Eftermiddagens pass Jan-Åke Svensson Du Pont, marknadsföring och försäljning Han berättade om en ny produkt, Steward, med det verksamma ämnet indoxacarb, och planerna att ta hit denna till Norden. Produkten är stor i världen, det finns en liten chans att den kan komma till 2009. Den tillhör en ny grupp av insekticider. Ingen korsresistens med pyretroider. Fungerar som mag- och kontaktverkande, men även på ägg. Framför allt bra på Lepidoptera. Näringsupptag från insekter upphör efter ett par timmar. Insekterna kan inte koordinera sina rörelser. Regnfast, temperaturoberoende, UV-stabilt. Låggiftigt klassat. I Tyskland B4 = icke giftig för bi. I första hand söka i äpple och päron och köksväxter framför allt kålväxter, därefter oljeväxter. Full effekt mot rapsbaggar, även mot resistenta baggar. Tar vecklare, vivlar, Resthaltsanalyser mot jordgubbsvivlar är på gång. Rönnbärsmalen, görs försök mot denna men man vet inte effekt. Effekt mot vivlar. Resthaltsstudier på gång. Ej lång persistens. Sören Pagh, BASF Kemiska företag som BASF drar upp strategier för att analysera vad ska de satsa på i framtiden. Globala händelser påverkar inriktningen. Populationen blir större och äldre. Flyttar till stan. Satsa på consumer & health, hit hör växtskyddsmedel. Levnadsstandarden ökar. Vi intar mer animaliskt protein. Bioenergi i dess former är något som satsas på i framtiden. Konkurrens mellan livsmedel och energi. Odlingsarealen blir inte större. Ökad produktionen behövs för att en fördubbling av världens befolkning ska få livsmedel. Det kommer att vara intressant att vara lantbrukare i framtiden också. Få nya produkter. Många faser innan registrering, som är nålsögat. Det kostar två miljarder kr att utveckla en ny produkt. Patentet varar i 17 år, under denna tid ska produkten betala sig. Frukt och bär bisak. En ny produkt måste fungera i de stora kulturerna vete, majs, ris, druvor, soya eller solros. Skulle den sedan fungera i frukt är det väl bra. Insecticider är svåra att hitta nya, eftersom vi kan bli påverkade av just dessa medel. De feromoner vi har idag är ineffektiva. Kvaliteten måste förbättras. Bättre processteknik behövs. Distributions system måste förbättras. Vi måste vara rädd om sprutföraren. Det kan behövas ett helt nytt tänkandemed slutna system. Kostar mer, kräver specialutrustning. Attrahenter och reppellenter kan bli nya produkter. Kanske bara behövs något gram per hektar. Provar attrahenter i fruktodlingen. Skannat 50 olika substanser som de lockas av. Detta ska utvecklas i framtiden. Formuleringsteknik, utveckling av GMO och biologisk bekämpning i samarbete. Många nya lösningar kan komma. Glöm inte växtföljden. Med växtföljd och kemi kan mycket lösas i framtiden.
2014-2015 kan det komma nya produkter, kanske en ny insekticid. Någon som finns idag kommer att dras in. Så på det hela taget kommer det inte att finnas fler medel i framtiden. Örjan Slånberg, Lindesro AB 2006 startades företaget. Biologisk bekämpning fungerar bra. Han vill trycka på att använda biologisk bekämpning i första hand och komplettera med kemi vid behov. Tyvärr är det tvärtom. När vi får kontakt med odlarna har de prövat kemi en och flera gånger. Då kontaktas vi. Det är fel ordning. Det blir svårt för nyttodjuren då. Mot stinkfly finns dock inga biologiska preparat, här måste kemiska användas. Trögt med KemI, några nya till kommande säsong. Nytt är Enzicur, kurativ effekt på mjöldagg. Skadesvampar dör genom oxidation. KemI bekymmer med reg och godkännanden. Kostnaden för detta. Nematoder kvalter och insekter måste godkännas. Vilket gör att det finns och tilåts i våra grannländer. Naturvårdsverket, Greenpeace, Nauturskydsföreingen och naturhistoriska riksmuseet har synpunkter på insläppandet och användandet av nyttodjur. De ahr rigid inställning till användning detta för att förhindra att de etablera sig här. Kemi tog två veckor för försöksdispensen. Det var bra. Tillsynen under all kritik. Har en massa regler men det finns ingen efterverkan för dem som bryter mot reglerna obefintlig. Trichoderma nuvarande lagstiftning 1995, säljs prepart marknadsför som bekämpningsmedel de har inte ens fått ett vite. Det har inte hänt dem ngt på 13 år DK och SF har inte motsvarande registrerande av djuren. Norge har infört som vi men ingen avgift. Rigida inställningen större hinder än avgifterna även om jag gärna ser lägre avgifter. Sten Olsson, vice ordförande i Gröna näringens riksorganisation, GRO Han berättade hur växtskyddet hanteras inom LRF. EU-parlamentet kommer att bytas ut i mars. Beslut innan dess angående den nya växtskyddsförordningen är att vänta. Zonindelningen faller. 80 procnet ogräsmedel 60 procent är glyfosat. Fond för små grödor röstats fram i EU, kan användas för att registrera preparat i små kulturer. Hur mycket extra dokumentation behövs för minor crops? Hur mycket jobbar våra politiker med detta i Bryssel? Vi ser väldigt sällan att biologiska växtskyddsmedel testas ute i fält. Det är svårare i frilandsodlingar än i växthus, men han eftrlyste fler tester av dessa i frilandskulturer. Erik Lövendahl Fruktodlare Solnäs fruktodling, Bjärred Det vi behöver mest av allt är nya fruktodlare. Det behövs egentligen mer än mer kemikalier. Vi har haft stora problem med skadedjur i fruktodlingen de senaste åren. 2005 var det 8 procent vecklarskador, 2006 exploderade det, vi fick gallra bort och slänga över hälften av äpplena, 60 procent = katastrofår. 2006 bekämpade hårt medförde problem med spinn. 2007 lite problem med vecklarlarver, men mycket med spinn och blodlöss. I över 20 år använt bredverkande insekticid före blom. Fått långtidseffekt med denna behandling, ofta varit den enda insektsbekämpning vi gjort. Har inte behövts någon under sommaren, om feromonfällorna inte visat något. Då har vi haft en odling i balans. Ingen spinn ingen blodlus. Förvirring mot äppelvecklaren fungerat mycket bra.
Hittade äpplemärgmal för första gången. Denna gör skada, lägger ägg under knoppar, blomman vissnar. I gamla träd kan man leva med den. Inga sommarbekämpningar, kan ha lett till att detta har kommit. Bekämpade tre gånger med Gusathion när vi såg hur illa det var. Stora skador, trots intensiv bekämpning. Fruktskalvecklare har varit problemet i odlingen. Då har vi nog legat fel i bekämpningen av denna. 2007 var vi desperata. Vi måste köra pyretroid för att rensa upp mot vecklarna. Detta fördärvade balansen i odlingen. Detta ledde till stor uppförökning av spinn och av blodlus. Med medföljande problem. I år visste vi att det var fruktskalvecklaren som var problemet, vi har haft koll på när den svärmar. Vill vara försiktig med insekticider för att få upp antalet nyttodjur. Körde med Gusathion, inga problem med vecklare. Men har fått sätta in bekämpning mot spinn. Förvirringsmedtoden fungerar men bara mot vissa arter. Man måste veta vad det innebär att bekämpa. Behov av rådgivning för att kunna pricka rätt i tid när det behövs. Vi behöver tillgång till kemiska bekämpningsmedel och vill lägga stort tryck på firmorna men även på GRO. Efter Gusathion måste vi ha något nytt. Han hoppas mycket på Steward. Bodil Jönsson, SJV Brist på bekämpningsmedel i grönsaksodlingen, vilket kolmmer att leda till akuta problem inom tre till fem år. Vi är duktiga på att odla grönsaker i Sverige för att försörja svenska marknaden med produkter under säsong. Vi kommer knappast att kunnna odla lök, morötter, palsternacka för att ogräsmedeln försvinner. Bekämpningssituationen i sallat: Här har vi växtförädlingen att tacka för att vi har resistens mot sallatbladlusen. En resistent gen mot bladlusen håller här hos oss, men är bruten i grannländer på kontinenten. Sallatbladlusen går långt in i huvudet lägger ungar där, vilket innebär att den är mycket svårbekämpad. Finns andra bladlöss i sallat, men de sitter ytligare. De kan tas med bekämpningsmedel. För bladmögel finns inbyggd resistens mot raserna1-26. Vi kan beta frö med medel som inte är godkända här. Vi får vattna med Conficor i växthuset under uppdragningen av sallatsplantor. Finns ett batteri att bekämpa med t.ex. Pirimor, Mospilan, eller dimethoat. Vi har en overkill i odlingen, vi bekämpar fler bladlöss i sallatsodlingen än vi behöver göra, för att odlarna inte kan skilja de vingade bladlössen åt i fält. Odlarna behöver en enkel metod att identifiera bladlössen så att det inte bekämpas mot bladlöss som inte gör skada. Morötter: Morot är vår största grönsakskultur. Det finns ett batteri med skadegörare. Morotsbladloppan finns framför allt i Halland, Örebro och på Gotland. Bekämpas med pyretroid. Bekämpa från örtblad upprepa efter fem dagar, 5-7 bekämpningar kan behövas. Sedan risk för jordfly. Vi har ett mycket väl fungerande prognossystem. Bestämmer timingen exakt. En behandling med en pyretroid behövs. Systemet sköts från Danmark. Första veckan i juli kommer morotsminerarflugan. Ytliga skador på morötter. Bekämpas med dimethoat.
Larven kryper ner genom bladstjälken. När man ser bladstick ska man vänta ett par veckor. Bekämpa sen. Fungerar bra. Andra generationen av morotsfluga flyger i augusti. Gula klisterfällor används. Behovsanpassad bekämpning med dimethoat. Förebyggande med pyretroid. Bäst att behandla med dimetoat vid rätt tidpunkt. Rekommenderad dos fungerar inte, är för låg. Fyra viktiga skadegörare i morot. Detta medför 6-8 ggr bekämpning med pyretroid i besvärliga områden. Stämmer inte med GAPen. Inget nytt på gång mot morotsflugan. Vi behöver ta fram alternativ till pyretroider mot morotsbladloppan och vi behöver ett preparat som är effektivt i rekommenderad dos mot morotsflugan. Kål Många insekter gillar kål. Pirimor, pyretroider, DuDim och Turex 50 WP är det vi har. Dessutom får vi ta in betat frö. År 2008 har vi haft frö betat med Ridromil. Dispens i Nederländerna, där betas frö för hela Europa. När det upphör i NL har vi inget. Gauchobetning håller. Confidor att vattna i växthus som skydd mot kålbladlus och kålgallmygga. Detta får göras i Nederländerna och vi kan köpa plantor därifrån. Kålbladlus väl skyddad i exempelvis broccoli och brysselkål. Kålgallmyggan långt inne i huvudet. Svårbekämpad. Bodil Jönsson vill få in en systemisk insekticid. Ser att detta kommer att lösas inom rimlig tid. Vi måste lösa problemet med kålflugan. Birlane Granulate fanns till och med 2007. Basudin är borta, betning med Gigant är också borta. Får hoppas på att ett annat EU-land tar fram något så att vi kan beta vårt kålfrö där. För applicering i växande gröda har vi absolut inget. Alternativ i försök Många försök har gjorts, men inget har fungerat. Det finns inget kommersiellt gångbart. Bättre att nättäcka än att använda fiberduk. I kålrot. Försök med Spinosad. Försök med specialbyggd spruta för att få ner sprutvätskan i beståndet. Måste utveckla spruttekniken Spinosad, eftersom detta bryts ner av UV-ljus. Stort behov att bekämpa kålflugan i kålodlingen. Luisa Becedas, Kemikalieinspektion Att vi har en ny förordning inom kort kan vi vara säkra på. Det ska bli bättre harmonisering inom EU. Dessutom ska vi även ta hänsyn till jordbruket och hänsyn till människan vid bedömningen. Däremot blir det ingen behovsprövning av preparaten, så oavsett hur mycket ett preparat behövs i en viss kultur så kommer det inte att godkännas om det faller för stupstockskriterierna. Marknadsföring av växtskyddmedel kräver godkännande och måste godkännas på EU-nivå. EU kommer att delas in i tre zoner. Det kan då bli ett större samarbete inom zonen. Ömsesidigt erkännande av kemiska preparat inom zonen. Med zonindelning fås större harmonisering. Det verkar vara en kompromiss nu, med zonindelning, men med större hänsyn till individuella länder. Med tre zoner kommer företagen inte att behöva ta fram lika mycket dokumentation. Med zoner kan vi få samma regler för biologiska preparat. Det går att göra studier för större områden.
Zonindelning förhandling mellan tre parter. Det ska inte vara så lätt att säga att det är olika miljöhänsyn i olika länder. Stupstockskriterier, gemensamt beslut inom EU. Substitution Substitution, varje medlemsland tar sina egna beslut. Kandidatlista, toxiska ämnen på medlemslandsnivå görs en jämförande bedömning. Om det inte blir resistensproblem Om det ger bättre skydd för människors hälsa, om möjlighet att inhämta erfarenheter från andra finns, om det inte innebär betydande ekonomiska olägenheter, då blir det substitution. Preparat som faller för cut-off eller stupstockskriterierna orsakar ändringar i arvsanlagen, är mutagena, orsakar cancer eller påverkar fortplantningen. Även ämnen som är hormonstörande och ger skadliga effekter på människor om inte människors exponering för preparatet är försumbar. Persistenta och bioaccumulerande preparat kommer också att försvinna enligt cutoff-principen. Vi gör en riskbedömning för alla ämnen. Stupstockskriterierna blir en tydlig signal till företagen. Det blir en tidsbesparing eftersom riskbedömning inte behöver göras. Ger högre skydd för människors hälsa och miljö. När det gäller kunskap om kemiska bekämpningsmedel som endokrinstörare ligger vi långt framme i Sverige. Enligt Kemikalieinspektionens bedömning kommer dessa preparat att försvinna från trädgårdsodlingen enligt cut-off-principen: Ioxinyl Tetraloxydim Iprodion Mankozeb Thiacloprid. Samtliga är endokrinstörare. Tidsperspektiv: Juni 2008. kom fram till första överenskommelse inom rådet Cirka maj 2009: Förordning som omedelbart träder i kraft. Tidsplan till 2020 tills förordningen är helt implementerad. Det kommer inte att finnas möjlighet att söka dispens. Vill komma ifrån de snabba ansökningarna. När det nya direktivet går igenom får det konsekvenser för odlingen. Diskuteras hur det kommer at påverka odlingen. Mycket av de dokumentation som finns för gällande preparat kommer att vara för gammal, då kan man inte acceptera preparat. Där är vi eniga i EUs medlemsländer. Christina Säll