Inventering av skogliga naturvärden på norra Kroppefjäll

Inventering av skogliga naturvärden på norra Kroppefjäll Rapport 2014:11

Rapportnr 2014:11 ISSN 1403-168X Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 64 Fältarbete och rapport: Johan Svedholm Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län Maria Johansson Kartmaterial Bakgrundskartor och ortofoto Lantmäteriet i2012/901 Foton Johan Svedholm, Naturcentrum AB 2 (36)

Innehåll INNEHÅLL...3 UPPDRAG...4 METOD OCH RESULTAT...4 GENOMGÅNG AV GRUNDMATERIAL...7 OMRÅDESBESKRIVNINGAR SKOGLIGA NATURVÄRDESOBJEKT...10 SKOGLIGA VÄRDEKÄRNOR...25 RÖDLISTADE ARTER...25 ÖVRIGA NATURVÄRDEN I OMRÅDET...26 DISKUSSION...29 ALLMÄNT...29 GRÄNS FÖR OMRÅDESSKYDD...29 REFERENSER...29 BILAGA 1. NATURVÄRDESINVENTERING...31 3 (36)

Uppdrag Inventering av skogliga naturvärden på norra Kroppefjäll På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Naturcentrum AB genomfört en inventering av skogliga naturvärden inom tre delområden utpekade i myrskyddsplanen på norra delarna av Kroppefjäll i Färgelanda och Melleruds kommuner. I uppdraget har ingått att identifiera skogliga värdekärnor samt att ge förslag på avgränsning för eventuellt områdesskydd. Inventeringen skall ligga till grund för bedömningar av avverkningsanmälningar inom det berörda området. Undersökningsområdet framgår av karta 1. Karta 1. Översiktskarta med de tre undersökningsområdena. Metod och resultat Biotopkartering och naturvårdsbedömning enligt bilaga 1 genomfördes under åtta fältbesök i september respektive november 2013. Inventeringen fokuserade på skogliga miljöer, men hänsyn togs även till andra biotoper med naturvärden. Totalt avgränsades 76 objekt med skogliga naturvärden (se karta 5-7). Av dessa bedömdes 5 tillhöra klass 1 (mycket höga naturvärden), 21 bedömdes tillhöra klass 2 (höga naturvärden) och övriga bedömdes tillhöra klass 3 (naturvärde). De två förstnämnda naturvärdesklasserna har betraktats som skogliga värdekärnor. De tre inventerade områdena omfattar tillsammans knappt 1600 hektar och ligger på Kroppefjäll mellan Dals-Rostock och Högsäter. Områdena domineras av barrskog och våtmarker. På grund av att kalklerskifferområdet Dalformationen går i dagen i vissa delar av undersökningsområdet medan berggrunden i 4 (36)

andra delar utgörs av granit och gnejs har det markkemiska näringsvärdet en bred amplitud från, sura, fattiga områden till rikare och starkt kalkpåverkade. Av barrskog dominerar ensartad produktionsskog i olika stadier, med överlag låga naturvärden. Här och var finns fragment av äldre skog samt partier med produktionsskog som hyser högre naturvärden. De högsta skogliga värdena är främst knutna till sumpskogar, lövdominerade bestånd samt äldre barrskog, gärna på kalkgrund. Av barrskogar med högre naturvärden finns tallsumpskogar med senvuxna träd och en del områden med gles hällmarkstallskog med inslag av gamla tallar. Vidare finns enstaka grandominerade sumpskogar och något enstaka objekt med kalkpåverkad, örtrik granskog. Lövinslaget i barrskogsområdena är generellt lågt, men vissa inslag av främst björk, ek, asp och rönn finns i vissa områden. Av lövdominerade bestånd finns främst björksumpskogar, i synnerhet i mossarnas laggzoner, samt en del klibbalsdominerade våtmarksområden. Dessutom finns en gammal torpmiljö i det södra delområdets östligaste delar som domineras av asp, ek, lind och hassel. Vid sidan av de skogliga naturvärdena är de största övriga naturvärdena i undersökningsområdet knutna till våtmarker. Här finns stora myrkomplex mosaikartat insprängt i skogslandskapet med stora, öppna mosseytor och mindre områden av fattigkärrtyp. Här finns också en hel del sjöar och tjärnar. På grund av Dalformationens kalkpåverkan finns också ett antal små rikkärrsmiljöer, främst i det nordöstra av de tre delområden. 5 (36)

Karta 2. Nordvästra delområdet. Orange ytor = våtmarksinventeringen. Blå ytor = sumpskogsinventeringen. Gröna ytor = nyckelbiotoper. Lila ytor = naturvärdesobjekt. Karta 3. Nordöstra delområdet. Orange ytor = våtmarksinventeringen. Blå ytor = sumpskogsinventeringen. Gröna ytor = nyckelbiotoper. Lila ytor = naturvärdesobjekt. 6 (36)

Karta 4. Södra delområdet. Orange ytor = våtmarksinventeringen. Blå ytor = sumpskogsinventeringen. Gröna ytor = nyckelbiotoper. Lila ytor = naturvärdesobjekt. Genomgång av grundmaterial Riksintressen Hela undersökningsområdet omfattas av Riksintresse för naturvård NRO 14039 Kroppefjäll med Teåkersälven och Stora Halängen, med följande värdeomdöme: Kroppefjälls myrar är ostörda och innefattar botaniskt intressanta rikkärr i vildmarksmiljö. Myrkomplexen öster om Högsäter har höga naturvärden beroende på storlek, mångformighet och orördhet. Teåkersälven och Stommebäcken är lek- och uppväxtområde för flodpärlmussla. Öring, flodkräfta och glacialmarina relikter förekommer. Stora Halängen är representativt för dalformationens tektonik. Förekomst av strandhak och klappervallar som anses representera högsta kustlinjen. Våtmarksobjekt Sju objekt finns utpekade i Länsstyrelsens våtmarksinventering (karta 2-4), angivna som myrkomplex, topogena kärr och svagt välvda mossar. Ett objekt (Smörkullemossarna) är angivet som klass 1, och tre objekt (Mölnetjärnarna, Marketjärnsmossarna och Ekelundsmossen) är angivna som klass 2. Sumpskogar Från Skogsstyrelsens främst flygbildstolkade sumpskogsinventering finns ett stort antal objekt inom undersökningsområdet, vilket framgår av karta 2-4. 7 (36)

Nyckelbiotoper Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering anger fyra objekt inom undersökningsområdet (karta 2-4). Av dessa nyckelbiotoper definieras en som barrskog (i det nordvästra delområdet), två som rikkärr (i det nordöstra delområdet) och ett som sekundär lövnaturskog (i det södra delområdet). Naturvärdesobjekt Skogsstyrelsen pekar ut fyra objekt inom undersökningsområdet som naturvärdesobjekt (karta 2-4). Ett anges som barrsumpskog (i det nordvästra delområdet), två som barrskog och ett som bäckmiljö (samtliga i det nordöstra delområdet). Artobservationer I Artportalen och ArtDatabankens observationsdatabas finns tämligen få rapporter från undersökningsområdet. Bland modernare observationer av rödlistade eller skyddade arter finns fynd av ängsstarr Carex hostiana (NT), loppstarr Carex pulicaris (VU) och kalkkärrsgrynsnäcka Vertigo geyeri (NT) vid Tveläppetjärnen, kandelabersvamp Artomyces pyxidata (NT) i nyckelbiotopen vid Kattorpet samt gulporing Junghuhnia luteoalba (NT) öster om Kotjärnet. Det sistnämnda fyndet finns närmare redovisat i en inventeringsrapport från Naturcentrum (Bohman & Svedholm 2012), området är numera kalavverkat. Vidare finns ett fynd av citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis (habitatdirektivet bilaga 2) vid Mölnetjärnarna. Av fåglar finns noteringar om spelande nattskärra Caprimulgus europaeus (NT) från Nordlunnanemossen och Gåsevattnen. Övriga inventeringar Inga registrerade ängs- och betesmarksobjekt, lövskogsobjekt eller andra inventeringar finns inom undersökningsområdet. 8 (36)

Karta 5. Skogliga naturvärdesobjekt, nordvästra delområdet. Naturvärdesklass 1 = rött. Naturvärdesklass 2 = orange. Naturvärdesklass 3 = gult. Karta 6. Skogliga naturvärdesobjekt, nordöstra delområdet. Naturvärdesklass 1 = rött. Naturvärdesklass 2 = orange. Naturvärdesklass 3 = gult. 9 (36)

Karta 7. Skogliga naturvärdesobjekt, södra delområdet. Naturvärdesklass 1 = rött. Naturvärdesklass 2 = orange. Naturvärdesklass 3 = gult. Områdesbeskrivningar skogliga naturvärdesobjekt Objekt 1. Talldominerad, olikåldrig sumpskog med måttligt rikligt inslag av död ved. Övergår i söder i ett halvöppet, rikare kärr. Klassat som naturvärdesobjekt av Skogsstyrelsen. Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Tunn flarnlav Hypocenomyce friesii indikerar höga naturvärden Blodlav Mycoblastus sanguinarius indikerar höga naturvärden Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 2 höga naturvärden Objekt 2. Olikåldrig sumpskog längs bäck, grandominerad med inslag av björk och al. Rikligt inslag av död ved, både stående och liggande. Gamla kjolgranar och äldre, senvuxna klibbalar finns i objektet. 10 (36)

Kattfotslav Arthonia leucopellaea - signalart Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Blodlav Mycoblastus sanguinarius indikerar höga naturvärden Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 2 höga naturvärden Objekt 3-8, 11-14, 18, 21-23, 26, 27, 29, 30, 34, 37, 39, 44, 47, 55, 56, 58, 62, 66, 68, 69, 72, 73. Tall- och björkdominerade sumpskogar. Sparsamt inslag av äldre, senvuxna tallar. Sparsamt måttligt inslag av död ved, främst stående. Denna sumpskogstyp, där kvoten björk/tall kan variera en del är vanlig i undersökningsområdet, ofta i anslutning till öppna mossar och myrar. Inslaget av andra trädslag är litet och inskränker sig oftast till enstaka granar. En smal bård av denna skogstyp finns ofta i mossarnas laggar, men när bården är för smal eller diffus har det i vissa fall inte bedömts som praktiskt möjligt att kartera in den. I dessa fall kanske också de befintliga värdena snarare hänföras till våtmarksvärden snarare än skogliga naturvärden. Nedanstående värdearter återfanns i många av objekten. Björk- och talldominerade sumpskogar är vanliga i undersökningsområdet, här i objekt 18. Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Grynig blåslav Hypogymnia farinacea indikerar höga naturvärden Tunn flarnlav Hypocenomyce friesii indikerar höga naturvärden Blodlav Mycoblastus sanguinarius indikerar höga naturvärden Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3 naturvärde 11 (36)

Objekt 9. Yngre sumpskog dominerad av al och björk. Sparsamt inslag av död ved. Rikare undervegetation indikerar kalk i marken. Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3 naturvärde Objekt 10. Olikåldrig björksumpskog med inslag av al och gran längs vattendrag. Mycket rikligt inslag av död ved, såväl liggande som stående. Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Blodlav Mycoblastus sanguinarius indikerar höga naturvärden Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 2 höga naturvärden Objekt 15, 19, 25, 33, 48, 49, 54, 60. Dessa objekt innehåller gles hällmarkstallskog med äldre tall (uppskattningsvis ca 100 år gamla) och sparsamt inslag av enstaka riktigt gamla tallar. Bottenskiktet domineras av renlav och blåbärsris, men här finns också mattor av lopplummer och relativt stora kuddar av blåmossa. Inslaget av död ved är måttligt. Miljöerna utgör sannolikt bra biotoper för tjäder och nattskärra. I objekt 48 finns en tjäderspelsplats. Äldre hällmarkstallskog finns på flera håll i undersökningsområdet, här i objekt 60. Gulporing Junghuhnia luteoalba rödlistad (NT). Hittades på tallåga i objekt 49. 12 (36)

Motaggsvamp Sarcodon squamosus rödlistad (NT), signalart. Återfanns i objekt 25. Dropptaggsvamp Hydnellum ferrugineum signalart. Hittades i objekt 60. Liten spiklav Calicium parvum signalart. Återfanns på gammal tall i objekt 33. Grynig blåslav Hypogymnia farinacea indikerar höga naturvärden Vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum - signalart Blåmossa Leucobryum glaucum - signalart Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 2 höga naturvärden Liten spiklav Calicium parvum är en god signalart som växer på barken av gamla tallar i fuktig miljö, här i objekt 33. Objekt 16, 17. Medelålders-äldre barrblandskog. Myrholmar med grandominerad, relativt likåldrig produktionsskog som börjat få lite ålder och därmed utvecklat vissa naturvärden. Sparsamt ställvis måttligt inslag av död ved. Vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum signalart Blåmossa Leucobryum glaucum - signalart Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3 - naturvärde Objekt 20. Äldre sumpskog, gran- och björkdominerad med inslag av tall. Många träd är gamla och senvuxna. Rikligt inslag av död ved, både stående och liggande. 13 (36)

Kattfotslav Arthonia leucopellaea - signalart Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Blodlav Mycoblastus sanguinarius indikerar höga naturvärden Blåmossa Leucobryum glaucum signalart Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 2 höga naturvärden Objekt 24. Gammal, grandominerad skog med inslag av rejält stora tallar. Gränsar mot myr i väster. Måttligt rikligt inslag av död ved, både lågor och torrakor. Berggrunden är kalkrik vilket ger upphov till ett ställvis örtrikt fältskikt. Kuperat och blockrikt med lodytor med gaffelbräken och kalkgynnade mossor. Objektet är klassat som nyckelbiotop. Gott om död ved och gamla träd i objekt 24. Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Späd frullania Frullania fragilifolia indikerar höga naturvärden Kantvitmossa Sphagnum quinquefarium signalart Kalkkrusmossa Tortella tortuosa - signalart Guldlockmossa Homalothecium sericeum signalart Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 1 mycket höga naturvärden 14 (36)

Objekt 28. Medelålders, högstammig tallskog med blåbärsris i fältskiktet och ett, för att vara en i övrigt relativt trivial produktionsskog, ovanligt markant inslag av torrrakor. Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3 naturvärde Objekt 31. Sammanhängande mosaik av tall- och björkdominerad sumpskog varvat med höjdryggar med tall och gran. Olikåldrigt med inslag av enstaka äldre träd. Måttligt inslag av död ved. Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3- naturvärde Objekt 32. Smal bård längs bergskant mot bäck med medelålders äldre tall, gran och björk. Längs bergskanten finns skuggade, fuktiga lodytor med sura bergarter. Måttligt inslag av död ved. Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Blåmossa Leucobryum glaucum signalart Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3 naturvärde Objekt 35, 36, 38, 40, 41. Olikåldrig talldominerad barrblandskog med inslag av gammal, grov gran och tall. Sparsamt ställvis måttligt inslag av död ved. Grynig blåslav Hypogymnia farinacea indikerar höga naturvärden Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3 naturvärde Objekt 42. Blandad, olikåldrig sumpskog med gran, björk och tall. Mycket rikligt inslag av död ved och senvuxna träd. Brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima signalart Kattfotslav Arthonia leucopellaea signalart Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 2 höga naturvärden 15 (36)

Objekt 43. Sumpskog mot mosselagg med äldre gran, björk och tall samt enstaka senvuxna ekar. Gränsar mot bergskant med beskuggade, fuktiga, sura lodytor i väster. Måttligt - rikligt inslag av död ved. Se även Svedholm (2012). Kattfotslav Arthonia leucopellaea signalart Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Blodlav Mycoblastus sanguinarius indikerar höga naturvärden Havstulpanlav Thelotrema lepadinum signalart Skriftlav Graphis scripta indikerar höga naturvärden Revlevermossa Bazzania trilobata signalart Vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum signalart Blåmossa Leucobryum glaucum signalart Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 2 höga naturvärden Objekt 45. Lövskogsparti runt stuga på gamla torpstället Marielund. Runt stugan finns en aspdunge med klena enstaka medelgrova träd och någon enstaka gammal rönn. Stengärdesgårdar finns i objektet. Inslaget av död ved är sparsamt, sannolikt städas sådant bort runt stugan. Förutom stugan finns även en ekonomibyggnad/ladugård med omålad kulturved, som dock ännu inte utvecklat någon intressantare lavflora även om flera arter knappnålslavar förekommer. Krusig ulota Ulota crispa signalart Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3 naturvärde Objekt 46. Större, sammanhängande sumpskogsmosaik i östra delarna av Björnemossarna. Flikar med tall- och björkdominerad sumpskog varvas med smala partier med öppna fattigkärrspartier. Här och var finns rikligt med vass, vilket tyder på ett något rikare inslag i marken. Inslaget av död ved är sparsamt måttligt. Skogen är medelålders med inslag av enstaka äldre, senvuxna träd. Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3 naturvärde Objekt 50. Kattorpet, gammalt torpställe med lövdominerad skog vid bäck. Gammal asp och ek dominerar med inslag av lind och, i de blötare delarna, al med sockelbildning. Enstaka stora, gamla hasselbuketter med mycket död ved. Stengärdesgårdar löper genom området. Inslaget av död ved är mycket rikligt, i synnerhet lågor i olika nedbrytningsstadier. Delar av objektet är klassat som nyckelbiotop. 16 (36)

Gamla ekar i objekt 50. Lindskål Holwaya mucida signalart (Kandelabersvamp Artomyces pyxidatus rödlistad (NT). Ej funnen under inventeringen, men notering av arten från objektet finns i Artportalen från Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Arten kan säkerligen finnas kvar med tanke på den goda tillgången på asplågor i objektet.) Rostfläck Arthonia vinosa - signalart Skriftlav Graphis scripta indikerar höga naturvärden Långfliksmossa Nowellia curvifolia signalart Krusig ulota Ulota crispa signalart Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 1 mycket höga naturvärden 17 (36)

Lindskål Holwaya mucida, här i sitt konidiestadium, är en god signalart som hittades i objekt 50. Objekt 51. Varierad, olikåldrig barrblandskog med sumpdråg och inslag av äldre ek och asp. Måttligt inslag av död ved. Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Långfliksmossa Nowellia curvifolia signalart Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 2 höga naturvärden Objekt 52 Liten brant med block, lodytor och en del död ved, bland annat flera stående döda rönnar. Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3 - naturvärde Objekt 53. Medelålders - äldre barrblandskog med grova, gamla tallar. Måttligt rikligt inslag av stående och liggande död ved, främst gran. Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Långfliksmossa Nowellia curvifolia signalart 18 (36)

Vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum - signalart Blåmossa Leucobryum glaucum - signalart Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 2 höga naturvärden Objekt 57. Sumpskog på översilningsmark i sluttning ned mot vattendrag. Grandominerat, men med stora inslag av al, björk och enstaka tallar. Mycket rikligt med död ved. Ned mot bäcken finns stora mängder torrakor av gran och tall, kanske dränkta av bäveraktivitet (gnagspår fanns i objektet) och angripna av barkborre. En del alar med sockelbildningar. Objektet är helt omgivet av avverkningar. Objektet anges som naturvärdesobjekt enligt Skogsstyrelsen. Värdefull sumpskog med mycket god tillgång på död ved i objekt 57. Tunn flarnlav Hypocenomyce friesii indikerar höga naturvärden Kattfotslav Arthonia leucopellaea - signalart Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Blanklav Eopyrenula leucoplaca indikerar höga naturvärden, tidigare rödlistad, sällsynt. Funnen på alhögstubbe, ny för Dalsland. Blodlav Mycoblastus sanguinarius indikerar höga naturvärden Havstulpanlav Thelotrema lepadinum - signalart Klippfrullania Frullania tamarisci signalart Späd frullania Frullania fragilifolia indikerar höga naturvärden Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 1 mycket höga naturvärden 19 (36)

Signalarter sida vid sida. Havstulpanlav Thelotrema lepadinum och klippfrullania Frullania tamarisci på al i objekt 57. Objekt 59. Äldre, varierad barrblandskog med relativt rikt inslag av gammal asp. Kuperat och blockrikt. Ställvis sumpigt. Måttligt rikligt inslag av död ved, bland annat en del asplågor. Blockrik miljö i objekt 59. 20 (36)

Stor kvistspik Phaeocalicium praecedens indikerar höga naturvärden, sällsynt, tidigare rödlistad. Funnen på kvistar av gammal asp. Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Korallblylav Parmeliella triptophylla signalart Blodlav Mycoblastus sanguinarius indikerar höga naturvärden Revlevermossa Bazzania trilobata signalart Krusig ulota Ulota crispa signalart Vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum - signalart Blåmossa Leucobryum glaucum signalart Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 1 mycket höga naturvärden Objekt 61. Talldominerad barrblandskog med inslag av äldre gran och asp. Måttligt inslag av död ved. Späd frullania Frullania fragilifolia indikerar höga naturvärden Blåmossa Leucobryum glaucum signalart Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 2 höga naturvärden Objekt 63. Äldre, varierad, talldominerad skog med inslag av asp och måttligt inslag av död ved. En bäck rinner genom området och skär djupt ned i kalkberggrunden med fuktiga lodytor och skrymslen som resultat. Späd frullania Frullania fragilifolia indikerar höga naturvärden Kalkkrusmossa Tortella tortuosa signalart Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 2 höga naturvärden. 21 (36)

En bäck skär ned i kalkberggrunden i objekt 63. Objekt 64. Mycket smalt bestånd sparat längs bäck mellan kalhyggen. Domineras av äldre gran med inslag av al och ek. Blockrikt med lodytor. Objektet är angivet som naturvärdesobjekt enligt skogsstyrelsen, men är hårt trängt och sargat av intillliggande avverkningar och har sannolikt haft högre naturvärden än vad som nu är fallet. Beståndet bedöms emellertid, med viss tvekan, såsom tillhörande naturvärdesklass 2. Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden. Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 2 höga naturvärden 22 (36)

Kalavverkningar är gjorda mycket tätt inpå objekt 64. Objekt 65, 67, 76. Medelålders, högstammig tallskog på hällmark. Sparsamt måttligt inslag av död ved. Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3 naturvärde Objekt 70 Sumpskog runt Barlindemaden. Namnet antyder att idegran någon gång funnits här, men några sådana stod inte att finna nu. Däremot en sumpskog på rikt underlag med äldre gran och al. Enstaka grova alar. Övergår i öster i ett öppet rikkärr med arter som axag och snip. Rikkärret är klassat som nyckelbiotop. Gammelgranslav Lecanactis abietina indikerar höga naturvärden Blåmossa Leucobryum glaucum signalart Axag Schoenus ferrugineus sällsynt. Främst i det öppna rikkärret öster om objektet, men även i kanten av sumpskogen. Loppstarr Carex pulicaris rödlistad (NT) Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 1 mycket höga naturvärden Objekt 71. Översvämmad skog med en del stående död gran och björk. Översvämningen tycks för närvarande bero på att bäcken som rinner genom området dämts upp vid Halvfarebro av grenar och bråte från nyligen gjorda avverkningar, men 23 (36)

området har sannolikt varit översvämmat tidigare av mängden döda träd att döma. Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3 naturvärde Översvämmad skog i objekt 71. Objekt 74, 75. Större, sammanhängande skogsområde på båda sidor om Fågellekstjärnet. Äldre hällmarkstallskog med inslag av gamla tallar och måttligt inslag av död ved. En bäck rinner genom området, som därmed ställvis är sumpigt. Berggrunden är kalkrik, och objekten gränsar till rikkärrsmiljöer i norr och i väster. Området bedöms vara mycket lämpligt för tjäder. En tjäder stöttes också här, och gott om spillning noterades. Kalkkrusmossa Tortella tortuosa signalart Blåmossa Leucobryum glaucum signalart Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 2 höga naturvärden 24 (36)

Värdefull tjäderbiotop i objekt 75. Skogliga värdekärnor Skogliga objekt som bedöms tillhöra naturvärdesklass 1 och 2 betraktas här också som skogliga värdekärnor, vilka kan utgöra viktiga spridningscenter för sällsynta och hotade arter. Se karta 8 för presentation av de skogliga värdekärnorna i undersökningsområdet. Rödlistade arter Av arter upptagna på den nationella rödlistan över hotade arter hittades följande: Gulporing Junghuhnia luteoalba NT Hittades på undersidan av en murken tallåga i objekt 49. Arten kräver kontinuerlig tillgång på död barrved för sin överlevnad (Bohlin m fl 2001) Motaggsvamp Sarcodon squamosus NT Hittades i hällmarkstallskog i objekt 25. Missgynnas av avverkningar av äldre, öppna tallskogsmiljöer (Nitare 2012). Loppstarr Carex pulicaris VU Hittades i sumpskog i kanten mot rikkärr i objekt 70. Arten anses missgynnas av upphörande hävd och ökad kvävebelastning (Ståhl 2005). 25 (36)

Karta 8. Skogliga värdekärnor (skogsobjekt av naturvärdesklass 1 (rött) och 2 (orange)). Övriga naturvärden i området Under fältinventeringen gjordes, förutom skogliga värden, även noteringar och karteringar av övriga miljöer med naturvärden i området, vilka presenteras översiktligt nedan, samt i karta 9. Stora myrkomplex Undersökningsområdet är som nämnts mycket rikt på våtmarker, och här finns också några större, sammanhängande myrkomplex. Detta gäller Marketjärnsmossarna, Ekelundsmossen Slättfjällsmossarna, Björnemossarna Marielundsmossen, samt Nordlunnanemossen. Gemensamt för dessa är att de har stora öppna mosseytor med vegetation av exempelvis vitmossor, vitag, tranbär och kallgräs som i ytterkanterna förgrenar sig i en komplex mosaik av smalare, sammanhängande flikar av fattigkärrstyp, sumpskogar och myrholmar. I laggen samt på myrholmarna finns oftast yngre medelålders tall med inslag av äldre, senvuxna träd. Samtliga av dessa våtmarker är i viss mån påverkade av dikning, men många av dikena är mer eller mindre igenvuxna och bedöms numera ha begränsad hydrologisk påverkan. 26 (36)

Det finns flera vidsträckta mossar i undersökningsområdet, här Ekelundsmossen. Dessa stora, öppna våtmarker hyser också höga fågelvärden. Ljungpipare har åtminstone tidigare häckat, och de stora, öppna ytorna fungerar sannolikt som viktiga spelplatser för orre. Ett flertal orrar stöttes också under inventeringen på flera olika platser, vilket tyder på att undersökningsområdet hyser en stark stam av arten. Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 1 höga naturvärden. Mindre våtmarker av fattigkärrstyp Denna typ av mindre våtmarker med vegetation av exempelvis vitmossor, tuvull och blåtåtel är mycket vanliga i hela undersökningsområdet. Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3 naturvärden. Mindre våtmarker av rikkärrstyp Ett mycket intressant och exklusivt inslag i områdets våtmarker utgörs av ett antal små objekt som uppvisar en tydlig påverkan av kalk i marken. Detta gäller Mölnetjärnarna, Barlindemaden samt våtmarkerna kring Tveläppetjärnen Fågellekstjärnen. Här hittades mer krävande arter som nålstarr Carex dioica och snip Trichophorum alpinum samt sällsyntheter som axag Schoenus ferrugineus (vid Barlindemaden och Tveläppetjärnen) och ag Cladium mariscus (Tveläppetjärnen). Enligt Artportalen finns även uppgifter om loppstarr Carex pulicaris (VU), ängsstarr Carex hostiana (NT) och dvärglummer Selaginella selaginoides vid Tveläppetjärnen. Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 1 höga naturvärden 27 (36)

Tveläppetjärnen kantas av en bård av ag. Sjöar, tjärnar och vattendrag Områdets sjöar och tjärnar är av olika typer, från sprickdalssjöar som Kotjärnet och Åsmulesjön till mossetjärnar som Gåsevattnen. Dessutom finns ett flertal bäckar i området, varav en del med naturligt lopp. Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3 - naturvärde Karta 9. Samtliga objekt med naturvärden, både skogliga och övriga. Naturvärdesklass 1 = rött. Naturvärdesklass 2 = orange. Naturvärdesklass 3 = gult. 28 (36)

Diskussion Allmänt Stora delar av det undersökta området består av produktionsskog i olika stadier med låga naturvärden, omväxlande med våtmarker vilka hyser måttliga höga naturvärden. Våtmarkernas värden är kopplade dels till storlek och konnektivitet, och dels till påverkan av kalk. Spritt i området finns även insprängt små partier högre skogliga naturvärden. Detta gäller främst sumpskogar av olika karaktär, samt små områden med äldre barrskog och något enstaka objekt med naturskogsartad lövskog. Även vissa av skogsobjekten med höga naturvärden visar påverkan av kalk. Samtliga objekt med högre naturvärden bör betraktas som mycket känsliga för påverkan av storskaligt skogsbruk. Våtmarkerna är dessutom känsliga för förändringar i grundvattenregimen, grumling och liknande. Vissa av objekten med höga naturvärden uppvisar skador och negativ påverkan som orsakats av skogsbruk. Gräns för områdesskydd Inom de undersökta områdena finns ett flertal skyddsvärda skogsmiljöer. Dessa har dock i regel en liten areal och ligger mer eller mindre utspridda i stora ytor med produktionsskog med låga naturvärden. Vidare måsta man väga in de biotoper i området som kanske har högst värden, nämligen våtmarkerna med stora, variabla myrkomplex med såväl vidsträckta mossar som fattigkärr och små rikkärr. Dessa är ofta mycket flikiga till sin geografiska utsträckning, och inte sällan gränsande till produktionsskog med låga naturvärden. Baserat på skogliga naturvärden och med hänsyn till övriga naturvärden är det därmed mycket svårt att föreslå en gräns för ett eventuellt områdesskydd. Ett alternativ är naturligtvis att skydda så gott som hela undersökningsområdet, och eventuellt bedriva skogsbruk med förstärkt hänsyn i delar av reservatet, men det innebär också att reservatsbildningen kommer att omfatta stora arealer med låga eller obefintliga naturvärden. Referenser Andersson, L. 1995. Naturvärden på Kroppefjäll översiktlig naturinventering av Kroppefjällsplatån. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Miljö- och planenheten. Bohlin, K., Bohlin A. & Jaederfeldt, K. 2001. Artfaktablad om Junghuhnia luteoalba, gulporing. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Bohman, P. & Svedholm, J. 2012. Inventering av skogsfastighet öster om Kotjärnet, Kroppefjäll. Rapport till Länsstyrelsen i Västra Götaland. Naturcentrum AB, Stenungsund. 29 (36)

Hallingbäck, T. 1995. Ekologisk katalog över lavar. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hallingbäck, T. 1996. Ekologisk katalog över mossor. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping. Nitare, J. 2012. Artfaktablad om Sarcodon squamosus, motaggsvamp. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Ståhl, P. 2005. Artfaktablad om Carex pulicaris, loppstarr. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Svedholm, J. 2013. Inventering av skogsområden på Åsmule 1:48, Ör, Mellerud. Rapport till Länsstyrelsen i Västra Götaland. Naturcentrum AB, Stenungsund. Örtenblad, T. 1976. Naturinventering av Kroppefjäll. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, rapport 1976:7. 30 (36)

Bilaga 1. Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Syfte Naturvärdesinventering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats kartera områden med naturvärden inom ett aktuellt område. Resultatet kan t ex användas som underlag för kommunal och regional planering, tillståndsärenden m.m. Naturvärdesinventering kan göras översiktlig över större områden, t ex en hel kommun eller mer fördjupat och noggrant inom mindre och begränsade områden. Metoden är utarbetad efter samma principer och riktlinjer som gäller för Naturvårdsverkets, länsstyrelsens och Skogsstyrelsens inventeringar t ex ängs- och hagmarksinventering och nyckelbiotopinventering och är anpassad så att resultat från dessa inventeringar kan vägas in. Förarbete Tillgängligt underlagsmaterial från länsstyrelse, skogsstyrelse och kommun sammanställs och analyseras. Uppgifter om hotade eller i övrigt skyddsvärda arter inhämtas från artdatabanken och artportalen. Dessutom görs kompletterande studier av flygbilder för att identifiera områden som ej är kända. Inventering Biotoper som under förarbetet misstänks kunna hysa naturvärden besöks i fält. Inventeringen innebär i huvudsak identifiering, avgränsning och beskrivning av skyddsvärda biotoper. Dessa biotoper värderas enligt en 3-gradig skala (se Naturvärdesbedömning). Avgränsning av varje område görs med utgångspunkt från ekologiskt funktionella gränser. Vid inventeringen eftersöks särskilt signalarter, rödlistade arter samt allmänna biotopstrukturer som kan ligga till grund för bedömning och värdering av varje biotop. Biotopinventeringen innefattar inte någon fullständig inventering av arter. Enskilda rödlistade arter eller signalarter kan förbises. För bästa resultat rekommenderas att inventering utförs under vegetationssäsong april oktober. Inventering kan i de flesta fall även utföras andra tider men bedömningarna blir mer osäkra. I de fall sjöar och vattendrag omfattas görs bedömningar endast med utgångspunkt från vad som kan uppfattas från land. Undersökningar under vattenytan ingår ej såvida inte särskild överenskommelse träffats kring detta. 31 (36)

Signalarter och rödlistade arter Med signalarter menas arter som indikerar högre naturvärden. Där signalarter påträffas är sannolikheten stor att andra skyddsvärda eller rödlistade arter också förekommer. Med rödlistade arter avses sådana som enligt specifika kriterier bedöms löpa riska att försvinna från Sverige. Sveriges officiella lista över rödlistade arter har fastställts av Naturvårdsverket. De rödlistade arterna indelas i olika kategorier utifrån utdöendrisk. Hotkategorier: RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut hotad (Critically Endangered) EN Starkt hotad (Endangerd) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Kategorin DD innehåller arter som misstänks vara hotade eller missgynnade men där utdöenderisken inte gått att bedöma. Dessutom finns, utanför listan, kategorierna LC Livskraftig (Least Concern) för arter som inte kan placeras i någon av ovanstående kategorier samt NE Ej bedömd (Not Evaluated). Resultat Biotopkarteringen presenteras med kartor där områden med naturvärden redovisas. I text ges kort beskrivning till varje område. Beskrivning innehåller en textsammanfattning av varje områdes värde, känd förekomst av rödlistade eller andra särskilt intressanta arter samt områdets naturvärde enligt en 3-gradig skala. 32 (36)

Naturvärdesbedömning Här presenteras Naturcentrums metod för att klassificera miljöer med utgångspunkt från deras biologiska och ekologiska värden naturvärdesbedömning. Det är naturligtvis ingen exakt vetenskap utan baserar sig på värdering av artinnehåll, strukturer och objektets ålder m m. I varje enskilt fall måste en lång rad aspekter bedömas, värderas och vägas mot varandra, men med den nationella skalan som utgångspunkt. Vid naturvärdesbedömningen värderas biotoper i olika klasser. Höga klassningar betyder att naturvärdet kan vara av nationell dignitet. En viss naturvärdesklass innebär inte automatiskt ett visst skydd. För att ett område skall vara skyddat krävs särskilda beslut eller förordnanden. Vissa områden med naturvärden är skyddade enligt lag, t ex naturreservat eller biotopskydd, men huvuddelen saknar formellt skydd. Däremot är det brukligt att man så långt som möjligt tar hänsyn till områden med naturvärden vid såväl samhällsplanering som vid skogsoch jordbruk. Naturvärdesbedömningar gäller alltid för de förhållanden och med den kunskap som var känd vid inventeringstillfället. Ny kunskap eller ändrade förhållande kan hypotetiskt innebära att ett områdes värde eller avgränsning kan ändras. Ett område som bara konstaterats ha naturvärden (skall läsas att objektet har minst naturvärden ) kan ha höga naturvärden eller unika naturvärden. Det kan bero på hur väl undersökt det är, om inventering genomförts vid lämplig tidpunkt osv. Vid värderingen är områdenas biologiska värden mest betydelsefulla. Det biologiska värdet bedöms i första hand med utgångspunkt från vilka arter eller artgrupper som noterats eller sedan tidigare är kända, men även med utgångspunkt från förekomst av viktiga ekologiska strukturer (vilket kan vara viktiga förutsättningar för krävande arter). I de fall geologiska värden ingår i bedömningen anges detta särskilt. Betydelse för friluftsliv ingår inte i naturvärdesbedömningen. Om ett område har betydelse för friluftsliv anges det däremot separat som en tilläggsinformation. 33 (36)

Objekt med naturvärden Det enskilda området har betydelse på lokal (kommun) nivå och för spridning av arter och för variation i landskapet. En förutsättning för att de nationella miljömålen skall kunna uppfyllas är att arealen av områden med naturvärden inte minskar, utan snarare ökar. Objekt med höga naturvärden Dokumenterad förekomst av vikiga strukturer och/eller arter. God förekomst av signalarter eller viktig ekologisk funktion. Ovanliga naturtyper. Förutsättningar för rödlistade arter. Viktiga spridningscentra och värdekärnor. Oftast svåra att återskapa. Det enskilda området har stor betydelse, åtminstone på regional (län) nivå. Objekt med unika naturvärden Mycket god förekomst (många olika arter eller stora populationer) av signalarter samt förekomst av rödlistade arter, eller mycket viktig ekologisk funktion. Mycket viktiga spridningscentra och värdekärnor. Sällsynta naturtyper. Dessa områden är oftast mycket svåra att återskapa. Det enskilda området har mycket stor betydelse på regional och nationell nivå (Sverige). Det finns få motsvarigheter i regionen och landet. Naturvärden En grundläggande fråga vid naturvärdesbedömning är att avgöra om ett område har naturvärden eller ej. Områden med naturvärde avser en miljöer som har större betydelse för djur och växter än vårt vanliga produktionslandskap (åkrar, brukade skogar och tätorter). Det kan t ex handla om ett vattendrag, en våtmark, ett öppet dike, en åkerholme, ett äldre eller ovanligt skogsbestånd, en stenmur eller ett gammalt träd. Dessa områden har betydelse för variationen i landskapet och det är viktigt för biologisk mångfald att denna typ av områden ej blir färre utan snarare tvärtom. Objekt som åtnjuter ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken 7 kap 11 och förordning (1998:1252) om områdesskydd 5 bör betraktas som naturvärden. Av praktiska skäl kan dock inte alla sådana mindre områden redovisas. Ett område som konstaterats ha naturvärden kan också ha höga naturvärden eller till och med unika. Det kan bero på vilken kunskap man hunnit skaffa sig, hur väl undersökt området är, om inventering genomförts vid lämplig tidpunkt osv. Vid en översiktlig inventering kan en van fältinventerare relativt snabbt identifiera de flesta miljöer med naturvärden. Genom fördjupade inventeringar av arter och strukturer kan man konstatera vilka områden som dessutom hyser höga eller kanske till och med unika naturvärden. 34 (36)

Höga naturvärden Om man kan konstatera att området hyser livskraftiga bestånd av så kallade signalarter (arter med särskilda miljökrav) eller innehåller viktiga ekologiska strukturer har området höga naturvärden. Gemensamt för många områden med höga naturvärden är att de har värden som är svåra eller omöjliga att få tillbaka - om de försvinner. Sådana här miljöer har till viss del omfattats av naturtypsvisa inventeringar som ordnas i Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens, Naturvårdsverkets och Jordbruksverkets regi, men långt ifrån alla områden är kända. Exempel på områden med höga naturvärden är t ex naturliga ängs- och betesmarker, nyckelbiotoper i skogen, opåverkade våtmarker, naturskogar m.m. Hit hör också livsmiljöer enligt EU:s habitatdirektiv med gynnsam bevarandestatus. Områden med höga naturvärden bör betraktas som Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt enligt miljöbalken 3 kap 6. Stöd för en sådan tolkning finns bl a i förarbetena till naturresurslagen. Sådana områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. En förutsättning för att de nationella miljömålen skall kunna uppfyllas är att områden med höga naturvärden bevaras och sköts på ett sätt så deras värden består. Unika naturvärden I vissa fall kan det vara önskvärt att skilja ut de allra mest värdefulla områdena. Vi kallar dem områden med unika naturvärden. Till denna grupp hänför vi bl a livsmiljöer med livskraftiga bestånd av hotade eller rödlistade arter. Det kan också vara miljöer med lång historisk kontinuitet eller särskilt stor ekologisk betydelse t ex viktiga reproduktionsområden, rastplatser eller växtmiljöer. Det kan vara viktiga kärnområden inom en större miljö med höga naturvärden. Det kan också vara en större miljö med få motsvarigheter i regionen. 35 (36)

Naturvärdesbedömningen som visas i värdepyramiden ovan bygger på erfarenhet och allmänna, vedertagna naturvårdsprinciper. Figuren är bredast vid basen och smalast vid toppen. Detta belyser att de miljöer som återfinns längst upp i pyramiden är sällsyntare än sådana som finns längre ner i pyramiden. 36 (36)

Översiktskarta inventeringsområde, delområde 1 5 23 22 24 1 2 4 16 25 3 14 15 6 7 18 17 27 30 13 28 29 9 26 10 11 19 8 20 Teckenförklaring 12 54 Inventeringsområde Skogsobjekt Naturvårdsklass 1 2 3 Skogliga naturvärden där 1 är högsta klass. 1:16 000 0 180 360 Meters 21 55 53 Våtmarker

Översiktskarta inventeringsområde, delområde 2 54 56 57 58 59 60 61 55 53 64 52 62 63 48 35 36 37 46 49 34 38 39 50 33 40 51 32 41 42 45 47 31 43 44 Teckenförklaring Skogsobjekt Inventeringsområde Naturvårdsklass 1 2 3 Skogliga naturvärden där 1 är högsta klass. Våtmarker 1:16 000 0 205 410 Meters

Översiktskarta inventeringsområde, delområde 3 75 73 74 76 72 71 70 60 69 57 59 58 61 56 68 54 67 64 52 62 63 65 66 48 Teckenförklaring Inventeringsområde Skogsobjekt Naturvårdsklass 39 1 Skogliga naturvärden 2 där 1 är högsta klass. 37 3 Våtmarker 39 1:16 000 46 49 0 205 410 Meters 50