WATER NATURE PEOPLE TECHNOLOGY Language: Swedish Copyright Stichting Deltawerken Online 2009
1. Holland och vatten 1. Holland och vatten Vatten har alltid spelat en central roll i Nederländsk historia. Å ena sidan förde det med sig rikedom till Nederländerna genom handel och fi ske, å andra sidan förde det med sig stora förluster genom de många översvämningarna. Idag är vatten viktigt för Nederländerna. Ur ett geografi skt perspektiv är Nederländerna lokaliserade vid en väldigt fördelaktig position intill havet och i deltat (vilket är en triangulär sektion av land vid mynningen av en fl od) till fyra stora fl oder. Den holländska landytan har nästan fördubblats genom fl era sekel av dränering av sjöar och delar av havet för att bereda mark för jordbruk, vilket skapat så kallade polders. Som ett resultat av denna landutvinning ligger nästan 40 procent av marken under havsytan. Dessa områden innefattar stora delar av de högbefolkade och ekonomiskt viktiga västra delarna av landet, med städer såsom Amsterdam och Rotterdam. För att hålla dessa områden torra pumpas överfl ödigt vatten kontinuerligt ut ur dem. På det här sättet skyddas Nederländerna från översvämningar genom en kombination av vallar, dyner, dammar och barriärer. Efter den senaste stora översvämningen, vilken inträffade 1953, bestämde man sig för att bygga Deltaverken. Detta är ett av de största vattenhanteringsprojekten som byggts i världen. 1
2. Nordsjööversvämningen 1953 2. Nordsjööversvämningen 1953 Kombinationen av en springfl od och den tillhörande nordvästra stormen på Nordsjön ledde till en allvarlig naturkatastrof vilken påverkade England, Belgien och Nederländerna på natten av den första februari 1953. Sammanlagt dog 2167 människor, av vilka 1835 kom från Nederländerna. Denna katastrof har haft en stor inverkan på hur Nederländerna försvarar sig mot havet idag, och i framtiden. 2.1 Tillflyktsorter, vallar och polders Förr i tiden inträffade översvämningar mycket oftare i Nederländerna. Vid dessa dog ibland tusentals människor. För att försvara sig från havet började folk bygga tillfl yktsorter; de så kallade vlietbergen eller terpen -högarna. När storleken på dessa högar började växa byggdes små byar längst upp på kullar. För att sammanlänka dessa byar byggde folk små vallar mellan dem, genom vilka poldrarna uppkom. På grund av konstruktionen av vallar och genom väderkvarnar som höll poldrarna torra, växte sig Nederländerna större bit för bit. 2.2 Försvagade vallar Det blev tydligt att vallarna inte var höga nog att hålla ute höga vattennivåer redan åren innan 1953 års Nordsjööversvämning. Den sammanlagda längden av alla vallar var för lång och de hade försvagats av misskötsel och genom skador orsakade under Andra Världskriget. En plan för strukturell förbättring av vallarna och en förkortning av kustlinjen kom mödosamt igång och därför genomfördes i själva verket endast några få mindre projekt. Vid slutet av januari 1953 presenterade Deltakommissionen den första rapporten som dokumenterade planerna för att koppla bort de större sjöarmarna som skydd mot havet. Dock hände det oundvikliga bara några dagar senare. 2.3 Klimatologisk orsak till watersnoodramp Det undermåliga skicket av många av vallarna i deltaområdet blev smärtsamt uppenbart morgonen den första februari. Den 30:e januari uppstod ett stormfält med ett enormt lågtryck bakom sig söder om Island. Det rörde sig från nordväst i riktning mot Holland och drev framför sig stora mängder vatten i riktning mot Calais sundet. Denna trånga passage fungerade som en tratt och vattnet fi ck mer och mer fart. Flodvågen blev värre och ökade i styrka genom påverkan av en orkan utanför Skottland. På vissa platser i Nederländerna strömmade vattnet redan över vallarna. På natten av den 31:a januari blev stormen starkare över Nordsjön och kustområdena utsattes för vindhastigheter av styrka 10. Dessutom förenades stormen med springfl oden, vilket under påverkan av solen och månens position gjorde att vattnet kom 2
2. Nordsjööversvämningen 1953 mycket högre än det vanligtvis gjorde. Det högsta vattenståndet nåddes kl. 03:24 den morgonen: 4,55 meter över måttet Normaal Amsterdams Peil (N.A.P). Vallarna var inte designade att stå emot så höga nivåer och de första vallarna gav vika innan den högsta nivån nåddes. Sammanlagt förstördes 89 vallar. 2.4 Havets förödande kraft Många vaknade skrämda av vattnet den natten. Hus kollapsade av kraften från det strömmande vattnet och den härjande stormen. Hur allvarlig situationen var i de drabbade områdena var ännu inte uppenbar utifrån. Situationen blev värre när en andra fl odvåg träffade kusten senare på eftermiddagen den första februari. Denna fl odvåg tog fl est liv. Eftersom de fl esta av vallarna redan var förstörda höjdes vattennivån till en ännu högre nivå i poldern. Många av husen som hade klarat sig undan den första fl odvågen kollapsades av den andra. För många kom hjälpen för sent. 2.5 Undsättning På grund av de översvämmade transportnäten tog det lång tid innan räddningsoperationerna kunde inledas. Hur allvarlig situationen var blev tydligt först på måndagen den andra februari. Invånare från de påverkade områdena evakuerades och varor och sandsäckar släpptes ned med fl ygplan. Ett stort hjälpprogram inleddes snabbt, både inifrån och långt utifrån Nederländerna. 2.6 Återbyggnad av de påverkade områdena Minister Drees meddelade den 4e februari 1953 i regeringens andra kammare att återbyggnaden av vallarna skulle få högsta prioritet. Dessutom startade regeringen Deltakommissionen, ledd av generaldirektören för Departementet för vattenvägar och allmänna verk, herr Maris. Under tiden arbetade volontärer och fördämningsarbetare hårt med att stänga hålen i vallarna så effektivt som möjligt. Där hålen var för stora stängdes de med sammanfogade stenkistor. Område deklarerades offi ciellt vara torrt igen vid slutet av 1953. 3
2. Nordsjööversvämningen 1953 4 Vattnets konsekvenser var katastrofala. 1835 människor dog som ett resultat av katastrofen 200 000 boskap drunknade 200 000 hektar land översvämmades 3000 hus och 300 jordbruk förstördes 40000 hus och 3 000 jordbruk skadades 72 000 människor evakuerades 91 km vallar skadades kraftigt i Zuid-Holland med hål minst 1 km stora 10 km vallar skadades kraftigt i Nood-Brabant 38 km vallar skadades kraftigt i Zeeland med hål minst 3,5 km stora
3. Deltaverken 3. Deltaverken 3.1 Deltakommissionen Deltakommissionen inrättades tjugo dagar efter Nordsjööversvämningen, den 21:a februari 1953. Denna kommission gav råd om hur man kunde höja säkerheten. Hur säkert området än skulle kunna ha blivit var man tvungna att hålla inloppen Nieuwe Waterweg och Westerschelde öppna utav ekonomisk hänsyn till Rotterdam och Antwerpens hamnar. Deltakommissionen gav till sist fem rådslut den 18:e oktober 1955 vilka resulterade i Deltaplanen. Planen skulle genomföras under 25 år till en uppskattad kostnad av mellan 1,5 till 2 miljarder Nederländska gulden (ungefär 680 till 900 miljoner euro). För att försäkra sig om att bygget av dammarna gjordes med hög kvalitet, stiftades Deltalagen 1959. Dock kunde de olika delarna av Deltaplanen inte slutföras samtidigt. Departementet för vattenvägar och allmänna verk valde därför en logisk ordning: från smått till stort och från simpelt till komplicerat. Departementet för vattenvägar och allmänna verk tog också hänsyn till att skydd från stormfl oder skulle upprättas så snabbt som möjligt. Maeslantkering Hollandse IJssel Kering Haringvlietdam Hartelkering Brouwersdam Oosterschelde Kering Grevelingendam Philipsdam Volkerakdam Veersegatdam Zeelandbrug Zandkreekdam Oesterdam Bathse Spuisluis 5
3. Deltaverken 3.2 Dammarna 3.2.1 Stenkistor Att bygga dammar i ravinerna var extremt problematiskt på grund av vattenflödets höga hastighet. Sanden och stenarna som skulle forma dammen sköljdes bort. Därför var man tvungen att använda sig av en ny teknik: Phoenix enhetsstenkistor. Dessa är prefabricerade ihåliga betonglådor, vilka kunde placeras precis intill varandra i vattenravinen. På det här sättet kunde de grupperas ihop och bilda en damm. Vid transporten till ravinen blockerades stenkistan temporärt med träplankor. Vid ankomsten till dess destination sänktes stenkistorna ner under vattnet och träplankorna togs bort. På det här sättet radades alla stenkistorna upp en i taget bredvid varandra, och blev en del av de permanenta verken. Inledningsvis hade dammen en öppen disposition vilken tillät ebb- och tidvattnet att nästan obehindrat flöda fram och tillbaka genom de ihåliga stenkistorna. När de väl var på plats fylldes stenkistorna med sand och grus. Stenkistorna tätpackades sedan med ännu mer sten och sand och därefter stängdes luckorna. Genom att släppa ner reglarna stängdes sjöarmen på en gång och dammen kunde slutföras. Veersegatdam och delar av Grevelingendam, Volkerakdam och Brouwersdam slutfördes med den här tekniken. 6
3. Deltaverken 3.2.2 Linbana För vissa delar av dammarna visade det sig att stenkistorna inte var den bästa metoden för att stänga ravinen. Därför användes en revolutionerande teknik. Via en linbana dumpades stora betongblock som vardera vägde ungefär 2,5 ton i vattnet. En gondol togs fram som kunde bära 15 ton material. Med hjälp av gripklor kunde betongblocken hängas under kabinen. Efter att ha dumpat de stora betongblocken i havet fylldes dammen upp med sand så att inget vatten kunde fl öda igenom längre. Den här tekniken användes till Grevelingendam, Haringvlietdam och Brouwersdam. skypictures.nl 3.3 Från salt till sött Där havsvattnet först strömmade upp och ner obehindrat var det nu innestängt bakom dammarna. Tidvattnet försvann och saltvattnet blev sött. Detta hade enorma konsekvenser på naturen. Saltvattensfi sk och växter dog och fåglar fl yttade. Vissa delar av landet som konstant hade varit översvämmade var nu torra. Andra delar som normalt torkade ut vid ebb var nu konstant under vatten. 3.4. Oosterscheldedam blir en kering Från början planerade man att fördämma Oosterschelde. Vattnet som redan var bakom dammen kunde sakta omvandlas till sötvatten. På grund av det växte ett motstånd mot detta intrång. Den unika saltvattensmiljön i Oosterschelde skulle bli offer till de extra insatta säkerhetsreglerna. År 1976 kom man på ett alternativ: Oosterscheldedammen skulle bli en barriär vars dörrar endast skulle stängas under extrema väderförhållanden. På det här sättet skulle den unika saltvattensmiljön, mussel- och ostronodlingarna och tidvattnets verkningar vara naturliga även i fortsättningen. Stormfl odsbarriären med en total längd av 3 km skulle komma att bestå av 65 prefabricerade be- 7
3. Deltaverken tongpelare, bland vilka 62 stålluckor skulle installeras. Marken på vilken barriären ursprungligen skulle placeras var för svag. För att stärka marken genomfördes fl era operationer, som exempelvis att grusfyllda syntetiska mattor lades ut vid de områden där barriären skulle stängas. Pelarna var de viktigaste elementen av dammen. Varje pelare är mellan 30,25 och 38,75 meter hög och väger 18000 ton. Utplaceringen av pelarna var ett precisionsarbete och kunde endast genomföras när strömmarna var så små som möjligt, vilket är då tidvattnet vänder. Pelarna höjdes med de delar på vilka portarna sedermera skulle konstrueras. I slutändan blev Oosterscheldekering den största barriären i världen. Kostnaden för en barriär var betydligt högre än för en damm: 2,5 miljarder euros behövdes för att slutföra barriären. Oosterscheldekering fi ck en högtidlig invigning av drottning Beatrix den 4:e oktober 1986. 3.5 A Maeslantkering I början trodde man att Deltaverken var slutförda med färdigställandet av Oosterscheldekering. Dock skulle inte förbättringarna av vallarna längs med Nieuwe Waterweg skydda det omkringliggande området tillräckligt väl, inklusive Rotterdam. Därför organiserade Ministeriet för vattenvägar och allmänna verk en tävling för konstruktionen av en stormfl odsbarriär. Denna barriär skulle placeras i Nieuwe Waterweg. Eftersom detta vattendrag är den huvudsakliga rutten in till Rotterdams hamn kunde barriären inte tillåtas att blockera denna och endast i exceptionella fall skulle barriären kunna stängas. Den vinnande designen bestod av två böjda ståldörrar som skulle vara sänkta under vattnet på en tröskel. Maeslandkering är den enda stormfl odsbarriären i världen med så stora rörliga delar; stormfl odsbarriärdörrarna är båda 240 meter långa. Vid normala väderförhållanden är båda dörrarna helt öppna, undangömda i en hamnanläggning längsmed vattnet. Detta ger skepp tillgång till Rotterdams hamn utan att störas. Vid stormfl oder kommer stomfl odsbarriärdörrarna att stängas. Den runda formen på dörrarna ser till att de kan stå emot vattnets kraft under stormen. Lördagen den 10:e maj 1997 ägde den offi ciella invigningen av stormfl odsbarriären Nieuwe Waterweg vid Hoek van Holland rum. Tack vare denna stormfl odsbarriär skyddas en miljon människor från havet. 3.6 Betydelsen av Deltaverken Genom invigningen av Maeslantkering var Deltaverken till sist fullbordade. Det enorma projektet kom dock att kosta mer än de beräknade 680-900 miljonerna euros. Allt som allt kostade Deltaverken nästan 5 miljarder euros. Förutom minskningen av den totala längden av sjöavledande vallar med 700 km har Deltaverken fl era andra fördelar. Till att börja med så är färskvattentillgången till jordbruket mycket bättre reglerat. Dessutom har den sammanlagda vattenvården inom Deltaområdet förbättrats. Installationen av Deltaverken har varit gynnsam för mobiliteten och de inrikes vattendragen. Slutligen har Deltaverken påverkat framsteg inom fälten ekonomi, rekreation och 8
3. Deltaverken natur. Somliga naturområden blev oersättligt påverkade men på andra platser har naturvärden skapats eller bibehållits. Deltaverken är en global modell för teknologisk utveckling där säkerheten för människor och naturen spelar den centrala rollen. Genom arbetet har Nederländerna vidgat sin syn på säkerhet och vatten. Deltaverken utgör en unik kompromiss mellan säkerhet, ekonomi, rekreation och natur. Det lyckade genomförandet av Deltaverken innebär ändå inte en tillbakagång kring omtanken för vattenvård i Nederländerna. Nederländerna står inför nya utmaningar. Klimatförändringar fordrar en fundamental refl ektion över en permanent beboelig design av Nederländerna för framtida generationer. Dessutom påtvingar land som blir bräckt, landsänkning och krav på vattenkvalitet och ekologi nya behandlingar. För att ansvarsfullt ta hand om dessa utmaningar kommer Nederländerna i framtiden investera i ett hållbart deltasystem, satt mot socialt acceptabla utgifter. 9
4. Ny vattenhantering i Nederländerna 4.Ny vattenhantering i Nederländerna I Nederländerna är hanteringen av vatten en kontinuerlig kamp som har format landets kultur och sättet vilket Nederländarna upplever världen omkring sig. Som ett resultat av detta har Nederländarna vänt hotet av att leva i en komplex deltaregion till en serie av möjligheter, konstant nyskapande för att producera nya lösningar och produkter som bidrar till Nederländsk Deltateknologi. Nederländsk Deltateknologi är den Nederländska integrerade inriktningen som tillåter boende i deltaområden. Vid sidan av de traditionella, kärndisciplinerna vattenhantering och hydraulisk ingenjörskonst, innefattar det många expertisområden såsom spatial planering och ekologi vilka adderar upp till innovativa lösningar. Vår erfarenhet Nederländerna är inte enbart ett platt låglänt land. En avsevärd del av det har återtagits från havet! Om det inte fanns några vallar, dyner eller stormfl odsbarriärer skulle 66 % av landet, inklusive städer som Amsterdam, Haag och Rotterdam regelbundet svämmas över. Dessutom skulle dessa översvämningar förstöra de mest höginkomstbringande områdena, vilka står för 70 % av landets BNP. Nederländerna är även ett land med en hög invånardensitet (465 människor per kvadratkilometer). Detta, kombinerat med en ekonomi som till stor del är relaterar till transport, navigation och hamnar, resulterar i tryck på utrymme och miljö som noggrant måste hanteras. För att göra detta planerar Nederländarna genom att involvera relevanta andelsinnehavare för att formge hållbara ingenjörslösningar och smarta infrastrukturer för komplexa miljöer. Vår utmaning Nederländerna utmanas av två konsekvenser av klimatförändring: höjning av havsytan och förändrade regnmönster. Den sista resulterar i mer frekventa och kraftigare nederbörder, liksom lokala perioder av torka och väta. Liksom många andra deltaregioner är även Nederländerna känsliga för landsjunkning. Dock är inte miljöutmaningar de enda problem som deltaregioner har framför sig. Ett ansenligt tryck utövas även av befolkningstillväxt och det medföljande behovet av plats och resurser såsom dricksvatten. Nederländarna kommer att fortsätta bo i sitt delta under kommande sekler och därmed fortsätta producera innovativa lösningar för att möta deltarelaterade utmaningar. 10
4. Ny vattenhantering i Nederländerna Vår infallsvinkel För att göra det lättare att ta itu med problemen de står inför förlitar sig Nederländerna på en högt utvecklad institutionell miljö och detaljerade planer för hållbar vattenhantering. När man utvecklar lämpliga medel börjar Nederländarna med att försäkra sig om att de fullständigt förstår vattensystemet de har att göra med. Nederländarna är världsledande när det gäller kunskap om hydraulik, landsänkning, saltvattens intrång, och akvatiskekologi. Och de inser vikten av att integrera denna förståelse av naturliga system med försök att ta upp de socioekonomiska aspekterna av system i stor skala (i fl odintagsområden) och i mindre skala (i stadsområden). Vårt agerande Många projekt genomförs just nu i Nederländerna för att trygga mer Rum för vatten. Till exempel var riktlinjen fram till nyligen att höja toppnivån på vallarna för att bevara den nödvändiga nivån av översvämningsskydd. Denna sekellånga doktrin övergavs år 2000 för att ersättas med Rum för fl oden. I den nya doktrinen breddas fl oderna genom att placera vallarna längre från fl oden, eller genom att sänka fl odens förland. Man ser till att inte påverka värdefulla aspekter hos landskap, natur och kulturhistoria. Inriktningen siktar på en balans mellan nuvarande och förutsägbara framtida platsbehov, samtidigt som man håller ett öga öppet för varje möjlighet att förbättra säkerheten så väl som den övergripande landskapsarkitekturen och förbättring av den allmänna miljösituationen. Vår vision För att behandla framtidens utmaningar ansvarsfullt kommer Nederländerna fortsätta med utvecklingen av innovativa planer, produkter och tjänster som gynnar situationen i Nederländerna. Dessa skall även kunna vara till internationell nytta. Vi kommer att påskynda innovationscykeln genom ett bättre samarbete mellan myndigheter, kunskapsinstitutioner, marknadskrafter och sociala organisationer för att sammanföra olika utvärderingsfälts expertis. I detta ögonblick är alla dess intressanta utvecklingsprojekt synliga, som riskbaserade designlösningar, innovativa vall och vallförstärknings- och vallinspektionstekniker, översvämningsvarningssystem, och expertis inom multipel landanvändning. Nederländerna är ett pilotprojekt för innovativa deltalösningar som möjliggör deltaliv. 11
5. Information Information about this initiative Deltawerken Online - International Summaries is an initiative of the Delta Works Online Foundation. It is our aim to translate the summaries into as many languages as possible to enable people to print, share and read information about the Delta Works and water management in the Netherlands in their own language. A team of students and professionals worked in close collaboration with many volunteers to prepare the various translations, create the pdf-documents and integrate the translations into the website. More language versions needed! Translations of the summaries are submitted, corrected and maintained through the use of a Wiki. For the latest developments you can visit our wiki at: http:///wiki/ We encourage each and every person to submit a translation of our text into their own language through the wiki! We will make sure your text is incorporated into the pdfs and website! Donate to, Support and Sponsor Us! This project is made possible thanks to the contribution of our sponsors the Netherlands Water Partnership as well as Waterland.Net. We welcome you to join them and become one of our donors and/or sponsors! Please check the following link to see the different possibilities: http:///support/ Jobs Occasionally we have job opportunities on a paid and voluntary basis. Please have a look at the following website for our most recent listing: http:///jobs Creative Commons - Some Rights Reserved This work is licensed under the Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 3.0 Netherlands License. To view a copy of this license, visit this link or send a letter to Creative Commons, 171 Second Street, Suite 300, San Francisco, California, 94105, USA. Disclaimer Despite all the care devoted to the editing of the text, neither the volunteers, editors nor the Delta Works Online Foundation, can accept any liability for any damage which could arise as a result of any error in this publication. 11