ENERGISITUATIONEN I ARJEPLOG KOMMUN

ENERGISITUATIONEN I ARJEPLOG KOMMUN December 1999 Norrbotten Energikontor Färgaregatan 5 961 35 BODEN Hemsida: http//www.boden.se/energikontoret

Förord Föreliggande studie har tagits fram vid Norrbottens Energikontor under 1999. Vi vill rikta ett stort tack till alla trevliga personer som på något sätt bistått med hjälp att ta fram uppgifter till denna studie. Synpunkter, åsikter och kritik, såväl negativ som positiv, på studiens innehåll och uppläggning tas tacksamt emot av Norrbottens Energikontor. Åsa Karlsson Andreas Gällerspång Hans Grönberg 2

Energisituationen i Arjeplog kommun Samtliga siffror gäller för 1998 och anges i GWh. Uppgifter bygger på siffror som redovisas i rapporten. Elproduktion 316 Total tillförsel: 450 Fossila bränslen 90 Biobränsl. 44 Biobr. 13 Fjärrvärme 23 Fjärrvärmeförluster 8 Exporterad Elkraft 159 Elkraft 157 Fossila bränslen 90 Total slutlig användning: 283 Offentlig förvaltning 22 Övrigt 22 Industri 119 Bostäder 63 Transport 58 Slutlig användning uppdelat på kategorier Med Övrigt avses här kategorierna Jordbruk, skogsbruk och fiske, El- och värmeverk, Övriga fastigheter och Övrigt, med undantaget att drivmedelsförbrukningen för kategorin Övrigt redovisas som Transport. 3

Innehållsförteckning Förord... 2 Energisituationen i Arjeplog kommun... 3 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Syfte... 5 1.3. Metod... 6 1.4. Avgränsningar... 6 2. Bakgrundsinformation... 7 2.1. Befolkning och yta... 7 2.2. Natur... 7 2.3. Sysselsättning... 7 3. Energislag och bränslen... 8 3.1. Elkraft... 8 3.1.1. Produktion... 8 3.1.2. Förbrukning... 8 3.2. Fjärrvärme... 9 3.2.1. Produktion... 9 3.2.2. Förbrukning... 9 3.3. Fossila bränslen...10 3.3.1. Förbrukning... 10 3.4. Bioenergi... 13 3.4.1. Trädbränslen... 13 4. Uppvärmningsform... 14 5. Slutlig användning...16 6. Några förklaringar, förkortningar och erfarenhetstal... 17 7. Källförteckning... 19 4

1. Inledning 1.1. Bakgrund År 1992 hölls en konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro, Brasilien. Denna konferens kan ses som startskottet för en rad internationella insatser som syftar till att angripa problemet med global uppvärmning. Sedan dess har fler konferenser hållits på detta tema, bland annat i japanska Kyoto 1997. Där förband sig EU-länderna gemensamt att minska sina utsläpp av koldioxid med 8% fram till år 2012, med 1990 som utgångspunkt. Som ett led i detta har EU satt upp som mål att andelen förnybara energikällor som används för medlemsländernas totala energitillförsel skall öka från dagens 6% till 12% år 2012 (EU, 1998). En konkret åtgärd som EU vidtagit för att nå upp till dessa båda mål är att på olika håll, runt om i unionens medlemsländer, inrätta regionala energikontor. Norrbottens Energikontor vilket startade sin verksamhet under våren 1997 är ett av de 12 energikontor som för närvarande finns i Sverige. Energikontorens huvuduppgifter är att: Verka för energihushållning och energieffektivisering. Verka för introduktion av förnyelsebara energikällor. Vara EU:s kontakt med regioner/kommuner i energi- och miljöfrågor. En av energikontorens inledande uppgifter är att sammanställa en energibalans för den aktuella regionen. En energibalans är en form av nulägesanalys av energins flöde i regionen, med avseende på omvandling av inhemska och importerade råvaror kontra egen användning och export. Detta arbete utfördes av Norrbottens Energikontor under 1997 och har redovisats i studien Energibalansstudie över Norrbottens län. Från flera kommuner har dock önskemål framkommit om en liknande studie på kommunnivå. 1.2. Syfte Detta är ett försök från Norrbottens Energikontor att beskriva den rådande energisituationen på kommunnivå i Arjeplog kommun. Med kommun menas här det geografiska område som kommunen täcker och inte kommunen som organisation. Tanken har varit att försöka beskriva energisituationen i kommunen på ett enkelt och överskådligt sätt och att uppgifterna som ingår i studien relativt enkelt ska kunna samlas in för att möjliggöra uppföljningar i framtiden. Syftet är att studien skall kunna användas av kommunen bl.a. i dess arbete med att framställa/uppdatera energiplaner. 5

1.3. Metod Grunden för detta arbete är studien Energibalansstudie över Norrbottens län vilken har kompletterats med information, om vad som är specifikt för Övertorneå kommun. Uppgifterna i studien har framförallt erhållits från SCB (Statistiska centralbyrån) samt via personliga kontakter med personer på intresseorganisationer, värmeverk, nätbolag m.m. De flesta av dessa uppgiftslämnare namnges i rapportens referensdel. Vidare har ett antal redan sammanställda rapporter inom energisektorn studerats, bland annat energibalansstudier framtagna för andra regioner. Det finns dock inga givna normer för hur en sådan här studie ska vara utformad. En studie av det här slaget skulle i princip kunna göras hur detaljerad som helst, men någonstans måste gränsen dras utifrån de resurser som finns i form av tid och pengar. Kvaliteten på studien beror av hur tillförlitliga uppgifter som erhållits från statistikuppgiftslämnare samt energibolag med fleras vilja och möjligheter att lämna ut erforderliga uppgifter. För att det ska vara möjligt att i framtiden ta fram jämförbara siffror har stor vikt lagts på att beskriva uppgiftslämnare och tillvägagångssätt. 1.4. Avgränsningar Rapportens innehåll beskriver framförallt nuläget vad gäller energisituationen i kommunen. För att visa utvecklingen det senaste decenniet har även historiska siffror redovisats i möjligaste mån. Som referensår har valts 1987 och 1992. De emissioner som omvandling och användning av energi ger upphov till har utelämnats. Inte heller ges några förslag till målsättningar eller hur förbättringar ska kunna göras. Detta är frågor som kommunen själv har att ta ställning till och den valda inriktningen läggs förslagsvis fast i en energiplan. Elförbrukning för järnvägstransporter är ej medräknad då det inte är möjligt att erhålla denna på kommunnivå. Förbrukning av bränsle (inom kommunen) för, bussar, bilar, flygplan, mm som tankats utanför kommunen är ej medtaget i rapporten. 6

2. Bakgrundsinformation 2.1. Befolkning och yta September 1999 bodde ca 3460 personer i kommunen, varav ca 70% i tätorten Arjeplog. Kommunen har en yta på 12945 km 2, vilket är landets tredje största kommun. Detta innebär att det bor ca 0,3 invånare per km 2. Motsvarande siffror för hela Norrbotten är 2,7 invånare/km 2 och för hela Sverige 21,5 invånare/km 2. [1, 2, 3]. 2.2. Natur Floran i Arjeplogs Kommun består till största delen av fjällflora. Det finns ett antal fridlysta växter inom kommunen. I kommunen finns speciellt skyddade områden i form av en nationalpark och 13 naturreservat samt ett djurskyddsområde. Det finns 8 727 sjöar och vattendrag inom kommunen, detta gör Arjeplog till Sveriges vattenrikaste kommun. Sveriges djupaste insjö, Hornavan, finns med i Skellefteälvens sjösystem. Hornavan är 226 m djup och sträcker sig 70 km från Arjeplogs samhälle till Jäckvik samt har ca 400 öar. Dessutom finns Uddjaur som egentligen är översvämmat landområde. Där finns lika många öar som dagar på året. Tre älvar rinner genom kommunen Piteälven, Skellefteälven och Laisälven [2]. 2.3. Sysselsättning Betydande för Arjeplogs näringsliv är blygruvan i Laisvall och den offentliga sektorn, vilken ökat kraftigt de senaste åren. Även turistnäringen har stor betydelse för kommunen. 1974 färdigställdes Silvervägen, vilken är en populär turistled mellan Norge och Sverige. Skogen ger sysselsättning åt ett 100-tal personer. Under 1998 var ca 5% av befolkningen 16-64 år öppet arbetslösa[1, 2]. I tabell 1 redovisas andelen förvärvsarbetande fördelade på olika näringsgrenar. Tabell 1. Andelen förvärvsarbetande med bostad inom regionen fördelade på olika näringsgrenar för 1997 [4] Andel av arbetstillfällen (%) Näringsgren Arjeplog Norrbotten Riket Jordbruk, skogsbruk och fiske 5,2 2,1 2,3 1 Tillverkning och utvinning 17,1 16,8 19,9 Energi, vatten och avfall 2,3 1,2 1,0 Byggverksamhet 5,9 6,8 5,5 Handel och kommunikation 14,9 16,4 18,9 Finansiell verksamhet och företagstjänster 11,1 9,0 11,5 Utbildning och forskning 4,9 9,3 7,8 Vård och omsorg 19,0 21,7 18,4 Personliga och kulturella tjänster 10,0 6,9 6,5 Offentlig förvaltning, mm 6,9 8,1 5,7 Ej specificerad verksamhet 2,7 1,8 2,7 Totalt 100,0 100,0 100,0 1 Siffran hämtad ur SCB Kommunfakta 1998. 7

3. Energislag och bränslen 3.1. Elkraft 3.1.1. Produktion I Arjeplog kommun är det främst de fyra kraftverken Rebnis, Sävda, Bergnäs och Slagnäs i Skellefteåälven som står för elproduktionen. I tabell x visas de olika kraftverkens effekt och normalårsproduktion. Den totala normalårsproduktionen uppgår till 316 GWh. Tabell 2. Visar effekt och normalårsproduktion för kraftverk belägna inom kommunen [5, 6]. Anläggningar för elproduktion Effekt (MW) Normalårsproduktion (GWh) Vattenkraftverk Rebnis Skellefteåälven 64 140 Sädva Skellefteåälven 31 114 Bergnäs Skellefteåälven 8 28 Slagnäs Skellefteåälven 7 28 Ringsele Sädvajaure 0,8 5 Sälla Hornavan 0,95 Totalt 316 3.1.2. Förbrukning I Arjeplog kommun finns endast en nätägare, Vattenfall Norrnät AB som svarar för eldistributionen i kommunen. Under 1998 uppgick de totala elleveranserna i kommunen till ca 157,2 GWh [7]. Vattenfall Norrnät AB kan inte lämna uppgifter om elförbrukningen fördelad på förbrukarkategorier för 1998. För denna uppdelning har 1995 års statistik uppdelad på förbrukarkategorier använts och omräknats så att totala förbrukningen stämmer för 1998 och det med antaget att förbrukningens fördelning mellan kategorier varit densamma 1995 och 1998. I tabell 3 redovisas Vattenfall Norrnäts elleveranser för 1998, fördelat enl. 1995 års statistik, uppdelat på förbrukarkategorier. Detta bör ge en relativt god uppfattning om hur elförbrukningen fördelar sig på olika förbrukarkategorier även för 1998. Se även bilaga 1 för beskrivning av förbrukarkategorier. Förluster vid distributionen har inte tagits upp då uppgifter saknas. För Sverige som helhet uppgår nätförlusterna till mellan 5 och 8% under 1990-talet [8]. 8

Tabell 3. Elförbrukning i kommunen fördelad på förbrukarkategorier[7, 9]. För beskrivning av förbrukarkategorier se bilaga 1. Kategori (GWh) 1. Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,2 2. Industri 88,5 3. El- och värmeverk 0,0 4. Offentlig förvaltning 12,2 5. Bostadshus 43,4 6. Övriga fastigheter 9,6 7. Övrigt 2,4 Totalt 157,2 I tabell 4 redovisas elförbrukningen hos några större förbrukare. Tabell 4. Elförbrukningen i GWh hos några stora förbrukare i kommunen 1998. Uppgifterna kommer från förbrukarna själva. Förbrukare (GWh) Boliden Mineral Laisvall 81,6 Kommunförvaltning 1 7,0 Stiftelsen Arjeplog Hus 3,6 A-Trä AB 3,4 Tjintokk AB 2,3 Andersson & Sundsstöm AB 1,1 Cartest AB 1,1 Landstinget Arjeplog 0,7 Colmis AB Arjeplog 0,6 3.2. Fjärrvärme I Arjeplog kommun produceras fjärrvärme i Arjeplogs Värmeverk vilka levererar fjärrvärme inom centralorten Arjeplog. 3.2.1. Produktion Fjärrvärmeleveranserna i Arjeplog uppgick 1998 till ca 23,0 GWh, vilket även inkluderar A- Trä AB:s förbrukning av fjärrvärme. För att framställa denna värmemängd användes motsvarande 31,1 GWh energi. A-Trä AB svarar för bränslet till fjärrvärmeproduktionen, vilket endast består av sågversspill. Kommunen svarar för fjärrvärmeleveranserna över nätet och vattenfall svarar för själva produktionen av värme [10, 11, 12]. 3.2.2. Förbrukning Figur 1 visar hur fjärrvärmeleveranserna i kommunen varierat under åren 1996-1998 (nätet togs i drift 1996). 1998 uppgick leveranserna till 23,0 GWh. För närvarande planerar man inte för någon utbyggnad av fjärrvärmenätet [12, 13]. 1 Här ingår förvaltningsbyggnader, äldreboende, skolor, kommunal barnomsorg, idrottsanläggningar, VA-nät med pumpstationer, mm. 9

Fjärrvärmeleveranser 1987-1998 25,0 20,0 15,0 GWh 10,0 5,0 0,0 1996 1997 1998 År Figur 1. Levererad värmemängd i GWh under åren 1996-1998 [10, 12]. Figur 2 visar fördelningen mellan förbrukarkategorier. Fjärrvärmeförbrukning uppdelat på kategorier Offentlig förvaltning 30% Industri 55% Bostäder 9% Övrigt 6% Figur 2. Levererad värmemängd fördelad på olika kategorier för 1998 [10, 12] 3.3. Fossila bränslen Alla fossila bränslen importeras till kommunen, dvs att det produceras inga fossila bränslen inom kommunen. 3.3.1. Förbrukning Efter att ha studerat SCB:s statistik över petroleumleveranser uppdelade på kommuner, se tabell 4, verkade de redovisade siffrorna orimligt låga och inte tillförlitliga särskilt då två olika statistiska källor från SCB visade på olika resultat. Detta föranledde oss att ta kontakt med alla oljedepåer och oljehamnar i länet för att undersöka detta närmare. Slutsatsen då det 10

gäller bensin- och dieselleveranserna är att SCB:s uppgifter för länet som helhet verkar stämma ganska bra. Likaså verkar siffrorna för eldningsolja klass 1 vara rimliga. Visserligen var omsättningen av eldningsolja klass 1 vid oljedepåerna i Norrbottens län ca 30% högre 1998 än vad SCB angett i sin senast tillgängliga statistik (1998). Detta kan troligen förklaras av att en mindre del av petroleumprodukterna vid depåerna i Norrbottens län går, enligt uppgifter från Preem och Skoogs kemi & oljeterminaler, till Västerbottens län. Ytterligare en möjlig förklaring till skillnaden är att t.ex. värmeverk och vissa företag kan ha en viss lagringskapacitet och köper därför inte in lika mycket eldningsolja varje år. Det bör även noteras att leveranserna av petroleumprodukter till kommunen och den verkliga förbrukningen av petroleumprodukter inom kommunen inte nödvändigtvis behöver överensstämma. In- och utpendling, genomfartstrafik, förbrukare som själva transporterat produkterna från leveransort till förbrukningsort, centrala inköp mm. kan göra att den verkliga förbrukningen inte är densamma som leveransstatistiken. I vissa kommuner förekommer även gränshandel vilket kan göra att leveranserna av petroleumprodukter varierat från år till år beroende på priserna i grannlandet. För Arjeplog kommuns del verkar SCB:s statistik för 1998 vara hög för eldningsolja 2-5 för industrins del, jämför tabell 5 och 6. Dessa uppgifter används dock i rapporten. Uppgifter har inhämtats om leveranser av gasol till kommunen och 1998 uppgick dessa till 200 ton [14] vilket motsvarar ca 2,6 GWh. Enl. inkomna uppgifter så är det biltestbolagen, Cartest AB och Bosch AB som förbrukar denna gasol [15, 16]. Utifrån ovanstående har vi funnit att förbrukningen av fossila produkter (bensin, diesel och eldningsoljor) i Arjeplog kommun 1998 uppgick till sammanlagt ca 89,7 GWh. I tabell 5 redovisas leveranserna av bensin, diesel och eldningsolja klass 1 till Arjeplog kommun fördelat på förbrukarkategorier för 1998 enligt uppgifter från SCB. Tabell 5. Oljeleveranser i m 3 till kommunen 1998 fördelat på förbrukarkaterogier [17]. Totalförbrukning även angiven i GWh. Kategori Bensin Diesel Eo1 Eo2-5 Totalt (m 3 ) Totalt (GWh) Jordbruk, skogsbruk 0 43 13 0 55 0,6 och fiske Industri 0 1 204 72 482 1 759 17,8 El- och värmeverk 0 0 0 0 0 0,0 Offentlig förvaltning 0 88 161 0 249 2,5 Bostadshus 0 40 380 0 420 4,2 Övriga fastigheter 0 57 53 0 110 1,1 Övrigt 3 133 3 053 323 0 6 510 61,0 Totalt (m 3 ) 3 133 4 486 1 002 482 9 103 Totalt (GWh) 27,3 44,7 10,0 5,1 87,1 Av den diesel och eldningsolja klass 1 som levererades till bostadshus under 1998 gick 35 m 3 diesel och 311 m 3 eldningsolja till en- och tvåbostadshus samt 6 m 3 diesel och 68 m 3 eldningsolja till flerbostadshus. [18]. 11

Figur 3 visar leveranserna av bensin, diesel, eldningsolja klass 1 och eldningsolja klass 2-5 till kommunen för åren 1987, 1992 och 1998. 120,0 Leveranser av petroleumprodukter 100,0 GWh 80,0 60,0 40,0 Eo 2-5 Eo 1 Diesel Bensin 20,0 0,0 1987 1992 1998 År Figur 3. Leveranser av petroleumprodukter till kommunen 1987, 1992 och 1998 enl. SCB:s statistik [19]. Tabell 6 visar förbrukningen av fossila produkter i m 3 hos några stora förbrukare i kommunen 1998. Tabell 6. Förbrukning av fossila produkter 1998 i m 3 (i ton för gasol) hos några stora förbrukare. Värden inhämtade hos resp. förbrukare. Totalförbrukning även angiven i GWh Förbrukare 1 Bensin Diesel Gasol Eo 1 Eo 2-5 Totalt (GWh) Boliden Mineral AB Laisvall 1 155 134 12,9 Tjintokk AB 250 2 105 3 50 3,8 Kommunförvaltning 175 1,7 Cartest AB 30 80 1,3 Bosch AB 100 1,3 Boliden M Fast Laisvall 61 0,6 Ice Makers AB 50 0,5 Colmis AB 40 0,4 1 Det som redovisas i tabellen behöver inte vara samtliga petroleumprodukter som förbrukas hos företaget, utan endast de som redovisats av företagen. 2 Förbrukning av bensin för testfordon som tankat hos Tjintokk AB. Det förekommer dock en omfattande handel av fordonsbränslen till testfordon som inte Tjintokk AB har kontroll över 3 Här ingår både förbrukning för arbetsfordon ca 25 m 3 och testfordon ca 100 m 3. För testfordonen är dock dieselförbrukningen endast en del av den totala, se även fotnot 2. 12

3.4. Bioenergi I Arjeplog kommun dominerar trädbränslen bioenergianvändningen. Totala användningen av biobränslen uppskattas uppgå till ca 44,0 GWh 1998. 3.4.1. Trädbränslen I kommunen förbrukas stora mängder trädbränslen. A-Trä AB svarar för bränslet till fjärrvärmeproduktionen och levererade motsv. 31,0 GWh sågverksspill för fjärrvärmeproduktion 1998 [10]. Den kommunala förvaltningen använde motsv. 0,2 GWh flis för energiändamål [13]. Det eldas även ved. motsvarande ca 12,8 GWh som till största del härstammar från kommunen, se även tabell 7. Pelletsanvändningen har ökat i länet de senaste åren vilket till stor del beror på att tillverkning av pellets har startats i länet. Konverteringsmöjligheterna till pellets är stora. Hittills är det dock endast ett fåtal som har installerat pelletsbrännare eller pelletskamin. Se bilaga 2, vilket är en panninventering i Arjeplog kommun från 1995 [20, 21]. Tabell 7. En uppskattning av vedeldningens omfattning i Arjeplog kommun [22]. Antal Uppvärmningsform Sotningsintervall Vedförbrukning 1 ca (m 3 /år) Total Vedåtgång (m 3 ) Totalt energiinnehåll (GWh) Fastbränslep. 2 8 v 420 20 8 400 10,9 Fastbränslep. 3 16 v 26 15 390 0,5 Lokaleldstäder 4 1ggr/år 195 5 975 1,3 Lokaleldstäder 5 vart 3:e år 35 2 70 0,1 Totalt 676 9 835 12,8 1 Den uppskattade vedförbrukningen är satt lägre än vid normal förbrukning då alla pannor inte utnyttjas fullt ut. 2 Till största delen villapannor men även större pannor kan förekomma. Avser äldre typer av pannor. 3 Till största delen villapannor men även större pannor kan förekomma. Avser pannor med keramikeldstad och ackumulatortank eller pannor som inte används lika mycket. 4 Avser t.ex. braskaminer, kakelugnar, öppna spisar mm. 5 Avser t.ex. braskaminer, kakelugnar, öppna spisar mm som inte används lika mycket. 13

4. Uppvärmningsform Det finns ingen aktuell och heltäckande statistik över uppvärmningssätt i Arjeplog kommun. I tabell 8 redovisas de uppgifter som kommer från Folk- och bostadsräkningen 1990. Dessa uppgifter är nästan 10 år gamla men är de enda som täcker både småhus och flerbostadshus och som är relativt detaljerade. Det har förmodligen hänt en del sedan dess, nya hus har tillkommit, vissa hus har rivits och andra har bytt uppvärmningssätt. Det bör också påpekas att de uppgifter som redovisas är vilket eller vilka uppvärmningsmöjligheter huset är utrustat med och inte vilket eller vilka uppvärmningssätt som verkligen används. I tabell 9 redovisas antalet pannor och eldstäder av olika typer i kommunen under 1998 som skorstensfejarmästaren hade tillsyn över. Dessa siffror kan variera från år till år beroende på att sk kombipannor går att elda med både ved och olja samt att många kombinerar eldning med eluppvärmning. Ca 5 småhus är och ca 133 lägenheter i flerbostadshus var anslutna till fjärrvärmenätet hösten 1999 [12]. Tabell 8. Uppvärmningssätt för småhus och flerbostadshus 1990 [23]. Uppvärmningssätt Småhus Övriga hus Samtliga 01 Enbart olja 41 79 120 02 Enbart el, vattenburen 76 200 276 03 Enbart fasta bränslen 91 2 93 04 Enbart gas 1 0 1 05 Olja+el, vattenburen 47 51 98 06 Olja+fasta bränslen 37 2 39 07 Olja+el,vattenbur+fasta bräns 188 7 195 08 El,vattenburen+fasta bränslen 220 1 221 09 Övr kombinationer, egen panna 1 0 1 10 El, direktverkande 224 86 310 11 El, luftburen 12 0 12 12 Värmepump 6 4 10 13 Fjärrvärme 0 20 20 14 Annan panncentral 1 19 20 15 Annat 23 0 23 16 Egen panna+el, direktverkande 42 1 43 17 Egen panna+värmepump 12 9 21 18 El direktverkande+värmepump 3 0 3 19 Övr komb av flera värmesystem 103 5 108 99 Uppgift saknas 156 27 183 Totalt 1 284 513 1 797 14

Tabell 9. Antalet pannor och eldstäder som skorstensfejarmästaren har tillsyn över i kommunen1998 [24]. Uppvärmningsform Antal Fastbränsleeldade pannor -sotning var 8:e vecka 420 -sotning var 16:e vecka 26 Oljeeldade pannor -sotning var 8:e vecka (äldre pannor, Eo 2-5) 0 -sotning var 16:e vecka (> 60 kw) 20 -sotning 1ggr/år (< 60 kw, villapannor o dyl.) 80 -sotning vart annat år (svanmärkta pannor o dyl.) 0 Lokaleldstäder (braskaminer, kakelugnar, spisar mm) -sotning 1ggr/år (huvudsaklig värmekälla) 195 -sotning vart 3:e år (ej huvudsaklig värmekälla, fritidshus) 35 Gaseldade anläggningar 2 Totalt 778 15

5. Slutlig användning Nedan följer en sammanställning över hur den slutliga användningen av energi fördelade sig på några olika förbrukarkategorier. För beskrivning av förbrukarkategorier se bilaga 1. Uppgifterna gäller för 1998 och återfinns i rapporten. Industri Användning av energi inom kategori industri var totalt ca 119 GWh. Fossila bränslen 15% Fjärrvärme 11% El 74% Offentlig förvaltning Slutlig användning av energi inom kategori offentlig förvaltning var totalt ca 22 GWh. Fossila bränslen 11% El 56% Fjärrvärme 32% Trädbränslen 1% Bostäder Slutlig användning av energi inom kategorin bostäder var totalt ca 63 GWh. Fossila bränslen 7% Fjärrvärme 3% Trädbränslen 20% El 70% 16

6. Några förklaringar, förkortningar och erfarenhetstal Biobränsle Bränsle bestående av biomassa, dvs. material med biologiskt ursprung som inte eller endast i ringa grad har omvandlats kemiskt. Med denna definition är avlutar (returlutar) från massaindustrin eller avfallspapper inte biobränslen. Bioenergi Briketter Energi Erfarenhetstal Fossila bränslen Förnybara energikällor GWh m 3 f m 3 s m 3 t Pellets Trädbränsle WRD Ett vidare begrepp än biobränsle där ex. även avlutar (returlutar) från massaindustrin inräknas. Tillverkas genom pressning av finfördelat material, fyrkantiga eller runda, diameter och längd minst 20 mm. Energi finns i många former, t.ex. el och värme. I föreliggande studie används begreppen energiproduktion och energiförbrukning. Det är dock viktigt att ha i åtanke att energi varken kan produceras eller förbrukas, bara omvandlas i olika former. Se nästa sida. Bränslen bestående av organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund. De ekonomiskt viktigaste fossila bränslena är kol, olja och naturgas. Energikällor som ingår i det naturliga kretsloppet. Uttag, om det sker på rätt sätt, av energi från sådana källor undergräver inte råvarubasen. Exempel är vattenkraft, bioenergi och solenergi. Exempel på motsatsen är fossila bränslen såsom kol, olja och fossilgas (naturgas). 1 GWh = 1.000 MWh = 1.000.000 kwh. En villa förbrukar ca 30.000 kwh/år (värme + hushållsel). Kubikmeter fast volym, måttenhet för ved inklusive bark utan luft. Kubikmeter stjälpt mått, måttenhet för flis, träpulver m.m. Kubikmeter travat mått, måttenhet för ved inklusive bark, luft. Tillverkas genom pressning av finfördelat material, oftast cylinderformad, mindre än 20 mm i diameter. Biobränsle från trädråvara som inte genomgått kemisk process, innefattar alla biobränslen där träd eller delar av träd är utgångsmaterial, bränslet kan tidigare ha haft annan användning, men bränsle av avfallspapper och avlutar ingår inte (svensk standard) Wide Range Destilate är ett lågsvavligt destilat som ersätter eldningsolja 2. 17

Tabell 10. Erfarenhetstal. Sort Askhalt (vikt-%) Fukthalt (%) Rå bulkdensitet (kg/m 3 s) Värmevärde (MWh/ton) Värmevärde (MWh/m 3 s) Avfall Hushållsavfall 25 25 150 2,9 0,3 Kolprodukter Kol 800 7,56 6,06 Koks 450 7,8 3,50 Petroleumersättning Metanol 790 5,48 4,34 Etanol 790 7,45 5,89 Petroleumprodukter Bensin 730 8,72 Diesel 840 9,96 Eldningsolja klass 1 840 11,68 9,96 Eldningsolja WRD 880 11,76 10,34 Eldningsolja klass 3 920 10,53 Eldningsolja klass 4 935 10,62 Eldningsolja klass 5 950 11,37 10,72 Gasol 12,8 Torvprodukter Stycketorv 4 40 3,34 1,03 Frästorv 4 50 2,64 0,67 Trädbränslen Rundved (lufttorkat) 30 1,46 MWh/m 3 t Rundved (rå) 50 1,35 MWh/m 3 t Ved (lufttorkat) 30 2,07 MWh/m 3 f Ved (lufttorkat) 50 1,9 MWh/m 3 f Sågverksflis barr, rå 1,8 51-59 300 1,9 0,55 Sågverksflis barr, torr 0,3 18-23 200 4,1 0,78 Sågspån 0,3 35-64 350 1,9 0,65 Kutterspån 0,4 10-40 110 4,5 0,43 Bark, barrträd 2,9 50-60 400 1,55 0,60 Bark, björk 2,9 35-65 400 2,9 1,0 Avverkningsrest.obearb. 2,5 45-55 160 kg/m 3 t 2,5 0,4 MWh/m 3 t Avverkningsrester, flis 2,3-3 40-49 320 2,6 0,85 Träddelar, obearbetade 2 40-60 390 kg/m 3 t 2,3 1,0 MWh/m 3 t Nedklassad massaved 1-1,5 ~ 50 475 kg/m 3 t 2,3 1,1 MWh/m 3 t Återvinningsvirke 15-20 20-50 265 3,8 0,70 Träpellets 0,7 7-8 700 4,7 2,9 Träbriketter 0,7 12-15 600 4,5 2,7 Träpulver 0,5 3-5 280 4,9 1,20 18

7. Källförteckning 1. Norrbotten Direkt 22/10-99. www.norrbotten.se. 2. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra Böcker AB. ISBN: 91-7133-486-6 3. Publicerats i Norrlänska Socialdemokraten nov 1999. 4. AMS Statistiktjänster, GS1. 5. Andreas Gällerspång. Energibalansstudie över Norrbottens län. Norrbottens Energikontor. 6. Arjeplogs kommunala energiplanering. 1986. 7. Jonas Jalar. Vattenfall Norrnät AB 8. Energimyndigheten. Svensk elmarknad 1998. 9. SCB. Vattenfall Norrnäts elleveranser till kommuner i Norrbottens län 1995. Örebro: Statistiska centralbyrån. 10. Stefan Oskarsson. A-Trä AB. 11. Tore Strömbäck. Vattenfall AB Fjärrvärme. 12. Maj-Britt Pedersen. Tekn. kontoret Arjeplog kommun. 13. Bernt Rönnqvist Tekn. kontoret Arjeplog kommun. 14. Bernt Henriksson. Statoil Marketing Luleå. 15. Alf Sundström. Cartest AB. 16. Tomas Vinberg. Arjeplog Cementgjuteri. (gasoltransportör). 17. SCB, Programmet för energi. Regionala oljeleveranser efter förbrukarkategori 1998. Örebro: Statistiska centralbyrån. 18. SCB. Programmet för energi. Regionala oljeleveranser till bostadshus 1998. Örebro: Statistiska centralbyrån. 19. SCB. Leveranser av motorbensin, dieselolja och eldningsolja 1987, 1992 och 1998. Örebro: Statistiska centralbyrån. 20. Jonas Jalar. Marknadspotential för pellets i Norrbottens län. 1995. Tekniska Högskolan i Luleå. 21. Johan Välimäki. Marknadspotential för pellets i Norrbottens län. 1995. Tekniska Högskolan i Luleå. 22. Andreas Gällerspång. Energi 2001, delrapport trädbränsle. Norrbottens Energikontor. 23. SCB. Folk- och bostadsräkningen 1990. Örebro: Statistiska centralbyrån. 24. Årsredovisning 98. Länsstyrelsen i Norrbottens län / Räddningsverket. (1999). Sammanställning av pannor, eldstäder mm i Länsvis uppföljning av kommunernas tillämpning av bestämmelser i räddningstjänstlagstiftningen. 19

Bilaga 1. Indelning i förbrukarkategorier Följande kategoriindelning används av SCB för den kommunvisa statistiken för leveranser av petroleumprodukter. För att få material som är jämförbart mellan olika energislag har även denna indelning använts så långt som möjligt för övriga energislag. SNI betyder svensk standard för näringsgrensindelning och är angiven inom parentes efter varje rubrik. 1. Jordbruk, skogsbruk och fiske (SNI 01, 02, 05) Här redovisas leveranser till sådan verksamhet som avser: - Åkerbruk och djurskötsel - Trädgårsodling och -skötsel - Tjänster inom jordbruk - Skogsvård - Skogsavverkning, virkesmätning - Havs- och kustfiske - Övrigt fiske, fiskevård 2. Industri (SNI 10-37) Denna kategori omfattar gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri. Obs! Även leveranser till statligt ägda industriarbetsställen ingår här. 3. El- och värmeverk (SNI 40) Omfattar leveranser till anläggningar som bedriver verksamhet avseende produktion och distribution av elenergi, fjärrvärme, naturgas och stadsgas. 4. Offentlig förvaltning (SNI 41, 73, 75(ej försvar), 80, 85, 90-93) Här redovisas leveranser till offentliga sektorn, d.v.s. verksamhet som bedrivs av stat, landsting eller kommun eller företag ägda av dessa. Här ingår dock inte leveranser till verksamhet som specificeras i andra kategorigrupper. Exempel på verksamhet som skall ingå under denna kategori är försäkringskassa, polis, brandkår, skolor, sjukvård, vattenverk, avloppsverk, fångvård, museiverksamhet, sportarenor, bibliotek, kommunalhus, arbetsförmedling, övrig vård, kyrkor, kapell etc. 5. Bostadshus (SNI 70 samt all den energianvändning som i nationalräkenskaperna förs till privat konsumtion utom privatbilism) Avser en- och tvåbostadshus, flerbostadshus samt fritidsbostäder. 6. Övriga fastigheter (SNI 50-52, 55, 64-67, 71, 72, 74, 91, 93, 96) Här redovisas leveranser till: - Lokaler (service-, affärs-, lager-, nöjes-, och lokaler för därtill hörande administrativ verksamhet, dock inte verksamhet tillhörande stat, landsting eller kommun) - Hotell och restauranger - Försäkringsbolag - Banker 7. Övrigt (SNI 45, 60-63, 75(den del som hör till försvar) samt privatbilism m.m.) Denna grupp omfattar sådant, som ej specificerats inom någon annan kategori: - Byggnadsverksamhet - Samfärdsel (transportverksamhet) inklusive järnvägstrafik och inrikes sjöfart. - Lagringsverksamhet - Försvaret För bensin och diesel ingår i denna grupp huvudsakligen försäljning via bensinstationer. 20