Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala politikerna i Jönköpings län. Vilka är de förtroendevalda? Vilka är det som lägger merparten av sin tid på att ta ansvar för vår vardag, att prioritera och att fatta beslut som påverkar och skapar förutsättningar för dem som bor och arbetar i Jönköpings län? De allra flesta, 98 procent, av de nästan 2000 förtroendevalda i Jönköpings län är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. De flesta samhällsgrupper är väl representerade bland de förtroendevalda i Jönköpings län. Gruppen småbarnsföräldrar är till exempel väl representerade bland de förtroendevalda i såväl kommunerna som i landstinget och de förtroendevalda representerar olika yrkessektorer i samhället. I rapporten redovisas även hur nöjda medborgarna är med den kommunala verksamheten och vilket förtroende de har för lokalpolitikerna. Den lokala demokratin och den kommunala verksamheten får högt betyg, samtidigt som de förtroendevalda som är ytterst ansvariga för hur verksamheten fungerar paradoxalt nog får lägre betyg.

Innehållsförteckning Högt valdeltagande i Jönköpings län 3 1 999 förtroendevalda 4 Hur ser representativiteten ut i kommunerna i Jönköpings län 6 Hur ser representativiteten ut i Landstinget i Jönköpings län? 11 Sammanfattning representativitet 12 Hur är förtroendet för lokalpolitikerna och verksamheten? 13 Sammanfattning förtroendet 16 2

Högt valdeltagande i Jönköpings län Valen till kommun- och landstingsfullmäktige ger medborgarna möjlighet att påverka vilken politik som ska föras på lokal och regional nivå. Eftersom kommuner och landsting ansvarar för en stor del av välfärdssektorn, innebär det ett mer direkt inflytande över vardagsnära tjänster som vård, skola och omsorg. Fullmäktigeledamöterna är folkvalda medan förtroendevalda i styrelser och nämnder tillsätts av fullmäktige. Även om valdeltagandet varierar mellan olika samhällsgrupper så är valdeltagandet, liksom i övriga Sverige, generellt sett högt i Jönköpings län. Valdeltagande till kommun- och landstingsvalet 2006 Valdeltagandet i kommun- och landstingsvalet ligger på en hög nivå i Jönköpings län. Valdeltagandet varierar från 78 procent i Gislaved och Gnosjö till 86 procent i Habo. Valdeltagande (procent) Kommuner Aneby 82 Eksjö 80 Gislaved 78 Gnosjö 78 Habo 86 Jönköping 82 Mullsjö 84 Nässjö 81 Sävsjö 82 Tranås 81 Vaggeryd 81 Vetlanda 80 Värnamo 80 Landstinget i Jönköpings län 80 Hela riket 79 3

1 999 förtroendevalda Det finns 1 810 förtroendevalda kommunpolitiker och 189 landstingspolitiker i Jönköpings län. Det gör att det i genomsnitt går 183 invånare på varje kommunpolitiker vilket är ungefär samma förhållande som genomsnittet i landets kommuner och landsting (179). Siffrorna kan också jämföras med antalet invånare per riksdagsledamot som är 26 000. Högst andel politiker per invånare i Jönköpings län hittar man i de mindre kommunerna Gnosjö, Vaggeryd, Aneby, Mullsjö och Habo där minst var hundrade invånare är politiker. I Jönköping, som är en större stad, är det en lägre andel förtroendevalda per invånare. I Landstinget i Jönköpings län är det av naturliga skäl betydligt färre politiker per invånare. Antal förtroendevalda 1 och invånare per förtroendevald Kommuner Antal förtroendevalda Invånare per förtroendevald Aneby 74 89 Eksjö 82 201 Gislaved 188 156 Gnosjö 117 82 Habo 101 100 Jönköping 313 390 Mullsjö 74 96 Nässjö 153 192 Sävsjö 93 118 Tranås 133 134 Vaggeryd 145 88 Vetlanda 155 170 Värnamo 182 180 Alla kommuner i Jönköpings län 1810 183 Landstinget i Jönköpings län 189 1754 Hela riket (kommun och landsting) 44 000 179 1 Av utrymmesskäl förkortas ibland förtroendevalda i kommande tabeller till valda. 4

98 procent av Jönköpings läns förtroendevalda är fritidspolitiker I Jönköpings län har totalt 38 personer i kommunerna och 11 i landstinget ett hel eller deltidsuppdrag som politiker (2 procent av politikerna). Det betyder att av de 1 999 förtroendevalda i Jönköpings län är det 1 950 (98 procent av politikerna) som sköter sina uppdrag på fritiden vid sidan av studier eller ordinarie arbeten. Antal förtroendevalda på heltid, deltid och fritid. Kommuner Heltid Deltid Fritid Aneby 1 0 73 Eksjö 1 1 80 Gislaved 2 3 183 Gnosjö 1 2 114 Habo 1 1 99 Jönköping 5 0 308 Mullsjö 0 2 72 Nässjö 2 2 149 Sävsjö 1 0 92 Tranås 2 2 129 Vaggeryd 1 1 143 Vetlanda 1 2 152 Värnamo 1 3 178 Alla kommuner i Jönköpings län 19 19 1772 Landstinget i Jönköpings län 4 7 178 5

Hur ser representativiteten ut i kommunerna i Jönköpings län? Det är bra om politikernas sammansättning återspeglar befolkningens, bland annat när det gäller kön, ålder, utbildning, inkomst och födelseland. Olika grupper har olika erfarenheter och perspektiv, vilket är en resurs i beslutsfattandet. I stort motsvarar representativiteten i Jönköpings län den genomsnittliga i landets kommuner, även om det varierar mellan kommunerna i Jönköpings län. Jönköping närmast jämställdhet Fördelningen mellan kvinnor och män bland de förtroendevalda i kommunerna i Jönköpings län är mindre jämn än den i landet som helhet. Det innebär att männen är överrepresenterade i alla kommuner i länet. I Jönköpings kommun är det dock näst intill lika många kvinnor som män bland de förtroendevalda. Kön (procent) Kommun Män Kvinnor Aneby 70 30 Eksjö 76 24 Gislaved 67 34 Gnosjö 60 40 Habo 63 37 Jönköping 53 47 Mullsjö 65 35 Nässjö 65 35 Sävsjö 59 41 Tranås 59 41 Vaggeryd 67 33 Vetlanda 63 37 Värnamo 58 42 Alla kommuner i Jönköpings län 62 38 Hela riket 58 42 Förtroendevalda i alla åldrar Vaggeryd bäst på unga När det gäller åldersfördelning, ser man i stort sett samma mönster som i landet som helhet. Det finns förtroendevalda i alla åldrar men unga (18-29 år) och pensionärer (över 65 år) är underrepresenterade. I Vaggeryd är unga bäst representerade och i Eksjö motsvarar andelen pensionärer bland de förtroendevalda nästan dess andel i befolkningen. 6

Ålder (procent) Kommun 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65 år - Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Valda Befolkn Aneby 4 16 30 32 53 28 14 24 Eksjö 4 15 18 30 54 28 24 27 Gislaved 8 17 35 36 48 25 9 22 Gnosjö 6 17 39 36 50 27 6 21 Habo 8 17 36 38 42 27 15 18 Jönköping 10 21 36 33 42 23 13 22 Mullsjö 7 17 34 33 53 29 7 21 Nässjö 3 16 31 32 51 26 16 26 Sävsjö 4 16 36 32 42 26 17 27 Tranås 7 15 29 32 52 25 13 28 Vaggeryd 11 17 37 35 42 25 10 23 Vetlanda 7 15 37 32 43 27 13 26 Värnamo 9 17 37 34 44 24 10 24 Alla kommuner i Jönköpings län 7 18 34 33 46 25 12 24 Hela riket 7 18 33 34 43 25 17 22 Utrikes födda bäst representerade i Aneby I Jönköpings län är det relativt stora variationer mellan hur väl utrikes födda är representerade i kommunerna. I de kommuner med högst andel utrikes födda i befolkningen är ungefär var tionde förtroendevald också utrikes född. Högst andel utrikes födda förtroendevalda i förhållande till befolkningen finns i Aneby. Utrikes födda (procent) Kommun Förtroendevalda Befolkningen Aneby 11 7 Eksjö 4 7 Gislaved 9 19 Gnosjö 11 21 Habo 3 6 Jönköping 9 14 Mullsjö 4 8 Nässjö 6 9 Sävsjö 2 10 Tranås 5 9 Vaggeryd 6 14 Vetlanda 5 9 Värnamo 11 17 Alla kommuner i Jönköpings län 7 13 Hela riket 8 15 7

Fler gifta politiker jämfört med befolkningen i Jönköpings län Gifta personer är överrepresenterade bland de förtroendevalda i samtliga kommuner i Jönköpings län liksom i övriga landet. I Gnosjö är till exempel 82 procent av de förtroendevalda gifta medan motsvarande andel bland alla invånare i kommunen är 53 procent. Andel gifta (procent) Kommun Förtroendevalda Befolkningen Aneby 78 51 Eksjö 71 48 Gislaved 71 50 Gnosjö 82 53 Habo 76 56 Jönköping 66 47 Mullsjö 70 53 Nässjö 67 50 Sävsjö 78 53 Tranås 68 48 Vaggeryd 68 53 Vetlanda 69 50 Värnamo 69 51 Alla kommuner i Jönköpings län 71 49 Hela riket 62 43 Många småbarnsföräldrar i politiken Småbarnsföräldrar är väl representerade bland de förtroendevalda i kommunerna i Jönköpings län. Var tionde förtroendevald har barn under sex år. Högst andel i förhållande till befolkningen finns i Sävsjö, Habo, Gnosjö och Tranås. Småbarnsföräldrar (procent) Kommun Förtroendevalda Befolkningen Aneby 7 10 Eksjö 7 11 Gislaved 8 13 Gnosjö 14 13 Habo 15 16 Jönköping 10 12 Mullsjö 11 13 Nässjö 6 11 Sävsjö 13 12 Tranås 11 12 Vaggeryd 12 14 Vetlanda 8 11 Värnamo 8 13 Alla kommuner i Jönköpings län 10 12 Hela riket 10 12 8

Mer än hälften arbetar i den privata sektorn Gnosjö har störst andel De förtroendevalda i Jönköpings län arbetar inom olika sektorer och hela 55 procent arbetar i den privata sektorn vilket är en högre än andelen i landet som helhet. Variationerna är relativt stora kommunerna emellan. I Gnosjö arbetar till exempel 67 procent i den privata sektorn. Kommunanställda är väl representerade i samtliga kommuner och störst andel har Eksjö där 40 procent av de förtroendevalda är kommunanställda. Anställningssektor (procent) Sektor Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag Aneby 5 30 5 59 2 Eksjö 10 40 6 43 2 Gislaved 2 29 2 65 1 Gnosjö 1 28 2 67 2 Habo 2 30 5 63. Jönköping 13 31 11 45 0 Mullsjö 10 32 3 55. Nässjö 15 24 12 46 5 Sävsjö 5 33 1 60. Tranås 9 32 3 56 1 Vaggeryd 3 28 4 64 2 Vetlanda 6 31 4 57 2 Värnamo 6 31 10 52 1 Jönköpings län 7 30 6 55 1 Hela riket 10 35 5 48 2 9

Högre utbildningsnivå bland de förtroendevalda än i befolkningen I samtliga kommuner i Jönköpings län liksom i landet som helhet är de med eftergymnasial utbildning överrepresenterade bland de förtroendevalda samtidigt som de med endast förgymnasial utbildning är underrepresenterade. I Eksjö och Jönköping har mer än varannan förtroendevald eftergymnasial utbildning och de kommunerna är tydliga exempel på detta samband. Utbildningsnivå (procent) Utbildning Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Valda Befolkning Valda Befolkning Valda Befolkning Aneby 19 29 45 51 37 20 Eksjö 9 24 31 50 60 26 Gislaved 21 32 43 51 36 16 Gnosjö 24 37 51 49 25 15 Habo 20 25 38 50 43 25 Jönköping 8 21 37 46 56 32 Mullsjö 20 27 43 50 37 23 Nässjö 13 27 47 52 40 21 Sävsjö 22 32 43 50 35 18 Tranås 16 26 46 54 39 20 Vaggeryd 24 29 46 51 31 19 Vetlanda 17 29 45 52 38 20 Värnamo 13 27 43 51 43 22 Jönköpings län 16 26 43 49 41 25 Hela riket 12 21 42 47 47 32 10

Hur ser representativiteten ut i landstinget? I Landstinget i Jönköpings län finns det 189 förtroendevalda varav fyra är heltidsanställda, sju är deltidsanställda och 178 är fritidspolitiker. Valdeltagandet är i likhet med landet som helhet högt, 80 procent. Nedan följer en sammanställning över de förtroendevaldas representation i Landstinget i Jönköpings län. Jämn könsfördelning i Landstinget i Jönköpings län I landstinget är det lika många kvinnor som män bland de förtroendevalda. Det innebär att landstingspolitiken har bättre fördelningen mellan könen än länets kommuner. Unga och pensionärer är underrepresenterade även i landstinget men småbarnsföräldrar är många. Landstingstabell 1 (procent) Kön Män Kvinnor 50 50 Ålder - 29 år 30-49 år 50-64 år 65 år - Valda 2 Befolkning Valda Befolkning Valda Befolkning Valda Befolkning 4 18 25 33 62 25 10 24 Utrikes födda Förtroendevalda Befolkningen 4 13 Gifta Förtroendevalda Befolkningen 74 49 Småbarnsföräldrar Förtroendevalda Befolkningen 9 12 2 Förtroendevalda 11

Landstingspolitiker är högutbildade och arbetar i olika sektorer Landstingspolitikerna arbetar inom flera olika samhällssektorer. Till skillnad mot kommunerna i länet arbetar majoriteten av landstingspolitikerna inom offentlig sektor. De förtroendevalda har olika utbildningslängd men fler än hälften har eftergymnasial utbildning och är därmed överrepresenterade. Landstingstabell 2 (procent) Anställning Statlig Kommun Landsting Privat Kommunalt bolag 7 38 19 30 5 Utbildningsnivå Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Valda Befolkning Valda Befolkning Valda Befolkning 11 26 30 49 59 25 Sammanfattning representativitet Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut för medborgarnas räkning. De ska värdera olika synpunkter och förslag, göra avvägningar och prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det samlade medborgarintresset. I kommunerna i Jönköpings län är de förtroendevalda 1 810 till antalet och i landstinget i Jönköpings län är de 189. Av dessa är hela 98 procent fritidspolitiker och bara två procent del- eller heltidspolitiker. Statistiken visar att de förtroendevalda har olika bakgrund och erfarenheter. Att det finns förtroendevalda som väl avspeglar medborgarnas sammansättning är viktigt för att få olika perspektiv i beslutsfattandet och det underlättar möjligheten till kontakt. I landstinget i Jönköpings län är det till exempel lika många kvinnor som män bland de förtroendevalda och gruppen småbarnsföräldrar är väl representerade bland de förtroendevalda i såväl kommunerna som i landstinget. Vidare representerar de förtroendevalda olika yrkessektorer i samhället. Närheten till de förtroendevalda gör det lättare för medborgarna att ha kontakt med politiker mellan valen. Det är enklare att kontakta den lokala eller regionala företrädaren än riksdagspolitikern för att framföra åsikter och argument. Det går i genomsnitt en lokal företrädare på 183 medborgare bland kommunerna i Jönköpings län, att jämföra med 26 000 medborgare på en riksdagsledamot nationellt. 12

Hur är förtroendet för lokalpolitikerna och verksamheten? I förra kapitlet beskrevs hur de förtroendevalda ser ut i Jönköpings län och vad som skiljer dem från riket i stort. I det här kapitlet visas hur medborgarna ser på sina lokalpolitiker och hur nöjda de är med skötseln av de kommunala verksamheterna. Först nationellt och senare i alla kommuner i Jönköpings län. Nationellt är sju av tio är nöjda med den kommunala demokratin SOM-institutet 3 vid Göteborgs universitet genomför varje år en nationell undersökning i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier. Nedan redovisas resultatet från Medborgarnas syn på demokratin från 2007 och de tre frågor som handlar om hur medborgarna ser på demokratin, verksamheten och de förtroendevalda i den egna kommunen. Resultaten redovisar de nationella genomsnitten. Större förtroende för verksamheten än för politikerna De nationella resultaten visar att invånarna är nöjda med hur demokratin fungerar i kommunen och ganska nöjda med hur den kommunala servicen fungerar, medan andelen som är nöjda med hur kommunstyrelsen sköter sin uppgift är något lägre. Det är dock betydligt fler som tycker att kommunstyrelsen sköter sig bra, än tvärtom. 1. Hur nöjd man är med hur demokratin fungerar i den egna kommunen. (procent) (nationella siffror) Mycket nöjd Ganska nöjd Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd Kommun 9 61 24 6 3 SOM-institutet är centrum för den undersöknings- och seminarieverksamhet som drivs gemensamt av Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Statsvetenskapliga institutionen samt Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) vid Göteborgs universitet. 13

2. Hur nöjd man är med den kommunala servicen (balansmått) 4 Hur nöjd med den kommunala servicen i sin helhet. Balansmått + 46 3. Hur man uppfattar att kommunstyrelsen där man bor sköter sin uppgift (procent) (nationella siffror) Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattning Kommun 3 34 33 12 4 12 4 Balansmåttet visar skillnaden mellan de som svarat att man är nöjd och de som svarat att man är missnöjd. Det kan variera från plus hundra till minus hundra. Uppfattningen om servicen i sin helhet får ett balansmått på + 46 vilket betyder att merparten av invånarna är nöjda med den kommunala servicen. 14

Medborgarna nöjda med verksamheten i Jönköpings län Vid sidan av den nationella mätningen görs även lokala mätningar. I Jönköpings län har åtta av tretton kommuner med hjälp av Statistiska centralbyrån genomfört egna omfattande medborgarundersökningar. Nedan redovisas svaren på några av de frågor som rör uppfattningen om kommunen som boplats, hur de kommunala verksamheterna sköts och vilket inflytande man har som invånare i sin kommun. De svarande har fått betygsätta kommunen på en skala från 1-10, där 1 är det lägsta betyget. Invånarna i Jönköpings län liksom i landet som helhet är mer nöjda med kommunen som en plats att bo och leva på och hur den kommunala verksamheten fungerar, jämfört med möjligheten till insyn och inflytande över de kommunala besluten och verksamheterna. Men många kommuner har höga betyg. Hur nöjd är du med 5 din kommun i dess helhet som en plats att bo o leva på?..hur din kommun sköter sina olika verksamheter?.den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? Aneby (06) 6,9 5,5 4,6 Eksjö (08) 7,2 6,4 5,1 Gislaved (09) 6,8 6,2 5,0 Jönköping (08) 7,5 6,4 5,0 Nässjö (09) 6,6 5,7 4,5 Tranås (09) 7,5 6,4 5,1 Vaggeryd (08) 7,5 6,5 5,1 Värnamo (08) 7,0 6,5 5,0 Hela riket (08) 7,2 6,0 4,7 Några av frågorna berör specifikt förtroendet för de förtroendevalda. Förtroendebetygen varierar men är generellt sett lägre än betygen för hur man upplever kommunen som boplats och för hur nöjd man är med de kommunala verksamheterna. Hur nöjd är du med.hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa?..hur kunniga kommunens politiker är? Aneby (06) 4,6 5,2 4,5 Eksjö (08) 5,2 5,9 5,4 Gislaved (09) 5,0 5,8 5,4 Jönköping (08) 4,5 5,7 5,3 Nässjö (09) 4,3 5,2 4,7 Tranås (09) 4,9 5,9 5,3 Vaggeryd (08) 5,0 5,9 5,3 Värnamo (08) 4,8 5,9 5,4 Hela riket (08) 4,6 5,3 4,8 5 Siffrorna i parantes anger när undersökningen gjordes. Vilket innebär att förhållandena kan ha ändrats och därmed omdömena. 15

Sammanfattning förtroende Resultaten från undersökningarna 6 visar att medborgarna är nöjda med det demokratiska systemet i de kommuner de bor i. De är även ganska nöjda med den egna kommunens service medan de är mindre nöjda med sina möjligheter till inflytande och har lägre förtroende för de förtroendevalda. Kommunerna i Jönköpings län, liksom riket som helhet, har lägre värden på frågor om förtroendet för förtroendevalda än för den verksamhet som politikerna ansvarar för. Utmärkande och glädjande för Jönköpings län är dock att så gott som alla kommuner får högre betyg än riksgenomsnitten. Att de förtroendevalda får lägre betyg än verksamheterna kan bero på att de i sitt uppdrag måste göra svåra avväganden och ibland fatta obekväma beslut. Det kan vara svårt för medborgarna att se kopplingen till helhetsansvaret. Vidare kan det lägre förtroendet bero på att invånarna har mer kontakt med verksamheterna direkt än med politikerna. De ser vad personalen gör men inte vad politikerna uträttar. Siffrorna kan dock ge en missvisande bild. Det finns undersökningar som visar att medborgare vid djupintervjuer tenderar att först svara att de har lågt förtroende för politiker medan att de vid ett längre samtal ger en mer nyanserad bild. 7 6 Medborgarnas syn på demokratin, 2007 SOM-institutet och SCB:s medborgarundersökning 7 Politikens meningslöshet om misstro, cynism och utanförskap, Tommy Möller, Stockholms universitet. 16

En fråga om demokrati SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner och landsting bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Visionen är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. www.skl.se/demokrati