Justering av tillståndsbestämmelserna i Korsnäs avloppsreningsverks miljötillstånd,

Beslut Västra och Inre Finland Nr 121/2011/1 Dnr LSSAVI/230/04.08/2010 Givet efter anslag 11.10.2011 ÄRENDE Justering av tillståndsbestämmelserna i Korsnäs avloppsreningsverks miljötillstånd, Korsnäs TILLSTÅNDSSÖKANDE Korsnäs kommun ANLÄGGNINGEN OCH DESS PLACERING Verksamheten vid Korsnäs avloppsreningsverk beläget öster om Korsnäs kyrkby på den av Korsnäs kommun ägda fastigheten Reningsverk 280-404-46-0 i Korsnäs by i Korsnäs kommun. Det renade avloppsvattnet avleds från reningsverket till Innerfjärdsdiket, som rinner förbi reningsverket. ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Sökanden har 28.12.2006 anhängiggjort sin ansökan vid Västra Finlands miljöcentral och senare kompletterat denna. ANTECKNING De regionala miljöcentralerna och miljötillståndsverken har upphört 31.12.2009. Enligt 4 i lagen om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform (903/2009) förflyttas de ärenden som är anhängiggjorda vid miljötillståndsverken och de regionala miljöcentralerna, vilka enligt lagen om regionförvaltningsverken (896/2009) hör till regionförvaltningsverken, 1.1.2010 till motsvarande regionalt behörigt regionförvaltningsverk. Handläggningen av ärendet har förflyttats till regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND tfn +358 20 636 1060 Huvudverksamhetsstället fax +358 6 317 4817 i Vasa registratur.vastra@rfv.fi Wolffskavägen 35 www.rfv.fi PB 200, 65101 Vasa

GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND OCH TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET 28 1 mom. miljöskyddslagen 1 1 mom. 13 c) punkten och 5 1 mom. 13 a) punkten miljöskyddsförordningen Tillståndsmyndigheten är regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 2 VERKSAMHETENS IKRAFTVARANDE TILLSTÅND Västra Finlands miljöcentral har med sitt beslut diarienr 0800Y0342-121 givet 16.10.2000 beviljat Korsnäs kommun miljötillstånd att avleda det renade avloppsvattnet från kommunens avloppsreningsverk i Innerfjärdsdiket som mynnar ut i Korsungfjärden i Korsnäs kommun. Enligt tillståndsbestämmelse 1) i beslutet skall avloppsvattnet behandlas så att haltema i det avloppsvatten sam leds ut i diket, beräknade som halvårsmedelvärde, är högst följande och reduktionen minst följande: BSF 7-ATU 15 mg O 2 /l 90 % fr.o.m. 1.7.2002 Tot.P 0,8 mg/l 90 % fr.o.m. 1.7.2002 NH 4 -N målvarde 8 mg/i 80 % fr.o.m. 1.7.2002 COD cr 125 mg O 2 /l 75 % fr.o.m. 1.1.2006 Fast substans 35 mg/l 90 % fr.o.m. 1.1.2006 Beträffande fasta substanser är parametrarna alternativa, vilket betyder att det är tillräckligt om det ena villkoret uppfylls. OMRÅDETS PLANLÄGGNING Reningsverket och utloppsröret ligger utanför planlagt område. Områdena direkt väster om reningsverket är däremot planlagda. I närheten finns kvartersområde för industri- och lagerbyggnader (T), kvartersområde för industribyggnader där miljön ställer särskilda krav på verksamhetens art (TY), kvartersområde för lagerbyggnader (TV), område för närrekreation (VL), jord- och skogsbruksområde (M), kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (AL), kvartersområde för lantbrukslägenheters driftscentrum (AM), kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus (AR), kvartersområde för fristående småhus (AO), kvartersområde för undervisningsbyggnader (YO) och park (VP). VERKSAMHETENS PLACERING OCH DESS OMGIVNING Avloppsreningsverket är beläget på ett industriområde öster om Korsnäskyrkby. De närmaste bostadshusen finns cirka 350 m från avloppsreningsverket.

Intill Innerfjärdsdiket eller Korsungfjärden finns inga naturskyddsområden eller områden som hör till nätverket Natura 2000. Ett litet område (5 ha) i Västanlid är enligt regionplanen reserverat som rekreationsområde (Vl-1, nr 44604). Korsnäs kommuns reningsverk ligger inte på ett grundvattenområde och inom reningsverkets influensområde finns inga vattentag. 3 AVLOPPSVATTNETS UTSLÄPPSOMRÅDE Beskrivning av vattendraget och vattenkvaliteten Det avloppsvatten som behandlas i reningsverket leds ut i Innerfjärdsdiket, som rinner förbi reningsverket. Innerfjärdsdikets totallängd är ca 7 km och det rinner i sin helhet inom Korsnäs kommuns område. Innerfjärdsdiket rinner ut i havet i Korsungfjärden ca 1,5 km norr om platsen där kommunens avloppsvatten avleds. Det finns inga officiella mätresultat av vattenföringar på Innerfjärdsdikets område. Vid observationsstationerna för de obligatoriska kontrollerna har vattenföringen bedömts till under 10 l/s vid lågvattenföring och cirka 50 l/s vid medelvattenföring. Vattnet i Innerfjärdsdiket är åtminstone tidvis mörkt och mycket näringsrikt. Liksom i andra strömmande vatten uppvisar vattenkvaliteten mycket stora variationer. Ovanför utsläppsplatsen var variationen för de totala fosforhalterna under perioden 2001 2005 92 600 µg/l och variationen för de totala kvävehalterna 1 600 5 100 µg/l. Syretillståndet i bäcken har också tidvis varit dåligt med en mättnadsgrad på under 40 %. Vattnets hygieniska kvalitet varierar oregelbundet från bra till dålig. Antalet värmebeständiga kolibakteriekolonier under åren 2001 2005 ovanför utloppsplatsen var 20 1 500 st/100 ml. Från Korsungfjärden finns inga kontrollresultat Belastning Till Innerfjärdsdiket avleds förutom det behandlade avloppsvattnet från Korsnäs kommun också det behandlade avloppsvattnet från Korsnäs Frys Ab:s foderkök som finns vid bäckens nedre lopp. Punktbelastningen var år 2005 av följande storlek: BSF 7-ATU tot.p tot.n kg/a kg/a kg/a Korsnäs Frys Ab 183 73 292 Korsnäs kommun, avl.r.v. 402 102 2 630 Bäcken belastas förutom av punkbelastningen också av mycket kraftig diffus belastning. Innerfjärdsdikets avrinningsområde (83.044) är vid bäckens mynning 12,21 km 2 och består till största delen av åkrar (14,5 %), skog, myrmark samt glesbygd. Den fosformängd som årligen urlakas på Innerfjärdsdikets avrinningsområde är uppskattningsvis 364 kg P/a och motsva-

rande kvävemängd 4 945 kg N/a. Förutom urlakningen från åkrar och skogar belastas bäcken också av glesbebyggelse, flera pälsfarmer samt växthus. 4 Fiskbestånd Det finns inga uppgifter om fiskbeståndet i Innerfjärdsdiket. Det är sannolikt att bäcken inte har något permanent fiskbestånd. I bäckens nedre lopp har dock tidvis påträffats storspigg, som kommit från havet, och enligt förfrågningar på området försöker abborre, gädda samt mört under lektiden ta sig upp i bäcken. Användningen av området Fiskbeståndet i Korsungfjärden är mångsidigare. Enligt provfiske som utförts påträffas i området åtminstone följande fiskarter: abborre, gädda, mört, braxen, id, löja, ruda, gärs, strömming och nors. Längre ut till havs förekommer också bl.a. sik och lax. De viktigaste fiskarterna som fångas i Korsungfjärden har varit abborre, gädda, sik och mört. Korsungfjärden är viktig också som reproduktionsområde för fiskar. Det är känt att åtminstone abborre, nors, löja, mört, id och gädda har lekplatser där, i norra delen också sik. Abborre, mört och gädda går också upp i bäckarna i området for att leka. Innerfjärdsdiket används inte för rekreation. Vid Korsungfjärden finns många sommarstugor, av vilka en del ligger nära Innerfjärdsdikets mynning. Närmaste allmänna badstränder finns i Vägvik i Molpe samt väster om Korsnäs. Vid Korsungfjärden finns en fiskehamn. De båtar som rör sig på fjärden är huvudsakligen ganska små nöjes- och fiskebåtar. Innerfjärdsdiket och Korsungfjärden hör till Korsnäs-Malax fiskeområde. På området finns tre fiskesammanslutningar: Korsnäs fiskelag, Korsnäs fiskargille och Molpe fiskelag/molpe fiskargille. På grund av obetydligt fiskbestånd saknar Innerfjärdsdiket fiskeriekonomisk betydelse. I Korsungfjärden är fiskeförhållandena bättre och där (rekreations)fiskar cirka 30 matlag. De mest använda fiskeredskapen är nät. Rekreationsfiskarnas viktigaste fångstarter har varit abborre, mört, gädda och sik. Yrkesfiske sker längre ut på öppna havet, där viktigare fiskeområden finns. De ekonomiskt viktigaste fiskarterna för de yrkes- och binäringsfiskare som fiskar där är strömming, sik och lax. VERKSAMHETEN VID ANLÄGGNINGEN Avloppsvattnet som behandlas vid reningsverket och avloppsnätet Enligt miljöförvaltningens Velvet-register leddes i slutet av år 2009 avloppsvattnet från 558 invånare i Korsnäs kommun till kommunens avloppsreningsverk. Den största industrianläggningen som är ansluten till avloppet

är metallföretaget Oy Profiweld Ab, vars avloppsvattenmängd är 351 m 3 /a. Avloppsnätets totala omfattning var 34,44 km och det är i sin helhet byggt av plast. Den totala avloppsvattenmängd som leds till reningsverket har under åren 2002 2005 utvecklats på följande sätt: m 3 /a m 3 /d % av dimensionerat flöde 2002 29 398 81 30 2003 32 645 89 33 2004 39 384 108 40 2005 59 481 163 60 Antalet invånare som är anslutna till avloppsnätet samt den mängd avloppsvatten sam leds till reningsverket väntas utvecklas enligt följande: År 2020 År 2030 Antal invånare anslutna till avl.nätet 860 960 Avloppsvattenmängd m 3 /a 86 320 100 740 Avloppsvattenmängd m 3 /d 236 276 Enligt uppskattningen kommer reningsverkets dimensionerande värden att överskridas först på 2030-talet. På kommunens område väntas inte någon ny produktionsverksamhet med stor vattenförbrukning inom de närmaste åren. Ifall nya industrianläggningar ansluts till avloppsnätet, kommer kommunen att kräva effektiv förbehandling innan avloppsvattnet avleds till reningsverket. Enligt den obligatoriska kontrollen för reningsverket har den inkommande belastningen i reningsverket under åren 2002 2009 varit följande: 5 År Flöde m 3 /a BSF 7ATU kg/a Tot-P kg/a Tot-N kg/a SS kg/a 2009 54 500 11 400 440 3 610 10 300 2008 61 100 19 400 620 3 580 14 400 2007 60 900 13 000 470 4 050 14 300 2006 61 000 10 100 470 3 180 27 100 2005 59 500 11 200 470 2 850 10 800 2004 39 400 7 990 280 2 080 6 460 2003 32 700 10 600 290 2 340 8 100 2002 29 400 5 880 230 1 530 6 240

6 Reningsverkets processer och dimensionering Den inkommande belastningen omräknat i personekvivalenttal (1 personekvivalenttal = 70 g BSF 7 /d) har varit 230 760 personekvivalenter i genomsnitt på årsnivå och i genomsnitt ca 438 personekvivalenter räknat på hela åttaårsperioden. År 2010 var det största personekvivalenttalet 771 uträknat enligt statsrådets förordning 888/2006. Korsnäs avloppsreningsverk är byggt år 2002. Till sin typ är reningsverket en biologisk-kemikalisk aktivslamanläggning, där fosforreduktionen effektiveras med simultanfällning med ferrosulfat. Reningsverket har följande dimensionering: Personekvivalent 950 Q med 270 m 3 /d q Dim 21 m 3 /h BSF 7-ATU 67 kg/d Tot.P 2,4 kg/d Tot.N 15 kg/d Fast substans 86 kg/d Avluftning V 220 m 3 Volymbelastning 0,3 kgbsf 7 / m 3 *d Slamhalt 4 kg MLSS/m 3 Slambelastning 0,075 kg BSF 7 /kg MLSS d Sedimentering A 23 m 2 Ytbelastning 0,9 m/h Överfallsflöde 0,7m 3 /mh Slambehandling Torvabassänger 3*300 m 2 Behandlingen av avloppsvattnet är följande i flödesriktningen: inströmningsavlopp sikttrumma luftningsbassäng (220 m 3 ) sedimenteringsbassäng (23 m 2 ) flödesmätning utloppsrör i diket. Fosforreduktionen effektiveras genom att ferrosulfat doseras i början av luftningsbassängen. Utloppsröret Energi Utloppsröret, genom vilket det renade avloppsvattnet avleds till Innerfjärdsdiket, är i sin helhet beläget på den av sökanden ägda fastigheten Reningsverk 280-404-46-0. År 2005 var reningsverkets elförbrukning 137 789 kwh/a, dvs. i genomsnitt 2,3 kwh per behandlad kubikmeter avloppsvatten.

7 Kemikalier Som fällningskemikalie för fosfor används ferrosulfat. Under åren 2002 2005 har förbrukningen varit 5 074 12 561 kg/år. Fällningskemikalien lagras i en ferrosulfatbassäng vid reningsverket. Kalk har använts vid reningsverket 3 800 5 960 kg/år. Dessutom används polymer (ca 40 kg/år) för att förbättra funktionen vid sedimenteringen. Vid reningsverket används också små mängder olja för pumpar och växlar. Någon lagring av olja och bränsle behövs dock inte på området. Den använda oljan (ca 1,4 l/år) förs till kommunens mottagningsplats for problemavfall. RENINGSVERKETS UTSLÄPP Utsläppen i diket Resultaten av avloppsvattenbehandlingen (reduktionsprocent) och belastningen (mängden utsläpp) som letts ut i vattendraget har under åren 2002 2009 visat följande årsmedelvärden: År BSF 7ATU effekt % kg/d COD Cr effekt% kg/d Tot-P effekt % kg/d NH 4-N effekt % kg/d Fasta substanser effekt % kg/d 2009 94 1,95 87 9,10 77 0,27 99 0,10 93 2,10 2008 99 0,82 91 8,48 97 0,05 91 0,90 97 1,30 2007 97 1,14 91 8,23 97 0,05 96 0,08 96 1,40 2006 97 0,95 85 10,9 90 0,12 84 1,39 92 2,48 2005 96 1,11 84 10,2 78 0,28 99 0,01 85 4,63 2004 98 0,56 89 5,74 94 0,05 93 0,42 90 1,73 2003 96 1,17 86 6,53 85 0,12 63 2,35 88 2,59 2002 94 0,99 81 6,27 90 0,06 41 2,45 94 0,99 Reningsverkets behandlingsresultat (halt och reduktionsprocent) uträknat som årsmedelvärden var under åren 2007 2009 följande: BSF 7ATU mg/l % COD Cr mg/l % Tot.P mg/l % SS mg/l % NH 4 N mg/l % Tillståndsvillkor 15 90 125 75 0,8 90 35 90 8 80 2009 13 94 61 87 1,8 77 14 93 0,7 99 2008 5 99 51 91 0,3 97 8 97 5 91 2007 7 97 49 91 0,3 97 8 96 0,5 96

År 2010 har värdena för det utgående avloppsvattnet varit följande: BSF 7ATU -värdet har varit 3 6 mg O 2 /l, reduktionen 97 99 %; COD Cr 30 49 mg O 2 /l, reduktionen 91 96 %; Tot-P 0,1 1,8 mg/l, reduktionen 67 99 %; fasta substanser 2 6 mg/l, reduktionen 98 99 % och NH 4 -N <0,1 11 mg/l, reduktionen 82 99 %. Enligt utredningen från kommunen beror det dåliga fosforresultatet i mars (1,8 mg/l) på att fällningskemikalien doserats i för liten mängd. 8 Andra utsläpp Reningsverket orsakar inga utsläpp i luften eller marken och ger inte upphov till luktolägenheter, buller eller vibrationer i omgivningen. Slam från avloppsvattnet Det slam som uppkommer vid reningsverket avlägsnas ur luftningsbassängen och leds till en slamförtjockningsanläggning som är utrustad med en blandningsmaskin. Det vatten som slammet innehåller filtreras genom ett torvskikt samt genom ett sandskikt som finns på bottnen innan det återförs till processen. Det förtjockade slammet torkas på reningsverkets tomt på slamtorkbädd med torv. Det finns tre slamtorkbäddar och deras sammanlagda areal är 900 m 2. Rejektvattnet som bildas på slamtorkbäddarna leds till början av reningsverket. I reningsverket behandlas årligen 150 400 m 3 slam. Enligt den årliga rapporteringen har man år 2007 avlägsnat 180 m 3 torkat slam från slamtorkbäddarna. Slammet har komposterats. Enligt undersökningsresultat lämpar sig slammet i stabiliserad form för användning i jordbruksändamål. Annat avfall Det avfall som bildas vid filtreringen av avloppsvatten har årligen levererats till en avfallshanteringsanläggning. Mängden är 13 14 m 3 /år. VERKSAMHETENS VERKNINGAR PÅ MILJÖN Vattenföring Vattenkvalitet Avledningen av avloppsvattnet påverkar inte nämnvärt vattenföringen i Innerfjärdsdiket. Vid uppskattad medelvattenföring (50 l/s) utgör den avledda genomsnittliga avloppsvattenmängden (113 m 3 /d) 2 3 % och vid lågvattenföring (10 l/s) ca 10 % av dikets flöde. Enligt kontrollresultaten från den obligatoriska vattendragskontrollen åren 2006 2008 steg vattnets totala fosforhalt vid de flesta kontrolltillfällena vid observationsstationen nedanom reningsverket jämfört med ovanom reningsverket. Till största delen var haltökningen dock relativt obetydlig. Fosforhalterna i Innerfjärdsdiket var redan ovanför reningsverket på hypertrof nivå och den tidvis uppkomna haltökningen till följd av reningsverkets verksamhet försämrar inte mera nämnvärt vattenkvaliteten. Vattnets totala kvävehalt steg betydligt mera än fosforhalten och varierade också kraftigt. Även haltema av ammoniumkväve steg vid de flesta provtillfällen och varierade kraftigt. I vattnets syrehalt observerades knappast någon förändring mellan observationsstationerna ovanför respektive nedanför reningsverket.

Fiskbestånd och andra organismer Användningen av området Teoretiskt sett är reningsverkets inverkan på näringsämneshalterna i Innerfjärdsdiket ganska stor på grund av den ringa vattenmängden i bäcken. Från Korsungfjärden finns inga kontrollresultat. Det är dock uppenbart att eftersom den totala belastningen från reningsverket ar relativt liten, blir dess inverkan i Korsungfjärden också obetydlig. Inga märkbara förändringar i belastningen från avloppsreningsverket väntas under de närmaste åren. Det innebär att avloppsreningsverkets belastning på vattendraget torde förbli ungefär oförändrad. På grund av att lnnerfjärdsdiket har mycket ringa fiskeriekonomisk betydelse påverkar avloppsreningsverket inte fiskbeståndet i bäcken. Konsekvenserna av det behandlade avloppsvattnet för fiskbeståndet i Korsungfjärden är inte heller påtagliga. Eftersom inga märkbara förändringar i belastningen väntas inom de närmaste åren, kommer troligen inte några olägenheter för fiskbeståndet att förekomma. Avloppsvattnet orsakar inte heller några kännbara olägenheter för andra organismer. Vattnets hygieniska tillstånd i Innerfjärdsdiket har tidvis varit dåligt redan ovanför utsläppsplatsen. Avloppsvattnet från reningsverket har ytterligare höjt mängden indikatorbakterier i bäcken. Innerfjärdsdiket används dock inte för simning eller annan rekreation. Därmed påverkar reningsverket inte annan användning av bäcken. Eftersom kontrollresultat saknas är det inte möjligt att säga om avloppsvattnet påverkar vattnets hygieniska tillstånd i Korsungfjärden. Enligt invånarna i Korsnäs kommun har vattenkvaliteten i Korsungfjärden och möjligheterna att använda den för rekreation förbättrats under de tio senaste åren. 9 BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK Korsnäs kommuns biologisk-kemiska reningsverk är tekniskt och ekonomiskt användbart och minskar effektivt den miljöförorening som avloppsvattnet orsakar. Avloppsvattnet kan inte behandlas betydligt bättre än med nuvarande metod, om kostnaderna skall hållas inom skäliga gränser. Med stöd av detta har sökanden ansett att Korsnäs reningsverk uppfyller kraven på bästa tillgängliga teknik (BAT).

10 KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS VERKNINGAR Driftskontroll Belastningskontroll Reningsverksskötaren sköter dagligen reningsverkets driftskontroll samt övervakning. Han för också skötseldagbok enligt myndigheternas bestämmelser. Avloppsreningsverket har ett övervakningssystem som automatiskt ger larm vid störningar i reningsverket och inloppspumpstationen. Larmen styrs till den jourhavandes mobiltelefon. Den jourhavande larmar vid behov ytterligare personal. På lördagar, söndagar och helger ingår det i den jourhavandes uppgifter att göra en rond på reningsverket samt att kontrollera att kemikaliedoseringen är den rätta. Enligt det till ansökan bifogade kontrollprogrammet tas vattenproven till belastningskontrollen både från det inkommande och utgående vattnet som 24 timmars samlingsprov. Proven tas. I det inkommande och utgående vattnet analyseras temperatur, ph, strömledningsförmåga, fasta partiklar, COD cr, BSF 7-ATU, totalfosfor, totalkväve och alkalinitet. I det utgående vattnet analyseras ytterligare NH 4 -N, NO 2 -N+NO 3 -N, löslig fosfor, utfällningskemikaliens resthalter och värmebeständiga koliformiska bakterier. Därtill analyseras i samband med varje provtagning: - provtagningsdygnets flöde - luftningsbassängens syrehalt, uppehållstid, slammets sättning (½ h), mängden fasta substanser, slamindex (SVI), slambelastning och volymbelastning - sedimenteringsbassängens siktdjup, syrehalt, uppehållstid (Q kesk ) och ytbelastning (Q max ) - returslammets sättning (½ h), mängden fasta substanser och slamindex (SVI) Vid varje provtagningstillfälle utreds eventuella förbitappningars och störningars orsaker. Därtill kontrolleras flödes- och förbitappningsmätarens funktion och kemikaliernas dosering. Slamkontroll Vattendragskontroll Rapportering Ett slamprov tas en gång i året då ph, kadmium, torr substans, krom, kväve, koppar, fosfor, kvicksilver, kalcium, nickel, bly, magnesium och zink analyseras. Vattendragskontrollen utförs vid två provtagningsstationer i Innerfjärdsdiket, ovanom och nedanom reningsverket. Proven tas i samband med belastningskontrollen mars-april, juni och augusti-september. Ur proven analyseras temperatur, syre (halt och mättnadsgrad), fast substans, ph, strömledningsförmåga, färg, COD Mn, ammoniumkväve, totalfosfor, totalkväve, nitritkväve, nitratkväve och mängden värmebeständiga koliformiska bakterier. Ur proven som tas i juli och i augusti-september analyseras även klorofyll-a och fosfatfosfor. Kontrollresultaten tillställs myndigheterna och övriga parter en månad efter provtagningen. Om eventuella förbitappningars och störningars orsaker

samt flödes- och förbitappningsmätarens funktion och kemikaliernas dosering skall också rapporteras. Av kontrollresultaten uppgörs årligen enskilda sammandrag för belastnings- och vattendragskontrollen, vilka tillställs myndigheterna och övriga parter. 11 EXCEPTIONELLA SITUATIONER OCH BEREDNIGN FÖR DEM Stora flödesvariationer och exceptionellt stora inkommande flöden utgör en risk för sedimenteringens funktion. Fast substans kan rymma från sedimenteringen och följa med utgående vatten. Det kan förhindras genom tillfällig inmatning av polymer i sedimenteringens dykarledning. Ökad organisk belastning medför större luftningsbehov i reningsverket för att reningsresultatet inte skall bli sämre. Förutom den i bruk varande har reningsverket en annan lika stor kompressor i reserv. Likaså om processens slambelastning blir för stor, försämras aktivslamprocessens effektivitet. För stor inkommande belastning av organisk substans är speciellt skadligt för nitrifikationen. Ökad kvävebelastning ökar också luftningsbehovet. Förhöjd fosforhalt i det inkommande vattnet ökar förbrukningen av fällningskemikalier. Genom regleringsåtgärder kan man undvika att ökad belastning påverkar reningsresultatet. Eftersom avfallsvattnet består av hushållsavfallsvatten kan det inte komma in giftiga ämnen i processen, vilka kunde försämra reningseffekten genom att försämra det aktiva slammets verksamhet. Det grövsta materialet i det inkommande avloppsvattnet avskiljs med en trumsil. Det är möjligt att leda vattnet förbi trumsilen, ifall den blir tilltäppt. I aktivslamprocessen sköts luftningen med luftare som bottenluftning. Reningsverket har två kompressorer, av vilka den ena är frekvensomriktarstyrd. Utan luftning hålls det aktiva slammet vid liv ca ett halvt dygn. Ferrosulfat matas in i luftningsbassängen. Inmatningen sker automatiskt med en membranpump som styrs av flödet. De anställda vid reningsverket känner till de använda kemikaliernas egenskaper och vet vad de skall göra i fall av en olycka. Kemikalierna levereras och lastas vid reningsverket på ett sådant sätt att hälso- och miljöriskerna minimeras. Reningsverket har en sedimenteringsbassäng av dorthmund-typ. Störningar kan uppstå i pumpningen av returslam. Man märker lätt om en mammutpump täpps till och det är relativt lätt att öppna den. Om en stor mängd fast substans tar sig vidare från sedimenteringen, kan det uppstå syrebrist och grumling i recipienten. Genom inmatning av polymer genom sedimenteringsbassängens dykarledning hindras fast substans från att komma vidare.

12 Bioslam avlägsnas från reningsverket med hjälp av pumpar, som för slammet till slamförtjockaren och därifrån pumpas det till torv-sandfiltren. Det finns tre torv-sandfilter, vilket garanterar att ett filter alltid är i användbart skick. HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Informering om ansökan Om ansökan har informerats enligt 38 miljöskyddslagen genom kungörelse i regionförvaltningsverket och i Korsnäs kommun 18.1 16.2.2011. Kungörelsen har särskilt delgetts de kända parter som saken speciellt berör. Under kungörelsetiden har handlingarna funnits till påseende i kommungården i Korsnäs. Utlåtanden Regionförvaltningsverket har enligt 36 miljöskyddslagen 12.1.2011 bett närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna, närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten/ fiskerienheten, miljövårdsmyndigheten i Korsnäs kommun, hälsovårdsmyndigheten i Korsnäs kommun, kommunstyrelsen i Korsnäs kommun samt stadsplaneringsmyndigheten i Korsnäs kommun om utlåtanden om ansökan. 1) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (ELY-centralen) har konstaterat att Innerfjärdsdiket är ett dike med lite vatten som rinner ut i den grunda och skyddade havsviken Korsungsfjärden. Arealen på Innerfjärdsdikets avrinningsområde är 12,2 km 2. Dikets vattenkvalitet är dålig redan ovanför reningsverket. Näringsämnes- och bakteriehalterna är höga och syrehalten är tidvis låg. Diket belastas utöver Korsnäs kommuns avloppsreningsverk även av glesbebyggelsen, jordbruket, pälsfarmningen och växthusodlingen samt av Korsnäs Frys Ab:s foderfabrik som ligger nedanför reningsverket. På grund av den dåliga vattenkvaliteten duger vattnet i diket inte till mer krävande användning. Havsviken Korsungfjärden lider av kraftig eutrofiering. Det framgår särskilt av den låga syrehalten vintertid och de höga näringsämneshalterna som observerats året runt. Vikens botten täcks av ett tätt bestånd av Vaucheria sp. (svartskinna), som tidvis stiger upp till ytan som en följd av gasbildning. Kommunens avloppsvatten leder till att fosforhalten i diket nedanför reningsverket stiger 0 30 % och kvävehalten 0 400 %. Syremättningsgraden sjunker 0 8 %. År 2009 2010 leddes 20 100 kg fosfor, 2 700 3 000 kg kväve och ämnen som är biologiskt syreförbrukande (BSF) 300 800 kg O 2 från Korsnäs kommuns avloppsreningsverk till Innerfjärdsdiket. Avloppsreningsverkets andel av den totala fosforbelastningen i diket utgjorde

ca 1 2 % och av den totala kvävebelastningen 4 6 %. Avloppsreningsverkets andel av dikets totala flöde är 2 30 %. Havsområdet utanför Korsnäs har i förvaltningsplanen för Kumo älv- Skärgårdshavet-Bottenhavets vattenförvaltningsområde klassificerats som nöjaktigt. Målet är att uppnå god ekologiskt status före år 2015. Enligt riskbedömningen är det möjligt att målet inte uppnås på grund av de höga näringsutsläppen. Behandlingsresultatet i Korsnäs kommuns avloppsreningsverk har i huvudsak varit bra med undantag av fosforreduktionen, som tidvis överskridit tillståndsgränserna. Det är möjligt att uppnå ett gott resultat även beträffande fosfor, om reningsverket sköts omsorgsfullt. Också en alkaliserande kemikalie (kalk, tung soda eller lut) skall vid behov användas för att kompensera reduktionen i alkaliniteten som orsakas av nitrifieringen. Avloppsreningsverkets belastning i förhållande till dimensioneringen är ca 60 % när det gäller vattenmängden och ca 50 % när det gäller organiska ämnen (BSF 7 ) räknat enligt genomsnittet under åren 2005 2009. Eftersom luftningsbassängen är väl tilltagen, kan den organiska belastningen ännu öka ganska mycket utan att det äventyrar ett gott behandlingsresultat. Även sedimenteringsbassängens behandlingskapacitet torde räcka ganska långt in i framtiden. Mängden spillvatten som kommer till reningsverket har under åren 2006 2009 enligt Velvet-registret varit 37 17 % av den totala vattenmängden som kommer till reningsverket. Den relativa mängden spillvatten kan anses vara tämligen liten i förhållande till den allmänna nivån. ELY-centralen har ansett att Korsnäs kommun kan beviljas tillstånd för reningsverkets verksamhet och för att leda det behandlade avloppsvattnet till Innerfjärdsdiket. Innan avloppsvattnet leds till diket skall det behandlas biologisk-kemikaliskt så att BSF 7ATU -värdet på avloppsvattnet som leds till diket är högst 15 mg O 2 /l, COD Cr -värdet högst 100 mg O 2 /l, fosforhalten högst 0,8 mg/l, fasta substanser högst 25 mg/l och ammoniumkväve högst 8 mg NH 4 -N/l. Reningseffekten skall vara minst 90 % när det gäller BSF 7ATU -värdet, totalfosforn och de fasta substanserna och minst 80 % när det gäller COD Cr -värdet. Alla de nämnda värdena räknas ut som medelvärden, ammoniumkväve som årsmedelvärde och de andra belastningsfaktorerna som halvårsmedelvärden, med beaktande av eventuella överflöden och störningar i reningsverket och avloppsnätet. Sökanden skall lämna in ett nytt förslag till belastnings- och vattendragskontrollplan senast tre månader efter att beslutet har vunnit laga kraft. Resultaten av alla kontroller skall skickas i elektronisk form till ELY-centralen på det sätt som man kommer överens om. ELY-centralens motivering till sitt ställningstagande har varit att vattenkvaliteten i Innerfjärdsdiket redan ovanför reningsverket är så dålig att det inte 13

finns behov för att skärpa behandlingskraven mer än det ovan framförda. För att trygga syrehalten i diket är det dock motiverat att ställa behandlingskrav för ammoniumkväve. Kontrollplanen som finns som bilaga till ansökan är redan 10 år gammal. Därför är det skäl att uppdatera planen. Spillvattensituationen i avloppen är tämligen god i förhållande till den allmänna nivån, varför det tills vidare inte är nödvändigt att kräva att avloppsnätet skick undersöks och att en saneringsplan utarbetas. 2) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten/ fiskerienheten har framfört att den dåliga vattenkvaliteten är en starkt begränsande faktor för Innerfjärdsdikets fiskbestånd och den fiskeriekonomiska betydelsen har bedömts som ringa. Under våren vandrar dock en del abborre, gädda och mört till Innerfjärdsdiket för att leka. Information om huruvida leken lyckas saknas. I Korsungfjärden är däremot fiskbeståndet mångsidigt och man har där påträffat abborre, gädda, mört, braxen, id, löja, ruda, gärs, strömming och nors. Längre ut till havs förekommer också bl.a. sik och lax. Korsungfjärden är ett viktigt reproduktionsområde för fiskar och där leker åtminstone abborre, nors, löja, mört, id, och gädda. Enligt ett provfiske med nät som gjorts i Korsungfjärden år 2009 invid Innerfjärdsdikets mynning bestod fångsten av abborre, mört, id, braxen och gädda. Totalfångsten från fem nät (maskvidd 15, 25, 30, 45 och 60 mm) varierade beroende på fiskeplats och fiskedygn mellan 10,3 kg och 40,1 kg. Dominerande fiskarter i fångsten var abborre, id och braxen. Fisket i Korsungfjärden består huvudsakligen av fritids- och husbehovsfiske men även binäringsfiskare använder Korsungfjärden som fiskeområde. År 2007 var fiskfångsten i Korsungfjärden 9,6 t. Den viktigaste arten var abborre (över 7 t) men även mört och gädda förekom rikligt i fångsten. Fiskerigruppen har ansett att Korsnäs kommun kan beviljas tillstånd att också i fortsättningen leda renat avloppsvatten till Innerfjärdsdiket. Man bör dock eftersträva att nå bästa möjliga reningsresultat. Eftersom Innerfjärdsdiket hotas av förorening på grund av den belastning som kommer från avrinningsområdet bör man i all verksamhet eftersträva att minimera belastningen. Med beaktande av Innerfjärdsdikets dåliga tillstånd och Korsungfjärdens stora betydelse som fiskeplats bör man därför minska den skadliga belastningen från nuvarande nivå. Gränsen för totalfosforhalten i det vatten som avleds till Innerfjärdsdiket bör därför fastställas till 0,4 mg/l. Även den biologiska syreförbrukningen bör reduceras så att det utgående vattnets halt är högst 12 mg/l. Tillståndsinnehavaren bör åläggas att på ett av fiskerigruppen godkänt sätt övervaka avloppsvattnets inverkan på fisket och fiskbeståndet. Kontrollen kan förverkligas som samkontroll tillsammans med andra kontrollförpliktigade i området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till fiskerigruppen inom tre månader efter att beslutet har vunnit laga kraft. 14

15 Hörande av sökanden och sökandens bemötande Sökanden har 4.4.2011 beretts tillfälle att avge sitt bemötande med anledning av utlåtanden. Beträffande utlåtandet av 1) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (ELYcentralen) har sökanden inte haft något att anmärka. Sökanden har hänvisat till ELY-centralens utlåtande beträffande kraven på fosforhalten och BSF 7 -halten som framläggs i utlåtandet av 2) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten/ fiskerienheten. Vidare har sökanden konstaterat att den inte anser att en fiskeriekonomisk kontroll är nödvändig på grund av avloppsvattnets ringa fiskeriekonomiska inverkan. REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE Justering av tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelser Regionförvaltningsverket justerar tillståndsbestämmelserna i Korsnäs kommuns miljötillstånd för verksamheten vid avloppsreningsverket i Korsnäs kommun. Reningsverkets personekvivalenttal är ungefär 950. Beslutet berör behandling av det avloppsvatten och slam som avses i ansökan vid reningsverket samt avledande av det behandlade avloppsvattnet i Innerfjärdsdiket. Innerfjärdsdiket skall inte hållas som avlopp. Tillståndsbestämmelserna lyder: Avledande av avloppsvatten 1. Det vid Korsnäs kommuns avloppsreningsverk behandlade avloppsvattnet får avledas vid den nuvarande platsen i Innerfjärdsdiket enligt ansökan. Tillståndshavaren ansvarar för den skada, men och förlust av förmån som avledandet av avloppsvatten förorsakar. Behandling av avloppsvattnet och utsläpp i vattendraget 2. Avloppsvattnet skall behandlas biologiskt-kemiskt eller på motsvarande sätt och på så sätt att tillståndsbestämmelserna följs så att reningsresultatet från och med 1.6.2012 uppfyller de gränsvärden som avses i tillståndsbestämmelse 3. i alla förutsägbara situationer och så att miljöutsläppen, -skadorna och -riskerna som en helhet är så små som möjligt. Reningsverkets justerade allmänna plan som beaktar tillståndsbestämmelser i detta beslut skall tillställas närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (tillsynsmyndigheten) inom två månader efter att detta beslut vunnit laga kraft.

16 3. Reningsverkets reningsresultat inberäknat förbitappningar och bräddningar samt störningar och exceptionella situationer i behandlingen av avloppsvattnet skall uppfylla följande krav: Utsläppsgradient Koncentration, högst Minimireningseffekt Biologisk syreförbrukning (BSF 7ATU ) 15 mg O 2 /l 90 % Kemisk syreförbrukning (COD Cr ) 100 mg O 2 /l 80 % Fosfor 0,8 mg P/l 90 % Ammoniumkväve 8 mg NH 4 -N/l - Suspenderade partiklar 25 mg/l 90 % Ovan angivna värden för koncentrationen och reningseffekten skall beräknas som halvårsmedelvärden förutom beträffande ammoniumkväve, för vilket koncentrationen skall beräknas som årsmedelvärde. Det avloppsvatten som avleds i Innerfjärdsdiket får inte innehålla de i bilaga 1 A till förordningen om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) nämnda ämnena och inte heller de i bilaga 1 B till samma förordning nämnda ämnena i sådana mängder att gränsvärdena för halten och den specifika belastningen uppställda i bilaga 1 B överskrids. Utsläpp i luft, lukt, nedsmutsning av miljön och buller 4. Verksamheten inklusive placering av nya avlopp och pumpstationer, behandling och transport av slam och kemikalier samt förutsägbara serviceoch reparationsarbeten skall förverkligas så att det uppstår så lite menliga lukt-, damm- och övriga utsläpp i luften, buller och så lite nedsmutsning av miljön som möjligt. 5. Det buller som orsakas av reningsverkets verksamhet får inte på de ställen som störs i omgivningen under dagen kl. 07 22 överskrida ekvivalentbullernivån 45 db (L Aeq ) och nattetid kl. 22 07 ekvivalentbullernivån 40 db (L Aeq ). Vid bestämmandet av bullernivån skall vid behov beaktas om bullret till sin natur är slagartat eller smalbandigt på bullrets verkningsområde på så sätt som det stadgas i statsrådets beslut om riktvärden för bullernivån (993/1992). Reningsverkets och avloppsnätets drift och skötsel 6. Tillståndshavaren skall sträva efter att till reningsverket avleda allt avloppsvatten, vars behandling vid reningsverket med beaktande av verkningarna på miljön som en helhet är ändamålsenligt. 7. Reningsverket och det till reningsverket hörande avloppsnätet i sin helhet skall drivas och skötas så att verksamheten inte medför hälsofara eller sanitär olägenhet och så att reningsresultatet och energieffektiviteten är så

bra som möjligt och så att miljöutsläppen, -skadorna och -riskerna som en helhet är så små som möjligt. Reningsverket skall ha en ansvarig skötare med tillbörlig kompetens, vars namn och kontaktuppgifter skall anmälas till tillsynsmyndigheten och miljövårdsmyndighet i Korsnäs kommun. Reningsverkets alarminformation skall förmedlas till skötarens mobiltelefon (fjärralarmsystem). Avloppsnätet och dess iståndsättning 8. Det till reningsverket hörande avloppsnätet skall iståndsättas och hållas i skick så att det i avloppen för avloppsvatten kommer in så lite dag-, läckoch övriga dräneringsvatten som möjligt och så att av avloppsanläggningen inklusive pumpstationerna inte orsakas förorening av yt- och grundvattnen eller annat men som kan undvikas. Tillståndshavaren skall sträva efter att så noga som möjligt förhindra förbitappningar och bräddningar från reningsverket. 9. Utsläppen från förbitappnings- och bräddningsställen i det till reningsverket hörande avloppsnätet skall uppföljas med hjälp av åtminstone sådana anordningar, vilka summerande registrerar hur länge förbitappningen och bräddningen varar eller på något annat sätt sålunda att utsläppens mängd kan utredas tillräckligt tillförlitligt. 10. Avloppsvattnets utloppsrör, utloppsplats och det förbitappade vattnets utloppsplatser skall utmärkas med skyltar på stranden. Reningsverksslam och övrigt avfall som uppkommer i verksamheten Upplagring 11. Avfallet som uppstår i reningsverkets verksamhet, såsom slammet som avlägsnas från reningsverket och avloppet, annat vanligt avfall och problemavfall skall behandlas så att av dem inte orsakas luktolägenhet, osnygghet, risk för förorening av mark, yt- eller grundvatten, nedskräpning eller annan miljöskada. 12. Avfallet skall för återvinning föras till en anläggning, i vars tillstånd enligt miljöskyddslagen mottagning av sådant avfall har godkänts. 13. Transporten av avfall, såsom slam, skall skötas och transportmedlets renhet ombesörjas så att avfall inte sprids på reningsverkets område eller ytterom det. 14. Kemikalier och smörjmedel samt slam och annat avfall skall upplagras och hanteras inom anläggningsområdet så att de inte medför osnygghet, 17

nedskräpning, dammbildning, luktolägenhet, förorening av mark, yt- eller grundvatten och inte heller något annat men för miljön. Lager, behållare och rörsystem skall kontrolleras regelbundet. Vid behov skall reparationsåtgärder vidtas utan dröjsmål. Störningar och andra exceptionella situationer 15. Om det från avloppsnätet eller reningsverket har runnit ut eller hotar att rinna ut olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp i miljön, vilka till sin beskaffenhet eller mängd avviker från det normala, skall tillståndshavaren utan dröjsmål göra en anmälan därom till tillsynsmyndigheten samt miljövårdsmyndigheten i Korsnäs kommun och omedelbart vidta åtgärder för att förebygga skador och förhindra att händelsen upprepas. Ifall utsläppen kan medföra fara för hälsan, skall en anmälan även göras till hälsovårdsmyndigheten i Korsnäs kommun. Drifts- och utsläppskontroll Bokföring 16. Tillståndshavaren skall utföra drifts- och utsläppskontroll av verksamheten på ett av närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna godkänt sätt. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndighet för godkännande inom tre månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Mätningar, kalibreringar, provanalyser och provtagningar skall utföras enligt standardmetoder och i tillämpliga delar i enlighet med statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006). Planen för kontroll kan senare preciseras och ändras på ett av tillsynsmyndigheten godkänt sätt förutsatt att detta inte försämrar kontrollens tillförlitlighet, täckning eller möjligheterna att övervaka iakttagandet av tillståndsbestämmelserna. 17. Över mätningar, kalibreringar, provtagningar och analyser samt för konditions- och säkerhetsgranskningar av anordningar och konstruktioner skall det hållas detaljerad bokföring, till vilken fogas resultaten från respektive mätning eller åtgärd och andra väsentliga uppgifter om mätningen eller åtgärden, en utredning om sättet att beräkna utsläppen och en bedömning av resultatens representativitet. Vid sidan av uppgifter angående reningsverkets användning och funktion skall bokföringen också omfatta bland annat följande: - förbitappningar vid reningsverket samt andra exceptionella situationer och störningssituationer, tidpunkten för dessa och deras varaktighet, av dem orsakade utsläpp och åtgärder som vidtagits med anledning av dem, 18

- utsläppen i Innerfjärdsdiket - service- och reparationsåtgärder i anslutning till reningsverket och avloppsnätet, - andra faktorer som inverkar på reningsverkets inkommande belastning, verksamhet och utsläpp (lukt och buller medräknat), - användning och upplagring av kemikalier - energiförbrukning, - reningsverksslammets och det övriga i verksamheten uppkomna avfallets beskaffenhet och mängd, behandling, upplagring, återvinning, deponeringsplats, tidpunkt för transport och transportör samt - klagomål över lukt, buller och övriga miljöolägenheter, vilka ansluter sig till verksamheten. Kontroll av verksamhetens inverkan Rapportering 18. Tillståndshavaren skall utföra kontroll av avloppsvattnets verkningar på vattendragets tillstånd på ett av närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna godkänt sätt och kontroll av avloppsvattnets verkningar på fiskbestånden och fisket på ett av närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten/ fiskerienheten godkänt sätt. Kontrollerna kan ske i form av samkontroll. Mätningar, kalibreringar, provtagningar och provanalyser skall utföras enligt standardmetoder. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom tre månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. 19. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna skall omedelbart meddelas om alla kontrollresultat som överskrider gränsvärdena i tillståndsbestämmelserna och statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006). 20. Resultaten från samtliga kontroller skall rapporteras till tillsynsmyndigheterna och kontrollernas årssammandrag även till miljövårdsmyndigheten i Korsnäs kommun. Kontrollresultaten skall även rapporteras elektroniskt till tillsynsmyndigheterna på det sätt och i den omfattning som förutsätts av tillsynsmyndigheterna. Kraven i statsrådets förordning 888/2006 skall även beaktas i rapporteringen. Årsrapporten över drifts- och utsläppskontrollen skall tillställas vederbörande tillsynsmyndigheter senast före utgången av mars månad följande år, om inte annat avtalas med myndigheterna. 19

Till årsrapporten över drifts- och utsläppskontrollen skall bifogas en avskrift eller ett sammandrag av skötseljournalen och övriga utredningar som behövs för att övervaka iakttagandet av tillståndbestämmelserna och kontrollresultatens representativitet och tillförlitlighet. I årsrapporten bör förutom avloppsvattnets behandlingsresultat, de till vattendraget avledda utsläppen och de faktorer som inverkat på dessa även framläggas bland annat ett sammandrag över de enligt miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall (1129/2001) klassificerade, mottagna och i verksamheten uppkomna, annanstans för behandling / återvinning levererade och upplagrade avfallen (mängd, beskaffenhet, ursprung och behandlingssätt) samt ett sammandrag över användning av kemikalier, vatten och energi. Förbitappningar och bräddningar skall rapporteras skilt för varje utsläppsplats. Till övriga delar skall kontrollresultaten lämnas in och rapporteras till ovannämnda myndigheter på det sätt som avtalas med dessa och förutsätts i tillståndsbestämmelserna. 20 MOTIVERING Motiveringen för justering av tillståndsbestämmelserna Regionförvaltningsverket anser att det är behövligt att justera och uppdatera tillståndsbestämmelserna för att verksamheten vid Korsnäs kommuns reningsverk skall uppfylla kraven för verksamheten uppställda i miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. Verksamheten uppfyller kraven på bästa tillgängliga teknik för ifrågavarande storleks reningsverk. Då verksamheten utförs enligt tillståndsbestämmelserna förorsakas inte av den sådan förorening av vattnet som skall ersättas. Tillståndsbestämmelsernas motivering Tillståndsbestämmelserna grundar sig på 43 i miljöskyddslagen, på 19 i miljöskyddsförordningen och på de bestämmelser som har nämnts separat i motiveringarna till respektive tillståndsbestämmelser. Vid fastställandet av tillståndsbestämmelserna har verksamhetens natur, egenskaperna hos det område där verksamhetens konsekvenser uppträder samt de allmänna målen för vattenskyddet beaktats. Tillståndsbestämmelse 1. Renat avloppsvatten som inte förorsakar fara eller skada för hälsan eller miljön kan avledas till Innerfjärdsdiket. Avloppsvattnets behandlingskrav fastställda i tillståndsbestämmelserna 2. och 3. uppfyller de minimikrav som ställs i statsrådets förordning om av-

loppsvatten från tätbebyggelse (888/2006) samt de allmänna kraven på behandlingen av avloppsvatten som ställs i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (209/2011). Då den nitrifierande processen i reningsverket fungerar så att restammoniumkoncentrationen är under 8 mg NH 4 -N/l, är reningseffekten beträffande totalkväve högt sannolikt minst 30 %. Avlägsnande av ammoniumkväve från avloppsvattnet är nödvändigt för att säkra syrehalten i Innerfjärdsdiket. Vid fastställandet av behandlingskraven har vidare beaktats målsättningarna i förvaltningsplanen för Kumo älv-skärgårdshavet-bottenhavet, reningsverkets belastning på Innerfjärdsdiket i förhållande till totalbelastningen, reningsverkets verkningar på Innerfjärdsdiket och dess användning samt reningsverkets funktion och möjligheter att uppnå bättre reningsresultat. Effektiveringsåtgärderna i reningsverket, vilka detta tillstånd kräver, medför inte stora kostnader för tillståndshavaren. Därmed kan behandlingskraven i tillståndsbestämmelse 3. anses uppfylla kraven på bästa tillgängliga teknik. I och med att reningskraven skärpts, är det nödvändigt att uppgöra en ny allmän plan för reningsverket. Tillståndsbestämmelserna 4. och 5. har givits för att undvika att grannarna orsakas sådant oskäligt besvär som avses i 17 lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Gränsvärdena för bullernivån är bestämda i enlighet med statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992). Särskilt vid transport av slam och avfall bör även nedskräpningsförbudet i 19 avfallslagen beaktas. Förfarandet enligt tillståndsbestämmelserna 6. 9.är behövligt bl.a. för att uppfylla kravet på användning av bästa tillgängliga teknik och tillämpande av bästa praxis ur miljösynpunkt. Kravet i tillståndsbestämmelserna 3. och 7. om förhindrande av sanitär olägenhet motsvarar till innehållet 22 i hälsoskyddslagen, enligt vilken avlopp samt därtill anslutna renings- och andra anordningar skall planeras, förläggas, byggas och underhållas så att sanitär olägenhet inte uppkommer. Tillståndsbestämmelse 10.: Det är nödvändigt att utmärka avloppsvattnets utloppsrör, utloppsplats och det förbitappade vattnets utloppsplatser med skyltar på stranden för att röret inte skall skadas. Förfarandet enligt tillståndsbestämmelserna 11. 13. är behövligt för iakttagandet av 45 miljöskyddslagen, 6 avfallslagen, 8 avfallsförordningen och 17 lagen om vissa grannelagsförhållanden. Den enligt 6 avfallslagen allmänna omsorgsplikten vid avfallshantering samt bland annat det att avfall inte får behandlas okontrollerat och att avfall primärt bör återvinnas som material och sekundärt som energi berör avfallsinnehavaren. 21

22 Tillståndsbestämmelse 14. ges för att förebygga olyckor och miljöskador. Kravet i tillståndsbestämmelse 15. beträffande anmälan om exceptionella situationer grundar sig på 62 miljöskyddslagen och 30 miljöskyddsförordningen och ges för att förebygga förorening samt för övervakningen. Tillståndsbestämmelserna 16. 20. är behövliga för iakttagandet och tillsynen av tillståndsbestämmelserna samt för utredningen av verksamhetens resultat och verkningar. Kraven som gäller bokföring och rapportering grundar sig till de delar de gäller avfall också på 51 och 52 avfallslagen. Eftersom den till ansökan bifogade kontrollplanen är föråldrad skall tillståndshavaren göra upp en ny plan som beaktar tillståndsbestämmelserna i detta beslut. SVAR MED ANLEDNING AV UTLÅTANDEN OCH ANMÄRKNINGARNA Som svar på reningskraven i utlåtandet av 2) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten/ fiskerienheten konstaterar regionförvaltningsverket att kraven fastställda i detta beslut uppfyller de minimikrav som ställs i statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006) samt med stor sannolikhet även de allmänna kraven på behandlingen av avloppsvatten som ställs i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003). Eftersom vattenkvaliteten och tillståndet i Innerfjärdsdiket är dåliga redan ovanom reningsverket, är reningskraven fastställda i detta beslut tillräckliga. Till övriga delar har regionförvaltningsverket beaktat de i utlåtandena framställda kraven på det sätt som framgår ur avgörandet. Som svar på de enskilda kraven hänvisar regionförvaltningsverket till tillståndsbestämmelserna samt avgörandets och tillståndsbestämmelsernas motivering. TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Tillståndets giltighet Justering av tillståndet Tillståndet är ikraft tillsvidare. För väsäntligt utvidgande eller ändring av verksamheten krävs tillstånd. Tillståndshavaren skall senast 30.4.2022 hos regionförvaltningsverket anhängiggöra en ansökan om justering av tillståndsbestämmelserna. Till ansökan skall bifogas ett sammandrag av de utförda drifts- och utsläppskontrollerna, en bedömning av verksamhetens verkningar på havsområdets tillstånd, vattenkvaliteten, naturvärden, fiskbestånden och re-