Ytterhogdal 215-4-22 Huvudr 1
Innehåll 1.Inledning.... 3 1.1. Avgränsning......3 2. Befolkningsutveckling 4 2.1. Könsfördelning.....4 2.2. Åldersfördelning.5 3. Tillsynsobjekt..... 6 4. Statistik över utryckningar och larm...9 5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan.1 6. Bemanning... 12 6.1. Åldersstruktur......12 6.2. Rätan och Sveg...13 7. Kartbild...... 14 Detta dokument är sammanställt av Eveline Berg Bring Maria Lilliehöök 2
1. Inledning Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda räddningstjänstens förmåga i olika områden. Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut och detta bör man också ta hänsyn till när man ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det finns samma behov idag som för ett antal år sedan. 1.1. Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla Ytterhogdals släckområde en karta över området finns på dokumentets sista sida. Befolkningsutvecklingen mellan åren 21-214 presenteras, samt könsfördelningen och åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren 21 till 214. Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för rökdykning är presenterade. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen. 3
2. Befolkningsutveckling En sammanställning över befolkningens utveckling i Ytterhogdals församling, åren 21-214, presenteras i diagrammen nedan. Först visas Ytterhogdals församlings totala befolkningsutveckling och därefter redovisas samma utveckling men uppdelat i kön. 89 885 88 875 87 865 Antal invånare 86 855 85 845 21 211 212 213 214 Figur 2. Stapeldiagram över Ytterhogdal församlings befolkningsutveckling under perioden 21-214. Källa: Metria 2.1. Könsfördelning 5 45 4 35 3 25 2 Män Kvinnor 15 1 5 21 211 212 213 214 Figur 3. Stapeldiagram över Ytterhogdal församlings befolkningsutveckling under perioden 21-214, uppdelat i kön. Källa: Metria 4
2.2. Åldersfördelning Nedan visas en översiktlig åldersfördelning av befolkningen i Ytterhogdal. Den största delen av befolkningen befinner sig i det större ålderspannet 19-65 år. Figur 4. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Ytterhogdal. Källa: Metria 5
3. Tillsynsobjekt i Ytterhogdal Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs. De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen. De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller restauranger där många människor vistas. Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt. I Ytterhogdal finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av Jämtlands Räddningstjänstförbund. En del av byggnaderna är indelade i brandtekniska byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet. Br Byggnader med mycket stort skyddsbehov Br1 Byggnader med stort skyddsbehov Br2 Byggnader med måttligt skyddsbehov Br3 Byggnader med litet skyddsbehov Hänsyn ska tas till troliga brandförlopp och konsekvenser vid brand samt byggnadens komplexitet (BFS 211:26). 6
Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Ytterhogdals släckområde Objekt Objektstyp Tillsynsgrupp Byggnadsklass 45:ans restaurang & Gatukök, kiosk Restaurang el. dyl. pizzeria alkohol o. fler än 5 gäster Adolfssons stugor Hotell, motell & Hotell el. dyl. max 9 Br3 vandrarhem gäster eller 5 gästrum Astoriahuset Hotell, motell & Hotell el. dyl. max 9 Ytterhogdal vandrarhem gäster eller 5 gästrum Bauerska Villan Förskola, daghem Skola el. dyl. ej markplan o. fler än 15 barn Centralskolan Ytterhogdal (Högstadiet kommer dock läggas ner och kvar blir f-6. Källa: ltz) Daghemmet Trollbacken Skola Förskola, daghem Skola el. dyl. markplan o. mindre än 9 barn Skola el. dyl. markplan o. mindre än 9 barn Samlingslokal, fler än 15 personer Samlingslokal, färre än 15 personer Folkets hus Ytterhogdal Samlingslokaler Br2 Kommundelskontoret Museum, utställning Ytterhogdal o. bibliotek Krokströmmen Energidriftsanläggning Damm Krokströmmens Hotell o. pensionat Br2 vildmarks camp Hotell el. dyl. minst 9 gäster eller 5 gästrum. Restaurang el. dyl. alkohol o. fler än 5 gäster Lyckans camping Campingplats Hotell el. dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum MikRon Trafikbutik Butik o. affär Tillståndspliktig hantering brandfarlig vara Petterssons brasseri Restaurang Samlingslokal, färre än 15 personer Rosenberger Elektronik Industri, minst 2 personer sysselsatta Statoil 1-2-3 Bensinstation o. Tillståndspliktig Ytterhogdal bilvård hantering brandfarlig vara Svedjegården Åldringsvård Vård el. omsorg, fler än 3 personer med hjälpbehov Br3 Br3 Br2 7
Wärdshuset Knoppergården Ytterhogdals kyrka Överhogdalskyrka Hotell, pensionat Kyrka, församlingshem Kyrka, församlingshem Tillståndspliktig hantering brandfarlig vara, hotell el. dyl. minst 9 gäster eller 5 gästrum. Restaurang el. dyl. alkohol o. fler än 5 gäster Hotell el. dyl. minst 9 gäster eller 5 gästrum. Byggnad, byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Byggnad, byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne 8
4. Statistik över utryckningar och larm Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Ytterhogdal och under åren 21 till 214. Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande insatser och är högt prioriterat av räddningstjänsten. 4 38 38 35 3 3 33 33 25 2 15 1 5 5 1 1 2 Brand i byggnad Drunkning IVPA Trafikolycka Utsläpp farligt ämne 9 9 4 7 1 6 4 2 1 1 21 211 212 213 214 Figur 5: Diagram över olika typer av larm i Ytterhogdal under perioden 21-214 Det är tydligt att IVPA-larmen (I Väntan På Ambulans) är överrepresenterade i Ytterhogdal. Detta syns ofta i glesbygden, där inte någon ambulans är stationerad. Brandmanspersonal blir då särskilt utbildade för att kunna ge första hjälpen i väntan på ambulans. Brand i byggnad är mer sällan förekommande och skedde t. ex inte alls under hela 21. Drunkning förekom inte alls mellan 21-214. 9
5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst 1 + 4 man. Räddningsledaren som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte. Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 27:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ. En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa: Skärsläckare Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck (>25 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen. Skum Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende komponenterna vatten, skumvätska och gas. CAFS (Compressed Air Foam System) Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar kylande och kvävande. 1
Fire express En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden. Släckgranat En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider sig och dämpar eller släcker flammorna. Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning. 11
6. Bemanning I Ytterhogdal finns en räddningsstyrka med en styrkeledare och fyra brandmän (1 + 4) som har beredskap dygnet runt, året om. Totalt 13 anställda I nuläget har 7 av brandmännen C-körkort samt 2 har fri väg. Anspänningstiden för räddningstjänsten är 5 minuter från larmet går till man sitter ombytt och klar i fordonen. 6.1. Åldersstruktur De 13 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Ytterhogdal har här delats in i olika ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur. Figur 6. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Ytterhogdals brandstation 12
6.2. Rätan och Sveg Närmsta orter med lämpad förstärkning från räddningstjänst är Rätan och Sveg. Vid behov bör mannar från någon av dessa komma till Ytterhogdal och hjälpa till. I Rätan är beredskapen 1 + 2 med 11 anställda. I Sveg har man 1 styrkeledare + 4 brandmän. Totalt 24 anställda. Mellan Rätan och Ytterhogdal är det 42,8 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men enligt tidigare bedömning av räddningstjänsten beräknas förstärkning från Rätan inom 46 minuter. Mellan Sveg och Ytterhogdal är det 45,9 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men med hjälp av Eniro beräknas förstärkning från Sveg inom 43 minuter. 13
7. Kartbild I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Ytterhogdal samt vilka insatstider som gäller för området. 14
Räddningstjänsten Jämtland 63-14 8, fax 63-14 8 5 raddningstjanst@ostersund.se www.räddningstjänstenjämtland.se Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund 15