Föreläsning 9: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

Relevanta dokument
Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Konsumentprisets fördelning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Allmän makroekonomisk bedömning

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Vart är konjunkturen på väg?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

EPORT ON THE UROPEAN ECONOMY 2007 EEAG EUROPEAN ECONOMIC ADVISORY GROUP AT

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Tillväxt genom mer arbete

De nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

Åsa Löfström docent em.

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Vad handlar eurokrisen om?

Effektivitet och produktivitet i Europas cancervård

Föreläsning 7: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

Energi- och klimatpolitiken i EU

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Finanspolitiska rådets rapport Södertörns högskola 16 oktober 2013

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015

Eurokrisen Del 2. Lars Calmfors ABG Sundal Collier 19 juni 2012

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

EUROPEAN ECONOMY 2006

Globala Arbetskraftskostnader

Slakten av svin ökade under januari september Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

Överlever euron? Lars Calmfors SNS, Kalmar 20 april 2012

Slakten av svin ökade under januari juli Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Slakten av nötkreatur minskade under januari - oktober 2007

SVCA:s årsrapport 2013

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Vart tar eurokrisen vägen? Lars Calmfors Seminarium UD 14 juni 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Slakten av nötkreatur minskade under januari mars Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton)

Föreläsning 8: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

Slakten av svin ökade under januari maj Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Börstrender, räntor och konjunktur

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Slakten av svin ökade under januari februari Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure 1. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte

Börstrender, konjunktur och räntor

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Bioenergiklustret i Västnyland

Kreditrestriktioners effekter för förstagångsköpare. Simulering av effekter av alternativa kreditbegränsningar för unga Oktober 2018

Ditt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Den nuvarande finanspolitiska situationen Oklart vad som gäller Flera EMU-länder ligger över eller vid 3-%-gränsen - Tyskland och Frankrike -

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT Kommentarer Peter Englund

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Möjligheter och framtidsutmaningar

Anmälan till Finansinspektionen om tillämpning av undantag från flaggningsskyldigheten

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Bilaga till

Att lära av Pisa-undersökningen

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE

112: det gemensamma europeiska larmnumret måste bli flerspråkigt

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987


Transkript:

Föreläsning 9: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors

Konsumtionsteori Den keynesianska konsumtionsfunktionen C = C(Y T) Konsumtionen beror på den löpande disponibla inkomsten 0 < MPC < 1 Mer rimligt tro att konsumtionen bestäms genom framåtblickande beslut: Irving Fisher, Milton Friedman, Franco Modigliani och Robert Hall Intertemporala beslut Fishers tvåperiodsmodell

Figure 16.1 The Keynesian Consumption Function Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers

Intertemporal budgetrestriktion Period 1: S = Y 1 - C 1 Period 2: C 2 = (1 + r)s + Y 2 Substitution ger: C 2 = (1 + r)(y 1 - C 1 ) + Y 2 C 1 = 0 C 2 = (1 + r) Y 1 + Y 2 C 2 = 0 C 1 = Y 1 + Y 2 /(1 + r) C 1 = Y 1 och C 2 = Y 2 är alltid möjligt C 1 + C 2 /(1 + r) = Y 1 + Y 2 /(1 + r) 1/(1 + r) är priset på konsumtion i period 2 i termer av minskad konsumtion i period 1. Det är m a o alltid billigare att konsumera i period 2 än i period 1 (dyrare att konsumera i period 1 än i period 2) r = 0 C 1 + C 2 = Y 1 + Y 2 Diskonterat nuvärde av konsumtion = Diskonterat nuvärde av inkomst.

Figure 16.3 The Consumer s Budget Constraint Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers

Figure 16.4 The Consumer s Preferences Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers

Figure 16.5 The Consumer s Optimum Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers

Figure 16.6 An Increase in Income Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers

Figure 16.7 An Increase in the Interest Rate Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers

Förväntade framtida inkomstförändringar påverkar konsumtionen redan nu - norska oljeinkomster - framtida pensioner - förväntade framtida produktivitetsökningar i USA: förklaring till lågt sparande och stora bytesbalansunderskott Consumption smoothing Konsumenter försöker jämna ut konsumtionen över tiden - avtagande marginalnytta av konsumtion - lika konsumtion varje period om subjektiv diskonteringsränta = marknadsränta

Figure 16.8 A Borrowing Constraint Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers

Figure 16.9 The Consumer s Optimum With a Borrowing Constraint Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers

Lånerestriktioner (borrowing constraints) Ca ¼ av hushållen kan väntas vara kreditransonerade Aggregerad MPC blir då ca ¼ En tillfällig inkomstökning med ΔY ger en permanent inkomstökning med rδy för icke-kreditransonerade hushåll. MPC r Om konsumtionen i varje period beror på den förväntade livsinkomsten bör den följa en s k random walk, dvs förändringar i konsumtionen kan inte förutsägas utan äger rum bara om det händer något oväntat (jfr börs- och växelkurser) Robert Hall C t = α 0 + α 1 C t-1 + ε t

Tidsinkonsistenta preferenser Behavioural economics (beteendeekonomi) För lågt sparande pga pull of instant gratification? Fråga 1: 1000 kr idag (A) eller 1100 kr i morgon (B)? Fråga 2: 1000 kr om 100 dagar (A) eller 1100 kr om 101 dagar (B)? Många svarar A på fråga 1 och B på fråga 2. Exempel på tidsinkonsistenta preferenser. Individer följer inte långsiktig plan utan avviker från den.

Franco Modiglianis livscykelhypotes R = Antal återstående år i förvärvsarbete Y = Årsinkomst W = Förmögenhet T = Antal återstående levnadsår C = (W + RY)/T C = W/T + RY/T T = 50, R = 30 C = W/50 + 30/50Y = 0,02W + 0,6Y MPC W = 0,02 MPC Y = 0,6 T = 21, R = 1 C = W/21 + 1/21Y 0,05W + 0,05Y

Figure 16.10 The Life-Cycle Consumption Function Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers

Figure 16.11 How Changes in Wealth Shift the Consumption Function Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers

Figure 16.12 Consumption, Income, and Wealth Over the Life Cycle Mankiw: Macroeconomics, Sixth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers

Variationer i tillgångspriserna (aktier, fastigheter) spelar numera stor roll för konsumtionsutvecklingen Risker för boom-bust cycles hastiga asset price reversals förstärker konjunkturvariationerna - fastighetsprisbubbla i Sverige, Finland, Storbritannien under 80-talet, asset price deflation i början av 90-talet - liknande utveckling i Japan under 80-talet, sedan långvarig depression - börsuppgången under 90-talet, sedan nedgång - fastighetspriserna nu? (Irland, Spanien, Nederländerna, Storbritannien, Sverige, USA?) Problem för centralbankerna: Ska de bara ha inflationsmål för KPI eller ska de aktivt också försöka motverka stora variationer i tillgångspriserna? - kan centralbanken identifiera fastighetsprisbubblor bättre än andra? - Riksbanken har haft oklar strategi. - ECB använder penningmängdsutvecklingen som indikator på risken för tillgångsprisbubblor.

Fig. 2.1 Real house prices 200 180 Index, 2000=100 Spain 200 180 160 140 Ireland Italy 160 140 120 120 100 Euro area 100 80 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 80 Source: OECD (2006). EEAG Report 2007

Fig. 1.13 12 The monetary situation in the euro area Changes in M3 money supply 1) % % 12 10 Over previous month 2) 10 8 8 6 6 4 2 Over previous year ECB reference value 4 2 0 14 12 10 8 6 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Credit growth 3) % % Lending for house purchase 0 14 12 10 8 6 4 2 Consumer credit Corporate credit 4 2 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1) M3=Currency in circulation, overnight deposits, deposits with agreed maturity up to two years; index, seasonally adjusted, 3-month moving average in % (centred).- 2) Extrapolated to annual rates. 3) Changes over previous quarter; corporate credit = credit to nonfinancial corporations; Lending to house purchase = credit to private households and NPISH. Sources: European Central Bank; Ifo Institute calculations. 0 EEAG Report 2007

Pensionssystemet och sparandet Fördelningssystem varje generation betalar för den föregående Premiereservssystem varje generation sparar till sin egen pension och sparandet blir därför högre När man inför ett fördelningssystem blir första generationen vinnare (slipper betala för generationen innan): vårt ATPsystem Ersätter man ett fördelningssystem med ett premiereservsystem får sista generationen i fördelningssystemet betala två gånger (föregående generations pensioner plus sina egna) Det svenska pensionssystemet: kombination av fördelningssystem (med raka rör mellan intjänande och pensioner) och premiereservsystem (till liten del) Fördelningssystemet i Sverige är baserat på defined contributions och inte på defined benefits - förmånerna anpassas till inbetalda avgifter - förmånerna är indexerade till löneutvecklingen per sysselsatt - automatisk broms anpassar förmånerna om systemets finansiella stabilitet hotas Andra länder behöver också reformera sina pensionssystem på liknande sätt som Sverige - högre pensionsavgifter

- lägre pensioner (Finland: indexering till genomsnittlig livslängd) - högre pensionsålder (Danmark: indexering till genomsnittlig livslängd) - partiell övergång till premiereservsystem

The effects of ageing on per capita output Dependency ratio Participatio n rate Constant participation Gains in per capita output Increasing participation If no ageing 2004 2050 Austria 0.24 0.55 80.00 1.44 1.44 2.44 Belgium 0.27 0.47 67.00 1.77 2.11 2.44 Denmark 0.23 0.42 81.00 1.84 1.81 2.44 Finland 0.23 0.46 74.00 1.71 1.85 2.44 France 0.25 0.46 70.00 1.76 2.01 2.44 Germany 0.27 0.49 76.00 1.70 1.79 2.44 Greece 0.28 0.62 66.00 1.29 1.56 2.44 Ireland 0.17 0.41 70.00 1.73 1.98 2.44 Italy 0.29 0.65 63.00 1.20 1.53 2.44 Luxembourg 0.21 0.35 67.00 2.01 2.40 2.44 Netherlands 0.21 0.42 70.00 1.79 2.05 2.44 Portugal 0.24 0.53 76.00 1.51 1.59 2.44 Spain 0.25 0.68 71.00 1.04 1.17 2.44 Sweden 0.27 0.47 76.00 1.77 1.86 2.44 UK 0.24 0.38 76.00 1.99 2.09 2.44 EU 15-Average 0.24 0.49 72.20 1.64 1.82 2.44

Cyprus 0.18 0.39 NA 2.26-3.04 Czech Republic 0.2 0.59 NA 1.56-3.04 Estonia 0.24 0.57 NA 1.72-3.04 Hungary 0.22 0.5 NA 1.95-3.04 Latria 0.24 0.56 NA 1.76-3.04 Lithuania 0.22 0.43 NA 2.22-3.04 Malta 0.19 0.46 NA 2.03-3.04 Poland 0.18 0.5 NA 1.85-3.04 Slovakia 0.16 0.47 NA 1.92-3.04 Slovenia 0.21 0.64 NA 1.38-3.04 Average 0.21 0.51 NA 1.86-3.04 - Japan 0.29 0.72 78.00 0.96 0.99 2.44 US 0.18 0.32 85.00 2.02 2.16 2.44 Note: NA: not available Source: EEAG.