Tidigare brottslighet

Relevanta dokument
ATT BEST AM MA PAFOLJD FOR BROTT

IDEOLOGIER 3 nivåer STRAFFMÄTNING PÅFÖLJDSVAL. NIVÅ 1 Kriminalisering - Allmänprevention (avskräckning/moralbildning)

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

Ny påföljd efter tidigare dom

Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013

1. Inledning. 2. Motivering

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Särskilt om synnerliga och särskilda skäl i 30 kap. 5 BrB Jonas Persson

Svarsförslag till del I

LD./. riksåklagaren ang. mord

Två HD-domar om ungdomstjänst

Straffnedsättning för unga lagöverträdare

Yttrande över Påföljdsutredningens betänkande (SOU 2012:34) Nya Påföljder

Skärpt straff vid återfall

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Kap. 6 7 Brister i det nuvarande påföljdssystemet och allmänna utgångspunkter för en reform

Svensk författningssamling

Skärpta straff vid återfall i brott?

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Seminarieinstruktioner i straffrätt VT 2017

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare

INHIBITION OM VERKSTÄLLIGHETSFÖRBUD M.M. I JUDICIELL PROCESS, INOM FÖRVALTNINGSRÄTTEN OCH I UTSÖKNINGSFÖRFARANDET. Hans Eklund

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Clara Ahlqvist (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Straffvärde eller straffmätningsvärde?

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Lika brott Olika straff - Återfallets betydelse vid påföljdsbestämningen Nadja Forss

ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA FÖRVALTNINGSBESLUT

Straff i proportion till brottets allvar

Regeringens proposition 2015/16:151

Unga lagöverträdare i social-, straff- och processrätt

Svensk författningssamling

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

KH./. riksåklagaren ang. mord

Kommittédirektiv. Skärpta regler för lagöverträdare år. Dir. 2017:122. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Klagande Riksåklagaren, Box 5553, STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Nya medborgarskapslagen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman.

Remiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

GL./. riksåklagaren ang. grovt tullbrott

Svensk författningssamling

5. Registrets datainnehåll (grupper av registrerade och uppgifter angående dem eller datagrupper)

Skriftligt prov för speciell kompetens som rättstolk

Mellan tummen och pekfingret

Svensk författningssamling

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Påföljdsbestämning. Louise Granath

Påföljdsbestämning för unga lagöverträdare

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Uppfostran och straff

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat BN. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts dom i mål B

[TYPE THE COMPANY NAME] Sammanträffande av brott och iterativa tillämpningssituationer

MR./. riksåklagaren ang. misshandel m.m.

Återfall i brott efter Sluten ungdomsvård

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat MH. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Övre Norrlands dom i mål B

Justitiedepartementet Stockholm. Yttrande över departementspromemorian Livstidsstraff för mord (Ds 2017:38)

Innehåll. Förkortningar 15

Straffrättslig särbehandling av unga lagöverträdare

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Allmän straffrätt Brottsbalken

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)

Lag (1998:620) om belastningsregister

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Hur domstolar dömer i brottmål

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5)

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Detta är två fallstudier om straff och straffmätning. Lektionen är främst avsedd för högstadiet och gymnasiet.

Svensk författningssamling

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Johan Braw. Hård vård

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

CC./. riksåklagaren ang. misshandel m.m.

Svar på remiss Nya påföljder (SOU 2012:34)

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71)

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

K./. riksåklagaren ang. våldtäkt m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Transkript:

Catharina Sitte Durling Tidigare brottslighet Om rättsverkningar av äterfall i brott Juridiska Institutionen Stockholms universitet

Innehäll Förord 9 Förkortningar 13 1 Inledning 15 1.1 Syfte och avgränsningar 15 1.2 Metod och material 17 1.3Terminologi 20 1.3.1 Tidigare brottslighet 20 1.3.2 Utomlands begängna brott 23 1.4 Principiella utgängspunkter 25 1.4.1 Legalitet 28 1.4.2 Proportionalst 31 1.4.3 Humanitet 32 1.4.4 Dubbelbestraffningsförbudet 34 1.5 Den fortsatta framställningen 37 2Historik 41 2.1 Inledning 41 2.2 Tidigare brottslighet - mellan regierat och oreglerat 42 2.2.1 Tiden före 1864 ärs strafflag 43 2.2.2 Tiden efter 1864 ärs strafflag 47 2.3 Villkorlig frigivning - mellan fakultativ och obligatorisk 53 2.3.1 Thyrens tankegängar 53 2.3.2 Fakultativ och obligatorisk frigivning 54 2.3.3 Nordiskt samarbete under 1960-talet 56 2.3.4 I princip obligatorisk frigivning 58 2.3.5 Fakultativ frigivning 60 2.4 Sammanfattande kommentarer 62 3 Prevention och proportionalitet 67 3.1 Inledning 67 3.2 Straffets berättigande 71 3.2.1 Konsekvensrelaterade utgängspunkter 71 3.2.2 Icke-konsekvensrelaterade utgängspunkter 72 3.3 Straffets syfte 74 3.3.1 Prevention 74 3.3.2 Retributivism 78

3.3.3 Kommunikationsteori 80 3.4 Utformningen med avseende pä tidigare brottslighet 81 3.5 Brottsideologier 86 3.6 Delsammanfattande kommentarer 86 3.7 Varför sker päföljdsbestämning? 88 3.7.1 Inledning 88 3.7.2 Motivuttalanden vid päföljdsbestämningsreformen 89 3.7.3 Varför beakta tidigare brottslighet? 91 3.8 Frän ändamälsstyrt till normstyrt päföljds-system 93 3.9 Hur sker päföljdsbestämningen? 95 3.10 Proportionalitet och tidigare brottslighet 98 3.10.1 Skuldbaserade argument 99 3.10.2 Toleransteorin 102 3.11 Det allmänna rättsmedvetandet 104 3.11.1 Inledning 104 3.11.2 Reduktionistiskt och holistiskt synsätt 105 3.11.3 Kriminologiska undersökningar 107 3.12 Sammanfattande kommentarer 110 4 Brottsbegreppet och tidigare brottslighet 115 4.1 Inledning 115 4.1 Objektiva rekvisit 116 4.1.1 Vanemässigt 116 4.1.2 Ett led i en upprepad kränkning 117 4.2 Subjektiva rekvisit 120 4.2.1 Eventuellt hypotetiskt uppsät 120 4.2.2 Likgiltighetsuppsät 124 4.3 Bevisfrägor och tidigare brottslighet 128 4.3.1 Fri bevisföring 129 4.3.2 Fri bevisprövning och fri bevisvärdering 130 4.3.3 Bevisvärdering och tidigare brottslighet 132 4.3.4 Rättens kunskap om tidigare domar 135 4.4 Sammanfattande kommentarer 138 5 Straffvärdebedömningen 141 5.1 Inledning 141 5.2 Straffvärdebegreppet 143 5.3 Abstrakt straffvärde 145 5.4 Konkret straffvärde 147 5.4.1 Straffvärdebedömningens led 148

5.4.3.1 Skada, kränkning eller fara 151 5.4.3.2 Skuld 154 5.5 Sammanfattande kommentarer 156 6 Päföljdsvalet 161 6.1 Inledning 161 6.2 Valet mellan en icke frihetsberövande päföljd och fängeise.. 161 6.2.1 Brottslighetens straffvärde 163 6.2.2 Brottslighetens art 164 6.2.3 Straffvärde, tidigare brottslighet och artbrott 166 6.2.5 Straffmätningsfaktorer och "särskilda skäl" 170 6.2.5 Päföljdsvalet för unga lagöverträdare 171 6.3 Valet mellan villkorlig dorn och skyddstillsyn 173 6.3.1 Äterfallsindikerande faktorer i Statistiken 175 6.3.2 Villkorlig dorn 177 6.3.3 Skyddstillsyn 182 6.4 Sammanfattande kommentarer 184 7 Förverkande av villkorligt medgiven frihet 189 7.1 Inledning 189 7.2 Konsekvenser av 1999 ärs päföljdsreform 189 7.3 FÖrverkandebestämmelsens innebörd och räckvidd 191 7.4 FÖrverkandebestämmelsens vara eller icke vara 193 7.4.1 För- och nackdelar med villkorlig frigivning 194 7.4.2 Internationella aspekter 195 7.4.2.1 Konventionsätaganden 196 7.4.2.2 EU:s harmoniseringsmäl 197 7.4.2.3 Nordisk utblick 197 7.5 Sammanfattande kommentarer 200 8 Straffmätning 203 8.1 Inledning 203 8.2 Behovet av fasta riktlinjer 203 8.3 Bestämmelsens tillämpningsomräde 205 8.4 Skäl för straffskärpning vid straffmätning 208 8.4.1 Inre sammanhang och karaktärsbrott 209 8.4.2 Tendens till asocialitet 211 8.4.3 Tiden och förhällandet mellan brotten 211 8.5 Sammanfattande kommentarer 214

9 Flerfaldig brottslighet 219 9.1 Inledning 219 9.2 Konkurrenslärans ställning i straffrätten 219 9.3 Ett eller flera brott? 222 9.4 Gemensamt straff vid flerfaldig brottslighet 225 9.5 Rabatt vid straffmätningen 227 9.6 Sammanfattande kommentarer 230 loslutord 233 10.1 Inledning 233 10.2 Proportionalitet och tidigare brottslighet 233 10.3 Dubbelbestraffningsförbudet och tidigare brottslighet 238 10.4 Humanitet och tidigare brottslighet 240 10.5 Nägra synpunkter de lege ferenda 241 Källor 245 Konventioner och internationella överenskommelser 245 Offentligt tryck 246 Rättspraxis 250 Utländskt material 251 Litteratur 253 Brief Summary 263 Sakregister 265