Handlingsplan Avseende digitaliseringsfrågor mellan kommunerna i Stockholms län genom Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Stockholms läns landsting (SLL)
Bakgrund... 3 Inledning... 3 Organisation... 4 Prioriterade samarbetsområden 2016... 4 16 principer för samverkan... 5 2016... 5 Förväntat läge och resultat 2016... 6 3R/108K... 6... 6 Förväntat läge och resultat 2016... 6 Stockholm Digital Care (SDC)... 6... 7 Förväntat läge och resultat 2016 (fram till den 31 augusti)... 7... 7 Förväntat läge och resultat 2016... 8 Digital kommunikationskanal... 8... 8 Förväntat läge och resultat 2016... 8 Digital samverkan vid vårdövergångar... 8 Förväntat läge och resultat 2016... 9 Videomöten... 9... 9 Sammanställning av uppskattad tidsåtgång... 10 2 (10)
Bakgrund Inom Stockholms län har länets kommuner och SLL samarbetat kring verksamhetsutveckling som stöds av IT, kallat IT-forum, sedan 1996. Från 2015 regleras samarbetet i ett samverkansavtal där målet med samverkan är att ge förutsättningar för ökad invånarnytta, tillgänglighet och effektivitet med stöd av digital teknik. Inom ramen för samverkan ska en gemensam handlingsplan tas fram. Parterna ska enligt samverkansavtalet avsätta personella resurser motsvarande en heltidstjänst vardera för det gemensamma arbetet. Vidare ska gemensamma verksamhetsmedel avsättas för förstudier/utredningar och omkostnader. Från och med 2016 avsätts 500 tkr årligen från vardera part. Den här handlingsplanen har som uppgift att konkretisera arbetet utifrån den överenskommelse 1 som KSL och SLL har gjort kring samarbete i digitaliseringsfrågor. Inledning Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns landsting (SLL) och Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har gemensamt formulerat en regional digital agenda. Det innebär att vi delar regeringens mål, att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, samt att vi i Storstockholm ska bidra till detta. KSL är värdorganisation för genomförandet av den regionala digitala agendan och vår gemensamma styrgrupp leder genomförandet. Den Regionala digitala agendan har fyra fokusområden Den digitala infrastrukturen Den digital kompetensenen Den digitala marknaden Den digitala offentliga sektorn. Den är skriven utifrån tre målgruppers, invånaren, näringslivets och offentliga sektorns perspektiv. Arbetet med den digitala agendan går under 2016 över i en operativ fas. Konkreta insatser ska genomföras bl.a. inom e-hälsoområdet. Två offentliga utredningar har presenterats under 2015 och 2016 som har bäring på digitalisering vad gäller sammanhållen vård och omsorg. 1 diarienummer 3 (10)
Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Effektiv vård (SOU 2016:2) Båda dessa utredningar utgår från att vård och omsorg har genomgått stora förändringar. Bland annat har medelvårdtiden minskat inom samtliga vårdgrenar och allt mer hälsooch sjukvård kan utföras utanför sjukhuset. Det ger som konsekvens att samverkan, där individens behov kommer i fokus, blir allt mer central och att förväntningarna på en sammanhållen informationshantering ökar. Organisation Samverkansarbetet är organiserat inom KSL. Inom KSL finns en politisk samverkansgrupp/styrgrupp, Vård i samverkan (VIS) som hanterar frågor i gränslandet kommun och landsting. VIS kommer att ha ansvar för den politiska styrningen inom e-hälsa i gränslandet kommun och landsting. Till VIS knyts en beredningsgrupp. Beredningsgruppen kommer att bemannas med tjänstmän. Inom KSL finns även ett regionalt Strategiskt IT-råd med representanter från länets kommuner och SLL samt ett arkitektnätverk. Strukturerad samverkan behövs för förankring och dialog, gemensam omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte. I detta sammanhang är det centralt att inkludera de möjligheter som EU samarbetet erbjuder inte minst med sikte på Horizon 2020. 2016 KSL 400 timmar Karin Bengtsson SLL 400 timmar Susanne Bayard Förväntat läge och resultat 2016 En fungerande samverkansarbete där insatser och initiativ inom beslutade samarbetsområden bedrivs enligt plan. Handlingsplan för 2017-2018 Prioriterade samarbetsområden 2016 De prioriterade samarbetsområdena är viktiga steg på vägen mot morgondagens välfärd och strävar mot de övergripande målen: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stöder innovation och delaktighet Högre effektivitet i den kommunala verksamheten Varje samarbetsområde beskrivs nedan övergripande med ett förväntat läge eller resultat 2016. 4 (10)
16 principer för samverkan Länets kommuner och landsting har gemensamt utarbetat och enats om 16 principer för samverkan. Dessa principer är tänkta att skapa bättre förutsättningar för digitalt informationsutbyte som sker på ett säkert sätt. Målet är att bygga den tillit som behövs för att möjliggöra ett säkert informationsutbyte över internet. Principerna har antagits av samtliga kommuner i regionen och landstinget. Under 2015 har arbete pågått med att revidera 16 principer för samverkan så att de även inkluderar arkitekturprinciper för samverkan. Detta arbete ska under 2016 kvalitetsäkras, förankras och beslutas. Grunden för allt digitalt informationsutbyte är att säkerställa informationssäkerheten. I den årliga uppföljningen av e-utvecklingen i länet som genomfördes 2015 av KSL framkom att det finns en tydlig förbättringspotential inom områdena informationssäkerhet, och säker kommunikation. Mindre än hälften av kommunerna svarade som exempel att de har en informationssäkerhetspolicy. För att säkerställa en tillräcklig nivå av informationssäkerhet i kommunerna är det av stor betydelse att arbetet bedrivs metodiskt och långsiktigt. En informationssäkerhetspolicy är det styrande underlaget för det arbetet. Under 2015 har SKL tagit fram ett nationellt verktyg KLASSA med syfte att underlätta för medlemmar att tillgodose behovet av informationsklassning. SKL erbjuder även en utbildning som genomförs regionalt. Under året behöver informationssäkerhetsarbetet prioriteras i Storstockholm så att de kommuner som ännu inte genomfört sitt grundarbete får stöd i att påbörja och genomföra arbetet. Landstinget inför under 2016 ett IT-stöd för informationssäkerhetsarbete kallad Complienceportalen. Den innehåller en för landstinget anpassad process för systematiskt informationssäkerhetsarbete. Genom att arbeta i Compliance-portalen kan regelefterlevnad mätas genom egenkontroller. Resultatet ger en bild över arbetet med informationssäkerhet och svar på om det är tillfredsställande. Stöd ges även för riskbedömningar av olika hot mot informationssäkerheten En förutsättning för en säker och effektiv hantering av användare och identiteter är den fortsatta uppbyggnaden av identitets-och behörighetsfederationer. En federation är en sammanslutning av organisationer som kommit överens om att lita på varandras elektroniska identiteter i sina it-system och tjänster. KSL, SLL och olika privata aktörer har samarbetat för få fram förutsättningar för federering av identiteter och behörigheter inom hälsa, vård och omsorg. 2016 KSL Jens Lindh 200 timmar SLL Kerstin Rising och Lars-Erik Hillberg 200 timmar 5 (10)
Förväntat läge och resultat 2016 Förankring och beslut om nya uppdaterade principer (version 3.0) Plan för konkretisering av implementering av överenskomna principer inför 2017. Ökad kunskap om federation i länets kommuner och inom SLL. Kommunerna har förbättrat sitt informationssäkerhetsarbete på så sätt att informationsdelning är möjligt. 3R/108K Stockholms läns landsting (SLL), Region Skåne och Västra götalandsregionen samarbetar för att kravställa, utveckla och upphandla framtidens vårdinformationsmiljö. Projektet bedrivs under namnet 3R/FVM. Framtidens vårdinformationsmiljö ska bland annat innehålla ett gemensamt kärnsystem och en digital yta där patienter och invånare kan sköta sina kontakter med vården och få information om den egna hälsan. När landstinget och regionerna förändrar sitt sätt att hantera information påverkar det kommunernas verksamhet. Kommunerna behöver både vara informerade om 3R/FVM och förstå hur den kommunala verksamheten påverkas. KSL bistår länets kommuner för att resultatet från 3R/FVM ska bidra till ett bättre användande av digitalteknik i gränslandet kommun och landsting. Detta arbete sker i samverkan med Kommunförbundet Skåne och Västkom under namnet 108K. Projektet finansieras separat enligt särskild överenskommelse. Förväntat läge och resultat 2016 Etablerad samverkan mellan KSL och SLL när det gäller det regionala arbetet kring framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) Etablerad samarbete mellan 3R/FVM och 108K Pågående arbete för att enas och beskriva en samverkansarkitektur Kravställningen av det kärnsystem som upphandlas ger förutsättningar för samordnad vård och omsorg. Kommunerna vet hur de ska utveckla sin informationsmiljö för att skapa förutsättningar för informationsdelning och ökad invånarnytta. Kommunernas eventuella option/medverkan i upphandlingen av kärnsystem är utredd. Stockholm Digital Care (SDC) Projektet Stockholm Digital Care är ett projekt som delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet ska skapa tillväxt för små och medelstora företag (SME) i Stockholmsregionen. En ökad mångfald av produkter och tjänster inom välfärdsteknik, ska bidra till självständigt liv och välbefinnande för äldre i ordinärt boende. 6 (10)
Målet under projektperioden 2015-2020 är 60 nya arbetstillfällen. Varav minst 9 är kvinnor och minst 10 är utlandsfödda. Måluppfyllelse ska ske genom etablering av utvecklingsarenor och testmiljöer samt framtagande av verktygslåda för utveckling, kravställande av produkter och tjänster. Projektet finansieras separat enligt särskild överenskommelse. Förväntat läge och resultat 2016 (fram till den 31 augusti) Kartläggning och deltagande i ett antal olika typer av stimuleringsmekanismer för SME att utveckla digitala produkter och tjänster. En testmiljö för tester av produkter och tjänster. Ett forum för SME dit de kan vända sig och få hjälp, knyta kontakter med olika intressenter, få information och kompetens inom frågor som gäller både verksamhetskunskap och teknik. En verktygslåda med standarder och etablera kunskap om perspektiven: Etik och juridik, Semantik, Teknik, Användbarhet och Säkerhet. All kunskap och information ska sammanställas på SDC:s hemsida. Säker uppkoppling vid e-hälsoarbete utanför ordinarie verksamhetslokaler Offentlig sektors förändring innebär bl. a. att allt mer välfärd kommer att erbjudas digitalt utanför de fysiska platser där verksamheten traditionellt har bedrivits. Det gör att uppkoppling i form av bredband och mobilnät måste ha tillräcklig kapacitet för att digitala välfärdstjänster ska fungera. Frågan handlar om rätten till information och delaktighet i samhället, rätten till vård och omsorg och därigenom vems ansvar det är att säkerställa, kravställa och/eller investera i infrastruktur som möjliggör den rätten. Digitala trygghetslarmen, videomöten med läkare på distans är två konkreta digitala tjänster som implementeras i länet. Räcker mobilnätet? Behövs bättre fast infrastruktur? Finns det komplement däremellan som säkerställer att tjänsteutbudet fungerar för slutanvändaren? I Stockholms län har länsstyrelsen det koordinerade ansvaret för bredband och mobilnät. Stockholms län är väl försett med fiberstamnät från flera nationella och regionala nätägare. I Stockholm finns även världens största öppna fibernät. När det gäller uppkoppling för välfärdtjänster behöver länets kommuner och landstinget tillsammans med länsstyrelsen tydliggöra behovsbilden. KSL 100 timmar SLL 100 timmar Ev. konsultinsats 7 (10)
Förväntat läge och resultat 2016 Etablera samarbete med länsstyrelsen kring välfärdsbredband Beskrivning av den regionala behovsbilden. Förslag på fortsatt arbete Digital kommunikationskanal Inom 108K har en nulägesanalys visat att det finns ett stort behov av digitalt stöd för kommunikation mellan kommunerna och landstinget. Det är många kontakter mellan kommunen och landstinget framförallt inom socialtjänsten och utbildningsområdet. Kontakter som innebär att information som är central kring invånare delas mellan olika yrkesgrupper hos våra huvudmän och olika lagstiftningar. Denna informationsdelning sker helt utan digitalt stöd. Det finns varken stöd för kontaktuppgifter eller för kommunikation. Här finns stora förbättringsmöjligheter både utifrån hur arbetstiden används (effektivitet) och utifrån invånarens och professionernas krav på informationskvalitet vilket motiverar arbete med att utreda förutsättningarna för en digital kommunikationslösning. En lösning som kan implementeras och användas i väntan på framtidens vårdinformationsmiljö. KSL 100 timmar Karin Bengtsson SLL 100 timmar Susanne Bayard Konsultinsats: 400 timmar Förväntat läge och resultat 2016 Förslag på kortsiktig lösning för kommunikation Realiseringsplan Digital samverkan vid vårdövergångar Mellan länets samtliga kommuner och landstinget finns det överenskommelser som reglerar samarbete t.ex. överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning från slutenvård. Dessa överenskommelser inkluderar inte det digitala utvecklingsbehovet och de frågor som den digitala utvecklingen kräver att vi samlas kring. Det är viktigt att förutsättningar skapas för att kommande överenskommelser inkluderar det digitala utvecklingsbehovet. Till det kommer att de nationella tjänster som tillhandahålls av Inera kan implementeras och användas i länet på ett effektivt sätt till nytta för invånare. Under 2015 har frågan aktualiserats i olika samverkansforum om hur det digitala stödet ska vara utformat vid t.ex. samordnad vårdplanering och samordnad individuell plan (SIP), dock saknas strategiska och operativa beslut kring vägval och genomförande. Vikten av samarbete mellan kommunerna och landstinget har även lyfts fram i de statliga utredningarna 8 (10)
Trygg och säker vård vid utskrivning (SoU 2015:20) Effektiv vård (SOU 2016:2) KSL 350 timmar SLL 350 timmar Konsult stöd 300 timmar Förväntat läge och resultat 2016 Förslag på gemensam besluts och förvaltningsorganisation för gemensamma digitala behov och tjänster. Genomförd förstudie runt realisering av digitalt stöd för Samordnad vårdplanering och SIP. Beslut om nästa steg Videomöten KSL har under perioden 2014-2015 avsatt resurser för att implementera videokommunikation vid Samordnad vårdplanering och vid andra tillfällen när det är lämpligt. Länets FoU är involverat och Stockholms stad kommer att fortsätta att stödja det regionala arbetet med videokommunikation. Landstinget kommer under 2016 bedriva ett pilotprojekt för att testa tjänsten KRY. Tjänsten gör det möjligt för patienter att träffa läkare via videomöte och få hjälp med besvär som varken kräver fysisk undersökning eller provtagning för att diagnostisera, och därför går bra att behandla på distans. Pilotprojektet ska testa och utvärdera hur tillämpningen används och fungerar utifrån ett vårdperspektiv men också säkerställa att teknik och säkerhet utifrån landstingets informationssäkerhetsriktlinjer följs. Parallellt sker också projektet Kroninnovation som belyser ersättningsmodellen som måste anpassas för vård på distans möten för vården. Projektet finansieras separat enligt särskild överenskommelse. 9 (10)
Sammanställning av uppskattad tidsåtgång Uppdrag Resurs KSL Resurs SLL Konsult Samverkan 400 timmar 400 timmar 16 principer för 200 timmar 200 timmar samverkan 3R /108K Enligt överenskommelse Enligt överenskommelse SDC Enligt överenskommelse Enligt överenskommelse Säker uppkoppling vid e- 100 timmar 100 timmar hälsoarbete i hemmiljö Digital kommunikationskanal 100 timmar 100 timmar 400 timmar Digital samverkan vid vårdövergångar 350 timmar 350 timmar 300 timmar Totalt: 1170 timmar 1170 timmar 700 timmar 10 (10)