SÁMEDIGGI / SAMETINGET Språknämndens ordförande FÖRSLAG FÖREDRAGNINGSLISTA Språknämnden den 25 och 26 april 2012, Arlanda Inledning 10 Fastställande av föredragningslista och val av justerare 11 Val av vice ordförande 12 Verksamhetsplan för språknämnden 13 Budget 2012 14 Sammanträdesplan 2012 språknämnden 15 Övriga frågor 1. Brev från kulturnämnden 2. Information från minoritetspolitiska uppdraget 16 Nästa sammanträde, föredragningslista
12 Verksamhetsplan för språknämden Dokument Sametingsordningen, reviderad 2007 02 20 22 Arbetsordning för Sametingets förvaltningsorganisation, reviderad av Sametingets styrelse 2008 09 22 24, 117 Plenumsprotokoll 2010 02 23 25, 10 Plenumsprotokoll 2010 05 25 27, 36.2 Styrelseprotokoll 2011 10 05 07, 178 Plenumsprotokoll 2011 11 06 08, 55 Styrelseprotokoll 2011 12 14 16, 237.2 Styrelseordförandes PM 2012 01 13 om Sametingets styrdokument och arbetsordningar Strategisk plan 2012 2014, styrelseordförandes utkast 2011 12 04 Verksamhetsplaner, Styrelseprotokoll 2012 01 25 26, 5.2 Sametingets Språkkommittés förslag, Samiskt språkarbete, Betänkande 2010 09 30./. Språknämndsprotokoll 2012 03 21 22, 4 Föredragande Elli Sivi Näkkäläjärvi Utsi, Peter Sarri Språknämnden beslutade (2012 03 21 22) att uppdra till kansliet att bereda ett förslag för språknämndens verksamhetsplan 2012, och att förslaget ska vara nämnden tillhanda senast 17 april 2012. Nämnden beslutar att
12 Verksamhetsplan för språknämden
13 Budget 2012 Dokument - Styrelseprotokoll 2011 08 17, 165.2 Styrelseprotokoll 2011 10 05 07, 182.2 Plenumsprotoko1l2011 11 06 08, 54 Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Sametinget Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens kulturråd Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende anslagen 7:1 och 7:2 Åtgärder för nationella minoriteter respektive Åtgärder för den nationella minoriteten romer inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse Styrelseprotokoll 2012 02 02, 03, 35.1 Plenumprotokoll 21 23 februari 2012,Budget 2012,./. Språknämndsprotokoll 2012 03 21 22, 6 Föredragande: Peter Sarri Språknämnden beslutade att uppdra till kansliet att lägga fram förslag på budget 2012 till nästa sammanträde och att förslaget ska vara nämnden tillhanda senast 17 april 2012 Nämnden beslutar att
Sámediggi Sametinget Anslag Sametinget Uo 1 03:1 Verksamhet Verksamhetstext Budget 2011 Utfall Budget 2012 Utfall 201202 Prognos 121231 Behov Språkavdelningen 2193 Chef, kultur, språk & infocentrum 1 020 000 908 074 1 000 000 168 321 1 000 000 2249 Gollegiella 7 709 2291 Sydsamisk konsulent 703 000 602 516 670 000 100 541 670 000 2292 Kansli språkfunktion Jmk. 1 480 000 1 436 569 1 495 000 204 786 1 495 000 2296 Nordisk språkarbete 200 000 200 000 200 000 200 000 22961 Förstudie SáFá, Samnordisk språkcenter 25 138 2299 Studier i samiska* 515 000 27 904 Summa 3 918 000 3 180 006 3 365 000 501 552 Avikelse 737 994 Åtgärder för nationella minoriteter Uo 1 7.1 ap.12, ap.13, ap.14, ap.15 Verksamhet Verksamhetstext Budget 2011 Utfall Budget 2012 Utfall 201202 Prognos 121231 Behov 2301 Nationellt uppföljningsansvar ap.12 2 024 000 1 942 238 2 200 000 316 601 2302 Stadsbidrag, kommuner och landsting ap.13 17 875 000 17 875 000 16 690 000 16 690 000 23021 Samråd och och dialog ap.13 400 000 387 526 400 000 2 044 23022 Samisk språkarbete ap 13 200 000 200 000 200 000 2 490 2303 Samisk språkcentrum ap. 14 2 297 972 1 785 877 1 900 000 166 374 2303 Studier i samiska ap 14* 544 348 515 000 23031 Språkcentrum Tärnaby ap.14 1 933 152 1 315 249 1 400 000 191 459 23032 Språkcentrum Östersund ap.14 1 439 546 1 500 000 223 912 23033 23034 Projekt ap.14 1 568 876 625 484 485 000 275 365 2304 Hemsida om nationella minoriteter ap.15 1 200 000 1 190 834 1 200 000 186 625 2305 Språkpolitisk handlingsprogram ap.14 200 000 125 427 200 000 Summa 27 699 000 27 431 529 26 690 000 18 054 870 Avvikelse 267 471 22323 Språknämnd 318 000
Sámediggi Sametinget Anslag till nationella minoriteter *Plenum har i budgeten beslutat att korttidsstudiestödet i samiska ska finansieras av anslaget ap. 14 Arbetsmarknadsdepartementet har reagerat över beslutet och har i möte med kansliet klargjort sin ståndpunkt att anslaget inte ska finansiera dessa studier Omfördelning av budgetposten Språkpolitisk handlingsprogram 200 tkr bör kunna göras och att dessa medel istället tillskuts verksamheten vid språkcentrum
AKTIVITETSPLAN för SAMISKT SPRÅKCENTRUM 2012 Min ulbmil / Vårt mål: Eallinfámolaš & ealli giella Ett livskraftigt & levande samiskt språk 1
Innehåll Aktivitetsplan för Samiskt språkcentrum 2012... 3 Prioriteringar 2012... 3 Sammanfattning av målgrupper och aktiviteter... 3 Löpande arbete... 4 Samarbete med Eallinbiras... 4 Implementering av Samisk språkhandbok... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1. Metodutveckling... 5 1.1 Språkspärr... 5 1.2 Pilotprojekt Bïhkedæjja mentorprogrammet... 5 1.3 Indikatorarbete... 5 1.4 Metodhandbok för flerspråkiga förskolor... 6 2. Planerade aktiviteter 2012 per målgrupp... 6 2. 1 Ungdomar Saepmies framtid... 6 2.2. Samiska institutioner och organisationer... 7 2.3 Regioner och landsting... 8 3 Kommunikation av Samiskt språkcentrums erfarenheter och slutsatser... 10 Budget Samiskt språkcentrum 2012... 12 Syftet med Samiskt språkcentrum är: Att vara en kunskapskälla om språklig revitalisering. Att utveckla metoder för alla som vill lära sig att tala sitt modersmål. Att inspirera till samiskt initiativtagande. 2
Aktivitetsplan för Samiskt språkcentrum 2012 1 Prioriteringar 2012 Sammanfattning av målgrupper och aktiviteter Utgångspunkt: Under uppbyggnaden av Samiskt språkcentrum och fram till år 2012 har vi prioriterat metodutveckling där individens förutsättningar för revitalisering av sitt språk varit i fokus. Grunden för arbetet 2012 (huvudvikten) är att alla åtgärder ska främja revitalisering, attitydändring, och nya strukturer för språklig revitalisering på institutionell och regional nivå. Följande målgrupper prioriteras 1. Ungdomar o Regionala ungdomssamråd i varje län som ingår i det samiska förvaltningsområdet. Inbjuda ansvariga myndigheter till att lyssna på vilka behov samiska ungdomar har regionalt. o Samarbete med Sametingets ungdomsråd, Sáminuorra, och andra nationella minoritetsungdomsorganisationer attitydändrande aktiviteter, informationsinsatser och samarbete vad gäller språklig revitalisering. o Kommunicera samiska ungdomars behov och rättigheter att få revitalisera sitt språk genom en bra grundutbildning lokalt och regionalt, och skapa nya arenor för revitalisering. 2. Samiska institutioner och organisationer o Workshops och föreläsningar för samiska organisationer om metoder för revitalisering. o Samarbete med Samernas utbildningscentrum om revitaliseringsprogram för institutionen. o Planera uppdragsutbildning om offentlig språkplanering till kommuner, institutioner, landsting och länsstyrelser anpassad svenska förhållanden. 3. Förvaltningskommuner och regioner o Utveckla strukturer för samråd mellan Sametinget, politiker och tjänstemän och den regionala nivån där samer gör prioriteringar för sig själva och sina språk regionalt, för att skapa nya aktörer inom revitalisering. o Kommunikation av resultaten i pilotprojekten och de metoder vi arbetat med sedan 2010 och hitta externa samarbetspartner för fortsättning av projekten i prioriterade områden. o Ge ut en metodbok för tvåspråkiga förskolor. 1 Som underlag har vi regleringsbrev och verksamhetsplan. Därutöver har planen även tagit hänsyn till följande dokument: Tidningsutredningen (Gustav Jillker), Plan för Eallinbiras, rapporter från framtidskonferensen (se www.sametinget.se/framtidskonferens) samt Samisk språkhandbok. 3
Löpande arbete Förutom de aktiviteter som presenteras nedan arbetar Samiskt språkcentrum löpande med metodutveckling, informationsspridning internt och externt, samverkan med kollegor på Sametinget samt med andra organisationer och institutioner. Samiskt språkcentrum arbetar även med att ta fram underlag, debattartiklar för ledning och politiker samt rådgivning internt och externt när det gäller språk och revitaliseringsfrågor. Samarbete med Eallinbiras I Eallinbiras programmet är även språk en viktig del, och programmet har många beröringspunkter med Samiskt språkcentrums uppdrag. Det finns ett gemensamt interesse att utveckla detta, mycket för att språk är definierad som indikator på biologisk mångfald och kan användas som argument att skydda marker från exploatering. Tanken är att arrangera en Čákkit process (utvecklingsprocess) men denna gång med fokus på språk, liknande den som blev genomförd inom Sametingets projekt Eallinbiras. Deltagarna i processen ska vara nyckelpersoner inom språk som verkar i samiska partier, organisationer och institutioner. Processledare ska vara personer med kompetens inom språk, och revitalisering. Huvudansvarig på myndigheten: Samiskt språkcentrum Kostnader: Finansieras av Samiskt språkcentrum, post 2303. OBS! Kan inte realiseras år 2012 i brist på finansiering. Samarbete med Eallinbiras målgrupp: Sametingets personal Bakgrund: En av Sametingets viktigaste uppgifter är att leda det samiska språkarbetet. Både Eallinbiras och Sametingets språkhandbok lägger ett ansvar på Sametingets anställda att vara aktiva i språkarbetet. Hur ökar vi användningen av samiska på myndigheten? Tema: Språkspärr och Språk som härskarteknik, i ljuset av språkspärr projektet. Hur jobbar vi i mellanrummet där den andra inte förstår välvilja, frustration. Även analysera var på myndigheten behövs samisk språkkompetens, hur säkra att service kan ges på alla språkvarieteter både muntligt och skriftligt, och vilka blanketter, etc måste översättas för att generera ökad användning av samiska. Huvudansvarig på myndigheten: Språkcentrum och avd. För kultur, språk och information. Kostnader: 30 000 kr finansieras av Språkcentrum Kan inte realiseras i år. Brist på finansiering. Processledare/föreläsare: (förslag) Sylvia Sparrock, David Jonasson 4
1. Metodutveckling 1.1 Språkspärr Samiskt språkcentrum rekryterade under 2011 tio personer som ansåg sig ha en spärr för att tala samiska, och som ville testa en KBT utbildning för att bli av med sin språkspärr och börja våga tala samiska. Detta projekt är ett samarbetsprojekt med Isak Saba senter och Jane Juuso i Nesseby kommune, Norge. Målet för arbetet var att testa att anpassa KBT metoden till områden med långa avstånd mellan samisktalande talare av samiska och viktigast av allt: Göra passiva talare till aktiva. Delmål: Kartlägga strategier passiva talare har för att undvika att tala samiska. Projektet pågår till augusti 2012, då avslutas arbetet med kursdeltagarna och resultaten ska evalueras. Projektet har fått stort intresse bland vuxna samer, som känner igen sig i problematiken och har uttryckt en önskan om utbildningar även i nord och lulesamiskt område, men även ett språkcentrum i Kanada (First Peoples Language Culture and Heritage Council) vill pröva metoden. Tidsplan: Under året kvarstår sex träffar med avslutning och sista träff i augusti. En extern utvärdering ska göras klar under 2012. Metoden ska utvärderas. Broschyrer och information om metoden som är anpassad till svenska förhållanden ska utformas. Metodboken som Isak Saba senter har utvecklat ska anpassas och ges ut på svenska. Budget 175 tkr till träffar, handledning och metodutveckling under post metodutveckling. 23033. Att bearbeta metodboken till metodutvecklingen, går under budgetpost 23032 köp av tjänst. 1.2 Pilotprojekt Bïhkedæjja mentorprogrammet Samiskt språkcentrum har utbildat tio mentorer, som fått var sin lärling bland Umeå universitets sydsamiska A studenter. Under år 2012 avslutas pilotprojektet. Mentorparen ska träffas minst en gång i månaden fram till juni. Avslutas med en muntligt utvärdering och avtackning. En evaluering och slutrapport med förslag till framtida lösningar för hur mentorprogram för alla samiska språk kan drivas i framtiden. Budget: 119 tkr till arvoden och resor, prov och avtackning. Inkluderar även ett referensgruppsmöte. 1.3 Indikatorarbete Sametinget och Samiskt språkcentrum ska årligen i återrapportering till Regeringen ge en rapport där nulägesbeskrivning för samiskan i Sverige finns med. Det är inte definierade indikatorer man rapporterar efter idag, och det är behov att göra en bred nollmätning, för att mäta effekten av insatser lokalt. Regionalt och nationalt. Det har uttryckts behov av att utveckla metoder för att mäta språkkunnighet i befolkningen, att definiera samiska nyckeltal och indikatorer. Erfarenheter från norsk sida där man bedrivit språkstatistik en längre tid, visar att statistiken inte ger svar på vilka faktorer som fungerar som katalysatorer för ökad användning av samiska. En bred grupp forskare och fackkunniga från olika vetenskapsgrenar inviteras till ett arbetsseminarium för att diskutera möjliga indikatorer som visar på en ökad eller minskad 5
användning av samiska offentligt och på individnivå. Därefter etableras en arbetsgrupp som jobbar fram ett förslag på indikatorer och mätningsmetoder. Ansökningsbara medel för pilotprojekt: Metod för att mäta antal talare. Metod för att mäta språklig kompetens och progression. Sammanhang mellan språklig vitalitet och exploatering, Budget: 500 tkr 1.4 Metodhandbok för flerspråkiga förskolor Mål: En handbok ska färdigställas där förskolepersonal, föräldrar finner stöd och vägledning med arbetet med samiska förskolebarn och ambitionen är att boken även kan användas om man inte har tillgång till samiskspråkigt resurs inom förskolan. Handboken innefattar flera artiklar av olika författare. Materialet översätts till samiska i samma bok men på andra sidan av boken. Målgrupp: Samiska föräldrar, förskolepersonal och kommuner Projektkordinator: Språkcentrum, Ingegerd Vannar Tidsperiod: Höst 2011.Manus färdigställes under hösten 2011. Bokens layout: 500 exemplar. Boken har mjuka pärmar, format ung. 240x270 mm. Limbundet mjukband, sidantal ca. 40 sidor. Med samisk översättning ca. 40 sidor. Färgade inlagor antingen foto eller illustrationer. Kostnader: 97 tkr. Budgetpost 23031 2. Planerade aktiviteter 2012 per målgrupp 2. 1 Ungdomar Saepmies framtid Syfte: Engagera samiska ungdomar att uttrycka sina behov för revitalisering, och utbilda nyckelpersoner i att driva attitydändrande projekt genom community intervension strategin. Arbetsssätt: Samarbeta med Sáminuorra och Sametingets ungdomsråd för att hitta prioriterade områden genom lokala/regionala samråd och dialog. Bakgrund: Barn och ungdomar ska särskilt prioriteras av Samiskt Språkcentrum då ungdomar inte berörs i den nya språklagen, och är en underprioriterad grupp i minoritetsreformen. Dagens samiska ungdomsaktiviteter präglas av lägerverksamhet, och mötesplatser för samiska ungdomar lokalt är obefintliga i vardagen. 6
Mål: Skapa medvetenhet och dialog om samiska ungdomars behov lokalt och regionalt med gymnasieskolor, kommuner ansvariga myndigheter inom landsting och länsstyrelse, och andra aktörer inom ungdomskultur. Att bidra till att bestående lokala mötesplatser för att samiska ungdomar etableras, i definierade nyckelområden genom att Arrangera ungdomssamråd regionalt i alla län inom det samiska förvaltningsområdet: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och eventuellt Dalarna. nya lokala aktörer medvetandegörs om sitt ansvar gentemot samiska ungdomar, och skapar mötesplatser var man kan jobba attitydändrande och lyfta språket. utbilda ungdomar att jobba med community intervention strategin, för att skapa medvetenhet och publicitet kring samiska ungdomars behov av revitaliseringsstrategier. Seminarium arrangeras med Ungdomsrådet och nationella minoriteters ungdomsorganisationer 4 juli i Visby.. Målgrupper: Ungdomar i gymnasieålder prioriteras i samråden, medan i community intervention metoden kan även äldre utbildas. Upplägg: Samiskt språkcentrum tar initiativ till att arrangera samråd för samiska ungdomar, med lokala och regionala aktörer som genom sina uppdrag har ansvar gentemot även samiska ungdomar. Ett gemensamt seminarium arrangeras för att belysa samiska och andra nationella minoriteters utbildningssituation. Viktigt att ansvariga myndigheter får höra hur samiska ungdomar har det i sin vardag. Community intervetion är en metod utvecklad i samarbete med Syre, Östersund. Denna metod blev testad under samiska veckan i Umeå, 2012 där en ung samisk kille blev utbildad att genomföra attitydändrande projekt, med stöd från Samiskt Språkcentrum. Resultatet var bättre än förväntad, med stort genomslag i media, samt enormt positiv respons av ungdomen som deltog. Majoriteten av deltagarna var killar vilket är ovanligt i språksammanhang. En fortsättning av språkbadsmodellen utvecklad av Sameskolstyrelsen och Fylkesmannen i Nordland bör få stöd från Samiskt språkcentrum, om regionala aktörer i Sverige, som länsstyrelserna också ger stöd till en fortsättning av projektet. Liknande projekt bör etableras inom nord och lulesamiska. Kostnad: Totalkostnaden beräknas bli 370 000 kr fördelat på nämnda aktiviteter. 70 000 kr för pilotprojektet inom community intervention projektet där graffiti på samiska ingår under posten 23031 Tärnaby. 2.2. Samiska institutioner och organisationer Syfte: medvetandegöra samiska institutioner om behovet att jobba strategiskt och långsiktigt med revitalisering, genom att implementera Sametingets språkhandbok. 7
Arbetssätt: genom Workshops och föreläsningar för samiska organisationer öka kunskaper om revitalisering. Bakgrund: det behövs flera institutioner som medvetet arbetar med att revitalisera inom egen verksamhet. Samiska institutioner har i kontakt med Samiskt språkcentrum uttryckt behov av metodstöd i undervisning, organisering av verksamhet, etc. Mål: Att flera institutioner medvetet arbetar med att utveckla revitaliseringsstrategier och använder sig av Sametingets språkhandbok. Att flera utbildas i offentlig språkplanering bland kommuner, institutioner, landsting och länsstyrelser. Upplägg: Inleda samarbete med Samernas utbildningscentrum om utvecklande av revitaliseringsprogram för institutionen, som är en nyckelorganisation inom samisk utbildning. Kostnader: 140 tkr.. Ansvarig på myndigheten: Peter Sarri, Inga Marja Steinfjell 2.3 Regioner och landsting Syfte: Att skapa dialog för hur samiskan kan stärkas regionalt, mellan Sameting och landsting och regioner. Arbetssätt: Initiera till förhandlingar dialog mellan sametingspolitiker och regionala företrädare om vad som bör prioriteras för att revitalisera och stärka samiskans ställning regionalt. Bakgrund: Nu har landsting inom det samiska förvaltningsområdet ett ansvar att främja det samiska samhället, och nya konstellationer som regionförbund, som är samarbete mellan länsstyrelser och landsting för att utveckla regioner är bildade, utan att det samiska perspektivet anammas i det strategiska utvecklingsarbetet. Mål: att få ett samiskt inflytande på de nya regionerna som jobbar med utvecklingsprojekt regionalt, genom att: o o Bygga strukturer för samråd mellan Sametinget, och den regionala nivån där samer gör prioriteringar för sig själva och sina språk regionalt. Kommunikation av resultaten i Samiskt språkcentrums pilotprojekt och de metoder man arbetat med sedan 2010 och hitta externa samarbetspartner för fortsättning av projekten i prioriterade områden. Målgrupper: Sametingspolitiker, landsting, regionförbund, Upplägg:. Kostnader: x 8
9
3 Kommunikation av Samiskt språkcentrums erfarenheter och slutsatser Samiskt språkcentrum har nu varit i gång sedan 2010. Hur kommuniceras det arbete som gjorts inom Samiskt språkcentrum hittills? Hur kommunicerar man metoderna och erfarenheterna från pilotprojekten? Hur kommunicerar vi det samiska samhällets behov av ytterligare medel för att en samisk språkrevitalisering ska vara möjlig, inte bara inom språksektoren, men även inom utbildning och kultur, som är viktiga premissleverantörer för en lyckad revitalisering? Målgrupper: Samebyar, sameföreningar, samiska allmänheten, samiska politiker och tjänstemän, samiska institutioner, andra myndigheter, riksdagspolitiker. Kommunikationsverktyg: Debattartiklar, Seminarier och workshops, webb, informationsmaterial, gemensamt seminarium med andra nationella minoriteter om utbildning, media på olika strategisk valda ämnen som berör offentlig språkplanering och revitalisering av hotade språk. Huvudansvarig på myndigheten: Arbetsledare, samt informatör och ansvariga medarbetare i metodutvecklingsprojekt. Kostnader: 200 000 kr finansieras av Samiskt språkcentrum Syfte: Att samla Sametingets politiska partier, först och främst representerade i språknämnden i ett ställningstagande i viktiga områden som är väsentliga för språklig revitalisering och fortsatt vitalitet, för att ge tydliga prioriteringar till regering och departement. Språket som förenar. Arbetsssätt: Samiskt språkcentrum jobbar fram debattartiklar som politikerna kan anpassa och enas om i ämnen som är viktiga för att samiska språket kan stärkas. Målet är att tjänstemännen jobbar fram underlag för att skapa ett språkpolitiskt handlingsprogram. Samiskt språkcentrum föreslår följande ämnen för debattartiklar (inte i rangordning): Förskola: Lagen om rätten till att helt eller delvis få barnomsorg på samiska. Hur tolkar Språknämnden denna rätt, och varför är förskola på samiska är viktig för att möjliggöra ett levande språk i framtiden. Visa till forskning om starka och svaga modeller för språkinlärning. Språkteknologi: Vilken betydelse har en utvecklad språkteknologi för hotade språk. Giellatekno vid Tromsö Universitet har ensam burit på ansvaret hittills, och i bristen på en svensk aktör saknas verktyg på svenska samiska språk. Samiskspråklig media: Vilken roll har samiskspråkig media i processen med att revitalisera de samiska språken. Om tidningsutredningens förslag. Skynda på processen av etablering. Regionala avtal med lokala och regionala myndigheter och institutioner som är ansvariga för att aktivt främja det samiska. Olika regioner har olika aktörer och olika behov hitta regionala lösningar för offentlig språkplanering. Samiska mötesplatser: Det har varit uttryckt i flera sammanhang att det finns behov av flera arenor för samiska och mötesplatser för samer. Samiskt språkcentrum önskar att stödja etablerandet av flera arenor för ungdomar och kommer att prioritera centrala orter, dit samiska ungdomar i gymnasieålder flyttar för att utbilda sig. I synnerhet kommer man prioritera områden dit många samiska ungdomar flyttar från glesbygd till centralort i gymnasieålder. 10
Förvaltningskommunernas roll: Lyfta positiva exempel, engagera och ansvariggöra. En aktiv kommun kan göra stor skillnad i den lokala revitaliseringsprocessen. Läromedelproduktion: Inga böcker på samiska blev utgivna i Sverige i 2011. Jämförelse med Norge och systemet med finansiering av båda läromedel och skönlitteratur på samiska. Bakgrund: Mål: Att skapa en politisk prioritering för språklig revitalisering, och en tydlig politik. Målgrupper: Aktuella myndigheter regionalt och nationalt, regering, Sametingets tjänstemän. Upplägg: Ansvarig på myndigheten: Samiskt språkcentrum. Kostnad: 200tkr 000 post 2303 och 23031 köp av tjänster. 11
Budget Samiskt språkcentrum 2012 PRIORITERADE MÅLGRUPPER 2012 AKTIVITET FINANSIERING KOSTNAD TKR Fasta kostnader Medarbetare, fasta kostnader, hyra, Språkpolitisk handlingsprogram 2303, 23031.23032, 2305 4 029 Sametingets personal Saemiedigkie en samisk arbetsplats, Främjande anslaget Eallinbirasprojektet Post 2303(1) 30 Implementering av Språkhandbok 2303 80/ 31 Ungdomar Samråd, attitydändrande program 2303, 23031 370/325 Samiska organisationer Workshopsprogram, två träffar/organisation 2303 140 110 Metodutveckling Språkspärr 23033 150 Mentorprogrammet Bihkedæjja 23033 115 Metodutveckling Inter kommunala/regionala projekt 500 350 /231 Kostnader för publicering och tryckning av kunskapssammanställningar Metodhandbok för förskolor Kommunikation och PR arbete, produkton av debattartiklar, enkät Post 23031, 23032, 2303 203 97 Post 23031, 23032 280/200 Indikatorarbete Arbetsgrupp Pilotprojekt (ansökningsbar) Post 23032 Post 23033 50 300/100 Konferens Revitaliseringskonferens, eller Förskolkonferens 175 Språkkafe och övrigt 50 Samverkan Nationella Minoriteter 75 12
Studier i samiska 515 00 Total kostnad 6 000 13
15.1 Brev från Kulturnämnden Dokument./. Skrivelse angående medel till språkprojekt, Karin Mannela, Kulturrådets ordförande, Dnr: K2012-526. Föredragande: Peter Sarri Nämnden beslutar att
15.1 Brev från Kulturnämnden