Programrapport 2013 Kultur- och konst programmet
Programrapport Kultur- och konstprogrammet 2013 Nyckeltal: Produktionsinriktad verksamhet Antal ansökningar Antal beviljade Ansökt belopp Beviljat belopp 370 63 (17 %) 10 288 862 1 441 347 Kompetensutveckling 119 25 (21 %) 3 335 005 624 838 TOTALT 489 88 (18 %) 13 623 867 2 066 185 Det nordiska kultur- och konstprogrammet etablerades år 2007. Det nuvarande programmet löper under åren 2013 2016. Programmets övergripande mål är att genom fördelning av projektstöd främja nya impulser och initiativ på kulturområdet samt bidra till att etablera det nordiska kultursamarbetet och konsten som ett viktigt inslag bland kulturaktörer i de nordiska länderna samt på Färöarna, Grönland och Åland. Detta samarbete ska också göras synligt i ett internationellt sammanhang. Programmets stöd är indelat i två inriktningar, så kallade moduler; modulen för produktionsinriktad verksamhet respektive modulen för kompetensutveckling. Stöden kan sökas av företrädare för alla kultur- och konstområden samt såväl av professionellt verksamma som amatörer. Kulturkontakt Nord fungerar som administratör av programmet och har kontakt med de sökande, medan en sakkunniggrupp fattar beslut om ansökningarna. Denna grupp 1 har under 2013 sammanträtt tre gånger för att behandla ansökningar. Under 2013 har två ansökningsomgångar genomförts, en på våren och en på hösten. Vid både tillfällena har stöd till Produktionsinriktad verksamhet och Kompetensutveckling fördelats. Totalt har 489 ansökningar till en summa av 13 623 867 kommit in och behandlats. Av dessa beviljades 88 stöd till ett sammanlagt belopp av 2 066 185. Tendenser i ansökningar under året Antalet ansökningar som beviljas stöd har 2013 minskat i förhållande till tidigare år, trots att det totala antalet ansökningar ökat något och att tillgängliga medel legat på ungefär motsvarande nivå som tidigare. Detta beror på att sakkunniggruppen strävat efter att i så hög utsträckning som möjligt bidra till de enskilda projektens faktiska ekonomiska behov och inte skära ned i budgetar som bedöms realistiska. Syftet är att ge projekten så goda förutsättningar som möjligt att genomföras efter ursprunglig plan och därmed nå så goda resultat som möjligt. 1 Se förteckning på programrapportens sista sida. 2
Som tidigare år är merparten av såväl alla ansökningar, som beviljade projekt, sådana som innefattar fler än ett konst- eller kulturområde, det vill säga de är tvärkonstnärliga. De enskilda konstområden som utmärker sig som störst bland beviljade stöd är musik, teater och bildkonst, vilket inte är någon större förändring från föregående år. Det går inte heller att se några större förändringar i fördelningen av ansökningar från olika länder. Som tidigare följer de relativt väl storleksordningen i antal invånare, med flest ansökningar från Sverige, ungefär lika stort antal från Danmark, Finland och Norge, färre från Island och ett litet antal ansökningar från Färöarna, Grönland och Åland. Kultur- och konstprogrammet är tillsammans med Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur och Nordiska kulturfonden den mest betydelsefulla finansieringskällan för breda nordiska kultursamarbeten. Sakkunniggruppen menar att det faktum att antalet ansökningar verkar öka över åren talar för att det nordiska kultursamarbetet utvecklas till ett allt viktigare inslag bland kulturaktörerna i Norden. Man tror även att det faktum att programmet är förhållandevis lätt att både söka och redovisa bidrar till intresset att söka pengar för nordiska samarbeten. Nordiska ministerrådets kulturstrategi Från och med 2013 ingår Nordiska ministerrådets strategi för nordiskt kultursamarbete 2013 2020 som ett av styrdokumenten för programmet. Strategin lyfter fram fem teman; hållbarhet, kreativitet, interkultur, barn och unga samt digitalitet, som ska genomsyra kultursamarbetet. Detta har inneburit att såväl sakkunniggruppen som medarbetarna vid Kulturkontakt Nord har inlett arbetet med att finna vägar att på olika sätt konkret inkorporera temana i fördelningen av stöd. Än så länge är det svårt att se att projekt på dessa teman ökat i antal bland ansökningarna de flesta ansökningar som behandlats i år har förmodligen funnits på planeringsstadiet redan förra året. Hittills har man i sakkunniggruppen grundligt diskuterat hur de fem temana kan tolkas och vad som är viktigt att ta fasta på inom dem för att nå ett genomslag i utvecklingen. Man har i bedömningen särskilt tagit ställning till huruvida något av temana varit påtagligt i de enskilda ansökningarna. Bland de ansökningar som beviljats under året finns projekt inom alla de fem temana, men sakkunniggruppen har noterat att det tema som det finns minst ansökningar kring är det interkulturella Norden. En anledning är förmodligen att Kultur- och konstprogrammet är relativt okänt i de delar av kulturlivet som bäst kan bidra till att stärka utvecklingen på detta tema. Särskilda kommunikationsinsatser gentemot dessa målgrupper skulle kunna vara ett sätt att ändra på det. Sekretariatet har genomfört en serie öppna inspirationsträffar runt om i Norden där man vid varje tillfälle lagt fokus på ett av strategins teman. Externa personer med erfarenhet inom det aktuella ämnet och/eller har drivit projekt inom det har bjudits in som talare, medan företrädare för Kulturkontakt Nord har informerat om hur man kan söka stöd för framtida projekt på temat. Resultat och effekter av beviljade projekt Kulturkontakt Nord får i sitt löpande arbete på olika sätt återkoppling på hur beviljade projekt faller ut och vilka resultat de får för såväl projektdeltagare som mottagare (publik eller dylikt). Detta sker genom såväl muntliga eller skriftliga kontakter med projektägare som hör av sig med frågor och uppdateringar, som genom de formella skriftliga rapporter som lämnas in efter genomfört projekt. År 2013 har också en särskild enkät bland stödmottagare genomförts för att ge en mer allmän bild av vad som kommer ut av det nordiska kultursamarbetet som stöds genom Kulturkontakt Nord. 3
I det följande ges exempel på hur programmets mål uppfylls. Främja nya impulser och initiativ på kulturområdet Att organisationer som arbetar med samma typ av verksamhet i de olika nordiska länderna kan lära av varandra framkommer tydligt i många rapporter. Särskilt i tider av ekonomisk tillbakagång, med minskade medel till kultur i många länder, kan detta vara betydelsefullt. Alla behöver på så sätt inte uppfinna hjulet var och en på sitt håll utan kan med gemensamma krafter våga sig på större och nya utmaningar utan lika stor risk för den enskilda parten. Ett exempel på det är det nordiska utvecklingsprojekt för pedagogik inom arkitekturutbildning för barn som den finska organisationen Arkki, Arkitekturskolan för barn och ungdomar, drivit. Där deltog pedagoger konst- och utbildningsinstitutioner i Norden i gemensamma workshops och kunde inspirera varandra till nya arbetssätt och i förlängningen också till nya nätverk och samarbeten. Man kan också utläsa att kontakterna med nya samarbetspartner ger stor utväxling på den konstnärliga nivån. Nya möten tvingar fram nya sätt att tänka och nya synsätt som i förlängningen leder in på nya spår; såväl uttrycks som innehållsmässigt. Detta driver både det samnordiska och de enskilda nationella konstfälten framåt, vilket har betydelse både för att kunna hålla en hög nivå på kulturutbudet för allmänheten samt för att ge relevant och aktuellt bränsle till samhällsdebatt. Rapporter visar att flera scen- och bildkonstprojekt gett upphov till att dess teman, såsom behandling av minoriteter eller miljöproblem, sedan lyfts av lokala medier eller politiker. I flera projekt kopplas kultur- och konstfältet samman med företrädare för andra sektorer, som till exempel forskare. Detta kan förhoppningsvis bidra till ett mer hållbart projektresultat och i förlängningen ett mer hållbart samhälle. Exempel på detta är Nordic Techno-Ecologies Research Project där finska, norska och lettiska konstnärer samarbetade med andra sakkunniga kring social och ekologisk hållbarhet i en rad workshoppar, konferenser och en publikation. Sakkunniggruppen lägger stor vikt vid huruvida de projekt som prioriteras har förmåga att bidra till något nytt på kulturområdet. Det kan handla om det konstnärliga uttrycket, nya konstellationer, nya publikgrupper, möten mellan generationer och nya sätt att kommunicera mellan konstformer, organisationer och med publiken. Särskilt högt prioriterade har samarbeten mellan kulturaktörer och andra, lite mer oväntade typer av organisationer blivit, förutsatt att den nordiska dimensionen och genomförandet beskrivits på ett övertygande sätt. Resultatet har blivit en fördelning som har fått en spridning geografiskt, mellan stora och små projekt, professionella och ideella aktörer, olika konstområden och projekt med helt olika sätt att kommunicera och förmedla sitt arbete. Vidare menar sakkunniggruppen att en viktig och ständigt närvarande aspekt av nyskapande är att kulturuttryck som är väletablerade i en del av Norden kan vara nästan frånvarande i en annan. Det betyder att rörelsen inom Norden av befintlig verksamhet kan bidra till nyskapande enbart genom att verka i nya sammanhang, såväl organisatoriskt som geografiskt, även om verksamheten eller uttrycket i sig inte behöver förändras så mycket. Detta belyser vikten av den breda kompetens som en sakkunniggrupp med representation från Nordens alla länder och självstyrande områden besitter. Etablera det nordiska samarbetet som viktigt inslag bland kulturaktörer i Norden Kulturkontakt Nord kan i rapporter se många projekt som har en tydlig påverkan på det lokala kulturlivet i det samhälle där det genomförs. Det kan handla om att invånare ofta skolelever blir direkt involverade och deltar i projektet, men också mer indirekt i möten, upplåtande av lokaler, workshop-deltagande och så vidare. Det finns också en rad exempel på så kallade community art-projekt, där lokalbefolkningens insatser, kunskaper eller synpunkter är en förutsättning för genomförandet. 4
Vidare är amatörkultursektorn viktig för att etablera och förankra det nordiska kultursamarbetet på gräsrotsnivå. Rapporter pekar på att samarbete mellan olika nordiska amatöraktörer kan ha en stor betydelse för ömsesidig förståelse och ökad kännedom om andra nordiska språk och kulturer. För de amatörer som genomför samarbetsprojekt är det ofta en en gång i livet upplevelse och kan därmed ha en långsiktig påverkan på synen på andra nordiska länder, deras kultur och samhällen. Ett exempel är Grønleik; en folkdans och -musikstämma som hölls i Ilulissat på Grönland med deltagare från alla de nordiska länderna och områdena. De drygt 120 personer från andra länder som deltog fick lära känna såväl det moderna grönländska samhället som kulturen, med fokus på folkkultur. Deras upplevelser kommer i sin tur spridas vidare till både andra folkdans- och musikutövare som inte var med denna gång och till andra utanför dessa kretsar. De kontakter som skapats under projektets gång verkar också leda till flera utbyten mellan nordiska aktörer på ett mer informellt plan i framtiden. Konkreta resultat i samhället kan också vara att platsspecifika konstverk som skapas inom ramen från projektet faktiskt blir kvar. Ett exempel på det är Critical Mass där nordiska bildkonstnärer under en längre period arbetade i en förort till Sankt Petersburg och på så sätt bidrog till att aktivera kulturlivet och att få igång en kreativ process på platsen. I förlängningen kan den typen av projekt ha betydelse för såväl det civila samhället och deras organisationer som utveckling och planering av fysiska lokala platser. En annan aspekt är att publika evenemang som är samarbete mellan flera länder ibland per automatik verkar vara lättare att nå ut med till media på den ort eller det land som de genomförs i. Det är intressantare att lyfta projekt med involverade från flera nordiska länder än ett nationellt projekt. Detta ger i förlängningen också de utländska medverkande ett större nätverk i till exempel press och radio för framtida arbete. Göra det nordiska kultursamarbetet synligt i internationella sammanhang Kulturkontakt Nord kan se att det går att påvisa hur programmet bidrar till att göra det nordiska kultursamarbetet synligt på en internationell arena. Ett gott exempel på detta är det projekt där tre av Nordens främsta danskompanier; Jo Strømgren Kompani (NO), Granhøj Dans (DK) och Karttunen Kollektiv (FI) med förenade krafter under sommaren 2013 gjorde en gemensam turné i Sydamerika. Projektet gav inte bara ett nytt sätt för samarbete mellan fria dansgrupper och ökad dialog mellan de tre kompanierna utan även en ny och gemensam plattform för ökad kulturexport även i andra världsdelar. Gemensamt mål var att hitta en ny marknad för samtida nordisk dans. En gemensam turné gav möjligheter att stanna längre i Sydamerika och göra fler föreställningar i olika länder. Intrycket är att arrangörerna i Sydamerika upplevde de nordiska kompanierna som inte bara konstnärligt intressanta, utan även att de i övrigt arbete i samband med en turné agerar professionellt något som kan öppna dörrar för andra nordiska aktörer i framtiden. Projektdeltagarna ser möjligheter för respektive kompani att vidarebefordra kunskapen och kontakter till kollegor i sina respektive länder. Andra exempel på den internationella etableringen är den norska musikfestivalen by:larms satsning på att i ett särskilt mötes- och seminarieprogram presentera nordiska musikakter för musikproducenter, management, programläggare och dylika från övriga världen. Detta breda fokus på Norden istället för på ett enskilt land ger goda förutsättningar för att fortsätta marknadsföra regionen som unik i sin utveckling av populärmusik. I många fall leder denna typ av nordiska projekt som bjuder in internationella partner eller äger rum utanför Norden till att enskilda konstnärer, ensembler eller dylikt får direkta erbjudanden om nya samarbeten eller inbjudningar till att framträda på festivaler, ställa ut eller dylikt i både nordiska länder och utanför Norden. Det personliga mötet kan i detta sammanhang inte underskattas. Det ger alltså ringar på vattnet och leder till utökat kulturutbyte, bredare kulturutbud och en utökad arbets- och verksamhetsmarknad för Nordens kulturaktörer. 5
Enkät om resultat och erfarenheter av stöd från programmet I slutet av 2013 sände Kulturkontakt Nord ut en enkät 2 till de 230 projekt som mottagit stöd från Kultur- och konstprogrammet de senaste två åren (2011 och 2012). Enkäten ställde tio frågor om innehåll i projekten samt vilka resultat och erfarenheter stödet och genomförandet givit. Här nedan visas resultatet av de kvalitativa frågorna. Av de 56 svar som kom in visar resultatet att en mycket hög andel menar att projektet har nått målgrupper som varit nya för projektägaren. På en fråga om så har skett väljer 75 % nivån 4 5 på en skala 1 5 3. Vidare menar man i mycket hög grad att projektet bidragit till utveckling och nytänkande inom sitt fält; här svarar 100 % 4 5 på skalan. Man kan vidare se att samarbetet mellan partner i olika länder bidragit till synergieffekter på fem olika områden. De områden som sticker ut mest i positiv bemärkelse är det konstnärliga samt sätt att samarbeta. Här har man upplevt de största synergierna, men även inom kommunikation, organisation samt ekonomi ligger det stora flertalet på mitten eller den övre delen av skalan (3 5). Positivt är också att de genomförda projekten menar sig kunna använda resultatet av projekten på lång sikt och inte bara i direkt anslutning till att själva projektarbetet avslutas. 89 % av projekten placerar sig på 4 5 på skalan på denna fråga. Det är också tydligt att projekten leder till samarbete med nya partner. Naturligt nog gäller detta i första hand på nordisk nivå (88 % av projekten svarar att det lett till nya nordiska samarbetspartner), men också i hög utsträckning på lokal (54 %) och nationell nivå (45 %) samt utanför Norden (68 %). De projekt som stöds av Kultur- och konstprogrammet tycks vidare generera ett förhållandevis stort intresse i media, såväl lokalt som nationellt. Av de 56 projekt som svarat uppger 79 % att de synts i lokal press, radio eller tv, 57 % i nationell media och 16 % i press, radio eller tv utanför Norden. Utöver detta tillkommer synlighet i fackpress (23 %) och sociala medier (80 %). En del av dem som fick enkäten hade ännu inte slutfört projektet och avstod därför från att svara. Det måste naturligtvis tas i beaktande att övriga som valt att inte svara på enkäten kan vara projekt som av olika anledningar inte tyckt sig ha haft något intresse eller nytta av eller sett goda resultat av projektet. Enkäten gjordes dock anonymt och med tydlig information om att syftet inte var att utvärdera enskilda projekt, utan att få en samlad bild av de resultat och erfarenheter som stöden ger. Med detta i åtanke menar Kulturkontakt Nord att det finns anledning att dra slutsatser som pekar på programmets positiva effekter på nyskapande och utveckling både vad gäller innehåll, synlighet och sätt att samarbeta och etablera det nordiska kultursamarbetet. Sakkunniggrupp 2013 2015 År 2013 tillträdde en ny sakkunniggrupp för programmet: Ola Jacobson (ordförande) Sverige Björn Blomqvist Åland Örn Hrafnkelsson Island Eleonora Jakobsen Grönland Helga-Marie Nordby Norge Katrine Ring Danmark Milja Sarkola Finland Gunnvá Zachariasen Färöarna 2 Enkät om stödprogrammen från Kulturkontakt Nord 05.12.2013. Se mer om enkäten i Kulturkontakt Nords årsrapport 2013. 3 Skala: 1 = helt oenig, 5 = helt enig. 6
Statistik Produktionsinriktad verksamhet samt kompetensutveckling Totalt antal ansökningar och antal beviljade 18% Antal beviljade ansökningar 88 Avslag 401 82% Totalt 489 Totalt ansökt belopp och totalt beviljat belopp 15% Ansökt summa 13 623 867 Beviljad summa 2 066 185 Produktionsinriktad verksamhet Antal ansökningar och antal beviljade 17% Antal beviljade ansökningar 63 Avslag 307 83% Totalt 370 Ansökt belopp och beviljat belopp 14% Ansökt summa 10 288 862 Beviljad summa 1 441 347 7
Kompetensutveckling Antal ansökningar och antal beviljade 21% Antal beviljade ansökningar 25 Avslag 94 79% Totalt 119 Totalt ansökt belopp och totalt beviljat belopp 19% Ansökt summa 3 335 005 Beviljad summa 624 838 Fördelning på konstområde (antal beviljade ansökningar per konstområde*) 50 40 30 20 10 0 Arkitektur 6 Bildkonst 22 Dans 19 Design 6 Konsthantverk 4 Kulturarv 14 Litteratur 11 Media 11 Musik 35 Teater 30 Andra 23 Tvärkonstnärliga 44 * Projekten kan innehålla flera olika konstområden, därför är det sammanlagda antalet i denna tabell större än antal beviljade projekt. 8
Produktionsinriktad verksamhet samt kompetensutveckling Antal beviljade projekt projekt som respektive land deltar i 150 120 90 60 30 0 Danmark 61 Finland 60 Island 46 Norge 74 Sverige 70 Färöarna 21 Antal projekt Grönland 18 Åland 9 Övriga länder* 137 Andel per land Danmark 69 % Finland 68 % Island 52 % Norge 84 % Sverige 80 % Färöarna 24 % Grönland 21 % Åland 10 % * Övriga länder (40 olika länder): Australien 2, Belgien 5, Bosnien och Herzegovina, Brasilien, Burkina Faso, Chile, Costa Rica, Elfenbenskusten, Estland 14, Frankrike 5, Indien, Irland, Israel, Italien 7, Japan 2, Jordanien, Kanada 5, Kina, Koulmbien, Kroatien, Lettland 7, Litauen 8, Macao, Nederländerna 4, Nepal, Österrike, Polen 2, Portugal, Ryssland 7, Sápmi, Serbien, Spanien 2, Storbritannien 13, Tjeckien 2, Turkiet, Tyskland 14, Uganda, USA 15, Vietnam 9
Utveckling antal ansökningar 2011 2013 120 100 80 60 40 20 0 Danmark 89 Finland 77 Färöarna 1 Grönland 1 Island 35 Norge 67 Sverige 102 Ansökningar per land 2011 Åland 3 Övriga länder 77 Totalt 452 120 100 80 60 40 20 Danmark 85 Finland 66 Färöarna 2 Grönland 5 Island 36 Norge 76 Sverige 114 Åland 4 Övriga länder 71 0 Ansökningar per land 2012 Totalt 459 150 120 90 60 30 Danmark 84 Finland 69 Färöarna 3 Grönland 5 Island 34 Norge 71 Sverige 132 Åland 3 Övriga länder 88 0 Totalt 489 Ansökningar per land 2013 10
Resultat- och balansräkning för Nordiska ministerrådets Kultur-och konstprogram Resultaträkning för Nordiska ministerrådets Kultur- och konstprogram ( ) INTÄKTER RESULTAT BUDGET RESULTAT 2013 2013 2012 NMR:s ordinarie budget 2 105 962 2 116 533 2 073 712 Finansiella intäkter 677 4 000 4 228 Återföring av beviljade bidrag 25 646 0 53 472 INTÄKTER TOTALT 2 132 285 2 120 533 2 131 413 KOSTNADER Arvoden sakkunniga 49 441 48 972 39 297 Resekostnader sakkunniga 24 464 37 680 18 451 Möteskostnader sakkunniga 2 574 4 320 2 446 Övriga kostnader 6 754 6 000 3 516 Administrativa kostnader totalt 83 233 96 972 63 709 BIDRAG Kultur- och konstprogrammet 2 066 185 2 066 184 2 122 786 KOSTNADER TOTALT 2 149 418 2 163 156 2 186 495 RESULTAT -17 133-42 623-55 083 Överföring till följande år 25 494 42 627 Balansräkning för Nordiska ministerrådets Kultur- och konstprogram 31.12.2013 AKTIVA Fordringar 0 Projektfordringar 0 Periodavgränsningar 0 Bank och kassa 1 766 982 AKTIVA TOTALT 1 766 982 PASSIVA Skulder 82 536 Projektförskott 0 Projektförpliktelser 1 658 952 Periodavgränsningar 0 Överförda medel 25 494 PASSIVA TOTALT 1 766 982 11
Noter Not 1 Rese- och möteskostnaderna består av Resekostnader 24 464 Möteskostnader 2 574 TOTALT 27 038 De övriga kostnaderna består av: Ekonomiförvaltningstjänster 1 538 Möten inom företaget 805 Kostnader för översättning av ansökningar 4 019 Finansiella kostnader 372 Övriga kostnader 19 TOTALT 6 753 Foto: Andreas Thoren/Kulturkontakt Nord; Elsa Maria Bærentsen/Kulturkontakt Nord; Karin Beate Nøsterud/norden.org; Sepidar Hosseini/Kulturkontakt Nord; Wille Christiani/Kulturkontakt Nord. 12