Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö

Relevanta dokument
Kullbäckstorp i Härryda

Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens

Utkanten av en mesolitisk boplats

UV VÄST RAPPORT 2004:24 ARKEOLOGISK UTREDNING. I Sätila församling. Utredning i stenåldersbygd Västergötland, Sätila socken, Sätila 5:15.

Höör väster, Område A och del av B

Tägneby i Rystads socken

Humla. kompletterande arkeologisk utredning inför utbyggnad av RV 46 Västergötland, Humla socken, Humla 12:2. Gisela Ängeby UV VÄST RAPPORT 2002:6

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Nyupptäckt boplats i Bua

Under golvet i Värö kyrka

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Inför detaljplan Östra Kvarnagården. Rapport 2017:126 Arkeologisk utredning. Hallands län, Halland, Varbergs stad och kommun, Getakärr 2:6

Nya tomter i Gällinge detaljplaneområde i Gällinge-Skår. Rapport 2017:107 Arkeologisk utredning

En mikrospånkärna och några flintavslag på berget

Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis

Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården

Skultagården i Träslöv

Lilla Råby 18:38 m. fl.

Svallade avslag från Buastrand

Schakt i Snöveltorp Djurtorp

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget

Planerade bostäder inom Ullstämma 5:8. Rapport 2018:54 Arkeologisk utredning, etapp 2

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander

Schakt för cirkulationsplats norr om Ny Varberg

Inför jordvärme i Bona

Ett gravfält vid Älgviken

Eldstäder och kojor i Guldheden

Detaljplan Kinnasten

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng

UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1

Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg

Mesta Östergård. Tyra Ericson. Södermanland, Fors socken, Mesta 5:19, Mesta 5:36, Mesta 5:37, Mesta 5:40, RAÄ 139 UV MITT, RAPPORT 2006:2

Lämningar på Trollåsen

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Sökschakt mellan Strandvägen och Dynudden

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Kaklösa backe. Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer

Odalbygden 7. Rapport 2018:106 Arkeologisk utredning, etapp 2. Östergötlands län, Östergötland, Linköpings kommun, Slaka socken.

Rossö 2:146. Västra Götalands län, Bohuslän, Strömstad kommun, Tjärnö socken, Rossö 2:146 Dnr Bengt Westergaard RAPPORT 2015:57

Boplats och åker intill Toketorp

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.

Va-ledning Sönnerberg Viken. Rapport 2018:9 Arkeologisk utredning. Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Onsala socken.

Schaktningsövervakning i Rotbrunna

Ängås en gammal gårdsplats

Från forntiden till Hällestrands IF

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

UV SYD RAPPORT 2002:14 ARKEOLOGISK UTREDNING. Nordanå 8:4. Skåne, Görslövs socken, Nordanå 8.4 Bengt Jacobsson. Nordanå 8:4 1

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2

Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning

Särskild utredning inom fastigheterna Agnestad 1:2 m fl i Falköpings kommun, Västra Götalands län

Bortre Skogen och Östra Önneröd utredningar i detaljplaneområden

Detaljplan för Skår och Lövekulle i Alingsås

Planerad utvidgning av golfbana i Tuddarp

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Äldre gårdsbebyggelse i Heberg

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

Rapport 2005:72. Arkeologisk utredning etapp 2. Kvickstorp 1:1. Åtvids socken Åtvidabergs kommun Östergötlands län.

Fjärrkyla i Snickaregatan, kvarteret Duvan 21

GC-väg utmed Brokindsleden och GC-port under Vårdsbergsvägen. Rapport 2018:37 Arkeologisk utredning, etapp 2

Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg

Bronsålder i Hallinge

Gång- och cykelväg mellan Vallda och Halla

Planerad cykelväg mellan Greby och Kimstad station

Tre gc-vägar i Stockholms län

Rosersberg. Avgränsande av tre boplatser. Arkeologisk utredning

Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5

Herstadberg 9:1. Objekt IV VI, Herstadberg 9:1 Kvillinge socken, Norrköpings kommun Östergötlands län

Kraftledning vid Södersättra

RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) Kvarteret Episteln

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Sanering av förorenad mark på fastigheten Kristina 4:264 i Sala

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:11. Herrevad. Särskild utredning. Herrevad 4:14 Kolbäcks socken Västmanland. Jan Ählström

Multisportarena vid Himmelstalund

Ryttarhagen - ledningsgrävning för fjärrvärme

Utredning vid Rolfs grav i Alingsås

Arkeologisk utredning för Tulebo Villastad

UV SYD RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING Mårtensfälad 1:15. Skåne, Lund, Mårtensfälad 1:15 Sven Hellerström. Mårtensfälad 1:15 1

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

Stenig terräng i Kista äng

Sökschakt i Lilla Sidus

av ålderdomlig karaktär

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING. Ekeby Prästgård. Närke, Kumla socken, Ekeby Prästgård 2:1 Helmut Bergold

Schaktningar för kabel i Gillberga och Berga

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Sökschakt vid Kvarns övningsområde

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem

Strömma1:7 samt Asarum 13:37 resp. 13:67

Västnora, avstyckning

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Gång- och cykelväg i Simris

Fallet, riksväg 56. Sträckan Stingtorpet Tärnsjö Uppland; Huddunge socken; Björnarbo 2:1; Huddunge 56:1 Karl-Fredrik Lindberg. uv rapport 2012:53

Skarphagen. Inför nyplanerad anslutning av bussgata Kv Skarphagen 1:1 och 1:2 Norrköping stad och kommun Östergötland.

Optokabel vid Majstorp

Norra Vi Ombyggnad av elnätet

Skogs-Ekeby, Tungelsta

Bytomten Sund. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning.

Terminalen 1 Arkeologisk utredning steg 2

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

Transkript:

UV RAPPORT 2012:49 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö Bohuslän, Partille socken, Hultet 1:3 m.fl., Öjersjö 6:297, 4:5 m.fl. Dnr 421-3279-2011 (Hultet) 421-3191-2011 (Öjersjö) Johannes Nieminen och Christina Rosén

UV RAPPORT 2012:49 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö Bohuslän, Partille socken, Hultet 1:3 m.fl., Öjersjö 6:297, 4:5 m.fl. Dnr 421-3279-2011 (Hultet) 421-3191-2011 (Öjersjö) Johannes Nieminen och Christina Rosén

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan 12 431 34 Mölndal Tel.: 010-480 81 90 Fax: 010-480 82 13 e-post: uvvast@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2012 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:49 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2012-03-05. Dnr 601-2012/1250. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Vy över Hultet (framsida) och Öjersjö (baksida). Foto: Johannes Nieminen. Tryck/utskrift Ineko, Göteborg 2012

Innehåll Inledning 5 Syfte och målsättning 5 Arbets- och metodbeskrivning 5 Utredningen i Hultet 1:3, med flera 8 Topografi 8 Landskapshistorik och äldre kartmaterial 8 Fornlämningsbild 8 Utredningens resultat 8 Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder 14 Utredningen i Öjersjö 6:297, 4,5, med flera 15 Topografi 15 Landskapshistorik och äldre kartmaterial 15 Fornlämningsbild 15 Utredningens resultat 15 Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder 15 Referenser 18 Administrativa uppgifter 18 Figurförteckning 19

Figur 1. Utsnitt ur Vägkartan, blad 61 Göteborg (skala 1:100 000), och GSD-Sverigekartan med platsen för utredningen markerad. 4 Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö

Under oktober månad 2011 genomförde Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö i Partille kommun. Arbetena genomfördes inför Partille kommuns planer att bebygga de båda områdena med bostäder. Vid utredningarna framkom inga lämningar som föranleder vidare arkeologiska insatser. I det förslag till detaljplan som låg till grund för utredningen var dock tomten till Nedergården undantagen från exploatering, vilket innebar att utredningen inte omfattade detta område. Eftersom gårdsläget kan beläggas åtminstone till 1700-talets början och kan vara betydligt äldre än så, bör man göra en kompletterande utredning inom detta område om man i framtiden avser att exploatera här. Inledning I samband med att Partille kommun avsåg att detaljplanlägga två områden för bostäder beslutade länsstyrelsen i Västra Götaland att arkeologiska utredningar skulle göras inom de båda planområdena. Utredningarna berörde dels ett område i Hultet, dels ett område i Öjersjö (figur 2 och 3). Uppdraget bekostades av Partille kommun och utfördes av personal från Riksantikvarieämbetet UV Väst. Syfte och målsättning Huvudsyftet med utredningarna var att undersöka förekomsten av okända fornlämningar och övriga kulturlämningar. Eventuella fornlämningar och kulturlämningar skulle även klassificeras och bedömas vid utredningstillfället. Utredningens resultat skulle också tjäna som planerings- och beslutsunderlag för länsstyrelsen och exploatören. Arbets- och metodbeskrivning Inledningsvis gjordes en analys av historiskt kartmaterial i syfte att ge en bild av den historiska markanvändningen och för att påvisa eventuella indikationer på fornlämningar. Utredningsområdena inventerades för att kontrollera förekomsten av lämningar som var synliga ovan mark och för att identifiera platser för sökschaktsgrävning. I ett sista skede grävdes sökschakt på de utvalda platserna med grävmaskin för att om möjligt lokalisera okända fornlämningar under mark. Den digitala dokumentationen gjordes med DGPS och fotografering för vidare bearbetning i Intrasis. Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö 5

0 500 m Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 63D 9cN (7B 0f ), med utredningsområdet för Hultet markerat. Skala 1:10 000. 6 Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö

0 500 m Figur 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 63D 9cN/63D 9dN (7B 0g), med utredningsområdet för Öjersjö markerat. Skala 1:10 000. Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö 7

Utredningen i Hultet 1:3, med flera Topografi Området ligger ovanför högsta kustlinjen och består idag dels av öppen åkermark i dess norra del, dels av slyiga igenväxande partier i söder ner mot Hålsjön. Delar av utredningsområdet är bebyggt med gamla industribyggnader samt gårdsfastigheter belägna på det gamla gårdsläget för Nedergård (figur 4 och 5) Landskapshistorik och äldre kartmaterial Detaljplaneområdet var beläget på den gamla inägomarken till byn Hultet i Partille socken. Hultet bestod av de två gårdarna Övergård och Nedergård. Utredningen berörde marken till Nedergård. Hultet karterades första gången år 1701 vid en geometrisk avmätning som berörde flera byar och gårdar i socknen Hultet, Öjersjö med sex gårdar och Åstebo. Nedergård hade vid denna tid en åbo som brukade 4 tunnland mager sandjord i ensäde. Största delen av inägorna bestod av hårdvallsäng (figur 6). Utredningsområdet innefattade den gamla gårdstomten med byggnader och kålgårdar samt längst i väster en mindre del av den gamla åkermarken. I övrigt bestod området av gammal ängsmark. Sedermera odlade man upp mer och mer av ängen och på den äldre ekonomiska kartan från 1935 var större delen av området åkermark (figur 7). Därefter upphörde brukningen och på ekonomiska kartan från 1973 fanns inte längre någon åkermark kvar. Delar av åkermarken på 1701 års karta var tydligt indelad i så kallade bandparceller, långsmala tegar med smala åkerrenar emellan. Vid senare tiders brukning plöjdes parcellerna över, men man kan ibland finna spår av den gamla tegindelningen i form av diken under dagens markyta. Från gårdstomten löpte en fägata ned mot utmarken i sydöst, dit boskapen fördes på bete. Gården låg vid stranden till Hålsjön, där man kunde fiska gädda, abborre och mört. Fornlämningsbild Inom utredningsområdet finns inga registrerade fornlämningar men strax söder härom finns en fyndplats för en flintdolk och en skafthålsyxa (Partille 57, figur 2). Belägenheten inom historisk inägomark och invid sjöarna innebar att lämningar från flera förhistoriska och historiska perioder kunde förväntas inom området. Även agrarhistoriska lämningar kunde förväntas förekomma. Utredningens resultat I Hultet grävdes sammanlagt 19 schakt med maskin (figur 8). Schakten grävdes dels på de högre partierna av en beteshage, dels strax öster om 8 Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö

Figur 4. Översiktsbild mot sydöst över de norra delarna av utredningsområdet. Foto: Christina Rosén. Figur 5. Översiktsbild mot väster över delar av utredningsområdet. I bakgrunden skymtar Nedergården. Foto: Christina Rosén. Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö 9

0 100 m Figur 6. Utsnitt ur kartan över Hultet, Öjersjö och Åstebo 1701 med utredningsområdet markerat. Från hustomten G går fägatan mellan kålgårdarna (24) ned mot utmarken. De gråaktiga partierna är åkermark, resten slåtteräng. Karta Lantmäteriet. Skala 1:5000. 10 Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö

0 100 m Figur 7. Utsnitt ur gamla ekonomiska kartan från 1935 med utredningsområdet markerat. Nu är större delen av inägorna åkermark. Nedergården ligger kvar på samma plats som tidigare. Karta Lantmäteriet. Skala 1:5000. Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö 11

0 100 m Figur 8. Schaktplan med schaktnummer och anläggningsnummer. Skala 1:2500. 12 Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö

Figur 9. Ett exempel på en av anläggningarna. Foto: Christina Rosén. Figur 10. På bilden syns gärdesgården och odlingsterrassen. Foto: Christina Rosén. Figur 11. En interiör från isfabriken. Foto: Christina Rosén. Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö 13

gårdsläget för Nedergård (se ovan Landskapshistorik och äldre kartmaterial). Schakten varierade i längd från cirka 5 meter till 25 meter och grävdes till cirka 0,4 meters djup, det vill säga det djup där matjorden övergick i siltig sand. Inom en liten yta i områdets allra nordligaste del påträffades sex diffusa anläggningar av sentida karaktär (S100, 104, 107). Anläggningarna utgjordes av nedgrävningar med matjordsaktig fyllning och några eventuella rester efter eldstäder (A101, 102, 103, 105, 106, 107, figur 9). De fynd som kunde kopplas samman med anläggningarna bestod av sentida glas, fajans och porslin. Den sammantagna bedömningen var att lämningarna inte motiverade några vidare arkeologiska insatser. Utöver anläggningarna mättes också en stenmur in (A117). Gärdesgården låg strax väster om nedergården och avgränsade en mindre odlingsterrass (figur 10). I det förslag till detaljplan som låg till grund för utredningen var tomten till Nedergården undantagen från exploatering, vilket innebar att området inte ingick i utredningen (figur 8). Eftersom gårdsläget kan beläggas åtminstone till 1700-talets början och kan vara betydligt äldre än så, bör man göra en kompletterande utredning inom detta område om man i framtiden avser att exploatera här. Inom utredningsområdet fanns också resterna efter en numera nedlagd isfabrik. Istillverkningen hade sin början i att man tog upp is från Hålsjön och byggde en förvaringslada, där isen täcktes med sågspån för att inte smälta. Under 1940-talet mekaniserades tillverkningen och fler byggnader uppfördes. Idag är byggnaderna förfallna (figur 11). Fabriksområdet ligger vid stranden och är mycket fuktigt. Inga sökschakt grävdes här. Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder Riksantikvarieämbetet UV Väst anser inte att det föreligger några arkeologiska eller antikvariska hinder för den planerade bebyggelsen inom det föreslagna detaljplaneområdet. Notera dock att tomten till Nedergården inte ingick i den detaljplan som låg till grund för utredningen. Eftersom gårdsläget kan beläggas åtminstone till 1700-talets början och kan vara betydligt äldre, bör man göra en kompletterande utredning inom detta område om man i framtiden avser att exploatera här. 14 Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö

Utredningen i Öjersjö 6:297, 4,5, med flera Topografi Området är idag huvudsakligen skogbevuxet, bitvis med svårframkomlig slyig björkskog. I dess västra delar ligger ett större höjdområde som i öster vetter ner mot småkuperad terräng med inslag av våtmarker (figur 12 och 13). Mossmarkerna är framför allt belägna i områdets centrala delar. Jordmånen är huvudsakligen morän. Området ligger ovanför högsta kustlinjen. Landskapshistorik och äldre kartmaterial En översiktlig kontroll av äldre kartmaterial visade att området till allra största delen består av gammal utmark till Öjersjö by. I den västligaste delen berörs en del av inägorna till Mölnlyckegården. Kartorna visar inga detaljer om markanvändning eller eventuell fornlämningsförekomst. Fornlämningsbild Inom utredningsområdet finns inga registrerade fornlämningar. År 2010 genomfördes en utredning i miljöer som liknar den i Öjersjö (inför en planerad vägsträckning mellan Landvetter/Rv 40 och E20). Resultaten från utredningen visar att de typer av fornlämningar som kan förväntas i dessa miljöer är spåren efter olika slags historiskt och förhistoriskt utmarksbruk, möjligen även torp- och backstugubebyggelse. Fynden av stensättningar visar också att förhistoriska gravar eventuellt kan förekomma (Rosén & Ängeby 2010). Utredningens resultat I Öjersö grävdes 22 schakt (figur 14 ). Merparten av schakten förlades på ett höjdområde i utredningsområdets östra del samt i anslutning till de våtmarker som fanns i områdets mellersta delar. Schaktens längd varierade från cirka 5 till 15 meter och djupet skiftade från cirka 0,2 till cirka 0,4 meter beroende på matjordens/förnans tjocklek. Varken inventeringen eller schaktgräningen resulterade i upptäckten av nya forn- eller kulturlämningar. Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder Riksantikvarieämbetet UV Väst anser inte att det föreligger några arkeologiska eller antikvariska hinder för den planerade bebyggelsen inom det föreslagna detaljplaneområdet. Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö 15

Figur 12. Schaktning pågår på de högre belägna partierna inom utredningsområdet. Foto: Christina Rosén. Figur 13. En av flera våtmarker som fanns i utredningsområdet. Foto: Christina Rosén. 16 Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö

0 100 m Figur 14. Schaktplan med schaktnummer. Skala 1:5000. Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö 17

Referenser Rosén, C. & Ängeby, G. 2010. Röjningsrösen, gravar och en gårdstomt, Tvärled Slamby-Jeriko mellan riksväg 40 och E20. UV Väst Rapport 2010:8. Riksantikvarieämbetet. Mölndal. Administrativa uppgifter Hultet 1:3 m.fl. Riksantikvarieämbetets dnr: 421-3279-2011. Länsstyrelsens dnr: 431-18494-2011. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12074. Intrasisprojekt: UV2011:190. Undersökningstid: 20 26/10 2011. Projektgrupp: Johannes Nieminen och Christina Rosén. Undersökt yta: cirka 160 löpmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 63D 9cN (7B 0f ). Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6397400 y 327607. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Öjersjö 6:297, 4:5 m.fl. Riksantikvarieämbetets dnr: 421-3191-2011. Länsstyrelsens dnr: 431-23234-2011. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12071. Intrasisprojekt: UV2011:180. Undersökningstid: 20 26/10 2011. Projektgrupp: Johannes Nieminen och Christina Rosén. Undersökt yta: cirka 165 löpmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 63D 9cN/63D 9dN (7B 0g). Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6398719 y 329346. Digital dokumentation: förvaras på UV. 18 Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö

Figurförteckning Figur 1. Utsnitt ur Vägkartan, blad 61 Göteborg (skala 1:100 000), och GSD-Sverigekartan med platsen för utredningen markerad....4 Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 63D 9cN (7B 0f), med utredningsområdet för Hultet markerat. Skala 1:10 000...6 Figur 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 63D 9cN/63D 9dN (7B 0g), med utredningsområdet för Öjersjö markerat. Skala 1:10 000...7 Figur 4. Översiktsbild mot sydöst över de norra delarna av utredningsområdet. Foto: Christina Rosén...9 Figur 5. Översiktsbild mot väster över delar av utredningsområdet. I bakgrunden skymtar Nedergården. Foto: Christina Rosén...9 Figur 6. Utsnitt ur kartan över Hultet, Öjersjö och Åstebo 1701 med utredningsområdet markerat. Från hustomten G går fägatan mellan kålgårdarna (24) ned mot utmarken. De gråaktiga partierna är åkermark, resten slåtteräng. Karta Lantmäteriet. Skala 1:5000...10 Figur 7. Utsnitt ur gamla ekonomiska kartan från 1935 med utredningsområdet markerat. Nu är större delen av inägorna åkermark. Nedergården ligger kvar på samma plats som tidigare. Karta Lantmäteriet. Skala 1:5000...11 Figur 8. Schaktplan med schaktnummer och anläggningsnummer. Skala 1:2500...12 Figur 9. Ett exempel på en av anläggningarna. Foto: Christina Rosén...13 Figur 10. På bilden syns gärdesgården och odlingsterrassen. Foto: Christina Rosén...13 Figur 11. En interiör från isfabriken. Foto: Christina Rosén...13 Figur 12. Schaktning pågår på de högre belägna partierna inom utredningsområdet. Foto: Christina Rosén...16 Figur 13. En av flera våtmarker som fanns i utredningsområdet. Foto: Christina Rosén...16 Figur 14. Schaktplan med schaktnummer. Skala 1:5000...17 Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö 19

Arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö Under oktober månad 2011 genomförde Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) arkeologiska utredningar i Hultet och Öjersjö i Partille kommun. Arbetena genomfördes inför Partille kommuns planer att bebygga de båda områdena med bostäder. Vid utredningarna framkom inga lämningar som föranleder vidare arkeologiska insatser. I det förslag till detaljplan som låg till grund för utredningen var dock tomten till Nedergården undantagen från exploatering, vilket innebar att utredningen inte omfattade detta område. Eftersom gårdsläget kan beläggas åtminstone till 1700-talets början och kan vara betydligt äldre än så, bör man göra en kompletterande utredning inom detta område om man i framtiden avser att exploatera här.