HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET SOM FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE 2017-2019
Dokumentnamn Fastställd Gilltighetstid Handlingsplan för Finskt Förvaltningsområde 2016-11-18 2017-2019 Dokumentansvarig Beslutinstans Dokument gäller för Marianne Kiiskilä Förvaltningsområde styrgruppen Anställda och förtroendevalda Presenterad för KS 5 december 2016
Inledning Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (Minoritetslagen) började gälla 1.1.2010. Lagens intentioner är att skydda nationella minoriteternas fortlevnad och bevara och utveckla minoritetsspråken. Sedan 1 januari 2010 ingår Hallstahammars kommun i finskt förvaltningsområdet. Det betyder att kommunens sverigefinnar har särskilda lagstadgade rättigheter i kommunen. Bland annat innebär detta stärkt skydd för användning av finska i kontakt med myndigheter och i äldre- och barnomsorgen. Kommunen är bland annat skyldig att ordna förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska. En del åtgärder har vidtagits i Hallstahammars kommun sedan 1 januari 2010. Att implementera Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är dock ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. Det är viktigt att förtydliga vad man har för mål med verksamheterna. Därför har Hallstahammars kommun tagit fram denna handlingsplan. Hallstahammars kommun får stadsbidrag till de merkostnader som uppkommer i kommunen med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och till åtgärder för att stödja användningen av finska. Handlingsplanen har tagits fram med samråd med den sverigefinska samrådsgruppen. Handlingsplanen är treårigt och en aktivitetsplan tas fram årligen. Återkopplingen till Kommunstyrelsen sker i samband med delårsrapportering och årsredovisning.
Innehållsförteckning Bakgrund 1 Sveriges minoritetspolitik 1 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 2 Finska språkets långa historiska närvaro i Sverige 2 Finansiering 3 Samråd 3 Förskola och skola 3-4 Kultur och fritid 5 Äldre- och handikappomsorg 6-7 Socialtjänsten - Individ och familjeomsorgen 8 Kartläggningar 8 Informationsinsatser 9 Övriga nationella minoriteter 9 Uppföljning 10 Andra förvaltningsmyndigheter 10
Bakgrund Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (Minoritetslagen) började gälla 1.1.2010. Lagens intentioner är att skydda nationella minoriteternas fortlevnad och bevara och utveckla minoritetsspråken. Sveriges nationella minoriteter är romer, judar, samer, tornedalingar och sverigefinnar som nationella minoriteter i Sverige och romani chib, jiddisch, samiska, meänkieli och finska erkändes som minoritetsspråk. Finska språket har särskilda lagstadgade rättigheter i förvaltningsområden för finska språket. Sedan 1 januari 2010 ingår Hallstahammars kommun i förvaltningsområde för finska språket. Det betyder att kommunens sverigefinnar har särskilda lagstadgade rättigheter i kommunen. Bland annat innebär detta stärkt skydd för användning av finska i kontakt med myndigheter och i äldre- och barnomsorgen. Hallstahammar får statsbidrag för att leva upp till lagens (2009:724) krav och för åtgärder för att främja och bevara finska språket och kulturen. Med eller utan pengar så ska alla kommuner, även de som inte är förvaltningsområden, se till att informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter, utbilda personalen om lagen, se till att det finns samråd med minoriteterna och ta reda på om det finns personal inom de kommunala förvaltningarna som kan finska, samiska och/eller meänkieli. Sveriges minoritetspolitik I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (Ramkonventionen), samt till den Europeiska stadgan om landsdel eller minoritetsskydd (Minoritetskonventionen). Ramkonventionen syftar till att skydda de nationella minoriteternas fortlevnad medan Minoritetskonventionens syfte är att skydda Europas kulturella mångfald. Av konventionerna kan det utläsas att det finns ett stort antal minoriteter i Europa som levt i området en lång tid och som har ett eget språk och en egen kultur. I konventionerna konstateras också att vissa minoriteters språk riskerar att gå förlorade. Den svenska riksdagen fattade också beslut om en minoritetspolitik och ett erkännande av fem nationella minoriteter och deras språk. Sverige erkände därmed en historisk närvaro av flera minoriteter och en mångfald av språk samt att dessa grupper ska ha möjlighet att upprätthålla och bevara sin kultur och sitt språk. De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverigefinnar och tornedalingar. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har historiska och långvariga band till Sverige samt en uttalad samhörighet. Ett språk som har ställning som nationellt minoritetsspråk uppfyller två kriterier. Det första är att det är ett språk och inte en dialekt. Det andra är att det har talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år. De fem nationella minoritetsspråken delas i två kategorier. Den ena kategorin utgörs av landsdels- eller minoritetsspråk och innefattar finska, meänkieli och samiska. Dessa språk har historisk-geografisk anknytning i Sverige eftersom dessa av hävd har talats i vissa territorier i Sverige. Den andra kategorin benämns som territoriellt obundna språk och innefattar jiddisch och romani chib. Syftet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och att stärka deras möjligheter till inflytande, samt att stödja de historiska minoritetsspråken så att de ska hållas levande. 1
Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Vissa minoritetsrättigheter ska förverkligas i hela landet: alla fem nationella minoriteter omfattas av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (Minoritetslagen). Dessa rättigheter benämns som grundskydd. Följande grundskydd gäller således alla minoriteter i hela landet: Förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om dera rättigheter när det behövs. Det allmänna (te x kommuner) har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Dessutom gäller särskilda rättigheter för finsk-, samisk- och meänkielitalande inom respektive förvaltningsområde. Dessa rättigheter är bl. a. följande: Enskilda har rätt att använda sitt modersmål vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare. Myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering. Myndigheten kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk. Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper minoritetsspråken. Kommunerna har särskilda skyldigheter att anordna äldre- och barnomsorg helt eller delvis på minoritetsspråken om någon i förvaltningsområdet önskar detta. 2 Finska språkets långa historiska närvaro i Sverige Sverige och Finland har en lång gemensam historia. De var under drygt 600 år ett och samma rike, där svenska, finska och många andra språk talades. Som ett resultat av kriget mot Ryssland förlorade Sverige den östra rikshalvan - Finland - år 1809. Det som avträddes till Ryssland i freden i Fredrikshamn var en tredjedel av ett kungarike med Stockholm som huvudstad. Finska är således ett av de många språk som genom tiderna har talats i Sverige. När Sverige och Finland tillhörde samma rike var Stockholm, Mälardalen, Värmland, Dalarna och Tornedalen de områden där finskan var mest utbredd. Efter andra världskriget har stora finska befolkningsgrupper bildats i storstäderna och på industriorter i södra och mellersta Sverige. Även Norrbotten har en betydande finskspråkig befolkning. Idag bor ca 712 000 personer med finsk påbrå i Sverige (födda i Finland eller minst en förälder född i Finland eller minst en mor/farförälder född i Finland). Financiering De kommuner i Sverige som tillhör ett eller flera av de tre olika förvaltningsområdena (för finska, meänkieli respektive samiska) erhåller årligen statsbidrag. Statsbidraget är uttryckligen avsett för kostnader som är att betrakta som merkostnader på grund av minoritetsarbetet. Statsbidraget får med andra ord inte användas för att ersätta kostnader som sedan tidigare finns budgeterat i kommunens budget. Stadsbidraget utbetalas av Länsstyrelsen i Stockholm som också har, tillsammans med Sametinget, ett regeringsuppdrag för uppföljning av minoritetsarbete i Sverige utifrån minoritetslagen och språklagen. Hallstahammar har som förvaltningsmyndighet en årlig rapporteringsskyldighet till Länsstyrelsen i Stockholm.
Samråd Vad säger lagstiftningen? 5 Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor (Minoritetslagen) Beskrivning av nuläget Hallstahammar kommun har 23% av de drygt 15 700 (2016) invånarma sin bakgrund i Finland. I faktiska siffror har 3 619 personer finsk anknytning, (födda i Finland eller minst en förälder född i Finland eller minst en mor/farförälder född i Finland). Hallstahammars kommun ska arbeta aktivt med att informera om de rättigheter de finskspråkiga i vår kommun har enligt lagen både internt och externt. Dels via hemsidan www.hallstahammar.se, översättningar av kommunala dokument, annonser, skriftlig information och via muntliga informationsmöten. Samråd och samarbete är viktigaste verktygen både internt och externt. Förvaltningsområde gruppen Eftersom statsbidragets användning regleras av lagstiftningen som anger samråd som det viktigaste instrumentet blir den logiska följden att användningsområden för statsbidraget ska bestämmas i samråd med minoriteten. Minnesanteckningar förs. Synpunkter och förslag förs tillbaka in i den kommunala organisationen. Samrådsmöten med Förvaltningsområde gruppen med representanter från kommunen, finska föreningen, församlingen och finska PRO äger rum cirka 8 gånger per år. Förvaltningsområde styrgruppen Styrgruppen består av medlemmarna i Förvaltningsområde gruppen, kommunpolitiker och kommuntjänstemän Styrgruppen sammanträder minst fyra gånger per år. Styrgruppen ska följa upp hur den kommunala finskspråkiga servicen fungerar samt initiera förbättringar och planera för en utveckling av den kommunala finskspråkiga servicen för att kommunen ska uppfylla minoritetslagens intentioner. Hallstahammar flaggar med sverigefinska flaggan på Sverigefinnarnas dag 24/2 och med finska flaggan på Finlands självständighetsdag 12/12. På förskolan Nyckelpigan finns två avdelningar som erbjuder finskspråkig förskoleverksamhet. Förskola Vad säger lagen? I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. 17 När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola, ska kommunen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska (Minoritetslagen). Grunden för barns språkutveckling och den senare språkkompetensen samt identiteten läggs i förskoleålder. I minoritetsspråkslagens 8 sägs att när en kommun i förvaltningsområdet erbjuder plats i förskoleverksamheten enligt 2 a kap 1 och 7 skollagen (1985:1100), skall kommunen ge barn, vars vårdnadshavare begär det, möjlighet till plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska. 3
Lagändringen 1.7 2015 innebär att Skolverket inte längre kommer kräva att minst en förälder ska ha ett minoritetsspråk som modersmål eller att eleven ska ha förkunskaper i språket för att eleven ska få modersmålsundervisning. Skola Finska som modersmål inga förkunskaper krävs En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. I praktiken innebär detta att de grundläggande kunskapskraven inte kommer att gälla för dem som enligt identifikationsprincipen tillhör en nationell minoritet. Problemspecificering För att trygga finskans ställning och utveckling finska språket är barn och ungdom i nyckelposition. För dem ska man säkra reella möjligheter till tvåspråkighet, att kunna behärska modersmålet och även att bredare känna till dess kultur, religion och historia. Den kommunala förskolan och skolan är den naturliga platsen där detta skall ske. Självfallet är det så att kommunen inte kan eller ens bör arbeta ensam i den här frågan. För barns språkutveckling är den första och viktigaste källan/referensramen hemmet och föräldrarna. Av denna anledning är det primära att samverkan och samarbetet mellan föräldrarna och förskolan samt skolan fungerar. Personalen på förskolan och skolan har en mycket viktig roll. Personalen bör garanteras möjligheter och förutsättningar att arbeta med två- och flerspråkiga barn. Lärarna fortbildas och ges möjligheter till stimulans, tips och idéer samt litteratur och annat material via kommunens försorg. Detta kan ske t ex vid årliga studiedagar. Målsättningar Att flerspråkigheten skall stimuleras genom hela skolsystemet med början i förskolan I förskolan och i de obligatoriska skolformerna ska aktivt arbete bedrivas för att minoritetsspråkiga elever ska ges möjlighet att bli tvåspråkiga. I förskolan anordnas modersmålsstöd och i de obligatoriska skolformerna anordnas modersmålsundervisning i finska. Åtgärder Kommunen ska Bedriva aktiv information till minoritetsspråkiga föräldrar om fördelen för tvåspråkiga barn att delta i undervisning i finska. Bedriva ett aktivt arbete i förskolor och grundskola för att minoritetsspråkiga elever ges möjlighet att bli två/flerspråkiga. Hålla regelbunden kontakt med föräldrar och informera om barnens utveckling så att föräldrarna kan stötta barnens språkutveckling i hemmet. I förskolan och skolan anordna temaveckor där man uppmärksammar flerspråkighet, sverigefinsk kultur och/eller nationella minoriteter Ge medel för införskaffande av pedagogiskt material och föremål med finsk anknytning för att bland annat skapa språk och kulturlådor som kan vandra runt inom kommunens verksamheter. Erbjuda utbildning och stimulans till förskolepedagoger. 4
Minorititeten ska garanteras möjlighet till kvalitativt bra kulturutbud och möjlighet till skapande på eget språk. Kultur och fritid Vad säger lagstiftningen? 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt (Minoritetslagen). Problemspecificering Kultur kan definieras som en andlig och materiel helhet som en befolkningsgrupp har nått och kulturens delområden kan definieras åtminstone i litteratur, teater, dans, bildkonst, musik och kommunikation/ media. Inom kultur inryms också den andliga kulturen och motion. Språket är kärnan i vilken som helst befolkningsgrupps kultur, dess bärande faktor. Att bevara och behålla minoritetsspråken levande är därför ytterst viktigt. Finskan och dess bevarande tillhör kulturminnesvården. Den minoritetsspråkiga litteraturen skall stödjas i vårt område och det skall säkerställas att minoritetsspråkiga böcker är tillgängliga i biblioteken. Biblioteken bör också ställa in sig på att gruppen med minoritetsspråkliga pensionärer växer och att service för denna grupp bör bli bredare. T ex bör man säkra tillgången till finska ljudböcker och DVD skivor. Barnalitteraturens tillgång får inte heller glömmas bort. Kulturverksamheten skall vara opartiskt tillgängligt för alla. Viktigt är att kommunen säkerställer påverkansmöjligheterna för de minoritetsspråkiga när man planerar kulturverksamheten. Målsättningar Minoriteterna ska garanteras möjlighet till kvalitativt bra kulturutbud och möjlighet till skapande på eget språk. Åtgärder Kommunen ska Ge status till Förvaltningsområde styrgruppen (med politiker, kommunens tjänstemän och representanter från finska föreningen, för samlingen och finska PRO) sombeslutande instanser när man planerar kultur verksamheten. I samarbete med övriga Förvaltningskommuner i Västmanland och finskspråkiga organisationer arrangera sk. temadagar i länet. 20 000 kronor reserveras årligen för kulturinsatser och snabbinsatser som beslutas av Förvaltningsområde gruppen. Finska informatörens roll blir handlägga och besluta om insatserna följer minoritetslagens intentioner. Utreda möjligheterna att söka specialstöd från statens kulturråd Genom samarbete förstärka minoriteternas status. Främja aktivt tvåspråkiga kulturaktiviteter. Uppföljning av större projekt som beviljats medel i utvärderingssyfte för att se om projekten varit framgångsrika och för att därmed hitta framgångsfaktorer för det fortsatta minoritetsarbetet. Former för detta bestäms av Förvaltningsområde styrgruppen. 5
Det är viktigt att finskspråkiga äldre får fortsätta använda finska språket. Äldre- och handikappomsorg Vad säger lagen? 18 En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket (Minoritetslagen) De äldre är ofta bärare av språk och kultur samt värnare av traditioner. Det är viktigt att de äldre som pratar finska kan fortsätta att använda sitt språk. Lagens 9 säger, att en kommun inom förvaltningsområdet skall erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds, inom ramen för äldreomsorgen, av personal som behärskar finska. De som åldras måste få leva ett aktivt liv, även i språklig mening, de måste ha påverkansmöjligheter i samhället och i sin vardag, de måste få åldras i trygg miljö och leva ett självständigt liv samt ha rätt till god vårdnad och äldreomsorg på sitt eget språk. Handikappade måste få likvärdiga möjligheter och levnadsförhållanden med övrig befolkning. Problemspecificering De äldres och handikappades välbefinnande påverkas i stor grad av omgivningen. Isolering kan ske på många plan, där språklig isolering kan vara en faktor. Om den vardagliga omgivningen inte förstår personen och dennes önskemål finns risk för språklig 6 isolering, vilket i sin tur kan leda till fullständig isolering. Ett problem värt att uppmärksamma vid vård av anhöriga kan nuförtiden vara det att barnen/ barnbarnen kan ha tappat beröringen och färdigheten till sina föräldrars/far och morföräldrars språk. Då blir kommunikationen kanske inte sådant som skulle säkerställa den äldres behov av att yttra sig och bli förstådd till fullo. Av denna anledning måste man fästa uppmärksamhet vid att personal som behärskar minoritetsspråken finns tillgängligt i servicen och att kommunikationen sker helt med den äldres/ handikappades eget språk och utan tolk. Betydelsen av den egenspråkiga kulturomgivningen har konstaterats öka i och med åldrandet. Kultur och hur man upplever den är starkt känslogrundat, där den egna (nationella) bakgrunden och livserfarenheterna påverkar. Därför bör man sträva efter att anordna helt egenspråkiga kulturföreställningar till de äldre och handikappade. De språkliga minoriteterna måste få representanter i planeringar för olika kulturevenemang, även till dem där målgruppen är de äldre och handikappade. Möjligheten till användning av egenspråkig radio/tv måste säkerställas. Behov av service finns även i konkreta vardagsgöromål, t ex i skrivandet av jul och och gratulationskort, för att den egna fysiska och språkliga färdigheten kan ha försämrats i och med åldern eller handikappet. För att kunna planera och genomföra service på ett ändamålsenligt sätt bör man i första hand undersöka om minoritetsspråkliga vill ha service på eget språk. Speciellt skall ensamstående enspråkiga personer och
Bastun är en stor del av den finska kulturen och kan inte jämföras med någonting annat. Därför bör finska avdelningen vara på ett boende med bastu. deras servicebehov kartläggas av en person och att denna kartläggning kan göras av finskspråkig personal om så önskas. Även andras livskvalitet och socialt umgänge skulle säkerligen förbättras om det finns finskspråkig personal inom dagvården. Viktigt är självfallet också informationen och att den lyckas. Kommunen tillsammans med föreningarna skall anordna informationsmöten om de rättigheter äldre och handikappade har, om kommande planer, gällande taxor och ändringar i dessa. Samarbete med i kommunen befintliga föreningar är mycket viktig. Informationsmöten som anordnas ska ske gemensamt med samtliga föreningar. Detta kräver också egna initiativ och samarbete från föreningarnas sida, t ex gemensamma överläggningar ordföranden emellan och gentemot kommunen med t ex inbjudan till träffar. Målsättningar Service på minoritetsspråk skall garanteras i alla äldre- och handikappomsorgens kontor/institutioner. I alla förvaltningskontor skall den centrala informationen och anvisningar vara översatta till finska. Åtgärder Kommunen ska Aktivt undersöka om äldre minoritetsspråkiga vill ha service på eget språk och erbjuda detta för de som vill detta. Erbjuda uppsökande verksamhet och biståndsbedömning av finskspråkig personal till de som så önskar. Kartlägga ensamstående enspråkiga och deras servicebehov. Organisera separata avdelningar inom olika boenden där man kan samla såväl omsorgstagare med finska som modersmål som personal med dylika språkkunskaper När det gäller rekrytering till tjänster inom omsorgen ska kommunala platsannonser förses med texten: Då Hallstahammars kommun är ett finskt förvaltningsområde ser vi gärna sökanden med kunskaper i finska. Andra språkkunskaper utöver svenska och engelska ses också som positivt. informera om finskspråkig verksamhet i kommunen tillsammans med minoritetsspråksföreningarna utreda möjligheter att rekrytera kontaktpersoner till frivilligarbete ex väntjänst tillsammans med föreningarna anordna informationsmöten på finska om kommunens komman de planer i olika i sakfrågor som berör minoritetsspråkiga äldre och handikappade, beakta om föreningarna ska fungera som remissinstanser i frågan ge möjlighet för minoritetsspråksföreningarna att delta i planeringen för kulturevenemang översätta informationsmaterial till finska Ha med information om rätten till finskspråkig service på kommunens webbplats. Målsättningen ska vara att erbjuda plats för finskspråkiga äldre på äldreboende där det finns finskspråkig personal och möjlighet till finskspråkig kultur. OBS! Bastubad är en viktig del finsk kultur. Att äldreomsorgen utser en finsk-/tvåspråkig medarbetare med tydlig samordnande funktion som möjliggör långsiktigt arbete språket och kulturen. 7
Socialtjänsten Individ och familjeomsorgen Problemspecificering Det är viktigt att vår kommuns socialtjänst möter kunderna på ett mänskligt, värdigt och professionellt sätt. Ofta är det frågan om en mycket svår situation för kunden. För många kan bara sökandet av stöd vara en hög tröskel och om problem redan annars har hopat sig så kan ett till problem (språket) skapa onödig skada. Situationerna med att söka stöd och hanteringen/handläggningen av problemen är känsliga. Användning av tolk är inte att föredra i sådana här situationer, med anledning av att det ofta handlar om mycket personliga problem, där kunden knappast vill att det inblandas fler personer än nödvändigt. Med tolkanvändning försvinner det också ur kommunikationen något elementärt, kundens och tjänstemannens relation kanske inte utvecklas till det för ärendet krävande ömsesidig verkan av tillit och förståelse. Utgångspunkten är naturligtvis att personalen behärskar det svenska språket, men det är också önskvärt att det i socialtjänstens förvaltningar arbetar personer som behärskar finska till fullo. Uppmärksamhet måste också fästas vid när personal utbytes att en kvalitativ minoritetsspråkig färdighet säkerställs. Målsättningar De minoritetsspråkigas behov uppmärksammas vid planering och förverkligande av socialtjänsten och medel för detta anvisas från politiken. Åtgärder Kommunen ska informera om service på finska alltid sträva efter att ge service omedelbart till kunden på dennes eget språk se minoritetsspråken som en merit vid anställning av personal till socialtjänsten När det gäller rekrytering till tjänster inom socialtjänsten ska kommunala platsannonser förses med texten: Hallstahammars kommun är finskt förvaltningsområde. Om du därför utöver våra övriga kompetenskrav även talar finska, kan det vara en merit. Kartläggningar Vad säger lagen? 8 Statsbidrag till kommunerna och landstingen lämnas årligen. Statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen och landstinget med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. Varje kommun ska tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i kommunen av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli respektive samiska. 12 En kommun eller ett landsting som tagit emot bidrag enligt denna förordning är skyldig att lämna en ekonomisk redovisning av de utbetalda medlen och en redovisning av vad medlen har använts till. Kommunerna ska också redovisa hur kartläggningen enligt 8 andra stycket har genomförts. Redovisningen ska lämnas till den myndighet som har betalat ut bidraget. (Förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk). Målsättningar Det är särskilt angeläget att kontinuerligt fånga in den sverigefinska minoritetens behov och synpunkter på framför allt förskoleverksamhet, skola, äldreomsorg och kulturverksamhet, eftersom dessa är områden där kommunerna har skyldigheter enligt lagstiftningen i förhållande till den sverigefinska minoriteten. Åtgärder Kommunen ska Kommunen skall tillsammans med den sverigefinska minoriteten göra återkommande kartläggningar av de behov och önskemål som den sverigefinska minoriteten har. Personalens kompetens i finska språket ska kartläggas vartannat år. 8
Informationsinsatser Vad säger lagen? 3 Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag (Minoritet- och minoritetsspråklagen). Målsättning Kommunen ska kontinuerligt informera den sverigefinska minoriteten om deras rättigheter. Åtgärder Kommunen ska Informera på finska på sin hemsida om den kommunala servicen och kommunens uppgifter samt om den sverigefinska minoritetens rättigheter. Samt information om finskspråkig verksamhet i kommunen. I informationen till nyinflyttade ska det finnas information om det finska förvaltningsområdet och kommunens finskspråkiga service på svenska och på finska. Finskspråkig information bör finnas i broschyrform, framför allt information som rör äldreomsorg. Informationsmaterial skall finnas tillgängliga för allmänheten på kommunkontoret, socialkontoret. biblioteken, öppna förskolan, äldreboenden, mötesplatser för seniorer, förskolor, skolor, vårdcentraler, mödravårdcentraler och Svenska kyrkans lokaler. Finskspråkiga organisationer är värdefulla kanaler för spridning av information. Annonsering bör ske både på svenska och finska. Muntlig information ska ges på öppna informationsträffar, evenemang och på föreningarnas träffar. Samerna är förutom nationell minoritet även Sveriges urbefolkning. Övriga nationella minoriteter Hallstahammars kommun har vissa skyldigheter också gentemot de fyra övriga nationella minoriteter judar, romer, samer och tornedalingar eftersom vissa minoritetsrättigheter ska förverkligas i hela landet. Dessa rättigheter benämns som grundskydd. Följande grundskydd gäller således alla minoriteter i Hallstahammar: förvaltningsmyndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs, det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige, barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt, Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. 9
Uppföljning Hallstahammars kommun får årligen 660 000 kr för att implementera lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Kommunen ska även årligen redovisa kommunens arbete med nationella minoriteter till länsstyrelsen i Stockholm. Lagen om nationella minoriteter - och minoritetsspråk är ett långsiktigt och kontinuerligt arbete, därför kontrolleras handlingsplanen årligen. Varje förvaltning har ansvar att årligen utvecka och implementera minoritetslagen enligt handlingsplanen. Varje förvaltning har ansvar att handlingsplanens mål finansieras och genomförs årligen. Kommunstyrelsen kontrollerar att målen genomförs. Övrigt I denna handlingsplan har man berört många områden, där de minoritetsspråkigas situation kan förbättras. Språkproblemet är dock bredare än man ofta lägger märke till. Kommunen erbjuder service inom olika områden, där språkproblem kan uppstå. Ett exempel kan vara t ex vid ansökan om bygglov med alla bilagor och tekniska termer. Därför måste material finnas även på finska och att tolk kan beställas vid behov. Kommunen skall alltid när så är möjligt uppmärksamma minoritetsspråkiga och deras behov när service planeras och förverkligas. Minoritetsspråket skall alltid vara en merit vid anställningar, om man kan anta att personen kommer att arbeta med minoritetsspråkig befolkning. Målsättningar Kommunen skall se till att minoritetsspråkiga alltid får service med de språk de önskar. 10 Åtgärder Kommunen ska ta i beaktande minoritetsspråkiga och deras behov när man planerar och förverkligar service När det gäller rekrytering till tjänster ska kommunala platsannonser förses med texten: Då Hallstahammars kommun är ett finskt förvaltningsområde ser vi gärna sökanden med kunska per i finska. Andra språkkunskaper utöver svenska och engelska ses också som positivt. Informera om finskspråkig verksamhet i kommunen. Andra förvaltningsmyndigheter Minoritetsspråkigas behov av att bli förstådda och förstå saker gäller alla förvaltningsmyndigheter. Hallstahammars kommuns beslutande organ skall i minoritetsspråksfrågor agera som en samlande kraft. Organ som påverkar andra myndigheter, lyfter fram minoritetsspråksfrågan i olika forum och speciellt i kontakter med andra förvaltningsmyndigheter. Målsättningar Att få landstinget, länsstyrelsen, polisen och andra förvaltningsmyndigheter uppmärksamma på det språkliga särdraget och därav beroende konsekvenser/problem som finns inom kommunens område Att påverka landstinget (vårdcentralen) så att servicen på minoritetsspråken förbättras, speciellt gäller detta service där det är fråga om förhållande mellan läkare - patient såsom psykiatrin, där den språkliga förståelsen är särskild viktigt och där användandet av tolk (3:e part) är svårt Åtgärder Kommunen ska påverka andra förvaltningsmyndigheter, så att minoritetsspråkiga får service på det språk de önskar.
11
Mer information på Intranätet Information om finskt förvaltningsområde finns på intranätet. Där hittar du bland annat lagtexterna och kan ladda ner en handbok. Där finns även kontaktuppgifter till finska informatören som ger råd och stöttar alla förvaltningar i frågor om finskt förvaltningsområde. Hallstahammars kommun tfn 0220-240 02