ÖSTLIGA PARTNER Sex före detta sovjetiska delstater ingår i EU:s östliga partnerskap: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Partnerskapet inrättades 2009 för att stödja politiska, sociala och ekonomiska reformsträvanden i dessa länder i syfte att stärka demokratisering och goda styrelseformer, energitrygghet, miljöskydd och ekonomisk och social utveckling. Georgien, Moldavien och Ukraina har ingått associeringsavtal med EU, vilket även omfattar djupgående och omfattande frihandelsområden. Enligt meddelandet från Europeiska utrikestjänsten och kommissionen av den 18 november 2015 med titeln Översyn av den europeiska grannskapspolitiken ska de andra länderna fritt kunna välja hur deras förbindelser med EU ska utformas och fastställa sin egen ambition för integration. Alla medlemmar utom Vitryssland ingår i den parlamentariska församlingen Euronest, men Azerbajdzjan avbröt sitt deltagande den 15 september 2015. Landet rev emellertid upp sitt beslut den 30 september 2016 efter ett möte med den parlamentariska samarbetskommittén samma månad. 1. EU:S GRANNAR ÖSTERUT A. Ukraina De dramatiska händelser som har slitit sönder Ukraina sedan november 2013 började som demonstrationer för EU, i protest mot att regeringen inte gått vidare med associeringsavtalet med EU, som hade paraferats i juli 2012. Många demonstranter var för EU och såg troligtvis avtalet som ett steg som skulle föra dem närmare en associeringsprocess. Denna rörelse ledde sedan till regeringsskifte och parlamentsval (i oktober 2014), som resulterade i att EU- och reformvänliga krafter kom till makten. Under denna omvälvande period annekterades Krim olagligt av Ryssland, och i den östra delen av Ukraina utbröt ett separatistkrig. Enligt FN dödades nästan 9 100 människor i Ukraina mellan april 2014 och februari 2016 till följd av konflikten. Siffrorna omfattar även de 298 personer som den 17 juli 2014 reste med Malaysian Airlines flyg MH17, som störtade i ett separatistkontrollerat område. Den militära konflikten har visserligen minskat tack vare att eldupphör har överenskommits i Minsk och förnyats flera gånger, men strider har ändå då och då blossat upp och medfört att vapenvilans stabilitet kan ifrågasättas. Strider bröt ut under sommaren 2016, som följdes av en skör vapenvila som beslutades den 1 september. EU har kopplat sina ekonomiska sanktioner mot Ryssland till kravet att Moskva fullt ut måste respektera Minskavtalet. I mars 2014 beslutade kommissionen om åtgärder för att stödja landet, och den 27 juni 2014 undertecknade EU och Ukraina associeringsavtalet. Kapitlen om politisk dialog, rättvisa, frihet och säkerhet samt ekonomiskt, finansiellt och sektorsspecifikt samarbete trädde provisoriskt i kraft den 1 november 2014. Handelsdelen i associeringsavtalet började tillämpas provisoriskt den 1 januari 2016, i väntan på ratificering av samtliga EU-medlemsstater. Det negativa resultatet i den folkomröstning som hölls i Nederländerna den 6 april 2016 kommer att Faktablad om EU - 2016 1
komplicera ratificeringen och ett fullständigt genomförande av associeringsavtalet. Att avtalet provisoriskt trädde i kraft innebar även att trepartssamtalen med Ryssland upphörde, och från och med den 1 januari 2016 avbröt Ryssland de handelsförmåner som gällde för landet enligt OSS-ländernas frihandelsavtal. Den 25 september 2015 uppdaterade Ukraina och Ryssland en EU-medlad gasöverenskommelse, enligt vilken Ryssland skulle minska Ukrainas skulder och upprätthålla gasleveranserna till Ukraina fram till slutet av mars 2016 i utbyte mot förskottsbetalningar för gas. Den 18 december 2015 antog kommissionen den sjätte lägesrapporten om handlingsplanen för viseringsliberalisering för Ukraina. Eftersom rapporten visar att Ukraina uppfyller alla kriterier, förväntades ett förslag om viseringsliberalisering i februari 2016. Att det saknas ett effektivt system för att deklarera tjänstemännens inkomster och tillgångar har emellertid fått kommissionen att vänta med detta förslag. Efter det att det ukrainska parlamentet hade antagit en lag om att statstjänstemän måste lämna en elektronisk deklaration av personliga tillgångar, kom ett förslag om viseringsfrihet mellan EU och Ukraina den 20 april 2016, som ska antas av EU:s medlagstiftare. Europaparlamentet har antagit åtta resolutioner om Ukraina, den senaste (om Krimtartarerna) den 12 maj 2016. 2. Interparlamentariskt samarbete Förbindelserna mellan Europaparlamentet och Ukrainas parlament (Verchovna rada) sker inom ramen för associeringsavtalet mellan EU och Ukraina, i den parlamentariska associeringskommittén EU Ukraina. Det första sammanträdet för denna associeringskommitté hölls i Bryssel den 24 25 februari 2015. Sedan dess har det hållits ytterligare tre sammanträden: i november 2015, april 2016 och juni 2016. Sammanträdet den 21 juni 2016 var ett extra sammanträde för associeringskommittén i Bryssel, med Europaparlamentet som värd, och det ägnades åt frågan om viseringsfrihet för Ukraina. Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) röstade ja till viseringsliberalisering i september 2016, och slutomröstningen i kammaren är planerad till plenarsammanträdet i oktober i Strasbourg. Den 3 juli 2015 undertecknade Europaparlamentet och Verchovna rada ett samförståndsavtal i Kiev om en gemensam ram för parlamentariskt stöd och kapacitetsuppbyggnad. Efter ett s.k. behovsbedömningsuppdrag lades en rapport med särskilda rekommendationer fram under Ukrainaveckan (29 februari 2 mars 2016) i Bryssel. 3. Valövervakning Parlamentet har bjudits in för att övervaka nationella val i Ukraina. I ett internationellt valobservatörsuppdrag 2014 deltog en grupp valobservatörer från Europaparlamentet och delegationer från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, OSSE:s parlamentariska församling, Europarådets parlamentariska församling och Natos parlamentariska församling. Enligt internationella observatörer var parlamentsvalet i oktober 2014 välorganiserat, insynsvänligt och demokratiskt, och det genomfördes rent allmänt i enlighet med internationella normer. Valet betraktades som en konsolidering av de positiva valförfaranden som erkänts under tidigare presidentval i landet. Vissa oegentligheter kvarstod dock, de flesta (90 %) i fråga om kandidaterna i enmansvalkretsar i de södra regionerna. Faktablad om EU - 2016 2
Den 2 november 2014 hölls det president- och parlamentsval i landets östra regioner. EU erkände inte valen och ansåg dem vara olagliga och i strid med bokstav och anda i Minskavtalen. Om en överenskommelse nås kan nya val komma att hållas under 2016 tillsammans med ett polisuppdrag från OSSE på plats. B. Moldavien Den 27 juni 2014 undertecknade EU och Moldavien ett associeringsavtal, som även omfattar ett djupgående och omfattande frihandelsområde, och som har tillämpats provisoriskt sedan september 2014. I april 2014 blev Moldavien den första EU-partnern som beviljades viseringsfrihet. Fler än 460 000 moldavier har redan rest utan visum till Schengenområdet. EU:s stöd till Moldavien inom det europeiska grannskapsinstrumentet har också ökat avsevärt, från 40 miljoner euro 2007 till 131 miljoner euro 2014. Det bilaterala stödet till Moldavien inom det europeiska grannskapsinstrumentet skulle kunna uppgå till mellan 335 miljoner och 410 miljoner euro under perioden 2014 2017. Så fort associeringsavtalet med EU hade ratificerats av Moldaviens nationalförsamling införde Ryssland en rad åtgärder som var inriktade på import från Moldavien och drog tillbaka de handelsförmåner som gällde för landet enligt OSS-ländernas frihandelsavtal. Efter en relativt lugn valkampanj, som framför allt inriktades på geopolitiska frågor (EU i jämförelse med Eurasiska ekonomiska unionen), resulterade Moldaviens parlamentsval den 30 november 2014 i en EU-vänlig och reformvänlig liberal majoritetskoalition, även om det proryska socialistpartiet fick 21,37 procent av rösterna. Lokalval hölls den 14 juni 2015, i vilka den EU-vänliga sidan vann med knapp marginal över den proryska. Stora korruptionsskandaler har utlöst gatudemonstrationer med tusentals demonstranter, som fortfarande äger rum i huvudstaden Chisinau. Sedan valet har fyra regeringar avlöst varandra, vilket visar hur politiskt instabilt landet är. Den 4 mars 2016 återinförde Moldaviens författningsdomstol val av republikens president genom direkta folkval, vilket upphävde lagen från juli 2000 enligt vilken presidenten valts indirekt av parlamentet. Presidentvalet har skjutits upp till hösten 2016. En viktig utmaning för Moldavien är frågan om utbrytarregionen Transnistrien, som unilateralt har proklamerat självständighet. Även om officiella samtal i syfte att lösa konflikten återupptogs i november 2011, har hittills endast minimala resultat kunnat uppnås vid dessa sammanträden (två under 2014 och ett 2015). Tack vare ett bilateralt protokoll har det djupgående och omfattande frihandelsområdet utökats till att även omfatta Transnistrien från och med den 1 januari 2016. Europaparlamentet godkände associeringsavtalet mellan EU och Moldavien den 13 november 2014. Tidigare under 2014 ställde sig parlamentet bakom ikraftträdandet av viseringsfrihet för landet. Parlamentet har noterat dödläget i frågan om Transnistrien och vid flera tillfällen betonat vikten av att finna en politisk lösning. 2. Interparlamentariskt samarbete Förbindelserna mellan EU och Moldavien institutionaliserades 2014 genom undertecknandet av associeringsavtalet. Det första mötet i associeringsrådet EU Moldavien hölls den 16 mars 2015, och det andra mötet i den parlamentariska associeringskommittén EU Moldavien hölls den 18 19 maj 2016 i Chisinau. Faktablad om EU - 2016 3
3. Valövervakning Parlamentet har bjudits in för att övervaka samtliga parlamentsval på senare tid i Moldavien. Parlamentsvalet den 30 november 2014 bedömdes som relativt positivt av internationella observatörer i det långvariga valövervakningsuppdraget från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. Ett valobservatörsuppdrag från Europaparlamentet följde, tillsammans med OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, Europarådets parlamentariska församling och OSSE:s parlamentariska församling, parlamentsvalet den 8 oktober 2016. C. Vitryssland EU driver en politik som präglas av kritiskt engagemang gentemot Vitryssland. Den senaste tidens bilaterala närmande mellan de två parterna fick EU att den 25 februari 2016 lätta sanktionerna mot Vitryssland (frysning av tillgångar, reseförbud och handelsrelaterade och finansiella restriktioner). Rådet beslutade den 25 februari 2016 att inte förlänga de restriktiva åtgärderna mot 170 personer och tre företag vars uppförande på förteckningen redan hade hävts. Rådet förlängde dock de befintliga restriktionerna med ett år, däribland i fråga om vapenembargo, frysning av tillgångar och reseförbud avseende de fyra personer som uppfördes på förteckningen i samband med de ouppklarade försvinnandena av två oppositionspolitiker, en affärsman och en journalist. EU har även gett Vitryssland ytterligare positiva signaler: I de senaste slutsatserna från toppmötet inom det östliga partnerskapet i Riga i maj 2015 noteras de framsteg som gjorts i fråga om viseringslättnad och dialogen om återtagande samt öppnas vägen för att människorättsdialogen mellan EU och Vitryssland skulle kunna återupptas. Denna dialog ägde rum under 2012 och 2013 och bestod av diskussioner mellan EU och företrädare för det civila samhället i Vitryssland. Dialogen ersattes 2014 av ett projekt som var inriktat på genomförandet av föreslagna reformer. Under 2014 inledde EU och Vitryssland förhandlingar om avtal om förenklade viseringsförfaranden och återtagandeavtal, och 2015 inleddes förhandlingar om ett partnerskap för rörlighet. Under de närmaste åren kommer även samarbetet på migrationsområdet att utvecklas. Vitryssland förhandlar inte om ett associeringsavtal med EU. Europaparlamentet har antagit ett antal resolutioner i vilka Vitryssland kritiseras på grund av landets politiska fångar, begränsningar av mediefriheten och restriktioner gentemot det civila samhället, underlåtenheten att respektera mänskliga rättigheter samt det bristfälliga parlamentsvalet. I september 2013 antog parlamentet en rekommendation om EU:s övergripande strategi för Vitryssland, med krav på att alla politiska fångar ska släppas. 2. Interparlamentariskt samarbete Med tanke på hur val genomförs i Vitryssland kan inte parlamentet erkänna landets nationalförsamling och har följaktligen inga bilaterala förbindelser med denna församling. I stället träffar parlamentets delegation för förbindelserna med Vitryssland regelbundet företrädare för den vitryska oppositionen och det civila samhället för att diskutera den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet. EU:s närmande till Vitryssland under senare tid föranledde Europaparlamentet att sända en delegation dit i juni 2015. Faktablad om EU - 2016 4
3. Valövervakning Vitryssland har inte bjudit in Europaparlamentet för att övervaka val sedan 2001. Det senaste parlamentsvalet hölls den 11 september 2016, med valobservatörsuppdrag från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter och Europarådets parlamentariska församling. 2. SYDKAUKASIEN Europaparlamentet har en delegation för Sydkaukasien som följer de parlamentariska samarbetskommittéerna EU Armenien och EU Azerbajdzjan och den parlamentariska associeringskommittén EU Georgien och övervakar det arbete som utförs av EU:s särskilda representant för Sydkaukasien och krisen i Georgien. A. Georgien Vid Georgiens parlamentsval 2012 och presidentval 2013 vann den nya koalitionen Georgiska drömmen och därmed bekräftades landets euro-atlantiska inriktning. På grundval av associeringsavtalet trädde det djupgående och omfattande frihandelsavtalet i kraft provisoriskt i september 2014. Georgien har gjort stora insatser för att anpassa sin lagstiftning till EU:s normer, till exempel i fråga om viseringsliberalisering. Den 9 mars 2016 lade kommissionen fram ett förslag till rådet och Europaparlamentet om viseringsliberalisering. Georgiens demokrati lider dock fortfarande av den omfattande polariseringen av det politiska livet, med ihållande spänningar mellan koalitionen och partiet Enade nationella rörelsen, som grundades av den tidigare presidenten Micheil Saakasjvili, samtidigt som det förekommer återkommande anklagelser om selektiv rättvisa och politiskt motiverade kampanjer för korruptionsbekämpning. I detta spända läge kommer det politiska klimatet sannolikt att försämras inför parlamentsvalet i oktober 2016. Förbindelserna med Ryssland fortsätter att vara problematiska, trots att handelsförbindelserna har förbättrats. Upprepad verksamhet med så kallad gränsuppbyggnad längs gränserna till de två utbrytarregionerna samt ratificeringen av de två så kallade fördragen mellan Ryssland, Sydossetien och Abchazien ökar spänningarna. EU har betonat vikten av en fredlig lösning på dödläget i regionerna Sydossetien och Abchazien, samtidigt som Georgiens territoriella integritet respekteras. Den strategiska dialog mellan EU och Georgien om konfliktrelaterade frågor som hölls i Bryssel den 1 april 2015 är ett tecken på förtroende i förbindelserna mellan de båda parterna, trots vissa meningsskiljaktigheter i fråga om de operativa slutsatserna. 2. Valövervakning Georgien har bjudit in delegationer från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (däribland ledamöter av Europaparlamentet) som en del av OSSE:s övervakning av landets parlaments-, president- och lokalval. Det senaste parlamentsvalet och presidentvalet i Georgien betraktades på det stora hela som tillfredsställande. Europaparlamentet skickade ett valövervakningsteam till Tbilisi som en del av det större valobservatörsuppdraget från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter för parlamentsvalet den 8 oktober 2016. Trots ett par incidenter som noterades av internationella och inhemska Faktablad om EU - 2016 5
icke-statliga organisationer ansåg de flesta observatörer att kampanjen förlöpte fredligt och att regeringen ansträngde sig för att genomföra ett exemplariskt val. B. Armenien Situationen för Armeniens förbindelser med EU är kluven. Å ena sidan förklarade den armeniska presidenten i september 2013 att landet skulle ansluta sig till Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU) med Kazakstan, Ryssland och Vitryssland. Armenien undertecknade sitt associeringsavtal med EAEU den 10 oktober 2014, strax innan denna union började verka den 1 januari 2015. Å andra sidan innebar de förhandlingar som inleddes i december 2015 om ett nytt avtal mellan EU och Armenien en vändpunkt efter den Moskva-vänliga helomvändningen i september 2013. Den pragmatism som båda parter har visat upp hittills förväntas fortsätta och leda till att ett ramavtal snabbt ska kunna ingås, som bygger på EU:s värden och samtidigt är förenligt med Jerevans nya skyldigheter gentemot EAEU. Den redan polariserade politiska situationen skärptes ytterligare 2015 i samband med att regeringen inledde en författningsreform. Trots en rad efterlängtade förbättringar i fråga om de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, som har välkomnats av Europarådets Venedigkommission, har debatten dominerats av förslaget att övergå från presidentstyre till parlamentarism. Armenien har varit inblandat i en utdragen konflikt med Azerbajdzjan om status för regionen Nagorno-Karabach i över 20 år, i vilken man för närvarande upplever de största spänningarna sedan 1994. Relationerna med Turkiet är avvaktande. I december 2012 ingicks ett protokoll till den parlamentariska associeringskommittén EU Armenien om ett ramavtal i vilket de allmänna principerna fastställs för armeniska institutioners deltagande i EU-program. I december 2015 inleddes förhandlingar om ett nytt avtal mellan EU och Armenien. På grundval av oberoende rapporter har EU och Förenta staterna dragit slutsatsen att påståendena om bedrägerier är trovärdiga och uppmanat Jerevan att genomföra en insynsvänlig utredning. 2. Interparlamentariskt samarbete Den 17 mars 2015 deltog Europaparlamentet i det sammanträde som den parlamentariska församlingen Euronest höll i Jerevan. Det senaste interparlamentariska sammanträdet, dvs. det 16:e för den parlamentariska samarbetskommittén EU Armenien, ägde rum i januari 2016 i Strasbourg. 3. Valövervakning Armenien har tagit emot Europaparlamentet fem gånger som en del av valövervakningsuppdragen med OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, bland annat under landets presidentval 2013. Valorganisationen i Armenien har successivt förbättrats. Vissa problem kvarstår dock, och några centrala rekommendationer som OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter utfärdade efter sitt övervakningsuppdrag 2013 har fortfarande inte genomförts. C. Azerbajdzjan Förhandlingar om ett associeringsavtal inleddes 2010, och i november 2013 undertecknade Azerbajdzjan ett avtal med EU om förenklade viseringsförfaranden. Azerbajdzjan och EU har nyligen visserligen stärkt sitt samarbete inom energisektorn, men ytterligare Faktablad om EU - 2016 6
ekonomiskt samarbete mellan de båda parterna kommer att vara beroende av Azerbajdzjans framsteg när det gäller landets uppbyggnad av demokratiska institutioner och anslutning till Världshandelsorganisationen. De senaste två åren har oenighet rått om det uppgraderade avtalet, undertryckande av civilsamhället och kritik från EU. Högt uppsatta EU-företrädare har besökt landet och några azerbajdzjanska människorättsaktivister har släppts fria, och detta har dock skapat öppningar för en försiktig nystart. Europeiska unionens råd diskuterar just nu ett mandat för ett övergripande avtal mellan EU och Azerbajdzjan. Armenien har varit inblandat i en utdragen konflikt med Azerbajdzjan om status för regionen Nagorno-Karabach i över 20 år, i vilken man för närvarande upplever de största spänningarna sedan 1994. Den 10 september 2015 antog parlamentet en resolution där man uttrycker sin allvarliga oro över att situationen för de mänskliga rättigheterna fortsatt försämras i landet och uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att genast upphöra med sina repressalier mot det civila samhället och människorättsarbete. Detta ledde till att Azerbajdzjans parlament (Milli Majlis) antog en resolution där man fördömde den partiska karaktären på Europaparlamentets resolution av den 10 september 2015, uppmanade Europaparlamentet att inta en konstruktiv hållning gentemot landet och räknade upp en rad skarpa motåtgärder, inklusive tillbakadragande från den parlamentariska församlingen Euronest. Beslutet skulle ha trätt i kraft ett år efter det formella tillkännagivandet, alltså den 5 oktober 2016, men efter ett sammanträde med den parlamentariska samarbetskommittén i Baku i september 2016 revs det upp genom ett beslut av Milli Majlis den 30 september. Den azerbajdzjanska människorättsaktivisten Leyla Yunus, som hölls fängslad tillsammans med sin man Arif mellan juli 2014 och april 2016 och släpptes fri efter intensiv lobbying från Europaparlamentet och humanitärt/hälsorelaterat stöd, var en av finalisterna till parlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2014. Efter kontakter på hög nivå mellan EU och Azerbajdzjan i början av 2016 kunde den parlamentariska samarbetskommittén hålla sitt första sammanträde sedan 2012 den 19 21 september 2016. Efter sammanträdet undertecknade de två ordförandena ett gemensamt uttalande med rekommendationer, som togs upp av Euronest, om förnyat engagemang på grundval av ömsesidig respekt, jämlikhet och förståelse. Detta bidrog till Bakus beslut att stanna kvar i Euronest. 2. Valövervakning Azerbajdzjan har tagit emot Europaparlamentet som en del av valövervakningsuppdragen med OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. Inga av landets val har ansetts nå upp till internationell standard, och rekommendationer måste fortfarande genomföras. På grund av att det saknades överenskommelse med de azerbajdzjanska myndigheterna övervakades inte parlamentsvalet den 1 november 2015 av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. Azerbajdzjan tillät emellertid ett valobservatörsuppdrag från Europarådets parlamentariska församling, vilket var betydligt mindre omfattande och även kortare. Vid detta valobservatörsuppdrag gjorde man bedömningen att det klart ökade valdeltagandet och de öppna röstnings- och rösträkningsförfarandena visade att Republiken Azerbajdzjan tagit ytterligare ett Faktablad om EU - 2016 7
steg mot fria, rättvisa och demokratiska val. Trots att visst valfusk hade konstaterats, ansåg man att valresultatet uttryckte det azerbajdzjanska folkets vilja [1]. I juli 2016 utlyste president Alijev en folkomröstning till september 2016 i syfte att ändra konstitutionen. Folkomröstningen om 29 ändringsförslag till Republiken Azerbajdzjans konstitution hölls den 26 september 2016, fredligt och transparent enligt ett valövervakningsuppdrag från Europarådets parlamentariska församling. Den betraktades dock av många observatörer som ett försök av presidenten att ytterligare stärka sin makt genom att förlänga presidentens mandatperiod från fem till sju år, föra över en del av premiärministerns nuvarande befogenheter till den nyinrättade posten som vice president, ge presidenten möjlighet att upplösa parlamentet och avskaffa minimiåldern på 35 år för att kandidera till presidentposten. Baku bad inte om expertrådgivning, men presidiet för Europarådets parlamentariska församling bad Venedigkommissionen yttra sig om de föreslagna ändringarna. Det preliminära yttrandet avgavs den 20 september 2016 och väckte en rad frågor, särskilt om förfarandet som ledde fram till folkomröstningen och om förstärkningen av presidentens makt och försvagningen av parlamentet. EU:s gjorde ett uttalande om de identifierade bristerna i förfarandet som ledde fram till folkomröstningen och uppmanade Baku att beakta Venedigkommissionens slutsatser när man genomförde de konstitutionella ändringar som röstats fram av en majoritet av Azerbajdzjans befolkning. Jérôme Legrand 09/2016 [1]Valövervakningsrapport om övervakningen av parlamentsvalet i Azerbajdzjan, 20 november 2015, dokument 13923, s. 7 (Föredragande: Jordi Xuclà, Spanien, ALDE). Faktablad om EU - 2016 8