Föreläsning 9: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors
Konsumtionsteori Den keynesianska konsumtionsfunktionen C = C(Y T) Konsumtionen beror på den löpande disponibla inkomsten 0 < MPC < 1 Mer rimligt tro att konsumtionen bestäms genom framåtblickande beslut: Irving Fisher, Milton Friedman, Franco Modigliani och Robert Hall Intertemporala beslut Fishers tvåperiodsmodell
Figure 16.1 The Keynesian Consumption Function Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers
Intertemporal budgetrestriktion Period 1: S = Y 1 - C 1 Period 2: C 2 = (1 + r)s + Y 2 Substitution ger: C 2 = (1 + r)(y 1 - C 1 ) + Y 2 C 1 = 0 C 2 = (1 + r) Y 1 + Y 2 C 2 = 0 C 1 = Y 1 + Y 2 /(1 + r) C 1 = Y 1 och C 2 = Y 2 är alltid möjligt C 1 + C 2 /(1 + r) = Y 1 + Y 2 /(1 + r) 1/(1 + r) är priset på konsumtion i period 2 i termer av minskad konsumtion i period 1. Det är m a o alltid billigare att konsumera i period 2 än i period 1 (dyrare att konsumera i period 1 än i period 2) r = 0 C 1 + C 2 = Y 1 + Y 2 Diskonterat nuvärde av konsumtion = Diskonterat nuvärde av inkomst.
Figure 16.3 The Consumer s Budget Constraint Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers
Figure 16.4 The Consumer s Preferences Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers
Figure 16.5 The Consumer s Optimum Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers
Figure 16.6 An Increase in Income Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers
Figure 16.7 An Increase in the Interest Rate Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers
Förväntade framtida inkomstförändringar påverkar konsumtionen redan nu - norska oljeinkomster - framtida pensioner - förväntade framtida produktivitetsökningar i USA: förklaring till lågt sparande och stora bytesbalansunderskott Consumption smoothing Konsumenter försöker jämna ut konsumtionen över tiden - avtagande marginalnytta av konsumtion - lika konsumtion varje period om subjektiv diskonteringsränta = marknadsränta
Figure 16.8 A Borrowing Constraint Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers
Figure 16.9 The Consumer s Optimum With a Borrowing Constraint Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers
Lånerestriktioner (borrowing constraints) Ca ¼ av hushållen kan väntas vara kreditransonerade Aggregerad MPC blir då ca ¼ En tillfällig inkomstökning med ΔY ger en permanent inkomstökning med rδy för icke-kreditransonerade hushåll. MPC r Om konsumtionen i varje period beror på den förväntade livsinkomsten bör den följa en s k random walk, dvs förändringar i konsumtionen kan inte förutsägas utan äger rum bara om det händer något oväntat (jfr börs- och växelkurser) Robert Hall C t = α 0 + α 1 C t-1 + ε t
Tidsinkonsistenta preferenser Behavioural economics (beteendeekonomi) För lågt sparande pga pull of instant gratification? Fråga 1: 1000 kr idag (A) eller 1100 kr i morgon (B)? Fråga 2: 1000 kr om 100 dagar (A) eller 1100 kr om 101 dagar (B)? Många svarar A på fråga 1 och B på fråga 2. Exempel på tidsinkonsistenta preferenser. Individer följer inte långsiktig plan utan avviker från den.
Franco Modiglianis livscykelhypotes R = Antal återstående år i förvärvsarbete Y = Årsinkomst W = Förmögenhet T = Antal återstående levnadsår C = (W + RY)/T C = W/T + RY/T T = 50, R = 30 C = W/50 + 30/50Y = 0,02W + 0,6Y MPC W = 0,02 MPC Y = 0,6 T = 21, R = 1 C = W/21 + 1/21Y 0,05W + 0,05Y
Figure 16.10 The Life-Cycle Consumption Function Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers
Figure 16.11 How Changes in Wealth Shift the Consumption Function Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers
Figure 16.12 Consumption, Income, and Wealth Over the Life Cycle Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers
Variationer i tillgångspriserna (aktier, fastigheter) spelar numera stor roll för konsumtionsutvecklingen Risker för boom-bust cycles hastiga asset price reversals förstärker konjunkturvariationerna - fastighetsprisbubbla i Sverige, Finland, Storbritannien under 80-talet, asset price deflation i början av 90-talet - liknande utveckling i Japan under 80-talet, sedan långvarig depression - börsuppgången under 90-talet, sedan nedgång - fastighetspriserna nu? (Irland, Spanien, Nederländerna, Storbritannien, Sverige, USA?) Problem för centralbankerna: Ska de bara ha inflationsmål för KPI eller ska de aktivt också försöka motverka stora variationer i tillgångspriserna? - kan centralbanken identifiera fastighetsprisbubblor bättre än andra? - Riksbanken har haft oklar strategi. - ECB använder penningmängdsutvecklingen som indikator på risken för tillgångsprisbubblor.
Fig. 2.1 Real house prices 200 180 Index, 2000=100 Spain 200 180 160 140 Ireland Italy 160 140 120 120 100 Euro area 100 80 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 80 Source: OECD (2006). EEAG Report 2007
Fig. 1.13 12 The monetary situation in the euro area Changes in M3 money supply 1) % % 12 10 Over previous month 2) 10 8 8 6 6 4 2 Over previous year ECB reference value 4 2 0 14 12 10 8 6 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Credit growth 3) % % Lending for house purchase 0 14 12 10 8 6 4 2 Consumer credit Corporate credit 4 2 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1) M3=Currency in circulation, overnight deposits, deposits with agreed maturity up to two years; index, seasonally adjusted, 3-month moving average in % (centred).- 2) Extrapolated to annual rates. 3) Changes over previous quarter; corporate credit = credit to nonfinancial corporations; Lending to house purchase = credit to private households and NPISH. Sources: European Central Bank; Ifo Institute calculations. 0 EEAG Report 2007
Pensionssystemet och sparandet Fördelningssystem varje generation betalar för den föregående Premiereservssystem varje generation sparar till sin egen pension och sparandet blir därför högre När man inför ett fördelningssystem blir första generationen vinnare (slipper betala för generationen innan): vårt ATPsystem Ersätter man ett fördelningssystem med ett premiereservsystem får sista generationen i fördelningssystemet betala två gånger (föregående generations pensioner plus sina egna) Det svenska pensionssystemet: kombination av fördelningssystem (med raka rör mellan intjänande och pensioner) och premiereservsystem (till liten del) Fördelningssystemet i Sverige är baserat på defined contributions och inte på defined benefits - förmånerna anpassas till inbetalda avgifter - förmånerna är indexerade till löneutvecklingen per sysselsatt - automatisk broms anpassar förmånerna om systemets finansiella stabilitet hotas Andra länder behöver också reformera sina pensionssystem på liknande sätt som Sverige - högre pensionsavgifter
- lägre pensioner (Finland: indexering till genomsnittlig livslängd) - högre pensionsålder (Danmark: indexering till genomsnittlig livslängd) - partiell övergång till premiereservsystem
The effects of ageing on per capita output Dependency ratio Participatio n rate Constant participation Gains in per capita output Increasing participation If no ageing 2004 2050 Austria 0.24 0.55 80.00 1.44 1.44 2.44 Belgium 0.27 0.47 67.00 1.77 2.11 2.44 Denmark 0.23 0.42 81.00 1.84 1.81 2.44 Finland 0.23 0.46 74.00 1.71 1.85 2.44 France 0.25 0.46 70.00 1.76 2.01 2.44 Germany 0.27 0.49 76.00 1.70 1.79 2.44 Greece 0.28 0.62 66.00 1.29 1.56 2.44 Ireland 0.17 0.41 70.00 1.73 1.98 2.44 Italy 0.29 0.65 63.00 1.20 1.53 2.44 Luxembourg 0.21 0.35 67.00 2.01 2.40 2.44 Netherlands 0.21 0.42 70.00 1.79 2.05 2.44 Portugal 0.24 0.53 76.00 1.51 1.59 2.44 Spain 0.25 0.68 71.00 1.04 1.17 2.44 Sweden 0.27 0.47 76.00 1.77 1.86 2.44 UK 0.24 0.38 76.00 1.99 2.09 2.44 EU 15-Average 0.24 0.49 72.20 1.64 1.82 2.44
Cyprus 0.18 0.39 NA 2.26-3.04 Czech Republic 0.2 0.59 NA 1.56-3.04 Estonia 0.24 0.57 NA 1.72-3.04 Hungary 0.22 0.5 NA 1.95-3.04 Latria 0.24 0.56 NA 1.76-3.04 Lithuania 0.22 0.43 NA 2.22-3.04 Malta 0.19 0.46 NA 2.03-3.04 Poland 0.18 0.5 NA 1.85-3.04 Slovakia 0.16 0.47 NA 1.92-3.04 Slovenia 0.21 0.64 NA 1.38-3.04 Average 0.21 0.51 NA 1.86-3.04 - Japan 0.29 0.72 78.00 0.96 0.99 2.44 US 0.18 0.32 85.00 2.02 2.16 2.44 Note: NA: not available Source: EEAG.