KÅNNA BIOTOPKARTERING, NATURVÄRDES- BEDÖMNING OCH BIOTOPSKYDD I ODLINGSLANDSKAPET UNDERLAG FÖR VINDKRAFTS-

Transkript

1 BIOTOPKARTERING, NATURVÄRDES- BEDÖMNING OCH BIOTOPSKYDD I ODLINGSLANDSKAPET KÅNNA UNDERLAG FÖR VINDKRAFTS- ETABLERING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV COWI AB OCH SCANERGY SOUTH AB

2 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget Stenungsund Tel ncab@naturcentrum.se Kartor Naturcentrum AB Projektansvarig Andreas Malmqvist Naturcentrum AB Rapportförfattare Andreas Malmqvist Naturcentrum AB Beställare COWI AB och Scanergy South AB Kartmaterial Från uppdragsgivaren. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/ (20)

3 3 (20)

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Utredningsområdet... 5 Metoder... 6 Resultat... 7 Naturvärdesobjekt... 7 Objekt med naturvärden Sumpskog Naturvärdesklass Sumpskog intill bäck Naturvärdesklass Yxnemossen Naturvärdeklass Gammal skog på blöt mark Naturvärdeklass Äldre barrskog Naturvärdeklass Sumpskog med bäckmiljö Naturvärdeklass Sumpskog med björkkärr Naturvärdeklass Äldre tallskog Naturvärdeklass Sumpskog med mycket multnande ved Naturvärdeklass Lövrik sumpskog Naturvärdeklass Myr Naturvärdeklass Blandskog Naturvärdeklass Sumpskog Naturvärdeklass Gammal barrskog Naturvärdeklass Skogsbevuxen mosse Naturvärdeklass Sumpskog/kärr Naturvärdeklass Björkallé Naturvärdeklass Biotopskydd i odlingslandskapet Referenser Bilaga 1: Biotopkartering metodik Syfte Inventering Signalarter och rödlistade arter Resultat Bilaga 2: Naturvärdesbedömning - metodik Naturvärden Höga naturvärden Unika naturvärden (20)

5 Inledning På uppdrag av COWI AB och Scanergy South AB redovisar Naturcentrum AB naturvärdesobjekt för ett ca 4 km 2 stort markområde inom vilket Scanergy South AB planerar att etablera vindkraft. Området är beläget ca 1 km öster om Kånna och cirka 4 km söder om Ljungby i Ljungby kommun, Kronobergs län. Rapporten ska vara underlag till den miljökonsekvensbeskrivning som ska upprättas för projektet. Ambitionen har varit att med hjälp av tidigare dokumentation och fältinventeringar identifiera naturvärdesobjekt inom det aktuella området. I uppdraget har även ingått att presentera biotoper som omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 miljöbalken. Uppgifter om fåglar (Morin & Malmqvist 2012) och fladdermöss (Bohman 2012) från området presenteras i separata rapporter. Utredningsområdet Utredningsområdet omfattar ett projektområde med tillfartsvägar som ligger i Ljungby kommun cirka 4 km söder om Ljungby i de västra delarna av Kronobergs län, ca 2 mil öster om gränsen till Halland (Figur 1). Figur 1. Utredningsområdet (grönt) omfattar projektområdet samt två vägar som ansluter till projektområdet. 5 (20)

6 Huvuddelen av området utgörs av produktionsbarrskog (Figur 2) men här finns även sumpskogar, myrar och i den nordöstra delen ett mindre odlingslandskap. Topografiskt är utredningsområdet är svagt böljande med vissa höjdryggar. Lagan med lagadalen rinner cirka 1,2 kilometer väster om den planerade parken medan Södra Ljungadalen med Prästabodaån, Södrasjön och Ljungasjön ligger cirka 1 km öster om den planerade parken. Utmed dessa dalgångar finns ett öppet odlingslandskap. Det omgivande landskapet utgörs av ett relativt flackt skogslandskap med många sjöar och våtmarker. Nästan en femtedel av kommunens yta utgörs av myrar och våtmarker (Ljungby kommuns översiktsplan 2006). Figur 2. Stora delar av projektområdet är produktionsskog och tydligt påverkat av stormen Gudrun Metoder Inom utredningsområdet (Figur 1) har en biotopkartering och naturvärdesbedömning utförts av Andreas Malmqvist, Naturcentrum AB enligt Naturcentrums metodik (Bilaga 1 och 2). Området har besökts för naturvärdesinventering vid följande tillfällen: 12 september, 5 oktober och 23 oktober. Noteringar och avgränsningar har även gjorts i samband med fågelinventering i första hand den 5 april och 7 maj. I samband med biotopkarteringen har även småbiotoper som omfattas av generellt biotopskydd (7 kap 11 miljöbalken) i odlingslandskapet inventerats. Det generella biotopskyddet för småbiotoper i odlingslandskapet utgör enligt prop. 2008/09:214, små mark- eller vattenområden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Här ingår alléer, öppna diken, odlingsrösen, stenmurar, åkerholmar, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark samt våtmarker och småvatten. 6 (20)

7 Resultat Projektområdet ligger i ett tämligen ensartat och intensivt brukat skogslandskap med en stor areal våtmarker, hyggen och planteringar. Inga våtmarker inom projektområdet är dock upptagna i myrskyddsplanen (Naturvårdsverket 2007). Stora delar av området är påtagligt påverkat av stormen Gudrun vilket medfört att mycket skog fallit. Naturvärdesobjekt Som ett resultat av omfattande dikningar och skogsbruk hyser stora delar av området främst lägre naturvärden. Några undantag finns och dessa presenteras som naturvärdesobjekt. Inventeringen resulterade i 18 naturvärdesobjekt (Tabell 1, Figur 3) där huvuddelen av biotoperna utgörs av sumpskogsmiljöer, i huvudsak bevuxna med tall och gran. Tabell 1. Inom projektområdet och utmed de inventerade vägarna noterades 18 naturvärdesobjekt i klasserna 2 och 3. Naturvärdeklass Antal objekt Klass 1 (unika naturvärden) 0 Klass 2 (höga naturvärden) 1 Klass 3 (naturvärden) 17 Summa: 18 Figur 3. Objekt med naturvärden (röda Klass 1 unika naturvärden (saknas), orange Klass 2 höga naturvärden, gul Klass 3 naturvärden). Utredningsområdet avgränsas i grönt av projektområde och två vägar. 7 (20)

8 Inom projektområdet finns objekt som utgör värdekärnor eller är områden med särskilda naturvärden, till exempel sumpskogar, vattendrag och våtmarker. Objekten är känsliga för direkt exploatering d.v.s. att vindkraftverk, vägar eller dyl. placeras inom dem. Flera av objekten är också känsliga för hydrologiska förändringar vilket exempelvis kan uppkomma i samband med vägdragningar. Det är därför viktigt att ta särskild hänsyn vid arbeten i anslutning till vattenmiljöer även om dessa inte är specifikt utpekade som naturvärden. Skogsstyrelsen har i sin nyckelbiotopsinventering konstaterat ett objekt med naturvärden (ingår i naturvärdesobjekt 11). Det finns inga områden upptagna i länsstyrelsens naturvårdsprogram (Länsstyrelsen i Kronobergs län 1989) inom den planerade vindkraftsparken. Några områden bl. a. Lagadalen mellan Ljungby och Hällorna, Hjälmaryd Kvänarp, Skärsjön och Össjö Mjäryd S Ljunga ligger i omgivningarna. Det finns ett rapporterat fynd av rödlistade arter som med säkerhet kan hänföras till projektområdet. Det är ett fynd av orkidén knärot. Arten kan möjligen finnas kvar och växtplatsen ingår i naturvärdesobjekt 4. Huvuddelen av de rödlistade arterna (fåglar ej medtagna) i trakten är knutna till odlingslandskap och sjöar (Figur 4). Figur 4. Fyndplatser för rödlistade arter från 1980 och framåt (fåglar och fladdermöss ej medtagna, presenteras i separata rapporter). Uppgifter från ArtDatabanken. Projektområdet markerad i grönt. 8 (20)

9 Objekt med naturvärden 1. Sumpskog Naturvärdesklass 3 Sumpskog strax norr om en barrskogsbeklädd liten höjd. Tall och gran dominerar i trädskiktet medan blåtåtel, ljung, ris, tuvull och vitmossor dominerar fält- och bottenskikt (Figur 5). Det finns tämligen gott om död ved, dock främst klenare dimensioner. På högstubbar och klena torrakor av tall växer signalarten brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima rikligt. Den gynnas av lokalens höga luftfuktighet. Figur 5. Sumpskog med bland annat brunpudrad nållav. 2. Sumpskog intill bäck Naturvärdesklass 3 Intill en mindre bäck finns denna sumpskog med gamla granar och tallar. Marken höjer sig österut och blir torrare. Blåtåtel, lingon och björksly är framträdande i fältskiktet. Det finns flera lågor och högstubbar, även några grova. Noterade signalarter är brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima och blåmossa Leucobryum glaucum. Samtliga arter gynnas av död ved och/eller hög mark- och luftfuktighet. 3. Yxnemossen Naturvärdeklass 3 Relativt stor mosse som efter dikning till stora delar vuxit igen med tall. Gran och björk förekommer också men mer sparsamt. I fältskiktet finns blåbär, lingon, hjortron och tuvull. I norr finns ett öppet mosseplan med myrlilja, starr, pors och blåtåtel. Detta område är mest värdefullt. Det finns gott om klen död ved medan grövre dimensioner är mer sparsamma. Bland signalarter noterades blåmossa Leucobryum glaucum. I området förekommer både tjäder och orre. 4. Gammal skog på blöt mark Naturvärdeklass 2 Denna glesa skog domineras av grova och högvuxna barrträd (främst tall). Det finns flera grova lågor med värde för kryptogamer och insekter. Många av de grova tallarna 9 (20)

10 växer glest på en höjdrygg i östra delen. Detta kan vara en lämplig tjäderbiotop. Blåbär, lingon och blåtåtel dominerar i fältskiktet. På marken växer sparsamt med signalarten blåmossa Leucobryum glaucum och på en grov granhögstubbe växte rikligt av signalarten kornig nållav Chaenotheca chlorella. I objektet ingår även ett parti av en angränsande barrskog i öster. Här har tidigare (1998) den rödlistade orkidén knärot observerats. 5. Äldre barrskog Naturvärdeklass 3 Skog på frisk till blöt mark Skogen är talldominerad med inslag av gran och björk. Det förekommer även mindre tallmossepartier. Lingon, blåbär, tuvull och ljung dominerar i fältskiktet. Det finns gott om död ved av främst tall. Bland signalarter hittades brunpudrad nållav Chaenotheca chlorella och gulnål Chaenotheca brachypoda på stående tallhögstubbar. 6. Sumpskog med bäckmiljö Naturvärdeklass 3 En delvis gles sumpskog med inslag av tall och björk. Det finns gott om klen död ved och på en tallhögstubbe växte den sällsynta arten brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima (signalart). En tjäderhöna stöttes i den östra delen. Här finns en hög och jämn luftfuktighet som är gynnsamt för en lång rad organismer. 7. Sumpskog med björkkärr Naturvärdeklass 3 Sumpskog och i norr ett björkkärr med god tillgång på multnande ved. Björkkärret är sannolikt värdefullt för vedlevande insekter. I södra delen dominerar tall och gran. Området är blött med hög luftfuktighet. Har och var finns små torvgravar med döda och döende tallar. På veden av tallarna växer brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima och på marken växer blåmossa Leucobryum glaucum (båda signalarter). Fältskiktet domineras av ris, tuvull och blåtåtel. 8. Äldre tallskog Naturvärdeklass 3 Flerskiktad och ganska gles barrskog med tall och gran. Kvarstående enbuskar och rester av stenmurar vittnar om tidigare betesmark. Tallarna är äldst medan granarna oftast är yngre. Här finns både klen och grov multnande ved i både beskuggat och mer solexponerat läge. Miljön är ändå fuktig och på en talltorraka växte signalarten brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima. Blåbär, lingon och ljung märks i fältskiktet. 9. Sumpskog med mycket multnande ved Naturvärdeklass 3 Delvis nerblåst, gles sumpskog med gran, tall och björk. Det finns mycket gott om multnande ved både som vindfällen och i form av äldre högstubbar och lågor. Inga signalarter noterades men den stora mängden multnande ved är av stort värde för många vedlevande arter. 10. Lövrik sumpskog Naturvärdeklass 3 Två parallella vattendrag som går i mossekant och in i skogen. Utmed vattendragen finns gamla, skadade och döda träd av gran och tall. På de gamla träden växer signalarterna gulnål Chaenotheca brachypoda och brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima. Även vattendragen i sig har ett naturvärde. 11. Myr Naturvärdeklass 3 Fin öppen myr med bland annat blåtåtel och olika starrarter. Miljön är sannolikt mycket insektsrik. I kantzonerna finns gott om döda och döende granar, tallar och björkar till gagn för vedlevande organismer (Figur 6). Delvis naturvärde enligt skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. 10 (20)

11 Figur 6. Döda och döende solexponerade träd är en gynnsam miljö för vedlevande insekter. 12. Blandskog Naturvärdeklass 3 Strax öster om ett större dike finns denna äldre blandskog med mycket stor förekomst av multnande ved. Grov död ved finns av gran men också av björk och tall. Mycket av de döda träden är sannolikt ett resultat av vindfälle. På veden av stående döda träd växer de båda signalarterna gulnål Chaenotheca brachypoda och brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima. Veden har även stor betydelse för vedlevande insekter. 13. Sumpskog Naturvärdeklass 3 Gles sumpskog som delvis är påverkad av sentida skogbruksåtgärder. Trots detta finns det relativt gott om multnande ved, dock huvudsakligen klenare dimensioner. Blåtåtel, blåbär och lingon utmärker sig i fältskiktet. Bland signalarter noterades gulnål Chaenotheca brachypoda och brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima på veden av ett par klena tallhögstubbar. 14. Gammal barrskog Naturvärdeklass 3 Flerskiktad gran- och tallskog med grova och gamla träd (Figur 7). I skogen finns även spridda björkar och aspar varav några är mycket grova. Det finns också gott om stående och liggande grov död ved av framför allt tall. Viss plockhuggning har skett i området. Brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima (signalart) noterades på en tallhögstubbe. Området är sannolikt också värdefullt för vedlevande insekter. 11 (20)

12 Figur 7. Gles skog med död ved och grova träd i område Skogsbevuxen mosse Naturvärdeklass 3 Tidigare mosse som nu är beskogad av tall, gran och björk. Miljön är fuktig och det finns gott om både högstubbar och lågor av tall, gran och björk. På många av de döende björkarna växer björkticka. Som på många andra platser växer den fuktighetsgynnade och vedlevande signalarten brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima här. 16. Sumpskog/kärr Naturvärdeklass 3 I kanten av ett kvarlämnat mindre trädbestånd finns denna sumpskog med mindre öppna kärrytor. Det finns gott om multnande ved, huvudsakligen nyligen bildade, i både grova och klena dimensioner. Den multnande veden är i första hand värdefull för vedlevande insekter och kryptogamer. 17. Björkallé Naturvärdeklass 3 Enkelsidig allé med äldre björkar. Några av träden är skadade och kan vara värdefulla för vedlevande insekter. Objektet omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 miljöbalken. 18. Sumpskog Naturvärdeklass 3 Sumpskog med i huvudsak tall och gran. Skogen är tämligen tät och utgörs av förhållande vis unga träd. Inom beståndet finns flera mindre diken. Bland signalarter noterades gulnål Chaenotheca brachypoda och brunpudrad nållav Chaenotheca gracillima på veden av ett par klena tallhögstubbar. 12 (20)

13 Biotopskydd i odlingslandskapet Inom utredningsområdet finns ett antal småbiotoper som sannolikt utgör biotopskydd enligt 7 kap 11 miljöbalken (Figur 8). De utgörs framför allt av öppna diken i ett idag delvis extensivt hävdat odlingslandskap. Figur 8. Karta över odlingslandskap i den nordöstliga delen av utredningsområdet. Här finns flera småbiotoper som sannolikt utgör biotopskydd enligt 7 kap 11 miljöbalken. Öppet vattendrag blått, stenmur gult, odlingsröse lila, allé grönt. Referenser Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Ljungby kommun Översiktsplan. Länsstyrelsen i Kronobergs län Kronobergs natur Naturvårdsprogram för Kronobergs län. Naturvårdsverket Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Kronobergs län. Särtryck ur: Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport Uppgifter ur följande register: ArtDatabanken: uppgifter ur ArtDatabankens register för rödlistade arter, uppgifter från ArtPortalen. Jordbruksverket: Databasen TUVA. Resultatet av ängs- och betesmarksinventeringen. Skogsstyrelsen: Nyckelbiotopsinventeringen (nyckelbiotoper, naturvärden m.m.), sumpskogsinventeringen. 13 (20)

14 14 (20)

15 Bilaga 1: Biotopkartering metodik Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats kartera områden med naturvärden inom ett aktuellt område. Resultatet kan t ex användas som underlag för kommunal och regional planering, tillståndsärenden m.m. Biotopkartering kan göras översiktlig över större områden, t ex en hel kommun eller mer fördjupat och noggrant inom mindre och begränsade områden. Metoden är utarbetad efter samma principer och riktlinjer som gäller för Naturvårdsverkets, Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens inventeringar t ex ängs- och hagmarksinventering och nyckelbiotopinventering och är anpassad så att resultat från dessa inventeringar kan vägas in. Inventering Inventeringen innebär i huvudsak identifiering, avgränsning och beskrivning av skyddsvärda biotoper. Dessa biotoper värderas enligt en 3-gradig skala (se bilaga 2). Avgränsning av varje område görs med utgångspunkt från ekologiskt funktionella gränser. Vid inventeringen eftersöks särskilt signalarter, rödlistade arter samt allmänna biotopstrukturer som kan ligga till grund för bedömning och värdering av varje biotop. Biotopinventeringen innefattar inte någon fullständig inventering av arter. Enskilda rödlistade arter eller signalarter kan förbises. För bästa resultat rekommenderas att inventering utförs under vegetationssäsong april oktober. Inventering kan i de flesta fall även utföras andra tider men bedömningarna blir något mer osäkra. I de fall sjöar och vattendrag omfattas görs bedömningar endast med utgångspunkt från vad som kan uppfattas från land. Undersökningar under vattenytan ingår ej såvida inte särskild överenskommelse träffats kring detta. Signalarter och rödlistade arter Med signalarter menas arter som indikerar högre naturvärden. Där signalarter påträffas är sannolikheten stor att andra skyddsvärda eller rödlistade arter också förekommer. Med rödlistade arter avses sådana som enligt specifika kriterier bedöms löpa risk att försvinna från Sverige. Sveriges officiella lista över rödlistade arter har fastställts av Naturvårdsverket. De rödlistade arterna indelas i olika kategorier utifrån utdöendrisk. Hotkategorier: RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut hotad (Critically Endangered)

16 EN Starkt hotad (Endangerd) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Kategorin DD innehåller arter som misstänks vara hotade eller missgynnade men där utdöenderisken inte gått att bedöma. Dessutom finns, utanför listan, kategorierna LC Livskraftig (Least Concern) för arter som inte kan placeras i någon av ovanstående kategorier samt NE Ej bedömd (Not Evaluated). Resultat Biotopkarteringen presenteras med kartor där områden med naturvärden redovisas. I text ges en kort beskrivning till varje område. Beskrivningen innehåller en textsammanfattning av varje områdes värde, känd förekomst av rödlistade eller andra särskilt intressanta arter samt områdets naturvärde enligt en 3-gradig skala. 16 (20)

17 Bilaga 2: Naturvärdesbedömning - metodik Här presenteras Naturcentrums metod för att klassificera miljöer med utgångspunkt från deras biologiska och ekologiska värden naturvärdesbedömning. Det är naturligtvis ingen exakt vetenskap utan baserar sig på värdering av artinnehåll, strukturer och objektets ålder m m. I varje enskilt fall måste en lång rad aspekter bedömas, värderas och vägas mot varandra, men med den nationella skalan som utgångspunkt. Vid naturvärdesbedömningen värderas biotoper i olika klasser. Höga klassningar betyder att naturvärdet kan vara av nationell dignitet. En viss naturvärdesklass innebär inte automatiskt ett visst skydd. För att ett område skall vara skyddat krävs särskilda beslut eller förordnanden. Vissa områden med naturvärden är skyddade enligt lag, t ex naturreservat eller biotopskydd, men huvuddelen saknar formellt skydd. Däremot är det brukligt att man så långt som möjligt tar hänsyn till områden med naturvärden vid såväl samhällsplanering som vid skogs- och jordbruk. Naturvärdesbedömningen gäller för de förhållanden och med den kunskap som är känd vid inventeringstillfället. Ny kunskap eller ändrade förhållande kan innebära att ett områdes värde eller avgränsning ändras. Ett område som bara konstaterats ha naturvärden (skall läsas att objektet har minst naturvärden ) kan ha höga naturvärden eller unika naturvärden. Det kan bero på hur väl undersökt det är, om inventering genomförts vid lämplig tidpunkt osv. Vid värderingen utgår man från områdenas biologiska värden. Det biologiska värdet bedöms i första hand med utgångspunkt från vilka arter eller artgrupper som noterats eller sedan tidigare är kända, men även med utgångspunkt från förekomst av viktiga ekologiska strukturer (vilket kan vara viktiga förutsättningar för krävande arter). I de fall geologiska värden ingår i bedömningen anges detta särskilt. Betydelse för friluftsliv ingår inte i naturvärdesbedömningen men kan anges som en tilläggsinformation. Objekt med naturvärden Det enskilda området har betydelse för naturvård på lokal nivå, för spridning av arter och för landskapets variation. Objekt med höga naturvärden Det enskilda området har stor betydelse på regional nivå. Området har dokumenterad förekomst av viktiga strukturer och/eller arter eller viktig ekologisk funktion. Förutsättningar för rödlistade arter. Viktiga spridningscentra och värdekärnor. Svåra områden att återskapa. Objekt med unika naturvärden Det enskilda området har mycket stor betydelse på regional och nationell nivå. Det finns få motsvarigheter i regionen och landet. Mycket god förekomst (många olika arter eller stora populationer) av signalarter samt förekomst av rödlistade arter, eller mycket viktig ekologisk funktion. Mycket viktiga spridningscentra och värdekärnor. Sällsynta naturtyper. Dessa områden är oftast mycket svåra att återskapa. 17 (20)

18 Naturvärden Områden med naturvärde avser miljöer som har större betydelse för djur och växter än vårt vanliga produktionslandskap (åkrar, brukade skogar och tätorter). Det kan t ex handla om ett vattendrag, en våtmark, ett öppet dike, en åkerholme, ett äldre eller ovanligt skogsbestånd, en stenmur eller ett gammalt träd. Dessa områden har betydelse för variationen i landskapet och det är viktigt för biologisk mångfald att denna typ av områden ej blir färre utan snarare tvärtom. Ett område som konstaterats ha naturvärden kan också ha höga naturvärden eller till och med unika. Det kan bero på vilken kunskap man hunnit skaffa sig, hur väl undersökt området är, om inventeringen genomförts vid lämplig tidpunkt osv. Vid en översiktlig inventering kan en van fältinventerare relativt snabbt identifiera de flesta miljöer med naturvärden. Genom fördjupade inventeringar av arter och strukturer kan man konstatera vilka områden som dessutom hyser höga eller kanske till och med unika naturvärden. Höga naturvärden Om man kan konstatera att området hyser livskraftiga bestånd av så kallade signalarter (arter med särskilda miljökrav) eller innehåller viktiga ekologiska strukturer har området höga naturvärden. Gemensamt för områden med höga naturvärden är att de har värden som är svåra eller omöjliga att få tillbaka om de försvinner. Sådana miljöer har till viss del omfattats av naturtypsvisa inventeringar som ordnas i Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens, Naturvårdsverkets och Jordbruksverkets regi, men långt ifrån alla områden är kända. Exempel på områden med höga naturvärden är t ex naturliga ängs- och betesmarker, nyckelbiotoper i skogen, opåverkade våtmarker, naturskogar m.m. Hit hör också livsmiljöer enligt EU:s habitatdirektiv med gynnsam bevarandestatus. Områden med höga naturvärden bör betraktas som Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt enligt miljöbalken 3 kap 6. Stöd för en sådan tolkning finns bl a i förarbetena till naturresurslagen. Sådana områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. En förutsättning för att de nationella miljömålen skall uppfyllas är att områden med höga naturvärden bevaras och sköts på ett sätt så deras värden består. Unika naturvärden De allra mest värdefulla områdena kallar vi områden med unika naturvärden. Till denna grupp hänför vi bl a livsmiljöer med livskraftiga bestånd av hotade eller rödlistade arter. Det kan också vara miljöer med lång historisk kontinuitet eller särskilt stor ekologisk betydelse t ex viktiga reproduktionsområden, rastplatser eller växtmiljöer. Det kan vara viktiga kärnområden inom en större miljö med höga naturvärden. Det kan också vara en större miljö med få motsvarigheter i regionen. 18 (20)

19 BILAGA - värdepyramid (natur) klass III klass II klass I UNIKA NATURVÄRDEN HÖGA NATURVÄRDEN NATURVÄRDEN Höga eller unika naturvärden motsvarar ekologisk särskilt känsliga områden enligt MB och PBL (motsvarar nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsen eller klass 1 2 i äldre inventeringar av länsstyrelsen). Ofta förekommer av en eller flera rödlistade arter. Dessa miljöer är ofta svåra eller omöjliga att återskapa. Områden med naturvärden som inte kunnat konstateras som höga. Har ändå stor betydelse på lokal nivå och för spridning av arter och variation i landskapet. Motsvarar klass 3 4* i äldre inventeringar av länsstyrelsen. LÄGRE NATURVÄRDEN * i enskilda fall klass 2 i våtmarksinventeringen eller lövskogsinventeringen Produktionslandskap (>80% av kommunens yta). Rationellt och modernt inriktad skogs- och jordbruksmark, städer, vägar och tätorter. Naturvärdesbedömningen som visas i värdepyramiden ovan (Naturcentrum AB 2006) bygger på erfarenhet och allmänna, vedertagna naturvårdsprinciper. Figuren är bredast vid basen och smalast vid toppen. Detta belyser att de miljöer som återfinns längst upp i pyramiden är sällsyntare än sådana som finns längre ner i pyramiden. 19 (20)

20