UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

Relevanta dokument
UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia

UPPTÄCK NORDEN FINLAND Politik & Vardagsliv

UPPTÄCK NORDEN FINLAND Geografi & Historia

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

EUROPAS HUVUDSTÄDER HELSINGFORS

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Förslag den 25 september Geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Övergripande planering Reviderad:

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

samhällskunskap Syfte

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Norden. Du kommer att få lära dig mer om:

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Samhällsorienterande ämnen

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Lärarhandledning: En stund på jorden. Författad av Jenny Karlsson

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Förslag den 25 september Samhällskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Matris - Identitet & livsstil

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

HISTORIA. Ämnets syfte

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Att leva tillsammans

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Tänket bakom filmserien

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Religionskunskap. Syfte

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

Centralt innehåll årskurs 7-9

Transkript:

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring likheter och skillnader mellan länder och regioner i Norden. Filmerna innehåller avsnitt om Historia, Geografi, Natur, Näringar och Ekonomi, Politik, Kultur och vardagsliv samt Miljö. Ämne: SO Målgrupp: Från 10 år Antal filmer i serien: 15 st Längd: 12-25 min OM FILMEN I filmen får vi reda på hur Sverige styrs och vilka näringar och stora företag som är betydelsefulla. Vi får också veta vilka som är de största näringarna och export- och importprodukterna. Filmen berättar om hur det fattiga Sverige blev ett rikt land och vad de flesta arbetar med idag. Idag får Sverige ta del av nya kulturer på grund av att människor från olika delar av världen har kommit hit. Kulturlivet är stort och varierat. Exempel på kulturpersonligheter är Selma Lagerlöf, Stieg Larsson och Alicia Vikander som representerar Sverige. Sveriges satsning på alternativa energikällor är exempel på landets engagemang för en hållbar utveckling. Ämne: SO Målgrupp: Från 10 år Längd: 15 min FILMHANDLEDNING SVERIGE Politik & Ekonomi

KOPPLINGAR TILL LGR 11 Filmernas innehåll utgår från LGR11 med frågeställningar och uppgifter som utmanar elevens förmågor. Kursplan Geografi Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om naturoch kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Geografi De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning. Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Geografi Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor. Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Kursplan Historia Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Historia Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. De nordiska staternas bildande. Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Historia De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

Kursplan Samhällskunskap Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Samhällskunskap Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Samhällskunskap Några olika stats- och styrelseskick i världen. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. Kursplan Religionskunskap Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Religionskunskap Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Religionskunskap Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar. Kursplan Svenska Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Svenska Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Svenska Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken. FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS I den här filmserien med filmhandledning tränas framförallt förmågorna 1. Begreppsförståelse 2. Analysförmåga 3. Kommunikativ förmåga

FÖRE FILMVISNINGEN Resonera om Norden. Vilka länder ingår? Är vi lika/olika varandra livssyn, ekonomi och kultur. Vad är det som gör kulturer annorlunda? Kan två grannländer vara olika varandra? Jämför de olika nordiska länderna? Vilket land tror du är rikast i Norden? Motivera ditt svar? Känner du till några svenska kända personligheter? Diskutera vad som är typiskt svensk när det gäller maten, värderingar, historia, kultur? Vad tycker du är bäst med Sverige? Vad tycker du är sämst med Sverige? Gå genom begreppen: demokrati, försvarsalliansen NATO, industrialisering, bruttonationalprodukt, globala företag, tjänsteyrken, E-sport, hållbar utveckling. UNDER FILMVISNINGEN Notera exempel på vad du tror är orsakerna till att Sverige är ett av världens rikaste länder? EFTER FILMVISNINGEN Frågor efter filmen POLITIK 1. Var ligger Sveriges riksdag och regering och vilka funktioner har de? 2. Vilken funktion har kungafamiljen? 3. Hur förhöll sig Sverige under de två världskrigen? Varför? 4. Sverige är inte medlem i NATO. Varför inte? 5. Resonera: Varför tror du att Sverige är medlem i FN och EU? Vilka rättigheter och skyldigheter har Sverige då? EKONOMI OCH NÄRINGSLIV 1. Vilka stora näringar har Sverige? 2. Vad vet du om svenskarnas metallproduktion? 3. Vad vet du om Sveriges skogproduktion? 4. Vilka länder exporterar Sverige mest till? 5. Vad odlas mest i Sverige? Ge exempel. 6. Vilka internationellt kända svenska författare känner du till? 7. Vad vet du om bilföretaget Volvo? 8. Varför kan man säga att Sverige är ett rikt land? 9. Vet du om någon/några av dina släktingar som har ett tjänsteyrke? 10. Resonera: Vilka av Sveriges olika näringar har störst betydelse för vår ekonomi? På vilket sätt? 11. Resonera: Varför har många svenska klädföretag så billiga kläder? Bra eller dåligt?

MILJÖ OCH KLIMAT 1. Vilka energikällor använder Sverige? 2. Hur stor del av energiproduktionen i Sverige kommer från vindkraft? 3. På vilka sätt försöker Sverige vara miljömedvetet när det gäller energiproduktion? 4. Hur påverkar miljön fritidsintressena hos invånarna i Sverige? 5. Vad innebär ett tempererat klimat? 6. Resonera: Vilka förutsättningar har Sverige för hållbara energilösningar? KULTUR OCH VARDAGSLIV 1. Vilka kulturpersonligheter nämns i filmen? Känner du till andra? 2. Vem var Ingmar Bergman? Undersök. 3. Vad tror du att svenskarna tycker om att göra på sin fritid? 4. Vilka fem nationella minoriteter finns i Sverige? 5. Resonera: Vad är typiskt svenskt? Kreativa uppdrag 1. Gör en artikel om hur framtiden kommer att se ut i Sverige. Tänk både socialt och miljömässigt. 2. Sverige är alliansfritt. Skriv en artikel om hur det skulle vara om landet inte var det. 3. Gör en podcast om svenskarnas kultur. Välj mellan musik, film, konst, teater. Eller om allt. Förbered med fakta och frågor. Var en eller två personer och prata om Sverige. Spela svensk musik och delar av filmen mm för att göra podcasten riktigt intressant. Förbered även i vilken ordning ni ska ta upp olika ämnen. Spela in med din telefon eller dator. Redovisa i klassen.