MASE M I C R O B I A L A C T I V I T Y F O R A S O U N D E N V I R O N M E N T Årsrapport 2004

MASE M I C R O B I A L A C T I V I T Y F O R A S O U N D E N V I R O N M E N T Årsrapport 2004

M I S T R A - S T Ö D D F O R S K N I N G Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, stöder forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö och hållbar utveckling. Stiftelsen skall enligt stadgarna främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass, med betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Forskningen skall ha betydelse för lösandet av viktiga miljöproblem och för en miljöanpassad samhällsutveckling. Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar skall tas till vara. Mistra investerar i forskargrupper som i samverkan med användare bidrar till att lösa viktiga miljöproblem. Mistra betalar ut ca 200 miljoner kronor per år till forskning. För närvarande finansierar Mistra ett tjugotal stora forskningsprogram, som vart och ett kan löpa mellan sex och åtta år. Målet är att resultatet av forskning på högsta vetenskapliga nivå skall komma till praktisk användning inom företag, förvaltningar och frivilligorganisationer. På det sättet kan Mistras forskningssatsningar bidra till en lösning på miljöproblemen. Strategin är att kapitalet ska göra nytta tre gånger genom starka forskarmiljöer som skapar användarvärde, genom egen kapitalförvaltning för hållbar utveckling och genom aktiv kommunikation för att göra resultaten kända. För mer information, besök Mistras hemsida: www.mistra.org KO N TA K T P E R S O N F Ö R M A S E Programchef Chris Folkeson Welch Maselaboratorierna Box 148 751 04 Uppsala Telefon: 018-67 48 58 E-post: Chris.Welch@maselab.se Bilden på årsrapportens framsida visar ett kålfält där MASE genomför försök med växtpåverkande mikroorganismer. Foto: Mariann Wikström Grafisk formgivning: Ordpolisen HB 2005

Innehåll MASE är igång: Planering, programstart och framtid 3 Nya programchefen ser utmaningen och möjligheterna 6 I fädrens spår för framtida segrar! 8 Maselaboratorierna AB MASEs programvärd 10 Våra industripartner ser möjligheterna Petalen Golf 11 Att odla MASE-organismer en central funktion 13 Uppnådda resultat 2004 15 Petal 1. Mikrobiell aktivitet i spannmålsodling 16 Petal 2. Användning av mikroorganismer inom potatisproduktionen 20 Petal 3. Användning av mikroorganismer på golfbanor och andra gräsytor 22 Petal 4. Användning av mikroorganismer i grönsaksproduktion 24 Petal 5. Användning av mikroorganismer inom sockerbetsodling 26 Petal 6. Användning av mikroorganismer för biokonservering 28 Petal 7. Användning av mikroorganismer i skogsplantskolor 31 Översiktlig budget år 2004 33 Publikationer och mötesaktiviteter inom MAaF/Mase under 2004 34

Berndt Gerhardson AVG Å E N DE PRO G R A MC H E F MASE är igång: Planering, programstart och framtid FÖR OSS SOM PLANERADE och satte igång forskningsprogrammet MASE Microbial Activity for a Sound Environment var den allt övergripande visionen att MASE skulle bli den katalysator och den pådrivare som skulle få oss alla, näringslivet och inte minst jordbrukssektorn men även samhället i stort, att storskaligt börja utnyttja mikrobiell aktivitet till miljöns och svensk ekonomis fromma. Vi själva, särskilt de som deltagit i det nu avslutade MAaF-programmet, behöver knappast övertygas om de mycket stora möjligheter och de stora vinster som finns att hämta om vi lyckas - inte minst för miljön. Men hur få andra och särskilt potentiella industriella aktörer att få samma övertygelse så att de kraftfullt börjar agera? Eller, är det möjligen så att vi själva är hemmablinda, naivt optimistiska eller kanske besatta av en orealistisk övertro? Enda sättet att avgöra om vi själva har rätt eller fel och om vi har rätt att bli en förtroendefull katalysator och pådrivare är att vi skaffar oss tillgång till säkra och relevanta fakta att övertyga med. Utan detta klarar vi ingetdera. Rent vetenskapliga data och uttänkta, potentiellt utnyttjbara principer kan vi i många fall läsa oss till i internationell litteratur. Däremot har vi nästan inga fakta om hur relevanta vetenskapliga upptäckter och teorier skall kunna överföras till och fås att verka i en ekonomisk, kommersiell och praktisk verklighet. Här behövde vi ett MASE-program, och att få igång MASE var verkligen efterlängtat. Inom MASEs moderprogram, MAaF (Microbial Antagonism against Fungi; 1996 2003), såg vi i många fall nya resultat och principer där vi ofta sade oss själva: Detta måste Detta måste få prövas i större skala och få komma till praktisk användning! få prövas i större skala och få komma till praktisk användning! Dock, inom MAaF-programmet fanns inga resurser för en sådan prövning. Genom MASE kan den nu bli verklighet. De resultat som kommer fram och kommande årsrapporter inväntas alltså med mycket stor spänning. Hur lägger man då upp ett program som skall vara pådrivande och ta fram för industrin och näringssektorn relevanta och övertygande fakta? För oss forskare var detta ganska ovant och vi var övertygade om att vi i betydligt större utsträckning än i traditionella forskningsprojekt måste ha med industri/avnämare i planering och genomförande av programmet. Vi krävde också att dessa skulle vara medfinansiärer, bland annat för att vi skulle få ett långvarigt, ordentligt och seriöst engagemang från alla håll. Ett problem som då uppstod var att de avnämare vi kontaktade sällan hade sinsemellan gemensamma intressen. De var inte beredda att ospecificerat lägga in resurser och engagemang i ett program med flera 3

industriparter utan att veta att deras problem och önskemål vederbörligen blev beaktade och att de hade närkontakt och full insyn. Detta var en av anledningarna att vi gjorde en struktur enligt MASE-blomman (figur 1). Vi införde begreppet Petal nytt i forskningssammanhang och varje Petal fick en industripart eller en grupp av industriparter med gemensamma intressen. Varje Petal fick därmed en garanterat nära avnämarkontakt och en fokusering på sin industripartners problem. Petalerna har också till viss del egen planering och egen ekonomi. Dock, eftersom vi är och skall arbeta i ett program får en Petal aldrig ta formen av ett enskilt, avgränsat forskningsprojekt, utan varje Petal måste hela tiden ta hjälp från och hålla kontakt med övriga Petaler. Det är detta som ger ett program och är också en av anledningarna till att vi använder benämningen Petal och inte projekt. Vi har nu startat programmet enligt en sådan struktur, men finner vi skäl att förändra kommer vi att göra det under programmets gång, så det är möjligt att MASE-blomman efterhand kommer att se radikalt annorlunda ut. Programmet skall alltså genomföra forskning och ta fram fakta, men med tanke på effektivitet och på möjligheter till dynamik och fokusering på verklighets- och marknadsnära problem, har vi uteslutit att avsätta särskilda resurser för komptensuppbyggnad och undervisning. Vi lämnar detta till andra aktörer, så programmet har till exempel inga egna doktorander, bara redan färdiga doktorer, tekniker och assistenter. Med blomstrukturen och med detta upplägg var det heller inte lämpligt att förlägga forskningsaktiviteterna till en typisk universitetsinstitution. Vi behövde en mindre, mer lättrörlig organisation med snabba beslutsvägar där vi fritt kunde förändra för att ständigt fokusera på avnämar-nära problem. Lösningen blev att sätta upp ett särskilt bolag, Maselaboratorierna AB, som fick bli programvärd (se artikel på sidan 8) och att genomföra huvuddelen av aktiviteterna inom ramen för detta nybildade forskningsbolag. Figur 1, MASE-blomman. Schematisk bild av MASE-programmets uppbyggnad. Uppsalagruppen finns i Uppsaladelen av de nybildade Maseaboratorierna, som också är programvärd. Skånegruppen har laboratorier i anslutning till en skånsk industripartner. 4

Vi startade alltså MASE i januari 2004 med stor optimism. Men vi märkte snart att nya organisationer kräver nya grepp. Det blev en ovan, omfattande och besvärlig aktivitet att under de första månanderna av 2004 få Maselaboratorierna AB i funktion, få laboratorieutrymmen och alla nyanställda på plats och få ordning på alla specifika avtal som måste till: mellan Mistra och Maselaboratorierna, mellan Maselaboratorierna och våra olika industriparter och mellan forskarna, industriparter och Maselaboratorierna angående immaterialrättigheter med mera. Detta fordrade ett antal timmars förhandlingar och det blev oundvikligen förseningar. De egentliga forskningsaktiviteterna blev därmed lidande i början av året. Flera Petaler kom således att starta sina aktiviteter inte i januari utan senare under våren, vilket också framgår av Petalernas egna redogörelser nedan. Dock, med mycket välvilligt stöd från Mistra, från programstyrelsen och från industriparterna, kom vi så småningom igång fullt ut och vi kunde också utan inskränkning utnyttja odlingssäsongen 2004. De månader vi här missade i starten räknar vi med att kunna ta igen i slutet av programfasen. Så nu skall vi bara forska på och ha roligt. Jag ser på MASEs resterande programtid med stor tillförsikt, men glömmer då inte att MASE också medför stora utmaningar: Strukturen med flera olika, starkt involverade industriparter fordrar ständig kommunikation liksom förståelse och stor öppenhet från alla parters sida, fyra programår går förfärligt fort när man håller på med forskning, Så nu skall vi bara forska på och ha roligt. MASE skall producera excellent vetenskap såväl som praktiskt användbara resultat och skall helst också visa att detta sätt att arbeta är framgångsrikt. MASEs ambitioner är även i övrigt högt satta. Bara att hålla ihop det väldiga nätverk programmet medfört kräver stort tålamod och omdöme. Skulle för avnämarna intressanta resultat inte komma fram blir det nog lätt sprickor i nätverket, och, å andra sidan, kommer riktigt värdefulla, användbara och spännande resultat blir det nog svårt att undvika diskussion om rättigheter och liknande. Jag tycker själv det har varit ett stort privilegium och väldigt stimulerande att som programchef kunna anta och göra något åt alla dessa utmaningar och jag hälsar min efterträdare Chris Folkeson Welch mycket välkommen att som programchef nu ta över stafettpinnen och under nästa tre år slutföra MASEs första fas. 1 5

Christopher Folkeson Welch PRO G R A MC H E F Nya programchefen ser utmaningen och möjligheterna UNDER ÅR 2004 HAR VERKSAMHETEN kommit igång för MASE. Programmet innebär en del nyheter för Mistra, främst i förvaltningssättet. MASE skiljer sig från övriga Mistra-stödda program genom att ha en programvärd i näringslivet i stället för vid ett lärosäte. Dessutom har MASE till uppgift att förvalta och utnyttja resultaten från den sedan 2003 avslutade MAaF-programmet. Förväntningar på MASE är stora från Mistra, näringslivspartners och de inblandade forskarna, och under de fyra år som programmet löper kommer vi troligen att se nya produktprototyper baserade på nytänkande och samarbete kommer att påbörjas kring registrering och uppskalning inför marknadsföring. När jag efterträder Berndt Gerhardson som programchef ser jag stora möjligheter att vidareutveckla arbetet, möjligheter som finns endast tack vare det omfattande arbete som Berndt och övriga forskare inom MASE och MAaF tidigare presterat. I över tre decennier har Berndt framgångsrikt bedrivit forskning inom växtpatologi och biologiskt bekämpning. Forskningen har präglats av en oerhörd nyfikenhet och skaparglädje. Nytänkande har varit ett av de genomgående koncepten i Berndts forskning som fått sina uttryck i okonventionella och ibland kontroversiella idéer om problem och dess lösning. Att ta över efter Berndt kan kännas 6 som en omöjlig uppgift, men utifrån de kunniga medarbetare och det omfattande material som finns ser jag det som en spännande utmaning med nästan gränslösa möjligheter. Alla som har arbetat med Berndt känner säkert igen den forskarglädje som han alltid bär med sig. Jag hoppas kunna fortsätta leda programmet i en anda där alla tycker att det är roligt att forska. Under året 2005 har vi några stora utmaningar framför oss. Programmålen är beskrivna i programplanen och allt arbete är Jag hoppas kunna fortsätta leda programmet i en anda där alla tycker det är roligt att forska. inriktad på uppfyllelse av dessa mål, färdigutvecklande av en produktprototyp av sådan dignitet att våra näringslivspartners kommer att vilja satsa vidare mot kommersialisering. Syftet att ge en miljövinst i form av minskat bruk av bekämpnings-medel eller minskade utsläpp av andra jordbrukskemikalier är en central del i MASEs forskning. Alla petaler har etablerade planer för 2005 års arbete där kvalité och målmedvetenheten får högsta prioritet. Omfattningen av den forskningen som bedrivs av MASE är så stor att vi under 2005 kommer att ställas inför några svåra val. Vi kommer att behöva utvärdera det resultat som kommit fram och tillsammans med analyser av marknadspotential prioritera de forskningsområden som vi bedömer har störst

möjlighet att nå målet och bli en produktprototyp som kan vidareutvecklas. Under 2004 identifierades ett antal mikrobiella isolat som visade utomordentlig effekt inom ett flertal olika applikationsområden. Dessa isolat blir föremål för storsatsningar under 2005. Genom att välja isolat som blir gemensamma för flera Petaler kan arbetet rationaliseras och effektiviseras, samtidigt som en framtida produkt får en bredare marknadsbas. En centraliserad sektion för mikrobiellt understöd kommer att förse Petalerna med mikrobiella kulturer och fermentat i rätt mängd och kvalité, vid rätt tid och under samorganiserade former. Vinterperioden ger oss tillfälle för odlingsförsök under kontrollerade förhållanden i klimatkammare, försök som ligger till grund för planering av odlingssäsongens fältförsök. Fältförsöken under 2005 kommer att vara spridda över flera länder i Europa. Omfattning blir stor och resultatmängden tillräckligt för nämnda prioriteringar. All kompetens som behövs för ett så stort program som MASE ryms inte inom själva programmet. MASE har ett nätverk av näringslivspartners och intressenter som ger stöd i utförande och utvärdering av arbetet. Utan deras bidrag skulle inte MASE kunna genomföras. Dessutom finns ett antal Mistra-stödda program som ligger inom angränsande kompetensområden. Mistras intentioner är att det skall finnas ett ständigt utbyte av erfarenheter och kunskap mellan alla program. Samarbete med några av Mistras program har fungerat väl hittills och kommer att fortsätta. DOMprogrammet, som också har sina rötter i MAaF- programmet och MASE har många beröringspunkter. Båda programmen har mycket att vinna på ett nära samarbete. Regelbundna kontakter på alla nivåer är planerade för resten av programmets längd med utbyte till gagn för båda programmen som resultat. Det finns inga garantier att vi lyckas uppnå programmålen, men första årets resultat ser mycket lovande ut. Vi kan garantera att vi kommer att göra vårt bästa för att lägga grunden till nya, mikrobiella produkter som innebär miljövinster, särskilt för lantbruket. 1 Huvuddelen av MASE-programmet är lokaliserat till de nyutrustade Maselaboratorierna på Bäcklösavägen 1 i Uppsala. Laboratorierna invigdes officiellt den 24 november 2004, i samband med programmets Informations- och Referensgruppsmöte med resultatsredovisning. På bilden invigningstalar landshövding Anders Björk med saxen i händerna beredd att klippa det gulblå bandet till laboratorielokalerna. Till höger lyssnar programchef Chris Welch och programstyrelsens ordförande Gunnar Bengtsson. 7

Gunnar Bengtsson PRO G R A M S T Y R E L S E NS OR DF ÖR A N DE I fädrens spår för framtida segrar! MEDDELANDE FRÅN TT DEN 31 mars år 2008, fyra år efter starten av MASE: Ny svensk produkt ger bättre skörd med mindre kemikalier AB Biosafe har idag bildats för att utveckla och marknadsföra ny teknik som utgår från en liten oansenlig jordbakterie med märkliga egenskaper. Bakterien som heter Mona 491 har visat sig vara en ilsken fiende till både bakterier och svampar vilka ofta kan angripa en lång rad grödor såsom grönsaker och potatis. Tack vare den ökar odlarens skördar med 20-30 procent. Det betyder att för ett givet skördeutbyte går det åt mindre energi, handelsgödsel och bekämpningsmedel. AB Biosafe har ett aktiekapital på 200 miljoner kronor och räknar med att framför allt slå sig in på marknaderna i Frankrike och USA. Bakom företaget står tre större företag i livsmedelsbranschen. Verksamheten kommer också att omfatta förra årets succéprodukt, en bakterie som hindrar att lagrad spannmål fördärvas av svampangrepp. Den har blivit möjlig efter ett tolvårigt utvecklingsarbete inom ramen för den miljöforskning som finansieras av Miljöstrategiska stiftelsen, Mistra. Så skall det kunna låta fyra år efter starten av MASE, forskningsprogrammet Microbial Activity for a Sound Environment, om vi uppfyller våra leveransåtaganden enligt programplanen. Vår föregångare MAaF, Microbial Antagonism against Fungi, gjorde en massa forskningsgrovjobb under sina åtta år som MISTRA-program. Tusentals isolat av mikroorganismer sållades genom. Resultatet blev ett par dussin isolat som kunde fungera som bra medel för att skapa gynnsam tillväxtmiljö för nya grödor, eller en bra förvaringsmiljö för hämtad skörd. Dessa isolat var omfattande kartlagda så att deras egenskaper var kända inklusive många kemiska ämnen som utsöndras från dem och ligger bakom de gynnsamma egenskaperna. Uppgiften för MASE är nu att förbättra forskningsdata och framför allt se till att dessa resultat kan omsättas i praktiken så att vi får bättre skörd med mindre kemikalier. Vi har flera olika strategier för att komma dit: Tydlig målinriktning. Under 2004 har stor energi lagts ner på att formulera målen för verksamheten i dialog med de många berörda inom forskning och näringsliv. Stark samverkan med näringslivet. Vi har träffat avtal som berör ett dussintal näringslivspartners i olika konstellationer. Våra partners är med och finansierar, planerar och genomför delar av forskningsinsatserna. 8

Fortlöpande insnävning och koncentration. Vi startade med sju verksamhetsgrenar (petaler) som närmast representerade olika marknader. Under 2004 har en gren avslutats och diskussioner förts om att undan för undan komma fram till ett par grenar som skall få större resurser. Samtidigt har det visat sig att samma bakterieisolat kan fungera bra på flera väsensskilda grödor, vilket gett upphov till nya organisations- och samarbetsformer. Systerprogram i nära samarbete. Året innan MASE började kom ett systerprogram till stånd, sprunget ur föregångaren MAaF. Det heter DOM, Domesticering av Mikroorganismer, och arbetar ur principiell och generell synvinkel med frågor som MASE angriper praktiskt för det enskilda fallet: odling, formulering och riskbedömning. Beröringspunkterna är givna och mycket samarbete har utvecklats under året. Näringslivsorganisation som programvärd. Traditionellt har forskningsprogram härbärgerats inom universitet eller institut. MASE har prövat ett nytt grepp och MISTRA har slutit avtal med ett för ändamålet bildat aktiebolag. Det blir en del dubbelarbete med t ex en extra programvärdsstyrelse, men modellen har gett god genomsynlighet och verkar också kunna bli ekonomiskt effektiv. Verksamheten startade dock av olika anledningar på sparlåga och kom igång på allvar först den 1 april då en programstyrelse tillsattes. De många speciella dragen i styrningen har krävt mycken tankemöda innan de mot slutet av året hittat sina slutliga former. Då bytte vi också programchef när Berndt Gerhardson pensionerades efter unika insatser under åtta år med MAaF och startåret med MASE. Vi räknar med att det även under 2005 kommer att ske stora förändringar inför den mer koncentrerade verksamhet som skall bedrivas under 2006 och 2007. Trots programmets sena start gav fältförsöken under växtsäsongen 2004 mycken värdefull information, t ex att man kan få förbluffande god effekt även när man doserar låga halter av mikroorganismer, och att skördeökningarna på sämre jordar kan uppgå till 40 procent! Vi kommer i fortsättningen att på allt sätt försöka bygga på de allra bästa resultaten och ta vara på chanserna till bättre skördar med mindre kemikalier. 1 9

Anders Hartman V D M A S E L A B OR AT OR I E R N A A B Maselaboratorierna AB MASEs programvärd EN AV MASE-PROGRAMMETS HÖRNPELARE är dess industripartners, vilka bland annat har till uppgift att vara kommersiellt bollplank, sakkunniga inom de tänkta användningsområdena, och behjälpliga med visst arbete, allt utifrån ett företagsmässigt och kommersiellt perspektiv. MASEs industripartners ger på ett tydligt sätt programmets forskning kommersiell inriktning och prägling. Som en konsekvens och ytterligare förstärkning av den påtagliga närheten till företagande har Mistra efter diskussion med programstyrelsen beslutat att bilda ett speciellt företag med uppgift att agera som programvärd, Maselaboratorierna AB. Fortsatta diskussioner och överläggningar resulterade att Lantmännen accepterade att stå som ägare till detta företag. Maselaboratorierna AB kunde därmed bildas under våren 2004 och hade sitt konstituerande styrelsemöte den 27 februari. Företaget har som uppgift att: Ansvara för att programmet genomförs Ansvara för förvaltning av anvisade medel Ansvara för ekonomisk och juridisk administration av programmet För att lösa uppgifterna ovan har Maselaboratorierna AB en tät och regelbunden kontakt med programmets medarbetare samt programstyrelsens ordförande och programchefen. För att ytterligare garantera sambandet mellan Maselaboratorierna AB och programmet, är programmets ordförande även ledamot i styrelsen för Maselaboratorierna AB. På grund av att bolaget har skyldighet att redovisa räkenskaperna i en bolagsredovisning får vi en öppen redovisning av ekonomin. Räkenskaperna revideras årsvis av styrelsen utsedda auktoriserade revisorer från revisionsföretaget KPMG enligt bolagsordningen. År 2004 har präglats, förutom av anställningar och kontraktering av personal, även av ombyggnad av en fastighet där vi nu har för verksamheten anpassade kontor, laboratorier och klimatkammare. Det innebär att vi i en och samma byggnad, med avskilt läge, har en kontorsdel, en laboratoriedel med fermenteringsrum samt ett provberedningsrum med för närvarande sex klimatkammare. I byggnaden har vi nu samlat huvuddelen av programmets verksamhet. Programmet förfogar även över lokaler och utrustning via de till programmet knutna företagen som agerar industripartners och disponerar för en av Petalerna lokaler vid Inst för Mikrobiologi, SLU. En formell invigning av programmet och det nya huset ägde högtidligt rum den 24 november i samband ett MASE.s första referensgruppsmöte. Landshövding Anders Björk invigningstalade och klippte därefter av det blågula bandet. Vi hade därefter vising av våra lokaler där vi bland annat besåg de tre nyinköpta fermentorerna, vilka utgör den känsliga bryggan mellan laboratoriearbete och fältarbete. 1 10

Våra industripartner ser möjligheterna Petalen Golf Maria Strandberg F OU-A NS VA R IG S V E NSK A G OL F F ÖR BU N DE T GOLFEN ÄR EN STOR och växande idrott i Sverige och Skandinavien. Golfnäringen i Skandinavien vill tillhandahålla golfanläggningar av hög standard samtidigt som den garanterar ett hållbart nyttjande av naturresurser. För att lyckas med detta måste golfnäringen ta ansvar för en kontinuerlig och långsiktig kunskapsuppbyggnad. Kunskapen ska i likhet med ambitionerna i MASE-programmet kunna överföras till och verka i en ekonomisk, kommersiell och praktisk verklighet. MASE-programmet är avgörande för golfens framtid och utveckling i Skandinavien och stora delar av övriga Europa. Myndigheters restriktioner och förbud mot användning av kemiska bekämpningsmedel, risk för resistens vid användning av få godkända kemiska preparat samt golfens egen miljövision och strategi gör det nödvändigt att inom kort hitta bra alternativ till kemisk bekämpning av sjukdomar och ogräs. I dag har Svenska Golfförbundet mer än 600 000 medlemmar som spelar golf på drygt 450 golfanläggningar. Motsvarande siffra för hela Skandinavien är mer än 900 000 golfspelare och drygt 850 golfanläggningar. Den sammanlagda arealen av svenska golfanläggningar är mer än 35 000 ha. Inom de närmaste åren planeras ytterligare ca hundra nya golf- och träningsanläggningar. För närvarande är nyttjandegraden på svenska golfanläggningar högst i världen med omkring 1300 medlemmar per anläggning och i genomsnitt 35 000 golfrundor per anläggning under en ca sex månader lång golfsäsong. En genomsnittlig golfanläggning med 18 golfhål upptar 70 hektar varav 20 hektar utgör spelytor tees, fairways och greener. Gräset på spelytorna utsätts för stor stress både i form av högt speltryck samt intensiv skötsel. Intensiv skötsel av spelytor innebär bl a gödsling, bevattning, kemisk eller biologisk sjukdomskontroll och olika markmekaniska åtgärder. Golfnäringen i Sverige och Skandinavien vill liksom andra areella näringar ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling, d v s producera golfanläggningar av hög standard och samtidigt garantera ett hållbart nyttjande av naturresurser. När golfen tar ansvar för en hållbar utveckling skapas en rad positiva effekter som efterfrågas i samhället, till exempel möjligheter till rekreation, motion och naturupplevelser, alternativ sysselsättning inom jord- och skogsbruket, ökade natur- och kulturvärden i odlingslandskapet, bidrag till biologisk mångfald i storstadsregioner samt rening av tätortens rest- och spillvatten. G O L F E N O C H M A S E - P R O G R A M M E T MASE-programmets intentioner, att vetenskapliga upptäckter och teorier ska kunna överföras till och verka i en ekonomisk, kommersiell och praktisk verklighet, stämmer väl överens med golfens syn på kunskapsuppbyggnad. Golfen i Skandinavien vill ta 11

ansvar för att en kontinuerlig och långsiktig kunskapsuppbyggnad är grunden för anläggning och skötsel av golfbanor samt natur- och miljövårdsarbete. Kunskapsuppbyggnad, eller forskning och utveckling (FoU) har dock inget egenvärde utan måste omsättas i praktiken och vara till nytta för den enskilda golfanläggningen. Denna samsyn på FoU var avgörande för golfnäringens val att medverka i MASE-programmet. Inom golfen kan vi idag se att ett framgångsrikt samarbete inom MASE-programmet och Petalen Golf kommer att ge miljömässiga, kvalitetsmässiga och ekonomiska vinster för golfklubbar och samhället i stort. B E H O V AV B I O L O G I S K S J U K D O M S B E K Ä M P N I N G I Skandinavien finns ett stort behov av, att inom kort tid, hitta bra alternativ till kemisk bekämpning av främst svampsjukdomar och ogräs på spelytor för golf. Under de senaste åren har myndigheters restriktioner blivit strängare och allt fler kommuner inför förbud mot användning av kemiska bekämpningsmedel på grönytor. I Sverige och Danmark finns redan idag flera golfanläggningar där användning kemiska bekämpningsmedel inte tillåts. Erfarenheter från dessa anläggningar visar att de största problemen vid förbud mot kemisk bekämpning är att skydda spelytorna mot skador orsakade av utvintringssvampar, främst snömögel (Microdochium nivale), samt att klara ogräsbekämpning på stora fairwayytor. Idag finns endast tre tillåtna fungicider med tre olika aktiva substanser för användning på svenska golfbanor. Detta innebär stor risk för att resistens utvecklas, vilket kan leda till att flertalet golfbanor inom kort står utan ett effektivt verktyg för bekämpning av till exempel snömögel. Svenska Golfförbundet har också satt som mål i sin miljövision och strategi att öka precisionen i tillförsel och minimera utlakning av växtnäring, kemiska bekämpningsmedel och andra för miljön skadliga ämnen samt att på sikt helt eliminera användningen av kemiska bekämpningsmedel. Golfnäringen i många andra länder, till exempel Holland, delar av Tyskland och Kanada, står inför samma utmaning som Skandinavien när det gäller att hitta alternativ till kemisk sjukdoms- och ogräskontroll på grönytor. 12 Det är alltså många golfnationer som följer utvecklingen inom MASE-programmet och ser fram emot att programmet levererar praktiskt användbara resultat. KO M M U N I K AT I O N O C H Ö P P E N H E T Kontinuerlig kommunikation och stor öppenhet i programmets planering och genomförande är viktigt för att skapa trovärdighet för MASE-programmet inom golfen, skapa bra förutsättningar för fältförsök lokaliserade till golfklubbar samt underlätta lansering av en förväntad produkt. Att genomföra golfpetalens fältförsök på olika golfklubbar gör att greenkeepers och konsulenter blir direkt involverade i MASE-programmet. Detta skapar förutsättningar för en nödvändig dialog mellan forskare och s k praktiker. Avnämarkontakt under programmets gång kommer också att underlätta lansering av en förväntad produkt. Vi kan utgå ifrån att en förväntad produkt redan är känd och trovärdig innan den lanserats. Inom golfen ser vi med spänning fram emot att ta del av och kommunicera resultaten från den första vinterns fältförsök samt medverka i och på olika sätt bidra till ett framgångsrikt programår 2005. 1 Utvintringsskador på en vitgröegreen (Poa annua) orsakade av snömögelangrepp (Microdochium nivale). Södertälje GK, maj 2003, som har förbud mot användning av kemiska bekämpningsmedel. Golfbanan kan bidra till att bevara odlingslandskapets natur och kulturvärden. Foto från Visby Golfklubb.

Richard Johannisson, Atefeh Shokri och Sara Nystedt Att odla MASE-organismer en central funktion DEN GEMENSAMMA NÄMNAREN FÖR samtliga MASE-petaler är användning av mikroorganismer, för laboratorieexperiment och i fältförsök. För att rationellt och maximalt kunna utnyttja utrustning och kompetens inom Maselaboratorierna har produktionen av mikroorganismer, hittills i huvudsak bakterier, samlats i en central gruppering: MASE fermentering. Gruppen arbetar i nära samarbete med DOM-programmet och med forskarna i petalerna. Fokus ligger på samordning och helhetssyn kring fermentering, men gruppen tar också del i aktiviteter kring formulering och lagring av de olika bakterieisolat som undersöks inom petalerna. P E R S O N A L Under 2004 har Rickard Johannisson (januari augusti), Atefeh Shokri (april december) och Sara Nystedt (april december) svarat för Maselaboratoriernas fermenteringsbehov. Arbetet har följt MASEs aktivitetsrytm med intensiva produktionsveckor under fältförsökssäsongen från april till juni, och en mindre arbetstopp inför höstförsöken från september till oktober för att dess emellan växla fokus mot metodutveckling, optimering, uppdatering och underhåll av utrustningen mm. A R B E T S P R O C E S S E R Bakterier är levande varelser som ofta reagerar starkt på yttre faktorer och produktionsprocessen är därför mycket känslig. Normalt pågår en odling kontinuerligt i 46 timmar, plus ungefär lika mycket tid för förberedelser och avslutande. Om det uppstår fel under processen medför det ofta att hela odlingsomgången blir oanvändbar och måste kasseras. Dessutom finns bakterier av olika slag precis överallt i vår miljö, vilket innebär stor risk för kontamination med andra mikroorganismer än de som ska studeras. Bästa kvalitet och utbyte får vi genom att odla bakterierna i så kallade fermentorer, även kallade bioreaktorer. En sådan består av ett helt slutet kärl i stål eller glas, kopplat till tekniskt avancerad utrustning med kemiska mätinstrument, reglerpumpar för tillsatser, kylning och värmning, lufttillförsel och omrörning kort sagt en liten fabrik för bakterieproduktion. Genom att kombinera biologi-, kemi- och teknikkunnande är det möjligt att i detalj och kontinuerligt kontrollera odlingsmiljön i bioreaktorn. Regleringen styrs helt via ett datorprogram och vi utnyttjar också möjligheten till fjärrövervakning, telefonlarm och fjärrstyrning via bärbar dator och mobiltelefon. Vi kan alltså övervaka odlingarna även hemifrån och viktiga odlingar kräver beredskapsarbete som kan kräva utryckning mitt i natten fermentering har ibland tydliga likheter med att sitta barnvakt! 13

V I Ä R VÄ LU T R U S TA D E I M A S E MASE-lab har valt att satsa på kvalificerad fermenteringsutrustning för att försäkra stabilitet, kvalitet och reproducerbarhet. Ett utvecklingslaboratorium med tre tvåliters-fermentorer är beläget i MASE-huset i Uppsala. Här utvecklas metoderna för produktionen i liten skala; nya odlingsmedier, odlingstemperatur, ph-värde mm. kan studeras i detalj och jämföras mellan olika odlingar. Därifrån är steget sedan inte så stort till uppskalning. Även odling till mindre växthus- och fältförsök genomförs i de här fermentorerna. Under sommaren 2004 planerades fermenteringslabbet på MASE och upphandling av utrustning genomfördes. Efter leveransen av fermentorerna i september 2004 har ca 40 odlingar genomförts, vilket betyder att i genomsnitt två fermenteringar i veckan har varit igång sedan dess. Från MASE-huset är det nära över till den storskaliga fermenteringsutrustningen vid Inst för Mikrobiologi, SLU, som MASE har möjlighet att disponera i mån av plats och i samråd med Mikrobiologi/DOM och BioAgri AB. Även i detta laboratorium pågår ett intensivt odlings-arbete främst under fältsäsongen från april juni, då upp till 50 liter bakteriekultur kan produceras per vecka. 1 Sara passar sin baby. 14

Uppnådda resultat 2004 Avläsning i fältförsök i vete. Foto: Tashein Amein 15

Petal 1. Mikrobiell aktivitet i spannmålsodling Jolanta Levenfors, Tashein Amein och Zahra Saad-Omar Industripart: Maselaboratorierna AB M Å L S ÄT T N I N G 2 0 0 4 Petal 1 har under 2004 av praktiska skäl varit uppdelad i två projekt, Projekt A och Projekt B, som haft var sin projektledare och som därför här rapporteras separat. Projekt A: Mikrobiell tillväxtreglering i spannmålsodling Projektledare: Jolanta Levenfors Spannmål odlas på större delen av Sveriges besådda odlingsmark och användningen av kemiska bekämpningsmedel är delvis omfattande. Aktiviteterna i Petalens projekt A har varit koncentrerade på att testa naturligt förekommande mikroorganismer med förmåga att stimulera groning och tillväxt i spannmål. Sådan stimulans innebär oftast att växten får fördel i konkurrensen med ogräs och i kampen mot växtpatogener och kan därigenom åstadkomma minskat bekämpningsbehov, men också tillväxt-/skördeökningar utöver vad som kan åstad-kommas med kemisk bekämpning. 16 Målsättningen var att i praktisk odling testa och utvärdera effekter av bakterieisolat med gronings- och tillväxtstimulerande egenskaper i spannmål. Isolat med potential för praktisk användning undersöks också, i mån av tid, angående optimering av odlingsbetingelser, möjligheter för lagring mm. och förberedande analys görs av marknads-/användningsmöjligheter. P E R S O N A L Förutom projektledaren Jolanta Levenfors (50 procent) har endast en forskare, Zahra Saad-Omar på deltid (25 procent) direkt deltagit i projektet. A K T I V I T E T E R O C H U P P N Å D D A R E S U LTAT Aktiviteterna påbörjades i februari/mars 2004 då ett antal växthusförsök med bakteriebehand-ling av vårvete genomfördes för att testa gronings- och tillväxtstimuleringseffekter hos ett urval bakterieisolat som tidigare visat positiva svamp-bekämpningseffekter i studier utförda inom MAaF-programmet eller inom andra projekt. Flera isolat visade signifikanta effekter avseende gronings- och tillväxtstimulans (figur 2, isolat D, E, U), medan några isolat påverkade vårveteväxt negativt (figur 2, isolat O).

Fyra av de utvalda isolaten användes för behandling av vårvete som sedan såddes ut i fyra fältförsök för tester av effekterna under praktiska/kommersiella förhållanden. Vårveteutsäde med två olika smittonivåer av Fusarium-patogener behandlades med bakteriekulturer genom traditionell betning, eller med en speciell sprayteknik som utarbetats av DOM- programmet. Ytterligare ett fältförsök, men i höstvete och med tester av två isolat etablerades under hösten 2004 i samarbete med DOM-programmet. Skörderesultat från dessa försök kommer att bli tillgängliga först under 2005 Resultaten från fältförsöken år 2004 visar att bakteriebehandling kan ge tydliga skillnader i uppkomst av både vår- och höstvete. Bakteriebehandling kunde, i några fall, öka uppkomsten med upp till 20 procent. Detta resulterade i en skördeökning på mellan 2 och 12 procent (figur 3). Analys av de erhållna resultaten antyder att flera faktorer, som till exempel jordart, behandlingsmetod och smittonivå på utsädet såväl som koncentration av bakterier vid behandlingen starkt kan ha påverkat effekten av isolaten. Till exempel visade isolat R bättre effekt i utsäde med högre smittonivå än i utsäde med lägre smittonivå medan andra isolat hade bättre effekt i osmittat utsäde (figur 3). Senare växthusförsök med ytterligare ett isolat visade att detta hade betydligt bättre effekt när lägre bakteriekoncentration användes för att beta utsädet. Sådana faktorer måste sannolikt optimeras för varje enskilt isolat, vilket alltså inte gjordes före fältförsöken 2004 börjades. Växthusförsök genomförda under hösten 2004 visar vidare att ett antal bakterieisolat som inducerade starka tillväxtstimulerande effekter i experiment utförda i andra Petaler såsom grönsaker, sockerbetor och potatis, har goda effekter också i vårvete. Tillgången till aktiva isolat har därmed ökat betydligt. Optimering av dessa senare isolat också för behandling i spannmål skulle kunna ge stora fördelar med tanke på eventuell produktutveckling. 1 Figur 2. Effekter av bakteriebehandling på torrvikt av vårveteplantor i växthusförsök. Figur 3. Effekter av bakteriebehandling (E, D R, U) på vårveteskörd i fältförsök i Hedemora. De åtta staplarna till vänster representerar frisk utsäde och de åtta till höger Fusariumsmittat utsäde. 17

Axfusarios- symptom i vetefält. Project B: Mikroorganismer mot axfusarios Projektledare: AgrD Tahsein Amein A K T I V I T E T E R O C H U P P N Å D D A R E S U LTAT Axfusarios är en ekonomiskt mycket viktig och besvärlig sjukdom, särskilt på vete där skördeförlöster på upp till 70 procent har rapporterats, men även korn, råg och havre angrips. Sjukdomen orsakas inte av en speciell svamppatogen utan ett helt komplex av olika Fusarium-svampar är inblandade. De infekterar såväl groddar som strån och ax och vissa av dem utsöndrar mykotoxiner med har skadlig verkan på människor och djur. M Å L S ÄT T N I N G 2 0 0 4 Att utveckla ett biotest-system för urval av mikroorganismer med stark förmåga att reducera angrepp av axfusarioser Att med utgångspunkt från ett mindre antal utvalda, effektiva isolat testa och värdera möjligheterna att använda dem för praktisk sjukdomsbekämpning. P E R S O N A L Projektgruppen har under 2004 bestått av Dr Tahsein Amein (50 procent) och från och med maj 2004 Dr Zahra Saad-Omar (50 procent). Eftersom axfusarioser normalt bekämpas vid axgång eller senare behandlade vi i fältförsöken först i juni och kunde därmed använda våren för förberedande växthustester. Genom laborieförsök och en serie växthusexperiment utvecklade vi ett biotestsystem där vi infekterade veteax med fusariose och behandlade med antagonistiska testorganismer i olika kombinationer. Med hjälp av detta system testade vi sedan ett 30-tal utvalda mikroorganismer, som hade visat goda bekämpningseffekter mot svampangrepp i andra samanhang, också mot axfusarios. Ett antal av dessa isolat visade mycket god effekt, minskade Fusarium-angreppet signifikant, höjde tusenkornssvikten och förbättrade kvaliteten på skördade kärnor från behandlade ax (figur 4). De två bakterieisolat som visat starkast sjukdomshämmande effekt i biotestsystemet användes sedan under juni för behandling av ax i två ordinära fältförsök i vår- respektive höstvete. Effekten av bakteriebehandling avlästes vid skörd och var betydligt svagare i fält än i växthusförsöken och inte signifikant bättre än obehandlat led, vilket vi anser beror på bakterieappliceringen i fält tyvärr blev betydligt mindre 18

effektiv än i de kontrollerade växthusexperimenten. Ytterligare undersökningar och utvecklingsarbete för att hitta effektiva metoder att spraya bakteriesuspensioner i fält måste därför göras innan tillförlitliga fälttester kan genomföras. De fortsatta, mindre fält- och växthusexperimenten har visat att såväl behandlingsmetoden som cellhalten/dosen av bakterierna, mängden sprytvätska och tidpunkten för behandlingen är av avgörande betydelse för effekten av de använda isolaten och dessa faktorer är sannolikt också starkt isolatberoende.vid fröbehandling med effektiva isolat i två andra fältförsök i höstvete kunde vi visa en signifikant förbättrad grobarhet hos behandlade frön (figur 5). Sammantaget ger 2004 års resultat vid handen att det finns en potentiellt stor möjlighet att använda mikroorganismer mot axfusarioser, men att betydande utvecklingsarbete måste till för att kunna hitta ekonomiskt och praktiskt användbara lösningar. 1 Figur 4. Friska vetekärnor till vänster och sjuka (Fusarium-angripna) till höger. Figur 5. Resultat av bakterie-frö-behandling på grobarhet av veteplantor smittade med svampen Fusarium i ett fältförsök. 19

Petal 2. Användning av mikroorganismer inom potatisproduktionen Margareta Hökeberg, Jamshid Fatehi och Annika Gustafsson Petalledare: Industripart: Margareta Hökeberg BioAgri AB A K T I V I T E T E R O C H U P P N Å D D A R E S U LTAT V I K T I G A F R Å G E - S TÄ L L N I N G A R 2 0 0 4 Kan bakterieisolat som valts ut för tillväxtpåverkande effekter på småplantor av potatis i växthus också ge ökad knölskörd i fält? Vilken betydelse har bakteriekoncentrationen för tillväxteffekten? Är det möjligt att utveckla ett reproducerbart patogenitetstest i potatis för Rhizoctonia solani, där testet också kan användas för urval av sjukdomshämmande mikroorganismer? P E R S O N A L Tre personer, Margareta Hökeberg, Jamshid Fatehi och Annika Gustafsson, alla på halvtid, har sedan mars 2004 varit direkt involverade i petalens aktiviteter. Dessutom vikarierade Zahra Saad Omer under hösten för Annika Gustafsson. Utöver detta har programmedarbetarna Atefeh Shokri, Rickard Johannisson och Sara Nystedt fermenterat bakterier till försöken, Jolanta Levenfors utfört taxonomiska utvärderingar av isolaten och Peter Annas gjort en marknadsmässig bedömning av möjligheterna för en framtida mikrobiell produkt för potatis. Vårens arbete koncentrerades på att utveckla ett tillförlitligt biotest för att kunna göra urval av bakteriestammar lämpliga att testa i de kostnadskrävande fältförsöken. Biotestet användes för att välja ut fem kandidatisolat som sedan bestämdes taxonomiskt och fermenterades i 10-litersskala för fältförsöken. Fyra fullskaliga fältförsök genomfördes i kommersiella potatis-odlingar, två i Skåne, varav ett på ett Rhizoctonia-smittat fält, ett i Uppland och ett i Dalarna. Uppkomst och tillväxt graderades under växtsäsongen. Av de fem kandidatisolat som testades i fältförsöken gav två isolat en totalt sett signifikant högre knölskörd än i obehandlat led. Dessa två isolat var bäst i alla försök, gav en genomsnittlig merskörd i de genomförda försöken på ca 10 procent och gav som bäst 20 25 procents merskörd. Storleksfraktioneringen av knölarna visade på en tendens till en större andel knölar i de högre storleksfraktionerna efter behandling med de bästa bakterieisolaten. Frekvensen lackskorv (Rhizoctonia-angrepp) undersöktes vid inlagring av skördeprover från de olika försöken. Vi hittade dock endast mycket svaga angrepp och fick därmed inga skillnader mellan behandlingarna. 20

Undersökningar har också gjorts gällande fermentering och dos-respons-kurvor för de bästa bakterieisolaten från fältförsöken. I dessa försök framkom att bakteriekoncentrationen har betydelse för tillväxteffekten men att inga växttoxiska effekter av överdosering kunde noteras. Bakterieisolat som visat goda effekter i andra petalers fältförsök har också testats i det utvecklade biotestet för tillväxteffekter i potatis. Två isolat som gett starka skördehöjande effekter i grönsaker har också visat goda tillväxteffekter i potatisbiotester utförda under hösten. Under sommaren och hösten har utveckling och validering av ett snabbt patogenitetstest för Rhizoctonia i potatis pågått. En reproducerbar och tillförlitlig metod som också kan användas för att testa sjukdomshämning av Rhizoctonia har tagits fram och är nu användbar. Den bygger på djup plantering av knölarna och inokulering av testjorden med den aktuella patogenen. Undersökningar av sjukdomshämmande förmåga mot Rhizoctonia hos olika bakterieisolat pågår. 1 Parceller i försöksfält med obehandlad potatis till vänster och bakteriebehandlad potatis till höger om mittlinjen. Rhizoctonia-lesioner på stolonerna som orsakar groddbränna på potatis och därmed oftast sänkt skörd och kvalitetsförluster. M26 är det Rhizoctonia-isolat som använts i försöket och som infekterat alla fyra knölarna på bilden. 21

Petal 3. Användning av mikroorganismer på golfbanor och andra gräsytor Mats Silvander och Karin Nyberg Petalledare: Industripart: Mats Silvander Svenska Golfförbundet F R Å G E S TÄ L L N I N G 2 0 0 4 Vilka av våra mikroorganismer är lämpligast och hur skall sådana verksamma mikroorganismer odlas, formuleras, lagras, doseras och spridas för att ge tillförlitliga och godtagabara bekämpningseffekter mot snömögel på svenska golfgreener? P E R S O N A L Mats Silvander (deltid), Karin Nyberg (deltid), Sara Nystedt (deltid). Dessutom har Tahsein Amein, Atefeh Shokri och Jamshid Fatehi tidvis varit engagerade i speciella aktiviteter såsom patogenitetstester, fermentering, biotestutveckling mm. A K T I V I T E T E R O C H U P P N Å D D A R E S U LTAT Eftersom det tog viss tid att få MASEs speciella organisation, laboratorier och personal på plats (se artikel på sidan 3) dröjde det till en bra bit in på 2004 innan projektet kom igång ordentligt. Från 1 april inleddes försök i klimatkammare med att utveckla ett preliminärt biotest. Det tydliga syftet var att få fram ytterligare underlag för val av bakterieisolat inför fältförsöksutläggningen. Fyra bakterieisolat, som tidigare bedömts ha goda förutsättningar att ge god effekt mot snömögel, undersöktes i klimatkammarförsöken. Resultaten ifrån dessa samt ifrån ett mindre fältförsök som genomfördes 2003/2004 låg sedan till grund för att välja ut två bakterieisolat för tester på golfbanor i fältförsök. I samarbete med industriparten valde vi ut åtta stycken golfbanor som skulle fungera som försöksplatser. Var och en av dessa banor upplät 1-3 stycken greener (eller annan greenliknande yta) till försöken. Det var kritiskt för försöken att dessa ytor ej skulle behandlas med bekämpningsmedel under försökens gång men i övrigt behandlas de som brukligt. Totalt har 18 stycken greener använts i fältförsöket och dessa har delats upp i rutor och vissa rutor har sedan behandlats med två olika bakteriestammar i olika koncentrationer. Varje behandling har upprepats två till tre gånger under september till november 2004. Totalt har därmed 27 stycken besök gjorts på de aktuella golfbanorna. Fältförsöketen som lagts ut under hösten 2004 kommer att läsas av till våren 2005. Resultat från dessa avläsningar kan därför inte redovisas i detta dokument. En preliminär avläsning har utförts vid fyra stycken försöksplatser redan under hösten. Resultatet av dessa antyder att bakteriebehandlade 22

ytor har mindre attacker än obehandlade men att kemiskt behandlade kontrollerytor är ett steg bättre än de bakteriebehandlade. Resultaten från det mindre fältförsök som lades ut under hösten 2003 på två greener på Grönlund GK i Almunge visade att obehandlad yta hade störst andel fläckyta och att deanvända kemiska preparaten gav bäst resultat (minst andel fläckyta; figur 6). Försöken visade dock att bakterieisolatet i vissa doser hade starkt minskade fläckytan. Ett spännande resultat var att den lägsta dosen av bakterie hade bättre effekt än de högre doserna. Vid analys av fläckarna visade fastställde vi förekomst av Michrodochium nivale, svampen som orsakar snömögel, samt olika sommarfusarioser (Fusarium spp.). 1 Figur 6. Andel fläckyta på golfgreen behandlad med kemikalie, samt fyra olika doser av ett bakterieisolat. Doserna motsvarar mängd formulering per kvadratmeter. Fläckarea anges relativt kontrollen som hade ca 10 15 procent av ytan täck av fläckar. Rött visar död fläck och grönt fläck där gräset helt eller delvis återhämtat sig. Utläggning av fältförsök på golfbana. 23

Petal 4. Användning av mikroorganismer i grönsaksproduktion Mariann Wikström, Lars Persson, Sara Rasmussen och Anna-Kerstin Arvidsson Petalledare: Industripart: Mariann Wikström Findus R&D AB V I K T I G A F R Å G E - S TÄ L L N I N G A R 2 0 0 4 Grönsaksproduktionen i Europa omfattar ett stort antal olika grödor/kulturer som normalt representerar stora ekonomiska värden per odlad ytenhet. Grönsaker ger också produkter som förknippas med god hälsa, vilket gör att det finns en stark strävan att i möjligaste mån begränsa användningen av kemikalier vid produktion och vidareförädling. Det är därmed särskilt angeläget att försöka hittas nya, miljövänliga produktionsmetoder inom grönsaksproduktionen. Aktiviteterna i Petalen under 2004 har fokuserat på att under praktiska förhållanden testa ett antal gronings- och tillväxtstimulerande bakterie-stammar, som visat växt-positiva effekter i det tidigare genomförda MAaF-programmet. En snabb start på en kultur innebärr ofta att plantan får ett försprång i konkurrensen mot sjukdomar och ogräs, vilket kan innebära mindre kemikalieanvändning och i slutänden också en högre skörd än vad som kan åstadkommas utan bakterietillsats. Att skapa resultat som övertygande visar på potentialen för praktisk/ekonomisk användning av nya och miljövänliga produktionsmetoder, främst användning av svenska, tillväxtstimulerande och sjukdoms-antagonistiska jordbakterier, i kommersiell grönsaksproduktion. P E R S O N A L Personer direkt engagerade i grönsakspetalen har under 2004 varit Mariann Wikström (deltid), Lars Persson (deltid), Sara Rasmussen (heltid) och Anna- Kerstin Arvidsson (deltid). A K T I V I T E T E R O C H U P P N Å D D A R E S U LTAT Huvudelen av aktiviterna har ägnats åt direkta tester av olika bakterie-stammars effekter på aktuella växter/kulturer. Arbetet har genomförts vid Findus försöksanläggning i Skåne, utom vad gäller fältförsöken i paprika som genomförts vid Findus anläggning i Spanien. Petalen kunde starta aktiviteterna först i maj 2004, vilket innebar att de initialt planerade förundersökningar i växthus angående verksamma doser, behandlingssätt och behandlingstidpunkter mm. inte kunde utföras under tidig vår utan strate- 24

gin blev att i möjligaste mån utnyttja odlingssäsonen för att genomföra ett antal planerade fältförsök. Vi använde därför i huvudsak bakteriestammar, som i tidigare tester givit positiva resultat, bland annat i sockerbeta. Totalt genomfördes 15 fullskaliga fältförsök i grödorna spenat, dill, morötter, isbergssallat, vitkål, broccoli, kålrötter och paprika där vi testade mellan 2 och 8 bakterieisolat/produkter per försök. Vi genomförde därutöver 5 större växthusförsök i paprika, tomat, aubergin, spenat och dill där vi testadet mellan 2 och 8 bakterieisolat/produkter per försök. Använda bakterie-isolat odlades och preparerades dels vid Maselaboratorierna i Uppsala, dels i våra laboratorier på Findus, men även ett antal kommersiella produkter testats för jämförelse. Resultaten visade på mycket goda effekter i flera grödor (figur 7), särskilt av två testade gronings- och tillväxtpåverkande bakteriestammar. Vi erhöll signifikanta skördeökningar på mellan 10 och 40 procent. I flera försök noterde vi en tidigare uppkomst av plantor och en snabbare tillväxt i bakteriebehandlade led. Denna snabba tillväxt ledde alltså också ofta till en högre skörd. I många av sommarens fältförsök var således behandling med bakterier signifikant bättre än behandling med kemisk bekämpning. Speciellt en av de två bästa bakterierna visade en stark direkt sjukdoms-antagonistisk aktivitet. Resultaten från 2004 visar att bakteriebehandling har en god potential att kunna utnyttjas praktiskt som miljövänlig produktionsfaktor i grönsaker, och vidare att en och samma bakteriestam kan ge god effekt i ett flertal olika grödor. Detta är en viktig faktor med tanke på att kunna ta fram en användbar produkt, och då inte minst med tanke på att kunna göra detta ekonomiskt med de för närvande Figur 7. Relativ skörd för olika grödor efter behandling med två tillväxtstimulerande bakterier. Det horisontella strecket representerar skörd i icke-bakteriebehandlade led. Ett fältförsök i spenat. mycket höga registreringskostnaderna. Som helhet ger grönsakspetalens resultat år 2004 en bra grund att arbeta vidare med att ta fram ytterligar fältdata under praktiska förhållanden, och optimera effekter, appliceringssätt m.m. med fokus på att snabbt få fram en användbar produkt. 1 25

Petal 5. Användning av mikroorganismer inom sockerbetsodling Christian Thaning Petalledare: Christian Thaning Industriparter: Alstedgaard, Danisco Seed, KWS, SBU, Syngenta Seed Inom sockerbetsodlingen är jordburna skadesvampar en besvärande och ekonomiskt viktig skördesänkande faktor. Svampar som till exempel Pythium-arter, Aphanomyces cochlioides och Rhizoctonia solani kan både reducera antalet plantor och angripa den vuxna plantan. Färre och angripna plantor ger lägre och ojämnare skördar och ojämna bestånd ökar dessutom behovet av ogräsbekämpning. Traditionellt har dessa skadegörare bekämpats med kemiska bekämpningsmedel, dock med varierande resultat. Flera idag använda kemiska bekämpningsmedel står inför en omregistrering och kan därför komma att bli otilllåtna att använda. Inom sockerbetsproduktionen vill man bland annat därför inte vara helt beroende av kemiska medel. I MASEs sockerbets-petal har industri och forskning samlats för att gemensamt arbeta med att finna alternativ till den kemiska bekämpningen av jord- och fröburna patogener. V I K T I G A F R Å G E - S TÄ L L N I N G A R 2 0 0 4 Vilka faktorer och parametrar är kritiska för att kunna utveckla en miljövänlig produkt-prototyp innehållande sjukdomshämmande bakterier och användbar inom sockerbetsproduktionen. Produktprototypen ska snabba upp och förbättra groningen hos sockerbetsfrö för att därigenom minska angreppen från jordburna patogener. P E R S O N A L Tre personer, Christian Thaning (80 procent), Sara Nystedt (deltid) och Lars Persson (deltid) har varit direkt engagerade i Petalens aktiviteter. Därutöver har Atefeh Shokri och Rickard Johannisson svarat för produktion av bakteriesuspensioner. Involverade industriparter har svarat för fröbehandling/pelletering och större delen av fältförsöken. A K T I V I T E T E R O C H U P P N Å D D A R E S U LTAT Petalens aktiviteter börjades omgående efter det att första petalmötet hållits i januari 2004. På mötet fastslogs att fältförsök skulle prioriteras och ett omfattande fältförsöksprogram planerades. Baserat på tidigare försök och erfarenheter valdes fyra bakteriestammar ut (två med utsprung från deltagande industriparter och två från MASE-programmet) för att ingå dessa fälttester. Bakterierna identifierades med 16-S RNA för att göra en första säkerhets-bedömning för att förvissa oss om att det var säkra organismer vi 26

arbetade med. Det praktiska arbetet med fermentering av bakterier och pelletering av fröer inför fältförsöken påbörjades så omgående. Fältförsök lades sedan ut i Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike och Holland. Fältförsöken lästes av med avseende på tidpunkten för uppkomsten, antalet plantor per ytenhet och skörd. Led som behandlats med bakterier visade att antalet plantor ökade med ca 10 procent oavsett bakterieisolat eller om bakterier kombinerats med fungicider och insekticider (figur 8). Skörderesultaten från olika behandlingar var däremot inte signifikant åtskilda. Parallellt med fälttesterna har också ett antal laboratorieexperiment genomförts. Bakterierna har testodlats i fermentorer och enkla fermenteringsprotokoll för de olika bakteriestammarna har utvecklats. De bakteriebehandlingar som i kombination med kemiska bekämpningsmedel testades i fältförsök utvärderades också i inomhustester och bakteriernas känslighet för aktuella fungicider och insekticider undersöktes. Bakterierna visade sig generellt vara mycket känsliga för både fungicider och insekticider, dock med viss skillnad mellan de testade isolaten. Tester av bakteriernas överlevnad efter pelleteringsprocessen, där de hade applicerats till en pellet, visade att de överlevde dåligt och att detta är en kritisk faktor där vi måste hitta nya lösningar. 1 Figur 8. Effekten av fröbehandling med olika bakterieisolat på antalet plantor per hektar i fältförsök med sockerbeta. Staplarna visar medeltal av sammanlagda resultat från 13 fältförsök utlagda i Sverige, Danmark, Tyskland, Holland och Frankrike. 27

Petal 6. Användning av mikroorganismer för biokonservering Johan Schnürer, Karin Jacobsson, Elisabeth Fredlund, Katrin Ström och Cecilia Berglund Projektledare: Industripart: Johan Schnürer Medipharm AB Biologisk konservering utnyttjar ofarliga mikroorganismer för att minska skador av förskämmande, toxinbildande eller sjukdomsalstrande mikrorganismer vid förvaring av livsmedel och djurfoder. Mänskligheten har under tusentals år utnyttjat denna möjlighet vid olika fermenteringar, till exempel för att konservera fuktig gräs som ensilage till djurfoder, eller för att göra ost och yoghurt från mjölk. Om konserveringen misslyckas och skadliga mikrorganismer tillväxer i livsmedel och foder måste dessa kasseras, med betydande indirekta miljökonsekvenser som följd. Odling av växter, och än mer produktion av animaliska livsmedel, kräver stora insatser av fossila bränslen, kemiska gödningsmedel och bekämpningsmedel, men också av arbetskraft. Om livsmedel eller foder därefter måste kasseras på grund av svampväxt har ju allt detta skett till ingen nytta. Globalt räknar man med att upp till en fjärdedel av alla frukter, grönsaker och spannmål förstörs av mögelväxt efter skörd. Lågt räknat går då minst 10procent av de samlade odlingsinsatser som görs till spillo och miljön skadas helt i onödan. Vi har valt att fokusera vårt arbete på att finna nya sätt att använda ofarliga jästsvampar, mjölksyrabakterier och propionsyrabakterier för minimera mögelskador. V I K T I G A F R Å G E - S TÄ L L N I N G A R 2 0 0 4 Finna vägar för att tillsammans med industripartner välja bästa isolat till uppskalningsförsök från vår stora samling av mögelhämmande jäst och mjölksyrabakterier Finna och utreda verkningsmekanismer som underlag till framtida registering P E R S O N A L Johan Schnürer, Karin Jacobsson, Ulrika Druvefors, Elisabeth Fredlund Katrin Ström, Helena Lind samt Cecilia Berglund har alla deltagit i Petalens aktiviteter vid SLU. Vid Medipharm har Kerstin Holmgren och Christer Olsson varit aktiva vid försöksplanering och utvärdering angånde mjölksyrabakterier. A K T I V I T E T E R O C H U P P N Å D D A R E S U LTAT 1. Jästsvampar mot mögel i spannmål I Sverige skördas ofta spannmål vid en vattenhalt mellan 20 25 procent vilket innebär en stor risk för mögelväxt. För att undvika detta torkas van- 28

ligtvis spannmål i varmluftstorkar en energi- och kostnadskrävande process. Lufttät lagring, där spannmålen lagras lufttätt utan att torkas, utgör ett miljövänligt alternativ som endast förbrukar två procent av den energi som krävs för varmluftstorkning. Lufttät lagring är dock inte problemfri. Metoden är känslig för syreläckage som gynnar mögelväxt i spannmål, och används därför endast i begränsad omfattning och anses bara vara säker fram till tidig vår. Stora miljövinster skulle erhållas om metoden görs möjlig att använda fram till nästa skörd. Vi har tidigare visat att tillsats av jästsvampen P. anomala effektivt förhindrar mögelväxt i fuktigt lufttätt lagrad spannmål, men verkningsmekanismen har varit okänd. P. anomala har nu visats klara helt syrefria miljöer, växa vid låga temperaturer och klara extrema phvärden. Vid test av den mögelhämmande förmågan hos cirka 60 andra jästarter i ett minisilosystem med fuktigt vete, visade det sig att endast sex av dessa var lika effektiva som P. anomala. Bland dessa var Candida fennica, som växer på ett helt annat sätt än P. anomala på spannmålskärnor (figur 9). Många av de testade jästsvamparna växte bra utan att hämma mögel. Detta visar att enbart konkurrens om näring och utrymme, troligen inte är den viktigaste mögelhämmande mekanismen hos P. anomala. Detta belystes ytterligare i en studie där tillsats av olika socker snarast förstärkte den mögelhämmande förmågan i stället för att minska den. Sockertillsatsen ökade produktionen av etylacetat, ett flyktgt ämne med kraftig mögelhämmande effekt. I en pilotstudie med 160 kg-portioner fuktig spannmål, lagrade i specialkonstruerade tunn-silos i ett helt år, påvisades att det syre som läckte in i tunnorna konsumerades snabbare i de tunnor som behandlats med P. anomala. De jästbehandlade tunnorna var också helt fria från mögelväxt medan kraftig mögelväxt noterades i försöksled utan P. anomala. I undersökningar av fysiologi och ämnesomsättning hos Pichia anomala, har vi fått en detaljerad bild av hur jästsvampen hanterar syrebegränsning. Den låga syrehalten vid luftät lagring påverkar Figur 9. Jästsvamparna Pichia anomala och Candida fennica hämmar båda effektivt mögelväxt på spannmål trots mycket olika växtsätt. P. anomala (till vänster) växer som distinkta snöstjärnelika kolonier medan C. fennica (till höger) täcker kärnans yta med ett pseudomycel. Figur 10. Samodling av mögelsvampen Penicillium roqueforti och en haploid stam av jästsvampen Pichia anomala i spannmål med vattenaktiviteten 0,95 (fyllda symboler) eller 0,98 (ofyllda). Vid vattenaktiviteten 0,95 producerar just den här jästsammen endast lite etylacetat (fylld triangel), vilket får till följd att mögelsvampen kan växa (fylld cirkel). Vid vattenaktiviteten 0,98 produceras mycket etylacetat (ofylld triangel), vilket resulterar i en hämning av mögelväxt (ofylld cirkel). inte bara möglet utan också jästsvampens tillväxt. Resultaten visar att jästsvampen förändrar sin metabolism från respiration (cellandning) under syrerika förhållanden till fermentation (jäsning) under syrebegränsade förhållanden, till exempel under lufttät lagring. När jästcellerna andas bildas koldioxid, vatten och biomassa, medan jäsande jästceller även utsöndrar etanol, sockeralkoholer, ättiksyra och estern etylacetat. Liksom andra svampar bildar P. anomala ett spektrum av flyktiga ämnen. Till skillnad från de flesta andra jästsvampar producerar P. anomala framför allt etylacetat, här hela 95 procent av mängden flyktiga ämnen. Försök i agarplattor visade att etylacetat kan hämma tillväxten hos mögelsvamp. En hög etylacetatproduktion från jästsvampen leder också till en mer effektiv hämning av mögeltillväxt i spannmålslagringssystemet (figur 10). 29

I en lagringsmiljö där temperatur, syrenivå och koldioxidhalt hela tiden förändras under lagringstiden, genom yttre miljöpåverkan och aktivitet hos spannmålen och den mikrobiella floran, spelar dock flera faktorer in. Att jästsvampen bidrar till en högre syreförbrukning i systemet har också en stor hämmande inverkan på mögeltillväxten. 2. Mjölksyrabakterier mot svampskador i ensilage I nära samverkan med Medipharm utvaldes 13 isolat av mjölksyrabakterier som tidigare visat svamphämmande effekt i agarplattor. Ett ytterligare urvalskriterium var förmågan att kunna växa vid hög salthalt. På delar av den europeiska marknaden är detta ett kvalitetstecken hos ensilage-kulturer. Stammar som växer vid hög salthalt (= låg vattenaktivitet) förväntas nämligen kunna fungera bättre i torrare ensilage, till exempel majsensilage där mögelväxt och mykotoxinbildning utgör ett stort problem. Försök gjordes med två gräsensilage och ett majsensilage som lagrades under 100 dagar. Därefter öppnades ensilaget och antal mjölksyrabakterier, mögel och jäst bestämdes. Stam 11 utmärkte sig med svampnivåer som enbart utgjorde någon procent av nivåerna i övriga led. Nästa test var att undersöka aerob stabilitet. Då låter man luft passera igenom ensilaget och registrerar genom temperaturmätning när skadliga mikrorganismer börjar bli aktiva. I figur 11 visas ettill exempelempel på en sådan temperatur-mätningskurva i luftat gräsensilage, ympat med 13 olika stammar av mjölksyrabakterier och med obehandlad kontroll. Stam 11 skiljer sig även här från övriga isolat genom att mycket tydligt förhindra temperaturökning vid lufttillträde. Det betyder att olika skadliga mikrorganismer inhiberats av stam 11. Det bör noteras att också obehandlad kontroll hindrar aerob förskämning. Detta visade sig bero på att oönskade Clostridium-arter bildat smörsyra. Denna organiska syra är liksom mjölksyra svamphämmande, men den luktar mycket illa och är ett tecken på ett dåligt ensilage. Sporer från Clostridium utgör också problem för mejeriindustrin och vissa arter är farliga patogener. Jämsides med arbetet med mjölksyrabakterier har vi gjort mycket spännande upptäckter av den svamphämmande förmåga hos propionsyrabakterier. Slutsatserna från 2004 års försök är att vi nu har flera mycket intressant kandidater till nya produkter inom ensileringsområdet. Mycket arbete återstår dock med uppskalningsförsok och att i samarbete med DOMprogrammet finna de optimala fermentations- och formuleringsbetingelserna för våra bakterieisolat. 1 Figur 11. Temperaturförändringar under sju dagar i luftat ensilage ympat med utvalda mjölksyrabakterier. Stam 11 gav jämfört med de flesta andra bakterieisolaten ett mycket stabilt ensilage. 30

Petal 7. Användning av mikroorganismer i skogsplantskolor Jan Stenlid, Elna Stenström och Kristof Capieau Petalledare: Jan Stenlid Industripartner: Industriparten är ett konsortium av de flesta svenska skogsplantskolor. Referensgrupp för detta är: Sverker Dalen, Bergvikskog, Leif Gulin, SCA, Johan Henriksson, Odlarna, Martin Lindell, Svenska skogsplantor och Leif Westerberg, Holmenskog. Svampangrepp är ett allvarligt problem i skogsplantskolor. För kemisk bekämpning är man hänvisad till endast få preparat med befarad risk för resistensutveckling hos patogenerna. Från miljösynpunkt är det önskvärt att kunna minska kemikalieanvändning och ersätta eller komplet-tera den med biologisk bekämpning och en sund hantering baserad på säker detektion av skadegörare. V I K T I G A F R Å G E - S TÄ L L N I N G A R 2 0 0 4 Vilka tidigare isolerade, potentiella antagonister har effekt mot gråmögel i småskaligt fältförsök? Hur länge överlever testade antagonister i småskaligt fältförsök? Kan ELISA-teknik användas för detektion av vilande, icke synlig gråmögelinfektion i skogsplantor? Vilka provtagningsprogram behövs för utveckling av sundhetsbevis i plantskolor, gällande Tallskytte och Gremmeniella? P E R S O N A L Förutom projektledaren Jan Stenlid har Elna Stenström (50 procent) och doktoranden Kristof Capieau (heltid) som disputerade i oktober deltagit i projektet. Dessutom har laboratorieingenjören Maria Jonnsson arbetat associerad till projektet. A K T I V I T E T E R O C H U P P N Å D D A R E S U LTAT I ett småskaligt fältförsök har vi visat att tre nyisolerade svampisolat och fungiciden tolylfluanid signifikant reducerade förekomsten av gråmögel i tallbarr samt att både fungiciden och testade Trichodermaisolat påverkade svampsamhällets struktur i barren. Av åtta testade isolat klarade sju att etablera sig i barren och överlevde under försökets gång fram till det avslutades. En upprepning av försöket är fortfarande under utvärdering. Vi har visat att det går att detektera en vilande, icke synlig gråmögelinfektion i skogsplantor med hjälp av ELISA-teknik. Vi har också visat att det med viss modifiering går att detektera latent gråmögelinfektion i skogsplantor, genom att använda en enkel detektionsplatta framtagen för detektion 31

Gråmögeltillväxten stoppas av hämmande köldtoleranta antagonister (vänster), normal gråmögeltillväxt (höger). Småskaligt fältförsök. av gråmögel i druvjuice. Denna testplatta bygger på antikroppsteknik på liknande sätt som ELISA. Både testplattmetoden samt ELISA-detektion jämförs nu med traditionell utodling på näringsmedium och har preliminärt visat sig vara känsligare än utodling. Under våren kommer vi att genomföra ytterligare utprovningar och modifieringar så att plantskolorna själva skall kunna använda testplattan för gråmögeldetektion, som stöd för en minimerad och effektiv fungicidbehandling. Eftersom metoden är mycket känslig behöver vi komma fram till vilken detektionsnivå av gråmögelinfektion som kan tolereras utan att sjukdomen bryter ut. Gråmögel kan växa vid låga temperaturer och kan därför orsaka svåra skador under vinterlagring. Vi har tagit fram ca 200 potentiellt antagonistiska svampisolat som kan växa vid plus 4 grader Celsius. I preliminära testförsök på agarplattor visade 60 isolat hämmande effekt på gråmögeltillväxt, varav 13 isolat kraftigt hämmade tillväxten. Dessa testförsök var tänkta att starta 2005 men har påbörjats redan under 2004. Fortsatta försök på plantmaterial genomförs under 2005. Tallskytte och Gremmeniella kan nu med hjälp av DNA-teknik identifieras i infekterade skott och barr utan tecken på infektion. Infektionen av dessa patogener beror till stor del på vädret, året innan sjukdomen bryter ut. Provtagning har påbörjats men eftersom förekomsten av dessa sjukdomar var låg under 2004 har vi inte haft tillräckligt med material för att utarbeta ett tillräckligt tillförlitligt provtagningsprogram för en sundhetsbestämning av skogsplantor. Därför måste dessa provtagningar upprepas under kommande somrar då infektionsgraden är högre. 1 32

Översiktlig budget år 2004 Programgemensamma kostnader inklusive strategisk reserv Petal 1. Stråsäd Petal 2. Potatis Petal 3. Golf Petal 4. Grönsaker Petal 5. Sockerbeta Petal 6. Biopreservation Petal 7. Skogsplantskolor SUMMA 2 305 kkr 1 895 kkr* 1 825 kkr 1 725 kkr 1 485 kkr 1 675 kkr 2 100 kkr 900 kkr 13 910 kkr * Olikheter i 2004 års budget mellan Petaler beror på att vissa Petaler startade aktiviter senare än andra; för vissa Petaler avslutas första programåret därför först under 2005. En tredjedel av Petalernas kostnader finansieras med industribidrag om sammanlagt 3 700 kkr 2004. 33

Publikationer och mötesaktiviteter inom MAaF/Mase under 2004 V E T E N S K A P L I G A O R I G I N A L A RT I K L A R Capieau K. Stenlid J. and Stenström E., 2004. Potential for biological control of Botrytis cinerea in Pinus sylvestris seedlings, Scandinavia Journal of Forest Research, 19, 312 319. de Boer, HJ, Kool, A, Broberg, A, Mziray, WR, Hedberg, I, Levenfors, JJ, 2005. Anti-fungal and anti-bacterial activity of some herbal remedies from Tanzania. Journal of Ethnopharmacology, 96, 461 469. Fredlund, E, Druvefors, U.Ä., Olstorpe Nilsson, M, Passoth, V, and Schnürer, J, 2004. Influence of ethyl acetate production and ploidy on the anti-mould activity of Pichia anomala. FEMS Microbiol. Lett. 238:133 137. Fredlund, E, Blank, LM, Schnürer,J, Sauer, U, and Passoth, V. 2004. Oxygen and glucose dependent regulation of central carbon metabolism in Pichia anomala. Applied and Environmental Microbiology 70:5905 5911. Garibaldi, A. Bertetti, D. Vinnere, O. Gullino M. L. 2005. Presence of Colletotrichum acutatum causing leaf spot on Azalea japonica in Italy. Plant Disease (In Press) Idress H. Attitalla, Jamshid Fatehi, Jens Levenfors and Sture Brishammar. 2004. A rapid molecular method for differentiating two special forms (lycopersici and radicis-lycopersici of Fusarium oxysporum. Mycological Research 108 (7): 787 794 Levemnfors J. and J. Fatehi. 2004. Molecular characterization of Aphanomyces spp. associated with legumes. Mycological Research 108 (6): 682 689. Levenfors, J, Hedman, R, Thaning, C, Gerhardson, B, Welch, CJ. 2004. Broad-spectrum antifungal metabolites produced by the soil bacterium Serratia plymuthica A 153. Soil Biology and Biochemistry, 36, 677 685. Menkis, A., Allmer, J., Vasiliauskas, R., Lygis, V., Stenlid, J. & Finlay, R. 2004, Ecology and molecular characterization of dark septate fungi from roots, living stems, coarse and fine woody debris. Mycological Research 108: 965 973. Omer Z. S., Tombolini R. and Gerhardson B. 2004. Plant colonization by pink-pigmented facultative methylotrophic bacteria (PPFMs). FEMS Microbiology Ecology 47, 319 326. Omer Z. S., Tombolini R., Broberg A. and Gerhardson B. 2004. Indole-3-acetic acid production by pink-pigmented facultative methylotrophic bacteria. Plant Growth Regulation 43, 93 96. Omer Z. S., Björkman P-O., Nicander B., Tillberg E. and Gerhardson B. 2004. 5 -Deoxyisopentenyl adenosine and other cytokinins in culture filtrates of the bacterium Pantoea agglomerans. Physiologia Plantarum 121, 439 447. Pohanka A., Capieau C., Broberg A., Stenlid J., Stenström E. and Kenne L. 2004, Enniatins of Fusarium sp. Strain F31 and their inhibition of Botrytis cinerea spore germination. Journal of Natural Products, 67, 851 857. Stenström E and Ihrmark K. 2005, Identification of Lophodermium seditiosum and L. pinastri in Swedish forest nurseries using species-specific PCR primers from the ribosomal ITS-region, For. Path., 35, 1 10.(In press) Vinnere Olga, Jamshid Fatehi, K. Sivasithamparam and Berndt Gerhardson. 2005. A new plant pathogenic sterile white basidiomycete from Australia. European Journal of Plant Pathology (In Press) D O K T O R S AV H A N D L I N G A R Capieau Kristof. 2004. Biological Control of Greymould in Swedish Forest Nurseries. Swedish University of Agricultural Sciences. Silvestria 325. Disputation den 15 oktober 2004 Druvefors Ulrika. 2004. Yeast biocontrol of grain spoilage moulds mode of action of Pichia anomala. Swedish University of Agricultural Sciences. Agraria 466. Disputation den 11 juni 2004. Fredlund Elisabeth. 2004. Central carbon metabolism in the biocontrol yeast Pichia anomala Influence of oxygen limitation. Swedish 34

University of Agricultural Sciences. Agraria 488. Disputation den 19 november 2004. Omer Zahra Saad. 2004. Bacterial-plant associations with special focus on pink-pigmented facultative methylotrophic bacteria (PPFMs). Swedish University of Agricultural Sciences. Agraria 456. Disputation den 23 april 2004. Vinnere Olga. 2004. Approaches to species delineation in anamorphic (mitoscporic) fungi: A study on two extreme cases. Uppsala University. Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 917. Disputation den 28 januari 2004. P R E S E N TAT I O N E R V I D I N T E R N AT I O N E L L A M Ö T E N Capieau K., Pohanka A. Stenlid J. and Stenström E. 2004. Biological control of Botrytis cinerea in Pinus sylvestris seedlings in Swedish forest nurseries, XIII international Botrytis symposium, 25 31 october 2004, Antalya, Turkey. Fredlund, E and Schnürer, J. 2004. Oxygen and glucose dependent regulation of central carbon metabolism in Pichia anomala. Selected oral presentation ISY 2004, the 11th International Congress Yeasts in Science and Biotechnology. Rio de Janeiro, Brazil. August 15 19, 2004. Menkis, A., Vasiliauskas, A., Taylor, A. F. S., Stenlid, J. & Finlay, R. 2004. Fungal community structure in roots of conifer seedlings grown under different cultivation systems. Congress Rhizosphere, 12 17 September 2004, Munich, Germany. Morocko I. and Fatehi J. 2004. Root Rot Complex of Strawberries in Latvia. International Scientific Conference of Epidemiology facets of harmful organisms in cropping systems, Jelgava, Latvia, 26 28 of August 2004. Schnürer, J. 2004. Antifungal lactic acid bacteria as biopreservatives in postharvest environments. Invited speaker. International workshop Disease biocontrol in Food production Systems. Sevilla, Spain. March 24 27, 2004. Schnürer, J. 2004. Antifungal capabilities of lactic acid and propionic acid bacteria. Selected oral presentation.third International Symposium on Propionibacteria and Bifidobacteria. Saint-Malo, France. June 2 4, 2004. P O S T E R - P R E S E N TAT I O N E R Dewey F.M., Capieau K. Gordon Hjeljord L., Stromeng GM and Danks C, Rapid, semiquantitative immunochromatographic assay for Botrytis antigens in infected plant tissues, grape juice and wines, XIII international Botrytis symposium, 25 31 october 2004, Antalya, Turkey. Pohanka A., Capieau C., Broberg A. and Kenne L. Enniatins with opposite primary sequence from Fusarium sp. Strain F31 show inhibitory activity against Botrytis cinerea, XIII international Botrytis symposium, 25 31 october 2004, Antalya, Turkey. Schmitt, A., T. Amein, F. Tinivella, J. van der Wolf, S. Roberts, S. Groot, M. L. Gullino, S. Wright and E. Koch 2004. Control of seed-borne pathogens on vegetables by microbial and other alternative seed treatments. IFOAM 1 st World congress on organic seeds. 5 th to 7 th July, Rome, Italy. Tinivella, F., Gullino, M.L., Amein, T., Wright, S., van der Wolf, J., Schmitt, A., Koch, E. 2004. Evaluation of microorganisms, plant extracts and other agents of natural origin as seed treatments for vegetables in organic farming. 54 th German Plant Protection Conference. 20 th 23 th September, Hamburg, Germany. E X T E R N I N F O R M AT I O N I N K LU S I V E F O RT B I L D N I N G Capieau K och Stenström E, 2004, Biologisk kontroll av gråmögel fungerar, PlantAktuellt nr 4 2004, 4 5. Gerhardson, B. 2004. Commercialization of biopesticides experiences from a European process. Föredrag vid Workshop on Semiochemicals and Microbial antagonists; their role in integrated pest management in Latin America, CATIE, Turrialba, Costa Rica, March 22 26, 2004. Gerhardson, B. 2004. Research and commercialization of biopesticides. Föredrag vid Sida-kurs: Seed testing and seed-borne disease control, i Uppsala den 2:a juni 2004. Gerhardson, B. 2004. Alternativ till kemisk bekämpning på golfbanor. Föredrag vid möte med greenkeepers och styrelserepresentanter på Björnlunda Golfklubb den 16 juni 2004. Gerhardson, B. 2004. Icke-kemisk bekämpning vad kan vi göra på våra golfbanor. Föredrag i anslutning till högre kurs för greenkeepers på Barsebäck den 17 augusti 2004. Gerhardson, B. 2004. Varför och hur vi domesticerar mikroorganismer. Föredrag vid årskursträff för agronomer, SLU, Uppsala, den 7 september 2004. Gerhardson, B. 2004. Biologiskt växtskydd och kommersiell bioaktivitet. Föredrag vid seminariet Forskningen och Kapitalet anordnat av Svenska 35

Riskkapitalföreningen m. fl., Näringslivets Hus, Stockholm den 15 september 2004. Gerhardson, B. 2004. Biocontrol research and development in Sweden. Föredrag i anslutning till Sida-programmet Sustainable Agriculture in an Environmental Perspective, Uppsala den 1 oktober 2004. Gerhardson, B. 2004. Utveckling av alternativa bekämpningsmedel för golfbanor. Föredrag vid möte med greenkeepers och styrelserepresentanter i Västsvenska Golfförbundet i Strömstad den 5 oktober 2004. Gerhardson, B. 2004. Biologiska bekämpningsmedel; ett alternativ. Föreläsningar i anslutning till kursen Miljötoxikologi vid KTH, Stockholm, den 2:a november 2004. Gerhardson, B. 2004. Alternativ till kemisk bekämpning i golfbanor. Föredrag vid möte med greenkeepers och styrelserepresentanter i Västra Götalands Golfförbund i Vara den 7 december 2004. Stenström E. 2004. Sjukdomar i plantskolor och efter utplantering. Föredrag vid möte med Holmen skog den 26 April 2004. Ett 10-tal programinterna vetenskapliga seminarier med resultatredovisning etc. har genomförts. Ett heldags Informations- och Referensgruppsmöte med resultatsredovisning, gemensamt för MASEoch DOM-prrogrammens avnämare och intressenter, genomfördes den 24 november 2004. Efter en kort historisk överblick presenterades pågående aktiviteter och det senaste årets verksamhet och resultat. I samband med referensgruppsmötet anordanas också presskonferens och efteråt arrangerades den officiella invigningen av Maselaboratorierna (se årsrapportens baksida). S T Y R E L S E M Ö T E N Programstyrelsen har under året haft sex protokollförda sammanträden. M Ö T E S A K T I V I T E R I N O M P R O G R A M M E T Varje Programpetal har under 2004 arrarengerat och genomfört minst två, och i vissa Petaler betydligt fler, Petal-interna möten där Petalens forskare och industrirepresentanter träffats för planering och diskussion. 36

O R G A N I S AT I O N O C H L E D N I N G Programmet är organiserat enligt nedanstående schematiska figur. Forskningsarbetet inom laboratorierna är organiserat i Petaler såsom schematiskt presenterats i MASE-blomman (figur 1, sid 3). S T Y R E L S E N F Ö R M A S E Programstyrelsen, som är utsedd av programvärden, Maselaboratorierna AB, i samråd med Mistra, har det övergripande ansvaret för MASE-programmet. Programstyrelsen bestod under år 2004 av följande ledamöter: Gunnar Bengtsson, Principal International Advise, Kemikalieinspektionen (ordförande) Kenneth Alness, forskningschef, Svenska Lantmännens Riksförbund Paula Zeilon, Biobusiness Development and Management, Conlega Bo Öberg, professor, Medivir AB MASEs styrelse och programchef.