MURMANSK EN KUNSKAPSSÖKNING AV:

MURMANSK EN KUNSKAPSSÖKNING AV: Carl Waern E5.

STAD Historia Staden grundades år 1915, innan dess fanns bara kringspridda jägare och fiskare i området. Men myndigheterna hade insett fördelarna med att ha en hamn vid de norra haven, som dessutom var isfri året om. Järnvägen drogs dit och med den kom flyttlassen. Från början bodde det bara 2000 personer i staden - idag cirka 475 000. Under andra världskriget gick de allierades konvojer med krigsstöd till Ryssland via Murmansk, då det var den enda hamnen ryssarna förfogade över, som gick att nå utan att behöva passera områden som låg onödigt nära fienden. Dessa konvojer var ett problem för Hitlers Tyskland och de gjorde allt för att hindra trafiken. Staden Murmansk bombades kraftigt av både artilleri och flyg, fronten låg bara fem mil utanför staden. Murmansk jämnades praktiskt taget med marken och befolkningen minskade till en fjärdedel, men staden byggdes upp igen. Bara Leningrad blev hårdare bombat än vad Murmansk blev. NUTID Murmansk ligger som i en gryta, med fjällsluttningar runt om. Bostadshusen i grå betong, klättrar uppför fjällsidorna. Journalisten Björn Lindahl, SVD, beskriver i ett av sina reportage, hur staden ser ut. Han skriver Staden ser ut som om alla Sveriges betongförorter samlats till kongress på den ryska tundran. Husen är dåligt byggda och ännu sämre underhållna.den största ansamlingen med grå betonghus kallas av Murmanskborna för idiotåsen- husen ligger högt uppe på en kulle, där vinden lätt kommer åt dem, dessutom är husen dåligt isolerade, det blåser rätt igenom dem. Stadskärnan i Murmansk är en liten ljuspunkt i den annars så grå staden - affärerna får nämligen ha neonskyltar som är färggrannare än i övriga Ryssland, det har stadsfullmäktige bestämt, för att bryta enformigheten och lysa upp. Nöjeslivet i Murmansk är begränsat till några få restauranger, tre teatrar och en handfull biografer. 1

GEOGRAFI Murmansk ligger på Kola halvön, granne med Norges och Finlands norra delar i väst och Barentshav i norr. Kola halvön är lika stort som Götaland. KLIMAT Murmansk och Kola halvön har Polarklimat, men tack vare Golfströmmen, som för med sig vatten från varmare breddgrader, så blir det inte kallare än i medelsnitt -10 grader på vintern. Medeltemperaturen under hela året är inte högre än 1-2 grader plus. Solen lyser bara sex hela dagar per år. 2 December- 11 januari är det polarnatt, det vill säga ständigt mörker. 21 maj - 22 juli är det ständig dag, det är ljust tjugofyra timmar om dygnet. HANDEL OCH INDUSTRI Industrin i Murmansk består i huvudsak av varvs och fiske industri. Varven har varit fullt sysselsatta med att bygga och underhålla fartyg ända till nu, anledningen är Rysslands dåliga ekonomi, visserligen byggs det fortfarande en och annan båt men produktionen är om man jämför med vad den har varit, nästan lika med noll. Eftersom det inte finns några pengar att renovera och reparera för, så ligger idag många fartyg och rostar sönder. Fiskeri industrin är den dominerande arbetsgivaren, den sysselsätter 80 000 personer och är en av världens största industrier för produktion av konserver, djupfryst och rökt fisk. Bara för några år sedan i slutet på 1980- talet landade man 1,2 miljoner ton fisk per år, men idag är det betydligt mindre, haven håller på att fiskas ut. Till följd av att sysselsättningen minskar, så försöker sig många idag på att göra affärer och starta små företag. Tidigare var det en omöjlighet att få starta ett företag, staten var den som skulle sköta all industri och handel. Men tiderna förändras och idag skall Myndigheterna till och med hjälpa dem som vill starta eget. 2

PRIVAT EKONOMI Till följd av den tidigare kraftiga expansionen inom främst militär och industri facken, så har man behövt arbetskraft och för att få människor att vilja arbeta i det karga och bistra klimat som råder på Kola halvön, så har de fått stora fördelar, jämfört med vad den övriga befolkningen i Ryssland har. De har fått högre lön, större lägenheter, längre semester och lägre pensions ålder. Att arbeta på Kola halvön var för många ett sätt att tjäna en slant, så att de senare i livet skulle kunna flytta längre söderut. Men i takt med att Ryssland försöker ställa om sin ekonomi till marknadsekonomi, så har inflationen ökat och människornas sparpengar blivit värdelösa. 1992 gjordes den första sociologiska undersökningen någonsin över befolkningen på Kola halvön. 3000 personer intervjuades om deras ekonomi och om hur de klarade vardagen. 50 procent svarade att de var tvungna att använda sig av sparade pengar för att klara vardagen. 39 procent svarade att de hade sålt ägodelar och 23 procent att de hade tagit lån för att klara sig. Förr fick de som arbetade på Kola halvön två till tre gånger så höga löner som de övriga arbetarna i Ryssland, hyrorna var låga och de fick vartannat år sju veckor betald semester var som helst i sovjet. Männen gick i pension vid 55 års ålder och kvinnorna vid 50. Idag vet ingen hur det skall gå, varken med ekonomi eller arbete. En fjärdedel av människorna på Kola halvön planerar att flytta. Som jämförelse kan påpekas att en norsk arbetare tjänar lika mycket i timman som en rysk gör på en månad, om man räknar om det till hårdvaluta d.v.s. Dollar. JORDBRUK På grund av att Kola halvön ligger så långt upp i norr, så är det inte möjligt att bedriva ett normalt jordbruk på ett sådant sätt som vi är vana vid att man gör i Sveriges södra delar. I Murmanskområdet fungerar bara renskötsel och växthusodling av grönsaker. Växthusen värms med el från kärnkraftverket och sammanlagt täcker växthusen en yta på 12 hektar. Anledningen till att man bedriver ett så dyrt jordbruk är att många grönsaker förlorar mycket av sina näringsämnen under de långa transporterna till Kola halvön. 180 personer producerar 2100 tongurka, 200 ton tomater, 1200 ton gräslök och 300 ton sallad, persilja samt selleri. Produktionen täcker 45 procent av Murmansks totala behov. Men det är inte billigt att producera grönsakerna, växthusen är dåligt byggda som allting annat och måste värmas upp året runt. Växthusen på Kola halvön har en energiförbrukning som motsvarar 250 kubikmeter olja per kvadratmeter och år, motsvarande siffra för våra skånska växthus är 50 kubikmeter olja per kvadratmeter under vintermånaderna. 3

MILITÄR Hela Kola halvön har en mycket stor betydelse för Rysslands försvar, främst är det marin och flygstyrkor som är baserade i området. Murmanskregionen är idag trots allt tal om Perestrojka och avspänning ett av världens mest militärt rustade områden. Murmansk området är strategiskt viktigt för Ryssland, därifrån kan man skjuta kärnvapenrobotar mot USA:s alla större städer och det är dessutom de enda hamnarna från vilka Rysslands flotta kan ta sig ut i Atlanten i händelse av en konflikt, utan att passera andra länders territorialvatten. Dessutom så har Kola halvöns sedan tidigare mycket stora truppstyrkor utökats, i takt med att de ryska styrkorna har blivit tvungna att lämna central Europa. Det har varit besvärligt att få fram aktuella siffror över storleken på de styrkor som finns på Kola halvön och Murmansk området. Det enda jag funnit är sju år gamla siffror som gäller Rysslands ishavsflotta, vilken 1989 enligt militära bedömare bestod av följande: 75 Större krigsfartyg, kryssare, motsvarande. 85 Mindre krigsfartyg, kustkorvetter, robotbåtar etc. 133 Ubåtar med konventionella vapen och/eller kärnvapentorpeder. 35 Ubåtar med ballistiska kärnvapen. 95 Förråds och kommunikationsfartyg. 450 Stridsflygplan. Vad man skall komma ihåg är att siffrorna endast gäller flottan och alltså inte armé och flygvapenstyrkor, som förmodligen inte är av föraktlig storlek. Att tidigare redovisade styrkesiffror är sju år gamla tål också att påpekas ytterligare en gång. Enligt militära bedömare, kommer Kola halvön att få en ökande betydelse för Rysslands försvar, i takt med att dess styrkor centraliseras av ekonomiska skäl. 4

MILJÖ Murmansk och Kola halvön tillhör ett av världens mest förorenade områden. Invånarna i Murmansk län hör till dem som har mest allergier, lungcancer och hudsjukdomar i hela Ryssland. Murmansks hamn räknas till att vara världens största fartygs kyrkogård - fartygen ligger och rostar sönder, ingen underhåller dem och så småningom sjunker de till botten. Det finns ingen utrustning för att bärga de sjunkna fartygen, ingen vilja att skaffa någon heller, gammalt stål anser sig ryssarna ha tillräckligt av. KÄRNKRAFT OCH ATOMSOPOR Det som har fått omvärlden att rikta sina blickar mot Murmansk och Kola halvön, är den enorma koncentrationen av atomreaktorer, atomsopor och kärnvapen. Kola halvön är världens mest kärnreaktortäta område, cirka 270 stycken sammanlagt, inklusive de reaktorer som finns på fartyg och ubåtar. Ett av de absolut farligaste kärnkraftverken i Ryssland i dag ligger vid Poljarny Zory, cirka 15 mil söder om Murmansk. Det är dåligt underhållet och de anställda får inga löner, helt enkelt därför att det inte finns några pengar. Kärnkraftverket producerar 63 procent av hela Kola halvöns behov av elektricitet. Att lägga ned kraftverket skulle vara en omöjlighet och att bygga ett nytt mer miljövänligt gaskraftverk skulle bli alldeles för dyrt. 1993 inträffade ett allvarligt tillbud vid kärnkraftverket i Poljarny Zory, det kunde fått samma konsekvenser som olyckan i Tjernobyl. Detta tillbud fick de nordiska länderna med Norge i spetsen att vakna. För att öka säkerheten vid kärnkraftverket, anslog Norges regering 20 miljoner kronor till bland annat nödströmsaggregat, som skall säkra kraft till viktiga instrument och till nedkylningen av reaktorkärnorna i händelse av en olycka. Men aggregaten kom inte längre än till ryska gränsen, den ryska tullen krävde nämligen avgift för aggregaten, 40 procent av deras inköpsvärde. Aggregaten stod kvar i den ryska tullen ett helt år, innan de släpptes igenom - ingen ville eller kunde betala. Norge har även placerat ut censorer som känner av ökad radioaktivitet i området kring kärnkraftverket. De har via telefonledningarna direktkoppling till Norge, för att så tidigt som möjligt ge förvarning om en olycka har skett. ATOMSOPOR Murmansk har idag enorma problem med sitt kärnavfall, förråden är fyllda till bredden och det finns inga pengar att ta hand om soporna för. I Murmansks hamn ligger uttjänta ubåtar med reaktorerna kvar och rostar sönder, mängder av reaktorer och annat kärnavfall har dumpats i haven. Problemet är att ingen tycks veta (eller vill tala om) hur mycket som har dumpats och var. 5

OM KATASTROFEN INTRÄFFAR Vid en härdsmälta i en fartygsreaktor vid kaj i Murmansk området kommer ett omfattande radioaktivt utsläpp att ske. Civila ryska myndigheter räknar med att följande kommer att hända: 1. 50-60 personer i reaktorns omedelbara närhet avlider omedelbart. 2. 65 000 av Murmansks 475 000 invånare exponeras för radioaktiv strålning omedelbart efter utsläppet. 3. I bästa fall drabbas 26 000 av dem av kroniska strålskador, i sämsta fall alla 65 000. 4. En tredjedel - cirka 8 000 av dem avlider inom en kort eller medellång tidsperiod. 5. Ett radioaktivt moln i åtminstone 1000 kilometers radie från olycksplatsen uppstår. Norra Norge, Sverige och Finland drabbas av nedfall. Det yttersta spridningsområdet för Sveriges del bör alltså vara mellan Umeå och Sundsvall. I värsta fall drabbas samtliga inom det beräknade spridningsområdet av kroniska strålningsskador. I bästa fall utsätts de för så kallad Allvarlig hälsorisk. Vid 8- tiden varje morgon upplyser en röst på radion om dagens strålningsnivå: Radioaktiviteten i Murmansk centrum är idag normal, säger den - radion i Murmansk har aldrig sagt något annat. 6

OLYCKOR OMBORD Flera olyckor har redan hänt med Ryska atomfartyg, några har blivit kända för omvärlden men hur stort mörkertalet är, vet man inte. Följande incidenter har blivit kända: JULI 1961 Ett rör ombord på en sovjetisk atomubåt spräcks under en operation utanför Storbritannien. Allvarliga smittskador ombord. 1966-67 Enligt CIA källor råkade den ryska atomisbrytaren Lenin ut för en härdsmälta i en av reaktorerna ombord. 30 sjömän tros ha avlidit. 12 APRIL 1970 En rysk attackubåt av november klass sjunker utanför Spanien efter ett drivsystemfel i kärnreaktorerna. Ombord fanns två kärnvapentorpeder. 6 JUNI 1970 En Rysk ubåt av Echoklass kolliderar med USS Taurog, en amerikansk ubåt. 21 AUGUSTI 1980 Brand utbryter ombord på en rysk atomubåt av Echoklass, nio besättningsmän dödas. omgivande luft och vatten radioaktivt smittade. MAJ 1985 Brand utbryter på en rysk atomubåt vid kaj. 11döda. Radioaktiv nedsmittning av omgivningen. Ubåten sjönk vid kaj. 6 OKTOBER 1986 En rysk ubåt av Yankee klass sjunker utanför Bermuda på 6 000 meters djup. Orsaken var en explosion i det flytande bränslet i en av de 16 strategiska kärnvapenmissilerna ombord. NOVEMBER 1988 Den ryska atomisbrytaren Rossija drabbas nästan av härdsmälta, det värsta som kan hända, i Murmansks hamn. Orsaken var att reaktorns kylvätska av misstag släpptes ut i hamn bassängen. 7 APRIL 1989 Ubåten Komsomolets sjunker utanför Norge efter en brand. Radioaktivitet läcker ut från de två kärnvapen torpederna ombord. 7

26 JUNI 1989 En rysk Echo ubåt råkade ut för ett läckage i kylsystemet under en övning utanför Norges kust. 16 JULI 1989 En rysk attackubåt av Alpha klass råkade ut för nöd stopp i reaktorn utanför Norges kust. 8

ÖVRIG MILJÖFÖRSTÖRING Malmbrytning med atombomber 1974 och1984 gjordes försök, att med två stycken mindre atombomber öka malm uttaget i en apatit gruva nära staden Kirovsk på Kola halvön. Försöket genomfördes på så sätt att en bomb fördes 800 meter in i ett stort gruvberg och sprängdes - numera är gruvan stängd och försöket räknas som misslyckat. Befolkningen i Kirovs informerades först 1988 om vad som skett. INDUSTRIN Några av Kola halvöns städer är uppbyggda kring en enda fabrik eller gruva, vilket avspeglar sig i namnet som exempelvis städerna: Nikel (nickel), Apatity (apatit). Företagen har stått för allt, från bostäder till sjukhus. Industrierna har varit i total avsaknad av utsläppsrening, vilket har gjort Kola halvön till en ekologisk öken. Främst är det smältverken som har stått för miljöförstöringen, deras sammanlagda utsläpp av svaveloxid under de senaste 20 åren uppgår till otroliga 9,6 miljoner ton. I städerna kring smältverken växer idag knappast ens ogräset. Bara människan är mer uthållig. På tio tusentals hektar är skogen död och varje år tillkommer 20 000 hektar. FRAMTID Murmansk och hela Kola halvön i övrigt står inför enorma problem- främst vad det gäller miljön och om ingen gör något åt problemen omedelbart - så finns det ingen möjlighet att det går att leva i Murmansk i framtiden. Kanske är det redan försent att göra något. 9

KÄLLFÖRTECKNING SVD 1994-10-01 Lindahl, Björn - Hopplöshetens och rikedomens region. DN 1992-01-29 Henrikson, Bernd- Polarstadens skyline. NSD 1992-04-25 Gyllenhaal, Kars- Ubåtskyrkogården. VK 1994-10-05 Källström, Christer- Tickande miljöbomb. VI 1989 nr 33 Chreisti, Kenneth- Först på Murmansk. SP 1988-06-17 Tennholt, Björn - Kola halvön, världens största flottbas. VK 1991-11-28 Nielsen, Thomas- Katastrofen lurar i vår närhet. Ny Teknik 1989 nr 18 Bertman, Håkan- Från härläger till industristad. VI 1989 nr 38 Creisti, kenneth- Nordpolens förort. GP 85-7-7 Lönnroth, Per-Olof- Staden som aldrig ler. GP 94-2-10 Lindahl, Björn- Utblick över betong staden. FÖRSVARETS FORUM 1996 nr 2- Tonen skärps på Kolahalvön 10