Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med förskott 4 Återbetalning av förskottet 5 Skillnad med och utan förskott 5 Pensionen ökar i långsammare takt än lönerna 6 Tillväxten i pensionsinkomsterna och balanseringen 6 Vad är alternativen? 7 Inte enbart inkomstpension 8 Premiepension 8 Tjänstepension 8 Garantipension 9 Vad kommer pensionen att bestå av? 9 Avslutning 10 September 2010 Institutet för Privatekonomi 2 (11)
Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? Under 2010 sänktes de allmänna pensionerna för första gången sedan det nya pensionssystemet infördes. Bromsen för indexeringen slog till och pensionerna minskades med 3 procent. Beräkningar från Pensionsmyndigheten visar på att inkomstpensionen ska sjunka med ytterligare 4,3 procent år 2011. Krav på kompensation från pensionärerna låter inte vänta på sig och kritiken mot pensionssystemet ökar. Hur kommer det sig att pensionerna sjunker? Vilka förväntningar kan man ha på pensionens utveckling efter det att den har börjat betalas ut? Var det bättre förr? Det har skrivits mycket om intjänandet och fördelningen mellan allmän pension och premiepension, samt hur mycket man kan förväntas att få ut vid 65 årsdagen. Det har skrivits mindre om vilka förväntningar man ska ha på pensionens utveckling efter det att den har börjat tas ut. Hur fungerar systemet? I det allmänna pensionssystemet är det möjligt att börja ta ut sin pension från och med det år man fyller 61. Pensionen kan tas ut i hel, trefjärdedel, halv eller en fjärdedels omfattning. Inkomstpension och premiepension kan tas ut vid olika tidpunkter. För dem som är berättigade till garantipension så betalas den ut först från och med 65 års ålder. Personer födda mellan 1938 och 1953 får delar av sin pension beräknad enligt de tidigare ATPreglerna, numera kallad tilläggspension, och delar beräknad enligt det nuvarande pensionssystemet. För att förenkla beskrivningen och därmed tydligare kunna förklara hur systemet är tänkt att fungera kommer framställningen att utgå från en person som är född efter 1953, d v s får hela sin pension enligt de senaste reglerna. Personen tar ut hel pension från 65 års ålder och är inte berättigad till garantipension. Inledningsvis kommer beskrivningen att koncentreras på inkomstpensionen. Påverkan av premiepension, tjänstepension och garantipension kommer att diskuteras avslutningsvis. Varje år som man har pensionsgrundande inkomster/belopp (lön, sjukpenning, föräldrapenning etc) så får man en viss avsättning, s k pensionsrätter, till ett fiktivt konto. Av inkomsterna sätts 16 procent av till inkomstpensionen. Utöver det sätts 2,5 procent av till premiepensionen. De samlade avsättningar på det fiktiva kontot tillsammans med ränta kallas för pensionsbehållning. Räntan utgörs av förändring i inkomstindex samt arvsvinster minskat med förvaltningsavgiften. September 2010 Institutet för Privatekonomi 3 (11)
Tabell 1 Exempel på hur pensionsbehållningen byggs upp från år till år Inkomst Pensionsrätt 16 % Ränta Pensionsbehållning 2007 1 980 000 2008 247 000 39 520 89 470 2 108 990 2009 245 000 39 200 126 494 2 274 685 2010 Pension Anm. Inkomst som ligger till grund för pensionen består av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp. I pensionsgrundande inkomst ingår exempelvis lön, sjukpenning och A-kassa, medan pensionsgrundande belopp beräknas för år med studier, värnplikt och år då man har småbarn. Pension med förskott När det är dags att gå i pension beräknas storleken på den årliga pensionen ut genom att den samlade pensionsbehållningen delas med ett delningstal. Delningstalet bygger i huvudsak på två faktorer. För det första görs en prognos över återstående livslängd för alla personer födda samma år som den som pensioneras. Delningstalet är gemensamt för kvinnor och män i samma ålder och påverkas under yrkeslivet av förändringar i beräknad livslängd, men inför det året man fyller 65 fastställs det. Därefter ändras inte delningstalet. Enskilda individer lever antingen längre eller kortare än genomsnittet. När en person dör lämnar den personen efter sig en återstående pensionsbehållning s k arvsvinst. Denna arvsvinst fördelas ut mellan personer i samma ålder. Detta är möjligt eftersom det inte finns något efterlevandeskydd i inkomstpensionen. För det andra består delningstalet av något som kallas normen för följsamhetsindexering. För att minska skillnaden mellan den sista löneutbetalningen och den första pensionsutbetalningen har pensionssystemet konstruerats så att man får ett förskott på pensionsutbetalningen. Genom att anta en förräntning om 1,6 procent per år så ökar den totala pensionsutbetalningen som kan betalas ut under pensionsperioden. Genom att detta förskott inkluderas i delningstalet kommer det att bli lägre än vad det skulle ha varit om det enbart skulle spegla den förväntade återstående livslängden. Det innebär alltså att pensionen blir högre första året än om normen inte hade inkluderats i delningstalet. Tabell 2 Beräkning av pensionsstorleken för första utbetalningsåret Pensionsbehållning Delningstal Pension per år Pension per månad Pension år 1 2 274 685 16,22 140 239 11 686 Anm. Motsvarande pension utan norm skulle uppgå till ca 10 100 kronor per månad September 2010 Institutet för Privatekonomi 4 (11)
Pensionsnivå Återbetalning av förskottet Genom att delningstalet inkluderar en framtida tillväxt så kommer det att påverka uppräkningen av pensionerna. Vid varje årsskifte då pensionerna räknas om så kommer uppräkningsfaktorn att minskas med 1,6 procentenheter. Om inkomstindex, som ligger till grund för avkastningen i inkomstpensionen, exempelvis ökar med 3 procent så kommer pensionerna att öka med 1,4 procent. Inkomstindex baseras i stort sett på inkomstutvecklingen för de personer som tjänar in pension, de yrkesverksamma. Tabell 3 Beräkning av förändringen av inkomstpensionen mellan två år Pension år 1 Inkomstindex Följsamhetsindex Pension år 2 Pension år 2 11 686 3,0 1,4 11 849 Skillnad med och utan förskott Ett alternativ till att inkludera normen i delningstalet skulle vara att enbart dela pensionen med den förväntade återstående livslängden. Då skulle pensionen följa tillväxten i inkomster för dem som tjänar in pension, men pensionen skulle börja på en lägre nivå. Diagram 1 Pensionens utveckling med och utan norm vid 1,6 procent tillväxt Med norm Utan norm 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Antal år Diagrammet ovan visar hur pensionen utvecklas med de olika alternativen vid en tillväxt på 1,6 procent. I det gällande systemet med följsamhetsindexering så kommer pensionen i så fall att vara oförändrad från år till år. I ett system utan följsamhetsindexering skulle pensionen initialt vara lägre men sedan följa tillväxten och så småningom överstiga pensionen i systemet med följsamhetsindexering. För en person som uppnår genomsnittlig livslängd spelar valet av metod ingen roll eftersom den totala utbetalningen från inkomstpensionen blir lika stor i båda fallen. De som lever September 2010 Institutet för Privatekonomi 5 (11)
Kronor per månad kortare än genomsnittet tjänar på det nuvarande systemet, medan de som lever längre än genomsnittet gör en förlust jämfört med om normen inte hade inkluderats i delningstalet. Pensionen ökar i långsammare takt än lönerna Förändringen av inkomstpensionen mellan två år bygger i huvudsak på förändringen i inkomster för dem som betalar in pensionsavgifter och på följsamhetsindexeringen. Det innebär att en individs pension över tiden kommer att minska i förhållande till dem som fortfarande tjänar in pension. Diagram 2 Utveckling av lön och pension vid 1,6 procent tillväxt i inkomstindex 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 13520 11536 10000 10000 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 ÅR Lön Pension Vid en tillväxt i inkomstindex på 1,6 procent per år har löneinkomsterna ökat med drygt 15 procent efter 10 år medan pensionen är oförändrad. Motsvarande skillnad efter 20 år är 35 procent. Detta är en effekt av den valda konstruktionen med följsamhetsindexering. Den procentuella skillnaden mellan ökningen i pension och lön blir detsamma oavsett ökningstakt i inkomstindex. Som pensionär blir det lätt att känna att man år för år tappar jämfört med dem som har löneinkomster, vilket man också gör. Det som är viktigt att komma ihåg är då att man redan fått den här tillväxten inräknad i sin pension när den börjar betalas ut. Det är ändå troligt att känslan för pensionärer är att den är förlorare jämfört med dem som tjänar in till pensionen. Huvudanledningen till att den här metoden valdes var för att minska skillnaden mellan slutlönen och den första pensionsutbetalningen. Generellt är det ofta en stor omställning att anpassa sig till en lägre inkomst även om man vet om det i förväg. Den valda metoden, med förskott, underlättar därmed i viss mån övergången. Tillväxten i pensionsinkomsterna och balanseringen Följsamhetsindexeringen av utbetalade pensioner räknas fram genom att inkomstindexet minskas med normen på 1,6 procentenheter. Inkomstindexet i sin tur beror på hur inkomsterna i genomsnitt förändras för dem som har pensionsgrundande inkomster. Förutom förändringar i lönenivåer, sjukpenning, föräldrapenning etc så påverkas indexet av hur stor andel som har löneinkomster av dem som räknas med i inkomstindexet. Om exempelvis arbetslösheten stiger så påverkar det inkomstindexet negativt eftersom de arbetslösa i genomsnitt har lägre inkomster än dem som är i arbete. Det finns tillfällen då avsteg görs från uppräkningen med enbart inkomstindex. För att pensionssystemet ska vara långsiktigt hållbart upprättas varje år en balansräkning. I den September 2010 Institutet för Privatekonomi 6 (11)
görs beräkningar av systemets tillgångar och skulder. Genom att dividera tillgångarna med skulderna får man ut ett s k balanstal. Om balanstalet är över 1 är tillgångarna större än skulderna och om talet är under 1 är skulderna större än tillgångarna. När balanstalet är under 1 kommer inte pensionerna att räknas upp med hela förändringen i inkomstindex. Istället kommer pensionerna att övergå till att räknas upp med ett balansindex. Detta hände för första gången 2010. Balanstalet beräknades inför 2010 bli 0,9826, vilket innebar att effekten på uppräkningen blir - 1,7 procent. Samtidigt ökade inkomstindexet med 0,3 procent. Totalt sett innebar det att balansindexet blev 1,4 procent lägre än föregående års inkomstindex. Eftersom de utbetalade pensionerna även ska följsamhetsindexeras med (-)1,6 procent så minskade pensionerna med totalt 3,0 procent. Nyligen presenterade Pensionsmyndigheten beräkningar för 2011 och de visade att pensionerna kommer att sjunka med ytterligare 4,3 procent. Vad är alternativen? Ett alternativ till dagens system är som nämnts i texten att inte använda sig av normen för följsamhetsindexeringen. Fördelen med det är att de utbetalade pensionerna utvecklas i samma takt som lönerna, förutom vid balansering. Nackdelen är dock att pensionen initialt blir ca 15 procent lägre. Det finns förespråkare som vill gå tillbaka till det gamla ATP-systemet. Eftersom det systemet inte ansågs långsiktigt finansiellt hållbart så är inte en sådan återgång rimlig. En jämförelse som man dock kan göra är att se hur pensionerna hade utvecklats med den uppräkningsmetod som var i ATP-systemet jämfört med den metod som finns i dagens system. I ATP-systemet så räknades pensionerna upp med prisutvecklingen. Första gången som pensioner betalades ut från det nya pensionssystemet var år 2001. Från den tidpunkten är det möjligt att visa hur ett visst pensionsbelopp skulle ha utvecklats med respektive uppräkningsmetod. Diagram 3 16000 14000 12000 Utvecklingen av en pension på 12 000 kronor år 2001 med följsamhetsindex respektive prisbasbelopp. 14118 13790 10000 8000 6000 4000 2000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011* Prisbasbelopp Följsamhetsindex * Prognos för 2011 Diagrammet ovan visar, trots balanseringen, att det nya sättet att räkna upp pensionen, även tilläggspensionen, hittills har varit till fördel för pensionärerna. Nästa år när pensionerna sänks skulle en uppräkning med inflationen varit mer fördelaktig. För dem som har haft September 2010 Institutet för Privatekonomi 7 (11)
pension under större delen av 2000-talet har dock den sammanlagda pensionsutbetalningen varit större med följsamhetsindexering än om inflationen använts som uppräkningsmetod. Hur inkomstpensionen kommer att utvecklas på lång sikt är omöjligt att veta, men det kan konstateras att en tillväxt på mer än 1,6 procent kommer att leda till en ökad köpkraft för pensionärerna. Genom att pensionerna i ATP-systemet prisindexerades gav det ingen ökning i köpkraft. Inte enbart inkomstpension Den ovanstående beskrivningen gäller alltså hur inkomstpensionen förändras från år till år. Utöver inkomstpensionen består den totala pensionen av flera olika delar såsom premiepension, tjänstepension och eventuell garantipension. Utvecklingen av dessa delar av pensionen från år till år beror inte på följsamhetsindexeringen utan bl a av börsutveckling och inflation. Nedan görs en kort genomgång för vad som styr hur de olika delarna av pensionen förändras från år till år. Avslutningsvis visas översiktligt hur stor andel de olika delarna kan förväntas bli av den totala pensionen. Premiepension Inom det allmänna pensionssystemet kommer alla som är födda 1938 eller senare även att få premiepension. För personer som kommer att få hela sin allmänna pension ifrån det nya systemet (födda 1953 eller senare) kan premiepensionen komma att utgöra en betydande del, se nedan. Premiepensionsdelen kommer att variera med värdeförändringen på de fonder som man har valt att placera i. De som har merparten av sin premiepension i aktiefonder under pensionstiden kan förvänta sig stora skillnader i utbetalning från år till år medan de som har övervägande del i räntefonder kommer att ha mindre svängningar. För dagens pensionärer är premiepensionen så pass låg att förändringar i värdet inte ger så stora utslag i utbetalt månadsbelopp. För den som inte själv vill förvalta sin premiepension kan inför pensioneringen välja att flytta över kapitalet till en traditionell försäkring. Då är man garanterad ett visst belopp varje månad men kan få mer om förvaltningen av kapitalet går bra. Tjänstepension Tjänstepensionens andel av den totala pensionen kommer troligtvis att öka i framtiden. För de allra flesta kan tjänstepensionen komma att utgöra minst en tredjedel av den totala pensionen, se nedan. För vissa personer kan tjänstepensionen till och med utgöra huvuddelen av den totala pensionen. Något som är ett faktum för en del pensionärer även idag, men skillnaden mot morgondagens pensionärer är att de inte kunnat förvalta pengarna själva. Det är mycket viktigt för var och en att förstå hur just deras tjänstepension är konstruerad. Hur mycket som sätts av till tjänstepensionen finns det mycket information om, men däremot är det svårare att hitta information om hur tjänstepensionen räknas upp från år till år. Antalet varianter på tjänstepension är mycket stort. Tjänstepensionerna är i huvudsak indelade i fyra stora avtalsområden, men under senare år har avtalen förändrats ett flertal gånger. Detta innebär att det finns en mängd olika system och övergångslösningar. Det innebär också att det finns många olika sätt att beräkna hur tjänstepensionen förändras från år till år. Även för en och samma individ kan olika delar av tjänstepensionen räknas upp på olika sätt. Det är till exempel vanligt att en person har en del av tjänstepensionen i ett förmånsbaserat system och en del i ett premiebaserat system. Uppräkningsmetoderna är olika för de olika systemen. Vissa pensioner, de förmånsbestämda, räknas upp med inflationen eller någon variant av prisindexering. Utvecklingen av dessa pensioner kommer därför aldrig att ge en ökad September 2010 Institutet för Privatekonomi 8 (11)
köpkraft. Andra pensioner, de premiebestämda, fortsätter att följa värdeutvecklingen på räntemarknaden eller börsen även efter det att pensionen har börjat tas ut. I några system har man själv möjlighet att välja sin egen portfölj även efter pensionens inträde, men det förekommer också att det bolag som förvaltar tjänstepensionen tar hand om placeringarna via en traditionell försäkring. I det senare fallet kommer tjänstepensionen att förändras från år till år beroende på hur förvaltarens lyckas placera kapitalet. Garantipension För personer med låg pension ifrån det allmänna pensionssystemet kommer en del av den totala pensionen att bestå av garantipension. Av dem som går i pension idag är det en knapp tredjedel som är berättigade till garantipension. För de flesta kommer garantipensionen att endast utgöra en mindre del av den totala pensionen. Garantipensionen räknas upp med förändringen i prisbasbeloppet, vilket i sin tur följer prisutvecklingen. Den pensionen kan inte heller ge ökad köpkraft. Vad kommer pensionen att bestå av? I en studie från Institutet för Privatekonomi, år 2008, visades hur stor andel de olika pensionsdelarna kan utgöra av den totala pensionen för några olika yrkesområden. Nedan presenteras dessa beräkningar för en jurist och en sjukgymnast. En ny beräkning har gjorts för en butiksanställd. Förutsättningarna är de samma som i Pensionsmyndighetens alternativ med noll procents lönetillväxt och 3,5 procents avkastning på premiebaserade delar. Pensionen tas ut vid 65 år. Personerna i exemplen är födda 1987 och arbetar heltid alla år fram till pensionen. Lönekarriärerna bygger på statistik från SACO. Jurist i privat tjänst Sjukgymnast inom kommunala sektorn 25% 30% 66% Inkomstpension Premiepension Tjänstepension 9% 19% Inkomstpension Premiepension Tjänstepension 51% September 2010 Institutet för Privatekonomi 9 (11)
Butiksanställd 30% 50% 21% Inkomstpension Premiepension Tjänstepension Med de antagna förutsättningarna kommer sjukgymnasten och den butiksanställde att få hälften av sin pension från den allmänna inkomstpensionen, 20 procent från premiepensionen och 30 procent från tjänstepensionen. För juristen kommer däremot tjänstepensionen att vara den dominerande inkomstkällan med ca två tredjedelar av den totala pensionen. Inkomstpensionen kommer att vara 25 procent och premiepensionen 9 procent av den totala pensionen. Avslutning De flesta yrkesarbetande kommer att få den största delen av sin pension från den allmänna inkomstpensionen. Den uppräkningsmetod som har valts, med följsamhetsindex, får anses tämligen svår för gemene man att förstå. Det finns dock fördelar med den valda metoden, dels kommer pensionärer att få del av standardökningar förutsatt att lönetillväxten överstiger normen på 1,6 procent, dels innebär valet att inkludera normen vid beräkning av pensionen att skillnaden mellan sista lönen och första pensionen minskar jämfört med om normen inte hade tagits med. De första åren som pensionär ger alltså en högre utbetalning än utan norm. Ett stort problem kan dock vara att följsamhetsindexeringen är svår att förstå och många kommer att bli besvikna, framförallt under de år deras pension inte följer med prisutvecklingen. Det kan innebära, och har inneburit, att pensionärerna kräver att kompenseras för standardsänkningen. Att så sker något enstaka år behöver inte utgöra något stort problem, men om tillväxten blir låg under längre perioder kan detta påverka trovärdigheten för pensionssystemet. Samtidigt kan det konstateras att fram till nu skulle inte en ren prisindexering, som användes för att räkna upp pensionerna i det tidigare systemet, ha gett högre värdeutveckling av pensionerna än följsamhetsindexeringen. Hur den totala pensionen kommer att variera från år till år är svårt att förutse. Utöver inkomstpension kan pensionen bestå av premiepension, tjänstepension och garantipension. För dessa olika delar finns flera olika uppräkningsmetoder. De tre huvudsakliga metoderna är att pensionen följer lönetillväxten, prisbasbeloppet eller aktie/räntemarknaden. Vilken metod som är bäst går naturligtvis bara att veta i efterhand. Det finns för och nackdelar med alla metoder. Exempelvis innebär prisindexering att man inte kommer att få någon standardförbättring vid ökande reallöner samtidigt gäller också att man behåller sin standard även vid reallönesänkningar. De som väljer att ha stora delar av sin pensionsutbetalning baserad på värdeutvecklingen på aktiemarknaden får förbereda sig på September 2010 Institutet för Privatekonomi 10 (11)
att pensionen kan svänga mycket mellan olika år, men samtidigt kan det över tiden ge en bra avkastning. I bästa fall kan mixen av olika indexeringsmetoder att innebära en riskspridning genom att vissa index går bra när andra går mindre bra. Fördelningen av den totala pensionens delar kommer att vara olika för varje individ. Det är viktigt att sätta sig in i vad som påverkar sin egen pensionsutveckling och förstå vilka möjligheter man har att påverka sin pension även efter den första pensionsutbetalningen. September 2010 Institutet för Privatekonomi 11 (11)