Inst för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledare@etnologi.umu.se www.umu.se/humfak/kultmed Sid 1 (6) Kursplan Kulturanalys och profilorientering II Cultural Analysis and Profile Orientation Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1KA005 Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper Huvudområde: Kulturanalys Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Högskoleexamensnivå Utbildningsområde: Humaniora 30 %, Övrigt 70 % Betygsgrader: Väl godkänd, Godkänd, Underkänd Ev. programtillhörighet: Termin 2 inom Kulturanalysprogrammet (180/240 hp) Fastställande Kursen är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts 2007-11-22. Kursplanen har reviderats 2009-01-19 att gälla från vårterminen 2009. Kursen Kulturanalys och profilorientering II behandlar grundläggande kunskaper om språkets betydelse för kulturanalys och arbetet som kulturanalytiker. Språksociologi, språkproduktion och meningsskapande i vid mening studeras. Kursen behandlar också kulturanalytiska metoder såsom intervjuer, deltagandeobservationer och diskursanalys. Vidare ingår teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter i kunskapssökning i olika källor. Studenten tillägnar sig förmåga att genomföra datorstödda presentationer. Kursen består av tre moment: 1) Språk och kultur, 2) Kulturanalytisk metod, och 3) It- och mediekunskap. Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Uppvisa förståelse för: hur språk fungerar som en aspekt av kulturanalytiska metoder och analyser, hur val av metoder inverkar på de kulturanalytiska resultaten, hur olika materialkällor erbjuder olika typer av material, samt hur man som kulturanalytiker kan förhålla sig till detta. Visa förtrogenhet med och kunna redogöra för: språksociologiska begrepp kring språk och mening, kulturanalytiska insamlings- och analysmetoder, kunskapssökning i olika typer av källor, t.ex. i arkiv, i databaser och på Internet, samt kunskaper i programvara, datorstödd presentationsteknik. Förkunskapskrav
Sid 2 (6) För tillträde till andra terminen inom programmet krävs att den studerande är godkänd på 25,5 av den första terminens 30 hp. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, individuella övningar, arkivbesök, laborativa datorövningar samt praktiska tillämpningar av programvara för datorstödda presentationer. Ifall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. MOMENT 1: Språk och kultur (7,5 hp) Language and Culture Momentets övergripande mål är att den studerande aktivt ska tillägna sig kunskap om språkets roll för kulturanalysen liksom språkets betydelse för arbetet som kulturanalytiker. Den studerande förväntas reflektera över kopplingen mellan språk och kultur och därvid åstadkomma en egen syntes som fortlöpande kan appliceras och revideras under den fortsatta utbildningen. I momentet studeras exempelvis kopplingen mellan språk och verklighet, språk och betydelse, språk och påverkan, samt språk och identitet. Målet är vidare att den studerande ska skaffa sig verktyg för såväl egen som andras språkproduktion. Därför ingår även två fältstudier i momentet, dels i form av en analys ur ett språksociologiskt perspektiv dels ur ett retoriskt perspektiv. Efter genomgången kurs skall studenten kunna: diskutera kopplingen mellan språk och kultur, identifiera och beskriva språkets roll i ett kulturanalytiskt perspektiv, anlägga språksociologiska perspektiv på kulturmöten, göra en retorisk såväl som en språksociologisk analys av kulturyttringar. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Ifall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. sker i form av aktivt deltagande i seminarier, genom gruppredovisningar samt en avslutande hemskrivning. Vid seminarier och gruppredovisningar ges betygen Godkänd eller Underkänd. Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. MOMENT 2: Kulturanalytisk metod (15 hp) Methods of Cultural Analysis Momentet presenterar metodiska verktyg som kan användas för att genomföra kulturteoretiska frågeställningar i konkreta undersökningar. De studerande skall lära sig använda och kritiskt förhålla sig till intervjuer, deltagarobservation, text- och diskursanalys, visuell analys samt den vetenskapliga skrivandeprocessen. De studerande skall också orientera sig i frågeställningar kring etik och reflexivitet i forskningen. Såväl de tekniskt/praktiska som analytiska implikationerna av olika metoder genomlyses. Efter genomgånget moment skall studenten känna till och kunna:
Sid 3 (6) Redogöra för och kritiskt diskutera: centrala kulturanalytiska metoder, dess för- och nackdelar samt tillämpbarhet i relation till skilda frågeställningar, etiska aspekter av dessa metoder. Uppvisa förmåga att: använda sig av de centrala kulturanalytiska metoderna. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, arkivbesök, gruppövningar samt individuella övningar. Ifall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. sker i form av aktivt deltagande i seminarier, förberett genom läsning och reflexion, genom praktiskt genomförande av individuella och gruppbaserade övningar med muntlig eller skriftlig redovisning, samt genom hemskrivning. Vid gruppexamination ges betygen Godkänd eller Underkänd. Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. MOMENT 3. IT- och mediekunskap (7,5 hp) IT and Knowledge of Media Momentet behandlar informationsteknik och moderna medier som kunskapsfält, som verktyg för presentationer, samt som verktyg för kunskapssökning på webb, i arkiv, i databaser, på bibliotek och i elektroniska tidskrifter. Teoretiska perspektiv introduceras och studenterna övar praktiska färdigheter för att genomföra slagkraftiga datorstödda presentationer där även kunskaper om retoriken som redskap för muntliga anföranden ingår. Även Internet som arena och kulturanalytiskt fält diskuteras under momentet. Efter genomgånget moment skall studenten kunna: redogöra för teoretiska perspektiv på informationsteknik och moderna medier, uppvisa praktiska färdigheter i att använda moderna medier för att skapa presentationer, kritiskt diskutera Internet som arena och kulturanalytiskt fält, samt som arena för kunskapssökning. Momentets undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier, laborativa datorövningar i informationssökning samt praktiska tillämpningar av programvara för datorstödda presentationer (Powerpoint). Ifall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. sker fortlöpande inom ramen för undervisningen i form av aktivt seminariedeltagande, muntliga övningsuppgifter och skriftliga redovisningar. Betygsgraderna vid muntliga redovisningar är Godkänd och Underkänd och vid skriftliga Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
Sid 4 (6) sker i form av aktivt deltagande i seminarierna, förberett genom läsning och reflexion, hemskrivning, laborativa datorövningar samt praktiska tillämpningar av programvara för datorstödda presentationer. Vid obligatoriska seminarier tillämpas betyget Godkänd. Övrig examination sker enligt graderna Väl godkänt, Godkänt och Underkänt. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 22,5 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av Rektor 2002-12-17. Se: http://www.umu.se/studentcentrum/verksamhet/examina/tillgodorordn.html. Kurslitteratur Moment 1: Språk och kultur (7,5 hp) Einarsson, Jan, 2004. Språksociologi. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, Lisa, 2005. En kvinna klär sällan i dialekt. I: Tidskriften Västerbotten 1/2005 (s 64-75). Karlberg, Maria och Mral, Birgitte, 1998. Heder och påverkan: att analysera modern retorik. Stockholm: Natur och kultur. Nordenstam, Kerstin, 2003. Genusperspektiv på språk. Högskoleverket. www.hogskoleverket.se Romaine, Suzanne, 1994. Language in Society. An introduction to Sociolinguistics. I: Sociolinguistic Patterns (s 67-98). Romaine, Suzanne, 1996. Clothes make the man, but language makes the woman: sociohistorical reflections on women and standard speech. I: Språk och stil, 1996 (s 169-178).
Sid 5 (6) Språk, kön och kultur. Rapport från fjärde nordiska konferensen om språk och kön. Göteborg den 6-7 oktober 2000. Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet 2001. (Ett par artiklar läses.) Wellros, Seija, 1994. Varje gång jag säger sten. Om begrepp, referensramar och förförståelse. I: Cerú, Eva (red.): Svenska som andraspråk. Mera om språket och inlärningen. Lärarbok 2. Stockholm: Natur och kultur. Wellros, Seija, 1996. Det kan inte hända här! Samtal med Mirsad och Axra. Stockholm: Utbildningsradion. Wester, Vivianne, 2001. Bör kvinnor sära på benen? I: Retorikmagasinet nr 10 (s 7-11). Moment 2: Kulturanalytisk metod (15 hp) Arkiv för alla nu och i framtiden. 2002. Betänkande av arkivutredningen. SOU. Stockholm (Valda delar). Aspers, Patrik m fl (red), 2004. Bild och samhälle. Visuell analys som vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Ehn, Billy och Klein, Barbro, 1994 (1999). Från erfarenhet till text. Stockholm: Carlssons. Ehn, Billy och Löfgren, Orvar, 1996. Vardagslivets etnologi. Reflektioner kring en kulturvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur (s 89-192). Kaijser, Lars och Öhlander, Magnus (red), 1999. Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur. Lundgren, Britta och Martinsson, Lena (red) 2001. Bestämma benämna betvivla. Kulturvetenskapliga perspektiv på kön, sexualitet och politik. Lund: Studentlitteratur (s 5-215). Svensson, Per-Gunnar och Starrin, Bengt, 1994. Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 103-121). Widerberg, Karin, 2002. Kvalitativa metoder i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Winther Jörgensen, Marianne och Phillips. Louise, 2000. Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. Tillkommer profillitteratur som väljs individuellt av varje student i samråd med profilhandledare. Referenslitteratur: Ehn, Billy och Löfgren, Orvar, 2001: Kulturanalyser. Malmö: Liber Ljuslinder, Karin, 2002. På nära håll är ingen normal. Handikappdiskurser i Sveriges Television 1956-2000. Umeå (Valda delar). Moment 3: IT- och mediekunskap (7,5 hp) Ask, Rikard, 2002. Kom igång med PowerPoint XP. Lund: Studentlitteratur Bergquist Magnus, Malin Sveningsson och Mia Lövheim, 2003. Att fånga nätet: kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur Green, David, 2000. "The evolution of web searching". I: Online information review 2000 24(2): 124-137. (Tillgänglig elektroniskt via Umeå UB) Hedman, Thomas, 1999. Informationssökning för samhällsvetare och humanister. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur
Sid 6 (6) Leth, Göran och Torsten Thurén, 2000. Källkritik för Internet. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar. (Rapporten (152 sidor) finns att ladda ner gratis i pdf.format här: http://www.psycdef.se/reports/default.asp?fileid=37 ) Stern, Susannah R. 2004. "Studying Adolescents Online: A Consideration of Ethical Issues". I: Buchanan, Elizabeth A (red) Readings in Virtual Research Ethics: issues and controversies. Hershey: Information Science Pub. S 274-287. (Tillgänglig som e-bok via Umeå UB.) Våge Lars, Hercules Dalianis och Lars Iselid, 2003. Informationssökning på Internet. Lund: Studentlitteratur Waskul, Dennis & Douglass, Mark 1996. "Considering the Electronic Participant: Some Polemical Observations on the Ethics of On-Line Research". I: The Information Society vol 12(2), s. 129-139. (Tillgänglig som e-bok via Umeå UB.) Tillkommer profillitteratur som väljs individuellt av varje student i samråd med profilhandledare. Referenslitteratur Hellspong, Lennart, 1992. Konsten att tala - handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur. Price, Gary och Sherman, Chris, 2001. Invisible web. Medford: N.J: Information Today (s 1-113). Sigrell, Anders, 2001. Att övertyga mellan raderna. Rhetor förlag.