Högst andel personer som sagt att arealen direkt kan ingå, har Västerbotten med 63 %. I Västra Götaland och Västmanland säger vardera 30 %, att trädesarealen delvis går att odla. Motsvarande siffra för Västerbotten är 23 %. Arealen går inte att odla direkt, utan åtgärder säger 17 % i Västra Götaland, 20 % i Västmanland och 10 % i Västerbotten. 5:12 Västra Götaland, total trädesareal och markkvalitet Total areal hos de 30 lantbrukare som deltog i Västra Götaland är 1903 hektar. I denna areal ingår 871,1 hektar som är försvarets mark och som idag ligger som övningsområden. Denna areal arrenderas av lantbrukare och används som bete. Arealen är lagd på åkermark och skulle åter igen kunna nyttjas för annan produktion än bete. Men redan från och med år 2009 har denna trädesareal minskat med 511,3 hektar. Detta är areal som försvaret har återtagit och därmed kommer arealen att försvinna från den statistik över åkermark som finns i Sverige. Det är idag osäkert vad som kommer att ske med resterande areal på 359,8 hektar som tillhör försvaret, men med relativt stor säkerhet kommer även det mesta av denna areal att återgå till försvaret och därmed inte ingå som trädesareal. 12
Den totala arealen för Västra Götaland är istället om man inte räknar med den militära arealen 1032 hektar och det är den areal som ses som den mer verkliga arealen i undersökningen. Areal som går att odla direkt är 586,4 ha eller motsvarande 57 % av den totala trädesarealen. Areal som går att odla med åtgärder är 181,7 hektar eller motsvarande 18 %. Areal som inte går att odla trots åtgärder är 65,4 hektar eller motsvarande 6 %. Ytterligare ett alternativ finns på 198,2 hektar och detta är areal som går att odla, men som enligt lantbrukaren ändå kommer att ligga kvar i träda oavsett vad som händer. 5:13 Västmanland, total trädesareal och markkvalitet Total areal hos de 30 lantbrukarna som deltog i Västmanland är 1435 hektar. Av denna areal kan 1036 hektar odlas direkt eller motsvarande 72 % av den totala trädesarealen. Areal som går att odla med åtgärder är 157,2 hektar eller motsvarande 11 %. Areal som inte går att odla trots åtgärder är 241,5 hektar eller motsvarande 17 %. Ingen av de tillfrågade har sagt att arealen kan odlas, men att de inte tänker odla den. 5:14 Västerbotten, total trädesareal och markkvalitet Den totala arealen hos de 30 lantbrukarna som deltog i Västerbotten är 959 hektar. Av denna areal kan 823,2 hektar odlas direkt eller motsvarande 86 % av den totala trädesarealen. Areal som går att odla med åtgärder är 127,3 hektar eller motsvarande 13 %. Areal som inte går att odla trots åtgärder är endast 8,1 hektar eller motsvarande 1 %. Ingen av de tillfrågade har sagt att arealen kan odlas, men att de inte tänker odla den. 5:15 Trädans behov av åtgärd för att ingå i en traditionell växtföljd På frågan om trädesarealen var i behov av åtgärder för att den skulle kunna återgå in i en traditionell växtföljd svarade 30 % av lantbrukarna i Västra Götaland och Västerbotten att det fanns ett behov av detta. Motsvarande siffra för Västmanland är 37 %. På samma fråga svarade 67 % i Västra Götaland att trädesarealen inte behöver några åtgärder. I Västmanland var motsvarande siffra 63 % och i Västerbotten var den 70 %. I Västra Götaland har 1 intervjuad person svarat vet ej, vilket motsvaras av 3 %. 5:16 Västra Götaland, behov av åtgärder och till vilken areal Den totala areal som är i behov av åtgärder för Västra Götaland är 181,7 hektar, av denna är 72 % eller 131,2 hektar i behov av täckdikning. Ytterligare åtgärder på vardera 20,2 hektar eller motsvarande 11 % på varje åtgärd är att rensa öppna diken runt skiftet samt utföra en kanalrensning. En enklare åtgärd i form av spolning och rensning av redan befintlig täckdikning är i behov på 10,1 hektar eller motsvarande 6 % av den areal som kräver någon form av åtgärd innan den kan återgå in i växtföljden. 5:17 Västmanland, behov av åtgärder och till vilken areal Den totala areal som är i behov av åtgärder för Västmanland är 157,2 hektar, av denna är 66 % eller 103,6 hektar i behov av täckdikning. En fjärdedel motsvarande 39,3 hektar är i behov av att rensa öppna diken runt skiften. Ytterligare åtgärd på 10,7 hektar eller motsvarande 7 % av den areal som är i behov av åtgärd behöver man ta ner träd/lövsly runt skiftet/skiftena. En liten areal på 3,6 hektar eller 2 % är i behov av stenbrytning för att den skall kunna börja odlas igen. 13
5:18 Västerbotten, behov av åtgärder och till vilken areal Den totala areal som är i behov av åtgärder för Västerbotten är 127,3 hektar, av denna areal är över tre fjärdedelar eller 99 hektar som är i behov av täckdikning. Resterande 28,3 hektar eller motsvarande 22 % är i behov av att rensa öppna diken runt skiftet/skiftena. 5:19 Trädesarealens användning I Västra Götaland och i Västmanland säger tre fjärdedelar av de tillfrågade att trädesarealen skulle kunna användas till att ingå i traditionell växtföljd. I Västerbotten är motsvarande siffra 65 %. Västerbotten ser annan gröda på 15 % som möjlig, i denna ingår potatisodling samt odling av energigröda som rörflen alternativt odling av vall till biogasframställning. Annat alternativ som att arrendera ut eller sälja arealen kan vara möjlig för 10 % i Västra Götaland, 12 % i Västmanland och 15 % i Västerbotten. Av kommentarer från Västerbotten har det framkommit att det redan idag finns ett antal som vill arrendera ut sin areal, men inte hittar någon som vill arrendera den. Svårigheten i detta är att det oftast handlar om mycket små skiften som bäst passar till vall eller beten. En ändrad produktionsinriktning gör att djurantalet minskat eller försvunnit helt på vissa platser. Detta gör att vall och betesarealer inte längre är lika eftertraktade som tidigare. På frågan om trädans användning valde 4 stycken (13 %) i Västra Götaland att svara, vet ej på frågan. Motsvarande siffra för Västmanland är 2 stycken (7 %) och för Västerbotten 2 stycken (7 %). 5:20 Västra Götaland, val av gröda och till vilken areal I Västra Götaland har 22 stycken av de 30 tillfrågade motsvarande 73 % svarat att man kan tänka sig att odla i en traditionell växtföljd. Av dessa har nästan en fjärdedel uppgett att de enbart kan tänka sig att odla spannmål. Enbart vallodling kan tänkas av 18 %. En kombination av spannmål och vall kan odlas av 36 % av de tillfrågade. Spannmål och oljeväxter kan odlas av 5 %. En kombination av samtliga alternativ dvs. en växtföljd där spannmål, oljeväxter och vall ingår kan komma att odlas av 18 %. Av den totala areal 586,4 hektar som går att odla direkt i Västra Götaland kan 73 % av denna areal komma att användas i en traditionell växtföljd, vilket ger en möjlig areal på 428 hektar. Denna areal kan komma att fördelas på följande sätt enligt procentsatserna ovan: Total areal per gröda spannmål 21,4 77,1 154,1 98,5 77,1 vall Spannmål/vall Spannmål/oljeväxter spannmål/oljeväxter/vall Diagram 4: Schematisk bild över antal hektar i Västra Götaland av olika grödalternativ. 14
5:21 Västmanland, val av gröda och till vilken areal Av den totala areal som går att odla direkt i Västmanland har 23,5 lantbrukare eller motsvarande 78 % svarat att de kan tänka sig att odla i en traditionell växtföljd. Av dessa har 38 % sagt att de enbart kan tänka sig att odla spannmål. Enbart vallodling kan tänkas av 17 %. En kombination av spannmål och vall kan odlas av 15 % av de tillfrågade. Spannmål och oljeväxter kan odlas av 9 %. En kombination av samtliga alternativ dvs. en växtföljd där spannmål, oljeväxter och vall ingår kan komma att odlas av 21 %. Av den totala areal 1036 hektar som kan komma att användas i en traditionell växtföljd kan 78 % användas i en traditionell växtföljd, vilket ger en möjlig areal på 808,1 hektar. Denna areal kan komma att fördelas på följande sätt: Total antal hektar per gröda 169,7 307,1 72,7 spannmål vall Spannmål/vall Spannmål/oljeväxter 121,2 137,4 spannmål/oljeväxter/vall Diagram 5: Schematisk bild över antal hektar i Västmanland av olika grödalternativ. 5:22 Västerbotten, val av gröda och till vilken areal I Västerbotten har 19,5 stycken av de 30 tillfrågade motsvarande 65 % svarat att man kan tänka sig att odla i en traditionell växtföljd. I en växtföljd i Västerbotten dominerar vallen, hela 54 % har angett den som enda gröda. En kombination av spannmål och vall kan komma att odlas av 44 %. Men det har visat sig att många aldrig låter spannmålen mogna utan istället väljer att använda den till helsädesensilage. Resterande 2 % kan enbart tänka sig att odla spannmål som enda alternativ. Av den totala areal 823,2 hektar som går att odla direkt i Västerbotten kan 65 % av denna areal komma att användas i en traditionell växtföljd, vilket ger en möjlig areal på 535,1 hektar. Denna areal kan komma att fördelas på följande sätt: 15
Total antal hektar per gröda 10,7 235,4 289 spannmål vall Spannmål/vall Diagram 6: Schematisk bild över antal hektar i Västerbotten av olika grödalternativ. 5:23 Energigrödor På frågan om de kan tänka sig att odla energigrödor på sin trädesareal har 12 lantbrukare, motsvarande 40 % i Västra Götaland svarat ja, på denna fråga. I Västmanland har samma antal dvs 12 lantbrukare, motsvarande 40 % svarat ja, på denna fråga. Intresset för energigrödor ökar ytterligare när man kommer längre upp i landet. I Västerbotten svarade hälften av de 30 tillfrågade lantbrukarna att energigrödor kan vara intressant att odla. Gemensamt för de 3 länen är att hybridasp och poppel oftast ses mer som skog än som en åkergröda. Det verkar också finnas ett större intresse för dessa om man redan idag bedriver ett skogsbruk. Några har också sagt att dessa passar bäst eftersom några av skiftena är för små för odling samt att de redan ligger i direkt närhet till skog. På samma fråga har också Västra Götaland svarat vet ej av 7 %. Motsvarande för Västmanland och Västerbotten är 17 % respektive 20 %. På frågan vilken energigröda man kan tänka sig att odla, är det för Västra Götaland 17 % som kan tänka sig att odla salix på sin trädesareal. Ytterligare 17 % kan tänka sig att plantera skog. Hampa kan komma att odlas av 13 %. En fördel som ses med hampa är att den är en ettårig gröda och går att kombineras med en vanlig växtföljd. Annan energigröda som vall till biogasframställning kan odlas av 13 %. Rörflen, hybridasp och poppel kan vara ett alternativ med vardera 8 %, ansåg lantbrukarna. 17 % av de tillfrågade är intresserade av att odla energigrödor men vet för lite om dessa grödor för att kunna ta ställning till vilken eller vilka grödor som är bäst lämpade för deras förutsättningar. I Västmanland är det över en tredjedel av de tillfrågade som uppgett att de kan tänka sig att odla vall till biogasframställning. Hampa, rörflen och salix är det 10 % på vardera grödan som man kan tänka sig att odla. Hybridasp och poppel kan komma att odlas av vardera 4 % av lantbrukarna. Att plantera skog kan däremot endast 2 % av de tillfrågade tänka sig att göra. 25 % är intresserade av att odla energigrödor men vet för lite om dessa grödor för att kunna ta ställning till vilken eller vilka grödor som är bäst lämpade för deras förutsättningar. 16
I Västerbotten svarade 83 % av de tillfrågade att man kan tänka sig att odla rörflen. Att det är så många som kan tänka sig att odla denna gröda beror med stor säkerhet på att grödan redan är etablerad på många platser i Västerbotten t ex runt Umeå. Ytterligare orsak är att detta är en gröda som passar för detta klimat. Vid odling av de andra energigrödorna är det fortfarande i dag osäkert hur långt upp i Sverige som de överlever, försök inom detta pågår. Trots att grödan är mer etablerad i Västerbotten finns fortfarande problem runt hanteringen. Kommentarer som uppgetts av de tillfrågade visar att precis som på många andra platser i Sverige, är det svårt att hitta en lönande avsättning för rörflenen. Intresset för att odla vall i Västerbotten är stort. En möjlighet kan vara att odla vall till biogasframställning. Detta skulle kunna göras av 10 % av de tillfrågade. Att plantera skog var det ingen som kunde tänka sig i Västerbotten. Kommentarer runt detta var t ex att det finns mycket skog ändå och att man värdesätter den öppna areal som redan idag finns. Av de 30 tillfrågade lantbrukarna sade sig 7 % vara intresserade av att odla energigrödor, men vet för lite om dessa grödor för att kunna ta ställning till vilken eller vilka grödor som är bäst lämpade för deras förutsättningar. 5:24 Västra Götaland, energigrödor och till vilken areal Den totala areal som de utfrågade lantbrukarna har uppgett att de kan tänka sig att odla energigrödor på uppgår för Västra Götaland till 224 hektar. Om arealen delas upp efter tidigare angivna procentsatser, kan arealen komma att fördelas på följande sätt: Västra Götaland Total areal 224 Gröda Areal Procent Hampa 29,1 13 Rörflen 17,9 8 Salix 38,1 17 Hybridasp 17,9 8 Poppel 17,9 8 Annan energigröda 29,1 13 (t ex vall till biogas) Plantera skog 38,1 17 Vet ej 38,1 17 17
5:25 Västmanland, energigrödor och till vilken areal Den totala areal som de utfrågade lantbrukarna har uppgett att de kan tänka sig att odla energigrödor på uppgår för Västmanland till 421 hektar. Om arealen delas upp efter tidigare angivna procentsatser, kan arealen komma att fördelas på följande sätt: Västmanland Total areal 421 Gröda Areal Procent Hampa 42,1 10 Rörflen 42,1 10 Salix 42,1 10 Hybridasp 16,8 4 Poppel 16,8 4 Annan energigröda 147,4 35 (t ex vall till biogas) Plantera skog 8,4 2 Vet ej 105,3 25 5:26 Västerbotten, energigrödor och till vilken areal Den totala areal som de utfrågade lantbrukarna har uppgett att de kan tänka sig att odla energigrödor på, uppgår för Västerbotten till 464 hektar. Om arealen delas upp efter tidigare angivna procentsatser, kan arealen komma att fördelas på följande sätt: Västerbotten Total areal 464 Gröda Areal Procent Hampa 0 0 Rörflen 385,1 83 Salix 0 0 Hybridasp 0 0 Poppel 0 0 Annan energigröda 46,4 10 (t ex vall till biogas) Plantera skog 0 0 Vet ej 32,5 7 5:27 Trädesarealer om 3 år De 90 lantbrukarna har även fått svara på vad de tror sig ha för areal liggande i träda om 3 år. Denna areal kan tänkas vara mer realistisk, än den som tidigare beaktats i rapporten och som mer grundas på arealens markkvalitet och behov av åtgärder på arealen. Den viktigaste orsaken till om trädesarealen blir odlad igen eller inte, är den framtida ekonomin för spannmålsodlingen. Det är naturligtvis svårt att veta vad som händer inom 3 år på denna front, så svaren är rent hypotetiska. 18
5.28 Västra Götaland, trädesareal om 3 år Den totala trädesarealen i studien för Västra Götaland år 2008 var 1032 hektar (ej militärt). Om 3 år tror de utfrågade lantbrukarna att trädesarealen har minskats ner till 645 hektar, en minskning av trädesarealen med 386 hektar eller motsvarande en total minskning av trädesarealen med drygt 37 % sedan år 2008. Av dessa 386 hektar skulle 282 hektar kunna ingå i en traditionell växtföljd. Med de procentsatser som tidigare angivits skulle den mer verkliga ökningen av spannmålsarealen vara 65 hektar. För vallodling tillkommer 50 hektar. Vid en kombinerad spannmål och vallodling beräknas den odlade arealen öka med 100 hektar. Spannmål och oljeväxter kan komma att odlas på 14 hektar ytterligare. En kombination av samtliga alternativ dvs en växtföljd där spannmål, oljeväxter och vall ingår kan komma att öka med 50 hektar. Den areal som återstår ca 104 hektar kommer enligt tidigare procentsatser att fördelas på annan gröda som t ex potatis och energigröda och uppgå till ca 12 hektar. Areal som kommer att arrenderas ut eller säljas 40 hektar samt 50 hektar där lantbrukaren idag inte vet vad som kan odlas eller alternativt om lantbruket kommer att arrenderas ut eller säljas. Till dessa totalt 645 hektar träda kan det tillkomma 125 hektar som idag tillhör försvarsmakten. 5.29 Västmanland, trädesareal om 3 år Den totala trädesarealen i studien för Västmanland år 2008 var 1435 hektar. På frågan vad lantbrukaren tror om sin trädesareal om 3 år, har arealen minskats ner till 1032 hektar, vilket ger en total minskning av trädesarealen från år 2008 med drygt 400 hektar eller motsvarande minskning av trädesarealen med drygt 28 %. Av dessa drygt 400 hektar skulle 314 hektar kunna ingå i en traditionell växtföljd. Med de procentsatser som tidigare angivits skulle de som enbart odlar spannmål öka med 120 hektar. De som enbart odlar vall öka med 55 hektar. En kombination av dessa skulle ge en ökning av arealen med 47hektar. Spannmål och oljeväxter skulle kunna odlas på nästan 25 hektar mer än idag. En kombination av samtliga alternativ skulle innebära 70 hektar ytterligare. Den areal som återstår ca 86 hektar kommer enligt tidigare procentsatser att fördelas på annan gröda som t ex potatis och energigröda och uppgå till ca 12 hektar. Areal som kommer att arrenderas ut eller säljas 45 hektar samt 30 hektar där lantbrukaren idag inte vet vad som kan odlas eller alternativt om lantbruket kommer att arrenderas ut eller säljas. 5.30 Västerbotten, trädesareal om 3 år Den totala trädesarealen i studien för Västmanland år 2008 var 959 hektar. På frågan vad lantbrukaren tror om sin trädesareal om 3 år, har arealen minskats ner till 794,7 hektar, vilket ger en total minskning från år 2008 med 164 hektar eller motsvarande en minskning av trädesarealen med drygt 17 %. Av dessa 164 hektar skulle 107 hektar kunna ingå i en traditionell växtföljd. Med de procentsatser som tidigare angivits skulle de som enbart odlar spannmål öka med 2 hektar. De som enbart odlar vall öka med 58 hektar. En kombination av dessa skulle ge en ökning av arealen med 47hektar. Den areal som återstår ca 57 hektar kommer enligt tidigare procentsatser att fördelas på annan gröda som t ex potatis och energigröda och uppgå till ca 21 hektar. Areal som kommer 19
att arrenderas ut eller säljas 25 hektar samt 11 hektar där lantbrukaren idag inte vet vad som kan odlas eller alternativt om lantbruket kommer att arrenderas ut eller säljas. 6. Diskussion Enligt denna studie är den främsta orsaken till varför man inte odlar sin mark utan istället väljer att lägga den i träda, den dåliga ekonomin för att odla. Nästan en tredjedel av de tillfrågade i studien ansåg detta alternativ som det mest avgörande. Svaret var entydigt, oavsett vilket län de representerade. Prissättningen av spannmål kan vi oftast inte påverka. Utan det gäller mer att se på vad som påverkar ekonomin i odlingen? Mycket beror naturligtvis på vilken produktionsinriktning man har. Genom djurproduktion förädlar man spannmålen och kan på sådant vis få ut ett merpris i slutändan. Större lantbruk med egen tork och med egen lagringskapacit kan oftast välja att leverera sin spannmål eller oljeväxter vid en bättre pris, än vad man får vid en höstleverans. Oftast kan även dessa gårdar köpa in större partier av utsäde, gödsel och kemiska bekämpningsmedel till ett bättre pris än den mindre eller medelstora lantbrukaren kan göra. En annan faktor som också påverkar ekonomin är markkvaliteten och skiftenas form och storlek. En dålig mark ger naturligtvis inte samma möjligheter till stor skörd, många gånger klarar den inte ens av att ge en normalskörd, trots att kostnader och arbetetsinsats många gånger är densamma. Ändå är det en relativt liten del som anser att markkvalitén är det avgörande för varför man inte odlar sin mark. Enligt studien är det 12 % i Västerbotten, 15 % i Västra Götaland och 16 % i Västmanland som anser att de har en dålig markkvalitet och att detta är avgörande. Andra faktorer som påverkar ekonomin är storleken och avstånd till skiftena. Ett stort skifte kan brukas på ett mer rationellt rätt. Små skiften är mer arbetskrävande och med dagens maskiner är de svårbrukade då de oftast är för stora för dessa skiften. Långt avstånd till skiftet är också något som fördyrar odlingen. Den mesta av den areal som finns i dessa tre län går att odla direkt utan några direkta åtgärder. Sen är det svårt att bestämma vad gränsen går för behov av åtgärder eller ej. Oftast går det att odla arealen utan problem, men det är de speciellt blöta åren som påminner om att marken verkligen behöver täckdikas. Men frågan är alltid om en täckdikning är ekonomiskt försvarbar att göra, eller inte? I studien var den helt dominerande åtgärden täckdikning för samtliga län. Den valdes av nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade som den viktigaste åtgärden på arealer som var i behov av åtgärd. Att rensa öppna diken runt skiftet/skiftena kom som den näst viktigaste åtgärden för samtliga län. Störst areal som behöver åtgärdas har Västra Götaland där 18 % av trädesarealen behöver åtgärder. Motsvarande för Västmanland är 11 % och för Västerbotten 13 %. Det som skiljer sig markant mellan länen, är de utfrågades svar på hur stor areal som inte går att odla trots åtgärder. Enligt undersökningen finns det totalt för de tre länen drygt 300 hektar inom denna kategori. Den största arealen finns i Västmanland och är på hela 240 hektar eller motsvarande 17 % av den totala trädesarealen. Vad är det som gör att de har mer areal som inte kan odlas trots åtgärder? Är de känsligare? Eller är de bara mer ärliga? Vad man nu undrar är naturligtvis, vad är detta för mark? I Västra Götaland finns nästan 200 hektar som lantbrukarna säger att den kan odlas, men att de inte tänker göra detta. Kan det vara så att markkvaliteten är ungefär likvärdig inom dessa båda kategorier. Men att lantbrukarna värderar dem olika? Av de 300 hektaren i Västmanland, har jag förstått att en del av denna areal arrenderas och att som arrendator kan man inte ta beslut om t ex täckdikning. En del av denna areal kan kanske därför komma tillbaka in i produktion, om ett ägarbyte sker. Ytterligare i denna areal finns också mark som ingår i detaljplanen för bebyggelse och vägar, men även för en naturreservatsbildning. Detta är areal som kommer att 20
försvinna helt. Men en viss del av den trädesarealen kommer med stor säkerhet att ligga kvar i träda oavsett vad som händer. Är denna mark värd att kallas åkermark? Vid de EU kontroller som görs, har de klarar de krav som ställts för att få kallas åkermark, så åkermark är det. Men det är nog så att markkvaliteten gör att skördarna blir för dåliga och därmed klarar inte arealen sig i den hårda konkurrens som krävs för att få ekonomin i odlingen att gå ihop. Därför anser jag att många av dessa skiften därför skulle planteras med skog, gärna hybridasp eller poppel. Det känns mer lämpligt att dessa arealer åter får bli skog, och att man istället försöker att hålla de skiften som är av större storlek öppna. En kommentar som jag fick från en av de intervjuade lantbrukarna var, egentligen är allt bra konstigt. Jag letar efter mer mark som jag kan odla, men jag odlar inte den jag har. Att använda den areal man har är kanske det första man borde göra. Men det som avgör är naturligtvis om arealen har den markkvalitet och skiftesstorlek som är värd att satsa på. De största skiftena för Västra Götaland och Västmanland låg på ca 40 hektar och ett sådant skifte borde vara värt att sats på, anser jag. Naturligtvis skall även skogen planteras med förstånd, för visst vill väll de flesta ha lite öppen mark runt omkring där de bor. I undersökningen fanns det även de som vill odla, men som inte kan odla på grund av de senare års indragningar av mottagningsställen av spannmål i Västra Götaland. Att vara liten eller medelstor odlare, medför ibland vissa problem. Ett sådant är att man inte har samma möjlighet att fylla hela lastbilar på samma sätt som de större odlarna. Att det sen dessutom måste ske på kort tid, förenklar inte det hela. Många gånger är inte heller gårdsplan och vägar dimensionerade för lastbilar. Med dessa faktorer försvåras odlingen radikalt. En lantbrukare som intervjuades skulle få åka 18 mil tur och retur för att lämna ett lass spannmål. Detta är ju en total omöjlighet att göra. För denna kategori av odlare som drabbats av denna neddragning står nu hoppet till att det containerhämtningssystem med timmerbilar som tidigare fanns kommer tillbaka, men detta är föga troligt. Ett mera realistiskt alternativ kan därför vara ett samarbete med grannar om gemensamma spannmålsleveranser eller odling av någon energigröda. Ett ytterligare alternativ är utarrendering eller försäljning av arealen till något större lantbruk i närheten. Men så länge trädan finns som ett alternativ, väljer många istället att använda sig av den i väntan på andra möjligheter. Drygt en tredjedel av de tillfrågade har intresse för att börja odla energigrödor. En kommentar som man ofta hör är att det inte finns någon avsättning för energigrödan. Men om några år kan detta säkert ha kommit att ändra sig. Värmeverken börjar redan nu visa sig allt mer intresserade av åkerbränslen. Detta beroende av att det blir allt fler och fler som skall dela på den skogsflis som idag flisas. Förutom detta tillkommer en ökad export av skogsflis till framförallt Tyskland och England. Avsättningsmöjligheter finns därför, men det gäller att hitta dem. Men helt klart är det här som det kommer att finnas pengar att tjäna, när alla problem runt odling och avsättning är lösta. Jag anser därför att man redan nu måste börja med att få igång ett större samarbete bland odlare av energigrödor, än vad som finns idag. Utan samarbete kommer vi ingen stans. Det som också visat sig i studien är att allt för många inte har några som helst kunskaper runt energigrödor. Mer utbildning måste därför till för att energigrödorna skall få en chans till att etablera sig i Sverige. Parallellt med detta måste nya avsättningsmöjligheter hittas för att lyckas. kommentarerna som inkommit under studien visar att det finns lantbrukare som har tänkt att energigrödor kunde vara ett alternativ till trädan, men inte haft den slutliga viljan att sätta sig in i odlingen. Man har därför istället valt att lägga arealen i träda. Den energigröda som flest kunde tänka sig att odla var för Västra Götaland, 21
salix. Den sågs som ett alternativ av 17 % av de tillfrågade. Mycket beroende på att det redan idag finns en etablerad marknad för denna energigröda. I Västmanland ansåg 10 % att salix kunde vara intressant att odla. I Västerbotten var den dominerande energigrödan rörflen. Den skulle kunna odlas av 83 % av de tillfrågade. Att det är så många som kan tänka sig att odla denna gröda beror med stor säkerhet på att grödan redan är etablerad på många platser i Västerbotten t ex runt Umeå. Det är lättare som alla vet, att göra det om någon annan redan gjort det. Men trots en bristande ekonomi i odlingen, ser lantbrukarna odling som något mer positivt i framtiden. I alla tre länen säger sig lantbrukarna att det kommer att ske en minskning av trädesarealen. Störst minskning av trädan har Västra Götaland med 37 % motsvarande 386 hektar. Motsvarande siffra för Västmanland är 28 % eller 403 hektar och Västerbotten 17 % eller 164 hektar. Att den största minskningen av trädan sker i Västra Götaland kan säkert förklaras av skiftenas form och storlek. Över hälften av alla skiften har en kvadratiskt eller rektangulär form, vilket underlättar för ett rationellt jordbruk. Även Västmanland och Västerbotten har dominerande skiftesformer som är av en kvadratiskt eller rektangulär form. Men det som skiljer mest är medelarealen per skifte. För Västra Götaland är denna för alla skiften 6,01 hektar. Motsvarande siffra för Västmanland är 3, 97 och för Västerbotten 2,63 hektar. Dessa medelarealer för respektive län visar tydligt att skiftena blir mindre ju längre upp i Sverige man kommer. Som tidigare har nämnts medför en minskad skiftesstorlek oftast ett större arbetsbehov och en större kostnad. En kommentar jag fick var att det t ex tog 1 timma att plöja 1 hektar där skiftet var av större storlek. För att uppnå samma plöjda areal på ett mindre skifte, kan man ibland få arbeta upp till 3 gånger så lång tid. Vem ska då betala för detta? Jo, det blir lantbrukaren själv som får göra det genom en försämrad ekonomi i sin odling. 7. Slutsats Nästan en tredjedel av de tillfrågade i studien ansåg att den dåliga ekonomin i odling är det mest avgörande för varför man inte odlar sin mark. Svaret är det samma oavsett vilket län lantbrukarna representerar. Täckdikning är den vanligaste åtgärden för samtliga län. Denna åtgärd kan behöva göras på totalt ca 300 hektar för dessa län enligt studien. Detta enbart för att arealen åter skall bli lönsam att börja odla igen. De mycket små skiftena vid spannmålsodling är svåra att få lönsamma och är betydligt mer arbetskrävande. De allra minsta skiftena upp till 2-3 hektar passar därför bäst till vallodling eller att betes av djur. Om djur inte finns att tillgå, kan skog vara ett alternativ på en del av dessa skiften. Den totala trädan hos de 90 lantbrukarna i Västra Götaland, Västmanland och Västerbotten kan komma att minskas med nästan 1000 hektar på några år, under förutsättning att spannmålsodlingen blir mer lönsam. 22
Bilaga 1 Marknadsundersökning resultatsammanställning Jämförelse mellan Västra Götaland, Västmanland och Västerbotten Hektarangivelser som anges i bilagan, avser de 90 lantbrukarna som deltagit i studien för respektive län. Totalt antal hektar år 2008 Västra Medel Götaland areal Västmanland Medel areal Västerbotten Medel areal Totalt 1 902,8 63,4 1 434,7 47,8 958,6 32,0 Militärt område (Ej militärt) 871,1 (1 031,7) (34,4) Total areal i träda år 2009 Västra Götaland Medel areal Västmanland Medel areal Västerbotten Medel areal Totalt 1 067,4 36,8 1 375,9 45,9 903,5 30,1 Militärt område (Ej militärt) 359,8 (707,6) (24,4) Total areal i träda år 2009 (antal personer/antal personer i procent) Antal Procent Antal Procent Antal Procent Ökar 1 3 4 13 3 10 Minskar 17 57 9 30 9 30 Oförändrad 11 37 17 57 18 60 Vet ej 1 3 0 0 0 0 Total areal i träda om 3 år Västra Götaland Medel areal Västmanland Medel areal Västerbotten Medel areal Totalt 769,9 25,7 1 032,0 38,2 794,7 27,4 Militärt område (Ej militärt) 125 (644,9) (21,5) 23
Total areal i träda om 3 år (antal personer/antal personer i procent) Antal Procent Antal Procent Antal Procent Ökar 1 3 3 10 3 10 Minskar 19 63 12 40 15 50 Oförändrad 9 30 12 40 11 37 Vet ej 1 3 3 10 1 3 Skiftesinformation Antal Skiften (Ej militärt) Medel antal skiften (Ej militärt) Största skiftets areal (Ej militärt) Medel största skiftets areal (Ej militärt) Minsta skiftes areal (Ej militärt) Medel minsta skiftets areal (Ej militärt) Västra Götaland 255 (228) 9,4 (9,0) 75,0 (40) 16,73 (13,1) 0,15 (0,15) 1,42 (1,47) Västmanland Västerbotten 416 412 13,9 14,2 40,5 22,0 10,70 5,74 0,1 0,10 0,90 0,86 Medel areal alla skiften (Ej militärt) 6,01 3,97 2,63 Skiftesformer Antal Procent Antal Procent Antal Procent Kvadrat 3,3 11 7,8 26 10 33 Rektangel 12,3 41 4,8 16 10 33 Triangel 1,5 5 1,5 5 0 0 Kantzoner 0,5 2 0 0 0 0 Helt annan form 11,3 38 15,8 53 10 33 Vet ej 1 3 0 0 0 0 24
Antal år som trädan har legat Antal år Antal Procent Antal Procent Antal Procent 1 1,5 5 1 3 2 7 2 4,5 15 1 3 4 13 3 4,0 13 2 7 3 10 4 2,5 8 3 10 7 23 5-9 8,5 28 13 43 9 30 > 10 8 27 8 27 4 13 Vet ej 1 3 2 7 1 3 Antal år (medel) 6 7 5 Varför man inte odlar sin mark Antal Procent Antal Procent Antal Procent Dålig ekonomi 9,5 32 10,9 36 10,5 35 Dålig mark 4,5 15 4,8 16 3,5 12 Marken behöver täckdikas 1,5 5 0,7 2 1 3 Skiftet för litet 0 0 2,0 7 1 3 Skiftet ligger för långt 0 0 1,7 6 2,5 8 bort Brukningshinder 1 3 0 0 0 0 Arroderingsförbättring 0 0 1,3 4 1,5 5 Har inga maskiner 1 3 0 0 0,5 2 Saknar tork/lagringskap. 0,5 2 0,3 1 0 0 Grannen trädar 0 0 0 0 0 0 Sjukdom 0,5 2 1 3 1 3 Är pensionär 1 3 2,5 8 0,5 2 Generationsskifte 1 3 0,3 1 0 0 Tidsbrist arbetar borta 2,75 9 1 3 1 3 Viltskador 0,5 2 0 0 0 0 Långliggande vall 2,5 8 0 0 0 0 Kantzoner 0,5 2 0 0 0 0 Svårt med leverans 1,25 4 0 0 0 0 Annan orsak 2 7 3,5 12 7 23 Annan orsak Västra Götaland En brukar var nytillträdd på lantbruket, det passade därför bäst att ha skiftena liggande i träda under år 2008 för att sedan i år börja brukas. En odlare ytterligare hade täckdikat arealen under år 2008. 25